Informatik som fält/disciplin

Transkript

1 Informatik som fält/disciplin Aktuella informatikteman ITM T3 Karin Axelsson Informatik, IEI, LiU Ämnet Disposition Benämningar Identitet Gränser Fokus Referensdiscipliner Internationellt Nationellt LiU Flera referenser! Informatik några benämningar Ursprung och särart ADB administrativ databehandling Informationssystem Informationssystemutveckling Systemvetenskap Data- och systemvetenskap IT Informatik med och utan prefix Informatics Information systems Informationssystemens uppgift är att samla in, lagra, behandla och distribuera informationsmängder Datalogi vs. infologi Systemering vs. programmering The IS field differs from computer science by defining its subject matter, information technology, as a social phenomenon (Dahlbom, 1996, p.45) IS research focuses on the phenomena that emerge when technological and social systems interact (Baskerville & Myers, 2002) Tradition eller förnyelse Slutsatsen blir att informatikämnet är i ständig förändring. Själva kärnan har förändrats och blivit mycket bredare: Från administrativ rationalisering med hjälp av datorer till IT:s roll i samhället. (Per Flensburg, 2012) Nya tillämpningsområden men bestående frågeställningar Medverkan, användning, förändring, integration, strukturering, metodiskt tillvägagångssätt, analys av samband, Ett ungt ämne Identitet Tillhörighet Referensdiscipliner Öppenhet vs. fokus Homogenitet vs. heterogenitet Teknik- och organisationsutveckling och - moden Linköpings universitet 1

2 Benbasat och Zmud (2003) Dominant design saknas lånar för mycket från referensdisciplinerna Legitimacy Cognitive Taken for granted Sociopolitical Acceptance by key stakeholders Forskare från varierande bakgrund interdisciplinärt Se litteraturlista på kurswebbsidan! Benbasat och Zmud (2003, s. 187) Benbasat och Zmud (2003, s. 187) En respons från Galliers (2003) på Benbasat och Zmud (2003) Kompletterande uppfattning om kärnan! Inte bara IT-based Inte bara inom organisationer Utvecklingen gör att kärnan inte kan vara konstant Är det en disciplin? Mera inter(trans)discipliärt! Galliers (2003, s. 347) Mera respons på Benbasat och Zmud (2003) I disagree with Benbasat and Zmud s assessment that IS needs a dominant research paradigm. (Robey, 2003, s. 356) Se också Orlikowski och Iacono (2001) m.fl. Linköpings universitet 2

3 Internationellt Tillhörighet Varianter Communities Sub-communities Hålls samman av aktörer i nätverk, tidskrifter, konferenser, WGs, projekt etc. New informatics I will attempt to characterize this new informatics, describing it as a theory and design oriented study of information technology use, an artificial science with the intertwined complex of people and information technology as its subject matter. (Dahlbom, 1996, s. 29) Betonar användning Thus, when we now say that we are less interested in information systems and systems development, than in information technology and its use [ ] (Dahlbom, 1996, s. 35) People and technology have become intertwined. You cannot understand the one without the other. (ibid., s. 38) Betonar design Jämför också t.ex. Ehn (1995) Nationellt Variation mellan lärosäten avseende profil Initiativ till att utveckla en gemensam definition Ett förslag Informatik är det vetenskapliga ämne som utvecklar kunskap om människors design och bruk av IT i individuella, organisatoriska och samhälleliga sammanhang Nationellt Viktiga empiriska företeelser IT-system, IT-applikationer, IT-infrastrukturer Utveckling/förändring av IT inklusive olika typer av hjälpmedel (metoder, modeller, rollfördelning mm) Användning av IT i verksamhetskontexter Människor i professionella och icke professionella sammanhang, såsom utvecklare och användare av IT Den ömsesidiga påverkan mellan IT och individer, organisationer och samhälle Förutsättningar för och effekter av design respektive bruk av IT Förstå dess relationer! LiU ADB administrativ databehandling Informatik/informationssystem Informationssystemutveckling Informatik VITS Informatik och förändring Informatik i förändring Informatik om förändring Informatik för förändring Informatikens essens - bortom förändring (Goldkuhl, 1996, s. 1) Linköpings universitet 3

4 (Goldkuhl, 1996, s. 3) (Goldkuhl, 1996, s. 4) Kategorikandidater som utelämnats Kommunikation Verksamhet System Struktur Informationssystem Formalisering (Goldkuhl, 1996, s. 8) (Goldkuhl, 1996, s. 8) Ämnesdefinition (Goldkuhl, 1996, s. 9) Informatik innebär studier av och kunskap om människors arbete med utveckling, användning och förändring av informationssystem (informationstekniska tillämpningar) i verksamheter. LiU Lokal profil Informatikämnet SVP ITM Definitioner och beskrivningar Linköpings universitet 4

5 Ämnesbeskrivning, informatik, LiU Informatik - ett aktuellt och gränsöverskridande ämne! Informatik är ett aktuellt och gränsöverskridande ämne som ger dig värdefulla kunskaper om IT i organisatoriska sammanhang! Ämnet informatik behandlar utveckling, användning, förändring och värdering av informationssystem samt förändringsarbete Lokal kursprofil och inriktning, informatik, LiU Informatikämnets lokala profil är verksamhetsinriktad systemutveckling. Utifrån denna profil vill vi bidra till förståelse av IT-system i sammanhang helheter. Att bidra till kunskap om hur IT-system utvecklas och används av människor i organisationer och i samhället. Vi ser vikten av att studera samspelet mellan människa, IT-system och organisation såväl företag som offentliga organisationer. [ ] att intresse särskilt riktas mot analys, utveckling, förändring och bedrivande av verksamhet där IT-system ingår eller förväntas ingå som delar. Att utveckla IT-system innebär att utveckla och förbättra verksamhet. Lokal kursprofil och inriktning, informatik, LiU Centrala begrepp: förändringsarbete, design, programmering, IT-system, organisation, verksamhet, projektarbete och lärande Vetenskaplig grund och kritiskt tänkande En nära koppling mellan grundutbildning och forskning finns i och med att flera lärare är verksamma inom forskningssfären, är disputerade och aktivt för in och behandlar forskningsprodukter (metoder, modeller och teorier) i kurser Flera lärare är också aktiva i externt riktade FoU-projekt där samverkan med näringsliv och offentlig sektor är vanlig. Det sistnämnda bidrar till att forskningsprodukterna har en relation till behov och gör nytta i organisationer Profil, kandidatprogrammet i systemvetenskap, LiU Som systemvetare ska du känna till systemutvecklingens hela livscykel från kravspecifikation och design till förvaltning. Därför är utbildningen bred, tvärvetenskaplig och verklighetsnära. Den fokuserar på människa, teknik och organisation i samspel. Välj inriktning IT och management IT och projekt Webbutveckling Profil, masterprogrammet i IT&M, LiU Profil, masterprogrammet i IT&M, LiU Masterprogrammet IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar informationsteknik och management. Idag efterfrågar många arbetsgivare medarbetare som kan förena kunskaper i teknik och verksamhetsfrågor något som masterprogrammet i IT och management tagit fasta på Programmet erbjuder fördjupning i IT eller management. Du kan välja att inrikta dig på teknik och arbeta med exempelvis webbdesign, systemintegration och arkitektur eller fokusera mer på management för att arbeta med organisation, strategi och styrning av och med IT På ITM fokuserar vi hur informatikaspekter hanteras i organisationer och samhälle ur ett ledningsperspektiv Beslutsfattande Arbetsformer Strategier, styrning kring verksamhet och IT Policy kontra praktik Ett kritiskt förhållningssätt Linköpings universitet 5

6 Referensexempel Baskerville, R., och Myers, M. (2002): Information Systems as a Reference Discipline, MIS Quarterly, 26(1), Benbasat, I. och Zmud, R.W. (2003): The Identity Crisis Within the IS Discipline: Defining and Communicating the Discipline's Core Properties, MIS Quarterly, 27(2), Checkland, P. och Holwell, S. (1998): Information, Systems and Information Systems - making sense of the field, John Wiley & Sons. Dahlbom, B. (1996): The New Informatics, Scandinavian Journal of Information Systems, 8(2), Article 3. Ehn, P. (1995): Informatics design for usability, i Dahlbom B. (Ed): The infological equation. Essays in honor of Börje Langefors, Gothenburg Studies in information systems, 6, Göteborg University Galliers, R.D. (2003): Change as Crisis or Growth? Toward a Trans-disciplinary View of Information Systems as a Field of Study: A Response to Benbasat and Zmud's Call for Returning to the IT Artifact, Journal of the AIS, 4(6), Goldkuhl G. (1996): Informatik - Ett ämne i, om och för förändring, Installationsföreläsning, Internationella Handelshögskolan i Jönköping [PDF på VITS webbsida] Hirschheim, R. och Klein, H.K. (2003): Crisis in the IS Field? A Critical Reflection on the State of the Discipline, Journal of the AIS, (4), Klein, H.K. och Hirschheim, R. (2008): The structure of the IS discipline reconsidered: Implications and reflections from a community of practice perspective, Information and Organization, (18), Iivari, J. och Lyytinen, L. (1998): Research on Information Systems Development in Scandinavia - Unity in Plurality, Scandinavian Journal of Information Systems, 10(1/2), Mathiassen, L. och Nielsen, P.A. (2008): Engaged Scholarship in IS Research, Scandinavian Journal of Information Systems, 20(2), Article 1. Orlikowski, W.J. och Iacono, S. (2001): Research Commentary: Desperately Seeking the IT in IT Research A Call to Theorizing the IT Artifact, Information Systems Research, 12(2), Robey, D. (2003): Identity, Legitimacy and the Dominant Research Paradigm: An Alternative Prescription for the IS Discipline, Journal of the AIS, Vol 4 (7), Linköpings universitet 6