Disposition Fö2 Hur ett ekonomiskt perspektiv på IT kan öka systemvetares professionalitet Inom Ekonomiska perspektiv på IT-användning för SVP4 Ulf Melin Informatik, IEI, LiU Utgångspunkt i och relatering till kursmål Systemvetare och ett intresse Motiv Problematisering Släktskapet och beröringspunkterna mellan EIS och informatik Vad informatik kan bidra med till EIS (kapitel 3) Vad EIS kan bidra med till informatik och till systemvetares profession! Förberedelse och uppgift inför litteraturseminarium fredag 23/1, kl. 10-12 Introduktion till artiklarna Centrala nyckelord att behandla från kursplan och -mål IT, kommunikation, organisering och IT:s nytta Grundläggande begrepp och modeller från området EIS Delta i utveckling och nyttjande av informationssystem, genom att de samspelar bättre med resultatansvariga chefer, controllers och andra om IT:s affärsnytta och ekonomiska betydelse Gränslandet/bryggan mellan ekonomi och IT Se också föreläsning 1 (FN) Systemvetare och ett intresse för ekonomiska k perspektiv på IT Money talks! I en framtida profession antar ni roller hos kunder, leverantörer etc. där: Utveckling av IT motiveras, styrs och mäts/följs upp ur ett Anskaffning av IT motiveras, styrs och mäts/följs upp ur ett Användning av IT motiveras, styrs och mäts/följs upp ur ett Uppgradering av IT motiveras, styrs och mäts/följs upp ur ett Förvaltning av IT motiveras, styrs och mäts/följs upp ur ett Projekt som ett aktuellt exempel för er Tid Kostnad Kvalitet/funktion Dessa variabler finns sida vid sida och ett tekniskt komplett och kompetent system kan stupa på tid och kostnad! Utveckling, anskaffning, användning, uppgradering, förvaltning 1
I varje organisations uppdrag ligger att Hushålla med begränsade resurser Skapa ekonomisk avkastning och nytta IT som en integrerad del i skapandet av Ökad produktivitet Nya/utvecklade sätt att organisera verksamhet, t.ex. processutveckling, strategiutveckling Nya/utvecklade sätt att interagera med kunder och leverantörer Kostnadsreduktioner Ökad effektivitet Utveckling av nya varor och tjänster Att skapa perspektiv, ansatser och metoder för att kunna värdera ekonomiska dimensioner av IT! Hur ta tillvara IT:s potential och skapa ekonomisk nytta är centralt! Produktivitetsparadoxen (Solow, 1987) Information o som strategisk egs resurs s Normalt sett underskattat inom systemvetenskap/informatik som mera ser verksamhetsnytta, användbarhet, nöjda användare i mera abstrakta och oprecisera termer sett ur ett ekonomiskt perspektiv Att värdera IT-nytta ett exempel PENG - princip Professionell kompetens en utgångspunkt I er framtida profession finns krav på att kunna Kommunicera med resultatansvariga och chefer t.ex. om kostnader för och nyttan av IT i ekonomiska termer Ni har fått flera pusselbitar för att kunna göra detta under ert programs gång, till exempel: Intern- och externredovisning i åk1 Organisationsteori Affärssystem och organisering Figur 2. Forslund 1995, Professionell kompetens, Fyra essäer om inlärning och utveckling av professionalitet, Inst för pedagogik och psykologi, Linköpings universitet 2
Släktskapet och beröringsområden mellan EIS och informatik Släktskapet och beröringspunkterna mellan EIS och informatik De problemområden som EIS tar sig an liknar i flera fall de som är relevanta inom informatik EIS dock ursprung att stödja industriföretags systemtillämpningar Delvis givet av relationen till LiTH Tätt kopplat till företagsekonomi alltmera på senare år Typiska strategi- och styrningstillämpningar Informatik branschoberoende historiskt fokus på administrativa systemtillämpningar (Se delvis: Engwall, 2006, s. 32 [kap. 2]) Släktskapet och beröringsområden mellan EIS och informatik Goldkuhl och Nilsson (2006, s. 49-72 [kap. 3]) sätter in EIS i ett systemutvecklingsperspektiv De identifierar en samsyn och reflekterar överberöringsområden Fyra beröringsområden med forskning inom informatik som EIS-ämnet visar sig ha nytta av: Förändringsanalys Skapa välgrundade beslut om utveckling inom företag Standardsystem Metodik för upphandling av färdiga system i organisationer Business modelling Modeller och metoder för att förstå och förändra verksamheter Affärsgeneriska modellen Utveckla kunskap om affärsprocesser och affärsinteraktioner (Goldkuhl och Nilsson, 2006, s. 50) Vad ni som systemvetare kan lära av EIS Här vänder vi på perspektivet jämfört med kapitel 3 i EIS-boken! ser istället på Vad ni som systemvetare kan lära av EIS För att svara upp emot de professionskrav som formulerats tidigare Att se IT ur ett ekonomiskt perspektiv Vad står det ekonomiska perspektivet för? EIS-boken ger en del svar som också speglas i kursen, t.ex. Ett strategiskt perspektiv på IT (flera kapitel författare) Information som strategisk resurs (Olve) IT-investeringar och produktivitet (Falk) Styrning av och med IT (Petri) IT och ekonomistyrning (Nilsson) IT och nya organisationslösningar (Moberg) Från MPS-system till affärssystem IT-stöd för organisation (Olhager) Förberedelse och uppgift till seminarium 1 den 23/1 Förberedelse och uppgift till seminarium i 1 den 23/1 Litteraturseminarium Läs en artikel av de två anvisade Sammanfatta artikeln (1 till 1,5 sidor) Ta fram de viktigaste lärdomarna du fått av läsningen. Kan kombineras med din värdering av artikeln verkar det som formuleras rimligt, klokt, möjligt att invända mot? (1 sida) (Hur) anser du att de tankegångar som framkommer i läst artikel kan omsättas i en framtida praktisk handling? Föreställ dig i en framtida profession här (0,5 till 1 sida). Artikeln skall vara tre sidor totalt (exkl. referenslista) Muntligen: var beredd på att sammanfatta innehåll och lärdomar 3
Förberedelse och uppgift till seminarium 1 den 23/1 Tag separat fram två förslag till diskussionsfrågor utifrån vald artikel E-post till Ulf senast torsdag den 22/1, kl. 12.00 Skriv Diskussionsfrågor i subjektraden! Frågorna direkt i mailet ej bilagor Ange vilken artikel du har valt Två icke-triviala diskussionfrågor Introduktion till artiklarna Introduktion till artiklarna Två vetenskapliga artiklar från högkvalitativa IS-tidskrifter MISQ ISR Orlikowski, W.J. och Barley, S.R. (2001) Technology and Institutions: i What Can Research on Information Technology and research on Organizations Learn from Each Other Orlikowski, W.J. och Robey, D. (1991) Information Technology and the Structuring of Organizations Orlikowski, W.J. och Barley, S.R. (2001) Technology and Institutions Tar bl.a. utgångspunkt i två felaktiga uppfattningar: Att organisationsfältet och IT-fältet är distinkta fält Fälten har tidigare haft ett litet utbyte med varandra Flera skrifter och arbeten integrerar fälten; dock Organisationsfältet i har påverkat IT-fältet i större omfattning än tvärt om Skillnader i epistemologi finns Vilken syn på kunskap vi har! IT-fältet: What works? likheter med ingenjörskonst Organisationsfältet: Why? mer traditionell socialvetenskap Orlikowski, W.J. och Barley, S.R. (2001) Technology and Institutions Vad organisationsfältet kan lära av IT-fältet Utvecklad syn på vad teknik är/kan vara CSCW som illustration Vad IT-fältet kan lära av organisationsfältet Bland annat institutionella i i sammanhang för IT Distansarbete som illustration Avslutande resonemang om fältens relation och potential för samverkan och flerperspektivstudier Orlikowski, W.J. och Robey, D. (1991) Information Technology and the Structuring Förstå relationen mellan IT och organisation Konstruerar ett ramverk för att göra detta Organisatoriska effekter av IT är resultat av både Materiella dimensioner Sociala dimensioner Giddens strukturationsteori som en utgångspunkt Det subjektiva och det objektiva i IT Hur vi skall kunna förstå IT och livet i organisationer och dessas relationer Att komma bortom synen på IT som deterministisk kraft 4
Sammanfattning Vad är nytt? Ett explicit ekonomiskt perspektiv på IT Motiv och problematisering Släktskapet mellan två ämnen EIS och informatik Betydelsen av ett ekonomiskt perspektiv på IT Exempel på några olika uttryck för detta Flera exempel inom kursen Ekonomiska perspektiv på IT och ekonomers perspektiv på IT Introduktion till uppgiften och artiklarna 5