Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod

Relevanta dokument
Fokus Hälsa. Erfarenheter och goda exempel från hälsofrämjande arbete i grupp- och servicebostäder ARBETSRAPPORT 2014:4

Att främja bra mat- och rörelsevanor i gruppbostäder - resultat från tre forskningsstudier

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

Projektplan Hälsofrämjande grupp- och servicebostad

Hälsofrämjande gruppbostad

Prevention före skolåldern riktad och generell

Hälsofrämjande gruppbostad

Jämlikhet i hälsa är det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik. Det innebär att alla människor ska ha likvärdiga möjligheter att uppnå bästa

Uppmuntra till bra måltider. Till dig som ansvarar för måltiden i grupp bostäder och servicebostäder

Att främja förändrad livsstil bland personer med psykiskt funktionshinder. Studier av metabola och psykologiska effekter, upplevd mening och hälsa.

Behov av hälsofrämjande insatser för unga vuxna med utvecklingsstörning - hur kommer vi vidare? Eva Flygare Wallén, PhD Karolinska Institutet

Projektet för mat- och måltidsinspiration Maria Tladi Granquist Kostvetare, Utvecklingsledare Norrköpings kommun

Övervikt och fetma bland barn vad kan och bör elevhälsan göra?

Verksamhetsplan

PRIORITERA MATEN - PRIOMAT

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Projektet Liv & Rörelse

Folkhälsoplan 2014 och budget

Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel

Folkhälsomyndigheten Ny myndighet från 1 jan 2014 Nya ansvarsområden för Folkhälsomyndigheten efter 1 juli 2015

världens friskaste barn

Uppmärksamhetsvecka kring matvanor och fysisk aktivitet april, Häng på!

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

Utvärdering av en arbetsmiljöintervention på organisationsnivå inom en kommun

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Att hantera vardagen HUR KAN MAN OMSÄTTA FORSKNING OM VARDAGENS AKTIVITETER I PRAXIS?

Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme

Hälsosamma Matvanor. Karin Kauppi Leg dietist/processledare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Vad jag ska prata om

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Verksamhetsberättelse

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

Övergripande. Hälsofrämjande. Målområde Mål Mått Mätfrekvens Källa

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Varför har vi en cafeteriapolicy?

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Senior alert gör skillnad. Susanne Lundblad och Viktoria Loo Qulturum, Landstinget i Jönköping

MANUAL. En frisk skolstart ett program för att främja bra mat- och rörelsevanor hos barn i förskoleklass

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

PRATAMERA SVERIGE AB VI HJÄLPER FÖRETAG ATT MÅ BÄTTRE

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel. Rickard Garvare

Filmen Hotell Vistet.

Hjärnkoll förändrar attityder

Folkhälsoplan

Plan för minskad sjukfrånvaro strategi för högre frisknärvaro

Hälsa Arbetsmiljö och Livsstilsundersökning (HALU)

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Metodkomponenter/Insatser och genomförande

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT

Program för verksamhetsutvecklare

Lönestrategi

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Stöd för analys och handlingsplan

Vad menar vi med ett innovationssystem?

Företagskultur ACTIVE LANDVETTER AB

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Verksamhetsnära arbete

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Handlingsplan för medarbetarenkät 2015/2016

S Måltidspolicy Policy

Utbildning för samtal om bra matvanor

ehälsostudier i Östergötland

Masterprogram i folkhälsovetenskap

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Målgrupp Syfte Innehåll

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Regeringsuppdrag

En frisk skolstart. Föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor i förskoleklass RAPPORT 2014:8

Arbeta med resultatet Steg 1: Reflektera över resultat. En förberedande guide inför analys av resultat

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

Fysisk aktivitet och äldre

Delprov 3 Vetenskaplig artikel Med rätta svar

PERSONALPOLICY FÖR VÅRDÖ KOMMUN

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Transkript:

1 Hälsofrämjande gruppbostad en utvärderad metod Helena Bergström, folkhälsovetare, Med.Dr. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Stockholms läns landsting

2 Bakgrund Vanligt med obalanserat matintag, med för lite frukt och grönsaker % Mer vanligt med undervikt, övervikt och fetma Bergström m.fl. Hälsofrämjande gruppbostad, 2013. Kark m.fl. Övervikt och fetma i ett befolkningsperspektiv. 2011

3 Hälsofrämjande gruppbostad Studiecirkel för personal Studiecirkel för boende Hälsoombud inkl. nätverksträffar

4 Forskningsstudie 1 Baslinje 30 bostäder 130 deltagare Intervention 14 bostäder 64 deltagare Kontrollgrupp 16 bostäder 66 deltagare Eftermätning 30 bostäder 129 deltagare månad 1 månad 12-16

5 Detta studerade vi: Vikt Midjemått Matvanor Personalens arbetsrutiner Längd Fysisk aktivitet Tillfredsställelse med livet

6 Effekt av programmet Signifikant förbättring Personalens arbetsrutiner Fysisk aktivitet Ingen signifikant förändring BMI Midjemått Matvanor Tillfredsställelse med livet

7 Forskningsstudie 2 Fokus Hälsa en studie i 8 kommuner En komponent: Fokus Hälsa En samordnare i varje kommun Studiecirkel för personal

8 Forskningsstudie 2 Baslinje 8 kommuner 84 bostäder Intervention 5 kommuner 53 bostäder Jämförelsegrupp 3 kommuner 31 bostäder Eftermätning 8 kommuner 84 bostäder månad 1 månad 12-16

9 Effekt av Fokus Hälsa Signifikant förbättring Personalens arbetsrutiner Delområde: Allmänt hälsofrämjande arbete Delområde: Fysisk aktivitet Ingen signifikant förändring Delområde: Mat och måltider

10 Slutsats effektutvärderingen Metoden är effektiv för att förbättra arbetsrutiner och fysisk aktivitet Metoden är inte effektiv för att förbättra matvanor Behov av ytterligare stöd och utvecklingsarbete!

11 Hur fungerar det att arbeta med Hälsofrämjande gruppbostad? Elinor Sundblom, nutritionist, folkhälsovetare Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Livsmedelsverkets branschdagar 2014

12 Processutvärdering studie 1 Syfte: Att undersöka enhetschefers och hälsoombuds erfarenheter av genomförandet av programmet Intervjuer med 13 hälsoombud och 8 enhetschefer Inspelade intervjuer Innehållsanalys

13 Viktiga faktorer vid implementeringen Programmets egenskaper Stödja motivation till förändring Individuellt engagemang Organisationens kapacitet Influenser från samhället Relevans och upplevt behov Kompetens och intresse bland personal Arbetsrutiner Lokala policys och sanktionering Ett flexibelt och deltagarstyrt tillvägagångssätt De boendes förmågor och intresse Ekonomiska och personella resurser Tillgänglighet till hälsosam miljö Extern input till personal och boende Attityder bland gode män och anhöriga Arbetsklimat och ledarskap Trender och budskap i media Stöd och förberedelse

Förutsättningen är ju att det finns en motivation, och att alla inte ska vara lika motiverade, utan att det finns ett par stycken som kan..man kan inte som chef bestämma att det här ska ni göra, måste finnas en motivation till sånt här arbete i personalgruppen (Enhetschef) 14

När vi började med projektet, då tyckte jag det var väldigt tungt en stund men sen så ställde sig kommunen bakom och då vart det mera då kom ju chefen in i det hela och... Just att dom ställer sig bakom och att vi måste jobba, och då kan ju ingen säga att det där kan ju ni hålla på med (Hälsoombud) 15

16 Processutvärdering studie 2 Syfte: Att undersöka hindrande och möjliggörande faktorer för att arbeta med studiecirkeln Totalt 15 intervjuer med diskussionsledare, samordnare och chefer

17 Viktiga faktorer i implementering av studiecirkeln Behov av stödjande struktur och nyckelpersoner med handlingsutrymme Studiecirkelns egenskaper Förutsättningar hos personalen Organisationens kapacitet Externt stöd Relevans Upplevda behov Arbetsklimat Inspiration och stöd Användbarhet Engagemang och intresse Organisation av arbetet Kommunens ansvar Möjlighet till anpassning Diskussionsledarnas kompetens En stödjande samordnare Resurser

Det är ju positivt att ha en sådan för jag menar det blir ju lite mer att man, jaha och det glöms inte bort och så. För det, jag tror det är viktigt med kost och hälsan och jag tror att skulle man inte ha henne så tror jag mycket mer skulle rinna ut i sanden. Diskussionsledare A 18

19 Slutsatser processutvärderingen Viktigt att stödja motivation till förändring på alla nivåer i organisationen. Utbilda och förbereda personal i god tid innan start Informera politiker, betona kommunens ansvar Den onödig ohälsan kan förebyggas Prioriteringar och att använda utvärderade metoder

20 Manual och material www.folkhalsoguiden.se/gruppbostad För personal På gång För projektledning i kommunen För boende