Yttrande i mål 499 (Telenordia Mobil AB)

YTTRANDE HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Charlotte Ingvar-Nilsson Rättsavdelningen 08-678 55 23 Charlotte.ingvar-nilsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 12 mars 2001 01-262 Länsrätten i Stockholms län Box 17 106 104 62 STOCKHOLM Yttrande i mål 499 (Telenordia Mobil AB) 1. PTS inställning m.m. Post- och telestyrelsen (PTS) bestrider Telenordia Mobil AB:s yrkande och gör gällande att överklagandet skall lämnas utan bifall. PTS har tillämpat korrekta och relevanta metoder för verifiering av den tekniska genomförbarheten av sökandens tekniska planer. Myndigheten har fattat ett korrekt beslut, såväl formellt som materiellt. För det fall Länsrätten ändå skulle finna att PTS inte tillämpat korrekta och relevanta metoder för verifieringen av den tekniska genomförbarheten av sökandens tekniska planer, gör PTS gällande att detta inte utgör skäl för ändring eller återförvisning. Ingen sökande har felaktigt gått vidare till den fördjupade prövningen. PTS inleder detta yttrande med en kort bakgrundsbeskrivning. Dispositionen i övrigt följer i huvudsak den som Telenordia Mobil valt i sitt överklagande. De angivna sidhänvisningar hänför sig till Telenordia Mobils överklagande om inte annat uttryckligen anges. 2. Bakgrund 2.1 Skönhetstävlingen Europarlamentet och rådet har fastställt att Sverige är skyldigt att, senast den 1 januari 2002, göra det möjligt att införa UMTS-tjänster. 1 Detta sker bl.a. genom att individuella tillstånd beviljas. I tillståndsdirektivet, artikel 9 punkt 2, anges att sådana tillstånd skall beviljas genom öppna, icke-diskriminerande och genomblickbara (transparenta) förfaranden och att alla sökande skall behandlas lika, utom när det finns sakliga skäl för olika behandling. 2 1 Europarlamentets och rådets beslut den 14 december 1998 (nr 128/1999/EG). 2 Europaparlamentets och rådets direktiv 97/13 EG om gemensamma ramar för allmän auktorisation och individuella tillstånd på teletjänstområdet. POSTADRESS Box 5398, 102 49 Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON 08-678 55 00 FAX 08-678 55 05 E-POST pts@pts.se WEBBADRESS www.pts.se

2 I svensk lag anges att tillstånd för nya eller väsenligt ändrade mobila teletjänster eller nätkapacitet för sådan verksamhet, exempelvis UMTS, skall fördelas i allmän inbjudan till ansökan, populärt kallad skönhetstävling. 3 Det är PTS uppgift att meddela de sakliga grunder som skall gälla vid urvalet samt att fördela tillstånd. 2.1.1 Sakliga grunder (Val av urvalskriterier) Lagstiftaren har uttryckligen angivit att PTS inte får använda vissa kriterier för urval, t.ex. olika former av auktionsförfaranden och lottdragning. Lagstiftaren har också angivit att de kriterier som skall användas skall ha stöd i telelagens syften och de medel som anvisats för att nå dessa syften (jfr lagens 2-3 ). 4 Förutom de krav lagstiftaren ställde ansåg PTS att det var viktigt att kriterierna gick att följa upp genom tillståndsvillkor. Detta innebar att antalet möjliga kriterier begränsades eftersom PTS endast får ställa de villkor som anges i telelagen. 5 Det var också viktigt att kriterierna inte stred mot tillståndsdirektivets och UMTSbeslutets krav på öppenhet, icke-diskriminering och genomblickbarhet. 6 PTS ansåg det nödvändigt att använda sådana kriterier och ha en tillämpning som var så öppen och genomblickbar som möjligt. Det skulle vara möjligt för de sökande att redan på förhand få en god uppfattning om på vilket sätt PTS skulle bedöma ansökningarna. Utrymmet för myndigheten att göra skönsmässiga bedömningar skulle därför begränsas. Det var också nödvändigt att samtliga kriterier framgick av föreskrifterna och att myndigheten i Vägledning och på annat sätt tydligt redovisade hur myndigheten avsåg att tolka och tillämpa föreskrifterna. Det var även viktigt att kriterierna i sig själva inte gav utrymme för skönsmässig bedömning. Av denna anledning ansåg PTS att de sökande inte skulle jämföras. I den fördjupade prövningen var det viktigt att kriterierna var utformade på ett sådant sätt att de kunde tillämpas med automatik. Systemet med poängberäkning ansågs vara ett sådant förfaringssätt. Ett syfte med urvalsprocessen har varit att bedöma vilka av de sökande som kan ge UMTS-näten så snabb och stor spridning i Sverige som möjligt. Eftersom PTS beslutat att inte jämföra ansökningarna blev det viktigt att definiera när ett område skulle anses vara täckt: Ett område skall anses vara täckt där fältstyrkan, mätt på pilotsignalen (primary common pilot channel/forward pilot channel) från basstation, utomhus på 1,7 m. höjd, är lika med eller överstiger 58dBµV/m/5MHz. Genom att därtill ange att den sannolikhet med vilken signalstyrkan skall kunna uppmätas i täckningsområdet är 95 % har PTS fastställt ett entydigt begrepp och därmed säkerställt möjligheten att göra en rättvis bedömning i den fördjupade prövningen. 3 14 första stycket telelagen (1993:597). 4 I prop. 1994/95:128 anges att de sakliga grunder som skall gälla vid tillämpningen av bestämmelsen bör bestämmas mot bakgrund av de syften som lagen skall främja och de medel som lagen anvisar för att uppnå de angivna syftena. Däremot kan sådana urvalskriterier som är bestämda på annat sätt än utifrån lagens syften t.ex. olika former av auktionsförfaranden och lottdragning inte anses utgöra saklig grund enligt bestämmelsen. 5 Jfr. 15 telelagen. 6 Europarlamentets och rådets beslut den 14 december 1998 (nr 128/1999/EG).

3 Strävan efter icke-diskriminering fick genomslag på utformningen av kriterierna. Det var således sökandens förutsättningar för att tillhandahålla nätkapacitet avseende lämplig sakkunskap och erfarenhet generellt som skulle bedömdas. Det krävdes inte att erfarenheten och sakkunskapen skulle komma från verksamhet just i Sverige. Det var även viktigt att säkerställa att tillämpningen utformades på ett sådant sätt att en sökande genom tillämpningen inte fick någon fördel framför en annan sökande. Därför skulle en sökande bedömas enbart utifrån de uppgifter som lämnades i ansökan. PTS eventuella kännedom om sökanden skulle således inte läggas till grund för bedömningen. För övrigt bör framhållas att kriterier som innebär att sökandens kunskap och erfarenhet om just svenska förhållanden eller PTS allmänna kännedom om sökande med all sannolikhet hade gynnat svenska sökande och i synnerhet de som redan är verksamma i Sverige. Detta hade uppenbarligen stått i strid med tillståndsdirektivets krav på icke-diskriminering. Ett urvalskriterium som vid en första anblick kan synas relevant är utfästelser om låga slutkundpriser. Kriteriet kan sägas ha stöd både i de syften den svenska telelagen skall främja och de medel som lagen anvisar för att uppnå dessa syften. Telelagen tillåter emellertid inte PTS att ställa ett sådant krav i tillståndsvillkoren, varför kriteriet inte är möjligt att följa upp. PTS beslöt därför att inte använda ett sådant kriterium för urvalet. Att använda basstationer som urvalskriterium är varken möjligt eller lämpligt. Det är inte möjligt på grund av att kriteriet enligt PTS mening saknar stöd i de syften telelagen vill uppnå. Myndigheten kan inte heller ställa sådant tillståndsvillkor enligt telelagen. Det är inte heller lämpligt eftersom ett sådant kriterium kan sägas motverka den tekniska utvecklingen och de facto medföra en negativ styrning av den tekniska utvecklingen. Många basstationer är inget självändamål; om den tekniska utvecklingen leder till att operatören kan minska antalet basstationer bör inte tillståndsvillkor hindra denna utveckling. PTS har angivit att det inte är möjligt för en sökande att ändra sin ansökan. Hade sökandena kunnat ändra en ingiven ansökan hade detta kunnat användas för att bjuda över andra sökande exempelvis vad gäller täckning eller starttidpunkt. Eftersom vissa fakta efter ansökningstidens utgång gjorts offentliga hade ett sådant förfarande inneburit att ansökningsförfarandet förvandlats till en form av administrativ auktion vilket i sin tur uttryckligen stått i strid med lagstiftarens uttalande om att olika former av auktionsförfarande inte är saklig grund för urval. Det hade även, med all sannolikhet, varit omöjligt för PTS att hålla den tidsfrist om åtta månader som anges i 5 teleförordningen (1997:399) om samtliga tio sökande skulle ha rätt att ändra sin ansökan och dessa löpande ändrade uppgifter i sin tur skulle kommuniceras övriga sökande. Som ovan angivits har syftet med urvalsprocessen varit bl.a. att bedöma vilken av de sökande som kan ge UMTS-näten så snabb och stor spridning i Sverige som möjligt. Kriterierna utformades mot denna bakgrund och stöder det övergripande telepolitiska målet om att telekommunikationerna skall bidra till regional balans. 7 Statsrådet Mona Sahlin har vid flera tillfällen i riksdagsdebatter och massmedia 7 Prop. 1996/97:61, s. 33.

4 framhållit att det är angeläget med en snabb utbyggnad av UMTS och att tekniken skall komma hela befolkningen till godo. Samma inställning framgår tydligt även av trafikutskottets betänkande 2000/01:TU1. Det bör slutligen framhållas att PTS förslag till föreskrifter har sänts på remiss till bl.a. teleoperatörerna. 2.1.2 Principerna om öppenhet, icke-diskriminering och genomblickbarhet I Vägledning för sökande (12 maj 2000) har PTS angivit hur myndigheten avser att förfara vid tillståndsfördelningen. Avsikten var att göra förfarandet så öppet och genomblickbart som möjligt den sökande skulle kunna få klarhet i vad som begärdes av denne. Verktyget Frågor och svar infördes för att ytterligare möta kravet på öppenhet, icke-diskriminering och genomblickbarhet. Frågor och svar har fortlöpande publicerats på PTS hemsida. Detta gav alla sökande möjlighet att på lika villkor få ställa frågor och erhålla svar för att förtydliga eventuella oklarheter. Genom detta förfarande säkerställdes att ingen sökande fick information som inte var tillgänglig för alla. Ingen sökande skulle ens kunna misstänka att andra sökande fick särskild behandling, fick extra utförliga svar eller gynnades på något annat sätt. Dessutom minskade risken för diskriminering genom att alla sökande fick tillgång till alla svar samtidigt. PTS har härigenom säkerställt de i tillståndsdirektivet angivna kraven på öppenhet, icke-diskriminering och genomblickbarhet i förfarandet vid fördelning av UMTS-tillstånden. PTS anser att myndigheten sålunda har skapat ett rättssäkert förfarande. PTS har i Vägledningen angivit att det inte är möjligt för en sökande att ändra sin ansökan eller att på eget initiativ komplettera denna efter det att ansökan lämnats in. Ingen sökande har under inbjudningsförfarandet framfört någon invändning mot detta. I beslutet (s. 25) har PTS uttalat Denna princip avser att möjliggöra en samtidig handläggning av alla ansökningar som är nödvändig för att kunna meddela tillstånd efter en rimlig handläggningstid. Principen måste av rättviseskäl upprätthållas strängt. Det är mot denna bakgrund möjligt att tillåta ändring endast av uppgifter som är uppenbart oriktiga till följd av skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. För det fall myndigheten tillåtit ändringar eller kompletteringar på eget initiativ hade principen om icke-diskriminering inte gått att upprätthålla. Inte heller hade PTS kunnat uppfylla den ovan angivna tidsgränsen om åtta månader. 8 Det var också viktigt att PTS inte misstänktes för att missgynna någon operatör eller på något sätt ta otillbörlig hänsyn. Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om jäv. Dessa ansågs emellertid inte tillräckliga för dem som deltog i beredningen av UMTS-ärendet. PTS beslutade att strängare regler skulle gälla för dem som deltog i handläggnings- och beslutsprocessen. Vidare upprättades särskilda sekretessförbindelser samtidigt som insiderlagens regler tillämpades strängt. De aktuella personernas och myndighetens opartiskhet fick inte sättas ifråga. 8 5 teleförordningen (1997:399)

5 PTS samvetsgrannhet på detta område kan även märkas när det gäller hanteringen av ansökningarna. När en sökande ville ha ett möte med PTS och presentera sin ansökan gav PTS genast samtliga sökande samma möjlighet. 3. PTS prövning 3.1 PTS definition av täckning ( pilotsignalen) PTS har inte krävt att en viss del av Sveriges yta eller att en viss del av Sveriges befolkning skall täckas. Det har varit den sökandens ensak att avgöra hur stor del av ytan och befolkningen som den sökande avser att täcka. Däremot har PTS definierat vilka krav som skall vara uppfyllda för att en viss yta skall anses vara täckt. PTS har inte fastställt hur sökandena skall konstruera och bygga sina nät. Sökandena har själva fått välja och beskriva hur de avser att bygga de planerade näten. Mot denna bakgrund och för att tillgodose kraven på öppenhet, ickediskriminering och genomblickbarhet var det därför nödvändigt att fastställa en nivå för att kunna utvärdera ansökningarna på ett enhetligt sätt. Det var vidare angeläget att det gick att följa upp sökandens utfästelser genom tillståndsvillkor och att det krav som valdes kunde relateras till dessa. De tillståndsvillkor PTS har möjlighet att fastställa framgår av 15 telelagen. PTS valde att definiera när ett område skulle anses vara täckt. PTS övervägde att relatera detta till viss bithastighet. Det visade sig emellertid svårt att fastställa en enhetlig definition av bithastighet utan att samtidigt tvinga operatörerna att använda enhetliga parametrar såsom bl.a. kvalitetsparametrar. I Vägledningen definieras täckning tydligt på följande sätt. Ett område skall anses vara täckt där fältstyrkan, mätt på pilotsignalen (primary common pilot channel/forward pilot channel) från basstation, utomhus på 1,7 m. höjd, är lika med eller överstiger 58dBµV/m/5MHz. Genom att därtill ange att den sannolikhet med vilken signalstyrkan skall kunna uppmätas i täckningsområdet är 95 % har PTS fastställt ett entydigt begrepp. 9 Genom att kontrollera pilotsignalen har PTS kunnat kontrollera om sökandens utfästelse är rimlig i förhållande till den tekniska beskrivningen. Värdet 58dBµV/m/5MHz i pilotsignalen valdes eftersom det motsvarar ungefär 144-384 kbps inomhus i trafikkanalen, dvs. den tjänste-/bithastighetsnivå som 9 Definition av täckning i relation till viss fältstyrka med viss ytsannolikhet har använts vid inbjudningsförfaranden även i andra länder. Att relatera kravet på täckning mot pilotsignalen är logiskt. Pilotsignalen är en oföränderlig signal som kontinuerligt sänds ut från varje basstation och alltid med en konstant effekt, till skillnad mot signalen i trafikkanalerna som används för överföring av tal och data. I trafikkanalerna förändras effekten kontinuerligt (beroende av bl.a. avståndet till basstationen). Om pilotsignalen har en god signalnivå så har även trafikkanalerna en god nivå.

6 förväntas av tredje generationens mobiltelefoni, exempelvis vid videotjänster. Åtta av tio sökande har också erbjudit en bithastighet om som lägst 144 kbps inomhus. 3.2 Den inledande prövningen Genom den inledande prövningen har PTS bedömt om den sökande har förutsättningar att etablera ett nät och tillhandahålla tjänster i enlighet med de planer och uppgifter i övrigt som sökanden har presenterat i ansökan med kompletteringar. Till grund för prövningen har PTS lagt de utfästelser om bl.a. geografisk täckning sökanden lämnat i sin ansökan. Alla bedömningar utgår från i ansökan angivna uppgifter. Någon jämförelse mellan de sökande har inte skett. Sökanden har haft att visa att denne bl.a. kan tillhandahålla den utfästa geografiska täckningen. 3.2.1 Teknisk genomförbarhet PTS har prövat om den lösning sökanden angivit i ansökan, baserad på sökandens utfästelser, är tekniskt genomförbar. PTS har även prövat om lösningen är rimlig i förhållande till de utfästelser om givits. Myndigheten har här prövat om det går att tekniskt bygga respektive nät och uppnå de prestanda som utfästs baserat på de uppgifter sökanden lämnat. En förutsättning för att tillstånd skall kunna meddelas en sökande är att denne har förutsättningar att bedriva verksamheten med god kvalitet 10. PTS har i prövningen av kvaliteten granskat exempelvis nätets och tjänstens tillgänglighet. Myndigheten har också prövat om sökanden har visat att denne kan fullfölja sin utfästelse om utbyggnadstakten för UMTS-nätet. 3.2.2 Rimligheten i vald beräkningsmodell När ett nät planeras används vanligen olika datorbaserade utbredningsmodeller. I dessa modeller matas olika uppgifter in, t.ex. masthöjd, korrektionsfaktorer och uteffekt. Beräkningen syftar t.ex. till att ta reda på hur många basstationer som behövs för att ett nät skall täcka en specifik yta under förutsättning att man skall uppnå vissa i förväg fastställda kvalitetskrav. PTS har inte krävt att de sökande skall använde en specifik modell. Det har den sökande själv haft att avgöra. De modeller som normalt används har stora inbördes likheter men skiljer sig åt i vissa avseenden. När PTS granskat ansökningarna så har PTS i första hand utgått från den modell som den sökande själv använt. Därefter har PTS granskat samtliga ansökningar mot en och samma referensmodell. Som referensmodell har PTS valt en modell baserad på COST 231 Hata Extended med korrektionsfaktorer baserade på mätningar i Japan, här kallad 10 Telelagen 13.

7 referensmodellen. Denna modell är allmänt accepterad. Den passar emellertid inte riktigt för svenska förhållanden, framförallt landsbygdsmiljö. Eftersom Sverige är relativt kuperat och dessutom till stora delar täckt av skog, i huvudsak barrskog, vilket inverkar negativt på radiovågornas utbredning behövs det i Sverige fler basstationer än vad en användning av referensmodellen indikerar. Något förenklat kan sägas att en modell med korrektionsfaktorer som är relevanta för svenska förhållanden kräver fler basstationer i landsbygdsmiljö än en modell med korrektionsfaktorer baserade på mätningar i Japan. Någon fastställd allmänt tillgänglig modell med korrektionsfaktorer baserade på mätningar i Sverige finns för närvarande inte. Av ansökningarna framgår att merparten av sökandena använt modeller anpassade för svenska förhållanden. Eftersom sådana modeller ger en strängare bedömning än PTS referensmodell har en sökande som använt en sådan modell i regel med god marginal klarat en prövning mot PTS referensmodell, speciellt i landsbygdsmiljö. Detta förhållande innebär att det uppstår en viss säkerhetsmarginal vid användandet av referensmodellen. Utgångspunkten och den viktigaste bedömningsgrunden i PTS granskning har varit den sökandens egna uppgifter, dvs. egna värden och egna beräkningsmodeller. PTS har m.a.o. i första hand kontrollerat ansökningarna utifrån den modell som sökanden själv använt. För det fall avvikelser framkommit vid PTS verifiering med sökandens egen modell har detta emellertid betraktats som mindre allvarligt om avvikelse inte samtidigt har uppstått vid en jämförelse med PTS referensmodell. Om däremot avvikelse har uppstått även vid en jämförelse med PTS referensmodell har detta generellt betraktats som allvarligt. 3.2.3 Täckningskriterier PTS har analyserat ansökningarna vad gäller täckning. Myndigheten har för det första kontrollerat om de utfästelser om geografisk täckning som anges i ansökningarna stämmer i förhållande till myndighetens krav på fältstyrkenivå. Det som har kontrollerats är således att tillräcklig stark signal uppnås inom det utfästa täckningsområdet. I Vägledningen har angivits att ett område skall anses vara täckt där fältstyrkan, mätt på pilotsignalen från basstation, utomhus på 1,7 meters höjd, är lika med eller överstiger 58 dbµv/m/5mhz. PTS har kontrollerat om pilotsignalen når angivet värde i det område sökanden utfäst sig att täcka. Detta har skett genom att signalnivån i olika miljöer, stad, förort och landsbygd, baserat på sökandens egen beräkningsmodell och egna parametervärden, har räknats fram och jämförts med PTS krav. För det andra har PTS kontrollerat om de utfästelser om geografisk täckning som angivits i ansökan stämmer i förhållande till varje basstations möjliga yttäckning baserat på den sökandes egna uppgifter. För att kunna bedöma detta har PTS begärt in underlag för cellplanering. Med stöd av detta underlag har antalet basstationer och angivna täckningsytor ställts i relation till den totalt utfästa ytan.

8 Om det visat sig att den utfästa ytan är större än den som är möjlig att täcka med uppgivet antal basstationer och deras respektive täckningsyta har PTS bedömt detta som allvarligt. 3.2.4 Trafikkanal och bithastighet PTS har kontrollerat om den bithastighet sökanden garanterat är möjlig att realisera utifrån de förutsättningar som lämnats av den sökande. PTS har vidare undersökt om bithastigheten är rimlig i förhållande till de tjänster sökanden har angivit skall tillhandahållas. De värden sökanden angivit för trafikkanalerna har jämförts med de uppgifter om garanterad bithastighet sökanden lämnat för olika miljöer. Jämförelsen har skett genom att sträckdämpningen (dvs. hur mycket signalen försvagas mellan mobiltelefonen och basstationen) för olika miljöer, baserat på sökandens egen beräkningsmodell och egna parametervärden, räknats fram och jämförts med de av sökanden angivna maximala värdena. Jämförelse har därvid skett dels med sökandens egen beräkningsmodell, dels med PTS referensmodell. 3.2.5 Kapacitetsverifieringar En förutsättning för att tillstånd skall kunna meddelas en sökande är att denne har förutsättningar att bedriva verksamheten med god kapacitet 11. PTS har kontrollerat om den kapacitet sökanden angivit kan tillhandahållas utifrån den lösning sökanden presenterat. Någon kritik har inte riktats mot någon sökande i detta avseende. 3.3 Den fördjupade prövningen Den fördjupade prövningen har varit helt skild från den inledande. De sökande som passerat den inledande prövningen har rangordnats efter vilka som bäst uppfyller kriterierna om geografisk täckning och utbyggnadstakt samt från vilken tidpunkt UMTS-tjänster och GSM-tjänster kommer att tillhandahållas kommersiellt. 4. Bemötande av Telenordia Mobils grunder PTS kommer nedan att närmare kommentera och bemöta Telenordia Mobils överklagande. 4.1 Referensmodellen (s. 4) Telenordia anger att referensmodellen är otillräcklig för att pröva om ansökningarna är tekniskt genomförbara. Detta har medfört att sökande vars affärsplaner inte är tekniskt genomförbara har passerat den inledande prövningen. De sökande som passerat den inledande prövningen har förmått visa att de uppfyller de i 9 uppställda kriterierna. 11 Telelagen 13.

9 Som framgår av beslutet (s. 27 f.) har PTS inte krävt att viss modell skall användas för beräkningar och planer. För att kunna bedöma de olika ansökningarna på enahanda sätt har myndigheten därför jämfört ansökningarna med en referensmodell, jfr s. 6. Utgångspunkten har i första hand varit den modell sökanden anvisat. PTS har i UMTS-beslutet (s. 28) angivit: Utgångspunkten har varit den modell sökanden anvisat. För det fall brister framkommit vid PTS verifiering med denna modell har detta emellertid betraktas som mindre allvarligt om avvikelse samtidigt inte har uppstått vid en jämförelse med PTS referensmodell. För det fall avvikelse har uppstått även vid en jämförelse med PTS referensmodell har detta generellt betraktats som allvarligt. Vad PTS har bedömt är således om sökandens eget beräkningssätt är tekniskt genomförbart. Referensmodellen har använts för att bedöma rimligheten av sökandes egen modell. Vid PTS kontroll av Telenordia Mobils ansökan konstaterade myndigheten (UMTS-beslutet s. 78) att Telenordia Mobil inte uppfyllde PTS krav på 58 dbµv/m/5mhz i stads- eller förortsmiljö, baserat på bolagets egen beräkningsmodell och bolagets egna parametervärden. Vid en beräkning enligt PTS referensmodell uppfyllde däremot Telenordia Mobil kraven i samtliga miljöer. Telenordia Mobil har således gynnats av att PTS godkänt ansökningar som visserligen visar brister men som uppfyller PTS krav i referensmodellen. Samtliga de sökande som passerat den inledande prövningen har använt modeller som är anpassade efter svenska förhållanden. 4.2 Utfästelser om befolkningstäckning (s. 5) Telenordia Mobil menar vidare att PTS har försummat att på ett riktigt sätt kontrollera utfästelser om befolkningstäckning såvitt avser den yta som fordras för att täcka viss andel av Sveriges befolkning. PTS bestrider att myndigheten varit försumlig i detta avseende. PTS har kontrollerat att de sökande förmår täcka den yta de utfäst sig att täcka, dels genom att kontrollera om fältstyrkan, mätt på pilotsignalen, uppfyller PTS krav, dels genom att kontrollera sökandens utfästelse mot antalet basstationer och angivna täckningsytor för respektive basstation. För att kontrollera och bedöma utfästelse om befolkningstäckning har PTS jämfört det kartmaterial sökanden lämnat in med SCB:s rutstatistik. PTS har därvid funnit att de sökande som passerat den inledande prövningen förmått visa att de täcker den yta och den befolkning de utfäst att täcka.

10 4.3 Beräkningsmodell (s. 5) Telenordia Mobil synes kritisera PTS för att myndigheten inte utfört en egen radioplanering med ett cellplaneringsverktyg. PTS vitsordar att myndigheten inte gjort någon egen radioplanering med cellplaneringsverktyg. Se vidare nedan. 4.4 Exakta dämpningsberäkningar (s 7) Telenordia Mobil anger att För att det skall vara möjligt att göra exakta dämpningsberäkningar bör en korrektionsfaktor verifieras genom mätningar i den miljö där basstationerna skall placeras. PTS delar denna bedömning. Det innebär att det inte räcker att göra en fullständig radioplanering, det krävs dessutom att sökanden exempelvis erhållit bygglov för basstationen, annars går det inte att säga exakt på vilken plats basstationen skall placeras. Det faller därmed på sin egen orimlighet att kräva att PTS skulle verifiera ansökningarna mot exakta dämpningsberäkningar. 4.5 PTS har inte gjort en egen radioplanering (s. 9) Telenordia Mobil kritiserar PTS för att inte ha genomfört en egen radioplanering i syfte att fastställa det minsta antal basstationer som krävs för att täcka olika typer av områden i Sverige och således kunna göra en riktig utvärdering av ansökningarna. PTS bestrider att det ålegat myndigheten att genomföra en egen radioplanering. PTS har varken formellt eller materiellt förfarit felaktigt när myndigheten inte genomfört en egen radioplanering. De sökande har bedömt att behovet av basstationer sträcker sig från drygt 4 000 stationer till drygt 20 000 stationer för att täcka i stort sett hela Sveriges befolkning. Samtliga har använt sig av en egen radioplanering. Tio olika radioplaneringar har presenterats för PTS. Detta är ett resultat av att varje radioplanering baseras på vissa antaganden som gäller för respektive ansökan, beträffande exempelvis masthöjd, uteffekt, korrektionsfaktorer och val av planeringsverktyg. För det fall det ålåg myndigheten att jämföra sökandens planer mot en av myndigheten utförd radioplanering hade det således inte räckt med endast en radioplanering. Det hade erfordrats tio stycken olika radioplaneringar eftersom de sökande dels använt olika verktyg, dels lagt olika antaganden till grund för sin planering. Det i tillståndsdirektivet angivna kravet på ickediskriminering skulle bli svårare att upprätthålla. 4.6 Korrektionsfaktorer (s 9) Telenordia Mobil hävdar att PTS, genom att använda för låga siffervärden för de olika korrektionsfaktorerna, inte på ett korrekt sätt har tagit hänsyn till svenska förhållanden vid sin prövning av ansökningarna.

11 PTS anser sig ha förfarit korrekt vid sin prövning av ansökningarna. Prövning har skett om sökandens utfästelse är rimlig i förhållande till den presenterade tekniska lösningen. På vilket sätt detta har skett anges i UMTS-beslutet. Som PTS angivit i beslutet: Utgångspunkten har varit den modell sökanden anvisat, för det fall brister framkommit vid PTS verifiering med denna modell har detta emellertid betraktas som mindre allvarligt om avvikelse samtidigt inte har uppstått vid en jämförelse med PTS referensmodell. (s. 28). Telenordia Mobil anför vidare att en kraftigare dämpning än den som ges av korrektionsfaktorer på 33,91 db som PTS använt borde legat till grund för PTS bedömning. En följd av den låga dämpningen, menar Telenordia Mobil, är att det erfordras ett betydligt tätare nät av basstationer än vad PTS fastställt. PTS har inte fastställt hur tätt ett nät av basstationer måste vara. PTS har emellertid vid bedömningen av den sökandenas beräkningsmodell utgått från en mycket kraftigare dämpning än den som ges av korrektionsfaktorer på 33,91 db. 4.7 SCB:s rutstatistik (s. 10) Telenordia Mobil anför att det förefaller som om PTS inte på ett riktigt sätt har lagt ihop SCB:s rutnätsstatistik med täckningskartor. Telenordia Mobil anger inte närmare vari denna felaktighet skulle bestå. PTS bestrider att myndigheten skulle ha förfarit felaktigt i denna del. PTS har som ovan angivits jämfört det kartmaterial sökanden lämnat in med SCB:s rutstatistik. 4.8 Befolkningstäckning (s. 11) Telenordia Mobil hävdar att det krävs mer än 20 000 basstationer för att täcka hela Sveriges befolkning. Som PTS har förstått Telenordia Mobils överklagande menar bolaget att PTS felaktigt godkänt ansökningar som omfattar färre basstationer än 20 000. PTS bestrider att myndigheten förfarit felaktigt. Inledningsvis kan konstateras att endast två sökande (förutom Telenordia Mobil) synes anse att det erfordras ca 20 000 basstationer för att täcka hela den svenska befolkningen. Övriga sökande synes anse det tillräckligt med färre basstationer. Eftersom varje sökande själv bestämmer de förutsättningar som skall gälla för den egna radioplaneringen (masthöjd, effektiv antennhöjd m.m.) är det vidare knappast troligt att det för samtliga presenterade planer skulle krävas just 20 000 basstationer för att täcka den svenska befolkningen. Hur PTS har verifierat att sökandena täcker den yta och den befolkning de utfäst har angivits ovan. 4.9 Är det praktiskt möjligt att installera mer än 20 000 basstationer före utgången av år 2003? Telenordia Mobil synes vidare ifrågasätta Europolitan AB:s och HI3G Access AB:s möjlighet att bygga ut sitt nät i enlighet med ansökan eftersom det är

12 praktiskt omöjligt att installera mer än 20 000 basstationer före utgången av år 2003 (s. 11). PTS vidhåller sin tidigare gjorda bedömning i detta avseende; att Europolitan respektive HI3G har förmått visa att de har möjlighet att i tid fullgöra utbyggnaden. Eftersom Telenordia Mobil inte utvecklat sin talan i denna del saknar PTS för närvarande möjlighet att mer detaljerat bemöta påståendet. 4.10 Konsekvenser av PTS påstått bristfälliga prövning Telenordia Mobil gör gällande att PTS missgynnat sökande som tillämpat realistiska modeller för bedömningen av behovet av basstationer. De har inte kunnat utfästa lika stor täckning i förhållande till antalet planerade basstationer som de sökande som tillämpat modeller som inte fullt ut beaktar svenska förhållanden. PTS bestrider att sökande som tillämpat realistiska modeller har missgynnats. I UMTS-beslutet har PTS satt ifråga om två sökande har anpassat sina tekniska planer efter svenska förhållanden; Telia AB och Reach Out Mobile AB. Ingen av dessa sökande har passerat den inledande prövningen. Som PTS tidigare konstaterat kräver olika lösningar olika antal basstationer för att täcka ett visst område beroende på de förutsättningar varje sökande bestämmer. För att kunna fastställa ett minsta antal basstationer skulle krävas en fullständig radioplanering av varje sökande. PTS har emellertid inte ansett det rimligt att kräva av en sökande att denna utför en fullständig radioplanering som sträcker sig fram till år 2009. Detta har även uttryckligen angivits i Vägledningen, vilket innebär att samtliga sökande, även Telenordia Mobil, har haft denna vetskap. Den tid som stått sökande till förfogande har dessutom knappast medgivit en komplett planering som sträcker sig så långt fram i tiden. För att göra en korrekt ansökan och utvärdering av denna torde i princip krävas en utbyggnad av själva nätet, vilket framstår som uppenbart orimligt. Under sådana förhållanden hade troligen bara de mobiloperatörer som nu är verksamma i Sverige ansökt om tillstånd. Ett sådant krav hade således diskriminerat de operatörer som inte är etablerade på den svenska marknaden vilket hade varit ett klart brott mot tillståndsdirektivets krav på ickediskriminering. 4.11 Har PTS prövat sökandens utfästelser om täckning? Telenordia Mobil hävdar (s. 12) att eftersom PTS inte gjort någon egen radioplanering och dessutom använt en referensmodell som inte är anpassad efter svenska förhållanden har PTS inte kunnat pröva sökandenas utfästelser. PTS bestrider att så skulle vara fallet. Hur denna prövning har gått till har angivits ovan. PTS har även tidigare angivit hur referensmodellen har använts.

13 4.12 Befolkningstäckning (s. 12) Telenordia Mobil påstår att PTS brustit vid verifieringen av de åtaganden om befolkningstäckning som sökanden lämnat. PTS bestrider påståendet och menar att myndigheten i erforderlig grad verifierat sökandenas åtaganden. Hur detta har skett har angivits ovan, jfr. s. 10. Telenordia Mobil bedömer det vidare som osannolikt att Tele2 kan täcka den befolkning Tele2 utfäst sig att täcka (s. 12). Enligt PTS mening gör Telenordia Mobil en felaktig bedömning i denna del. Tele2 har utfäst sig att före utgången av fas 1, täcka 112 666 km 2. Den av PTS framräknade yttäckningen baserad på Tele2:s egna uppgifter om antalet basstationer och deras täckningsytor uppgår till maximalt 208 553 km 2. Skillnaden torde ha sin grund i att Tele2 beaktat endast områden som angivits som befolkade i SCB:s rutstatistik vid beräkningen av yttäckningen. Härtill kommer att det kartmaterial Tele2 bifogat även visar på en väsentligt större täckning än den utfästa. Vidare menar Telenordia Mobil att 12 000 personer som är bosatta i Sverige inte omfattas av SCB:s offentliga statistik. Tele2 har emellertid angivit att bolaget kommer att täcka ca 10 000 av dessa 12 000 personerna. Eftersom SCB av sekretesskäl inte anger var dessa 12 000 personer är bosatta har PTS inte ställt krav på att dessa sista 12 000 skall täckas för att en operatör skall erhålla full poäng för befolkningstäckning. Tele2 har emellertid lämnat en detaljerad beskrivning av hur bolaget avser att täcka de 12 000 personerna som inte syns i SCB:s statistik, bl.a. har pengar avsatts i affärsplanen. 12 4.13 Har PTS tydliggjort urvalskriterierna? Telenordia Mobil hävdar att PTS inte har tydliggjort urvalskriterierna för yt- och befolkningstäckning (s. 14). PTS bestrider att så skulle vara fallet. Kriterierna har uttryckligen angivits i 10 Post- och telestyrelsens föreskrift (PTSFS 2000:5) om tillstånd för tillhandahållande av nätkapacitet för mobila teletjänster enligt UMTS/IMT-2000 standard. Dessutom har myndigheten i Vägledningen angivit hur kriterierna kommer att tillämpas och hur utvärderingen kommer att ske. Därtill kommer att myndigheten genom Frågor och svar givit exempelvis de sökande möjlighet att få svar på eventuella frågor. 5. Avslutande synpunkter Enligt 14 första stycket telelagen (1993:597) skall tillståndsprövning, för att inom ett allmänt tillgängligt telenät bl.a. tillhandahålla nätkapacitet för mobila 12 Tele2s ansökan, aktbil. 21, avsnitt 5.2 och 5.3, bilaga 2, s. 37.

14 teletjänster, ske efter ett förfarande med allmän inbjudan till ansökan om det kan antas att det frekvensutrymme som kan avsättas för verksamheten inte är tillräckligt för att ge tillstånd åt alla som vill driva sådan verksamhet. I tredje stycket samma paragraf anges att regeringen, eller efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om de sakliga grunder som skall tillämpas vid prövning enligt denna paragraf. PTS har fått i uppdrag av regeringen att fördela tillstånd för den som vill tillhandahålla nätkapacitet för mobila teletjänster. PTS har vidare fått i uppdrag att meddela de sakliga grunder som skall gälla vid urvalet samt de bestämmelser som i övrigt kan behövas vid förfarandet. 13 PTS har vid utarbetandet av föreskrifterna och Vägledning följt de relevanta bestämmelserna i telelagen som skall vara vägledande för de urvalskriterier som skall gälla. PTS har även beaktat tillståndsdirektivets och UMTS-beslutets krav på öppenhet, icke-diskriminering och genomblickbarhet. Detta har skett bl.a. genom att PTS uttryckligen i föreskrift angivit vilka urvalskriterier som skall gälla och att PTS i Vägledningen har angivit närmare hur myndigheten har avsett att genomföra själva förfarandet. Vägledningen har varit avsedd som ett komplement till föreskrifterna för att underlätta uttolkningen av föreskrifterna. Härtill kommer att myndigheten genom Frågor och svar ytterligare säkerställt att förfarandet blev just öppet, icke-diskriminerande och genomblickbart. PTS inställning är således att myndigheten följt de bestämmelser som är tillämpliga. 6. Handläggning och bevisning PTS hemställer om att få komma in med bevisuppgift efter det att Telenordia Mobil har lämnat in sin bevisuppgift. PTS förbehåller sig rätten att komma in med ytterligare kompletterande uppgifter. Stockholm som ovan Britt-Marie Arne-Hellström Tf. rättschef 13 Regeringen har i 4 och 7 teleförordningen (1997:399) bemyndigat PTS att meddela de sakliga grunder som skall gälla enligt 14 första och andra styckena telelagen respektive meddela de verkställighetsföreskrifter om behövs för frågor om bl.a. tillstånd.