Miljökonsekvensbeskrivning Bröcklingbergets Vindkraftpark. Ownpower Projects AB. Miljökonsekvensbeskrivning. Richard Söderlund Frösön 2011-02-03

Miljökonsekvensbeskrivning Bröcklingbergets Vindkraftpark Ownpower Projects AB Miljökonsekvensbeskrivning Richard Söderlund Frösön 2011-02-03

2

Ownpower Projects AB Bröcklingbergets Vindkraftpark Miljökonsekvensbeskrivning Avseende att uppföra och driva en vindkraftpark bestående av högst 25 vindkraftverk i Bräcke kommun på fastigheterna: BRÄCKE BRÄCKE-HEMSJÖ 1:19, BRÄCKE BRÖCKLING 1:47, BRÄCKE BRÖCKLING 1:39, BRÄCKE BRÖCKLING 2:1, BRÄCKE SÖSJÖ 2:46, BRÄCKE SÖSJÖ 2:13, BRÄCKE SÖSJÖ 2:3, BRÄCKE SÖSJÖ 2:41, BRÄCKE SÖSJÖ 1:16, BRÄCKE SÖSJÖ 1:34, BRÄCKE SÖSJÖ 1:10, BRÄCKE ÖRETJÄRNDALEN 1:3, BRÄCKE SÖSJÖ 1:19, BRÄCKE SÖSJÖ 3:2, BRÄCKE SÖSJÖ 1:37, BRÄCKE SÖSJÖ 1:26, BRÄCKE SÖSJÖ 1:77, BRÄCKE SÖSJÖ 1:77, BRÄCKE MORDVIKEN 1:8, BRÄCKE MORDVIKEN 7:1, BRÄCKE MORDVIKEN 1:14. Utgåva 1.0 Visby den 3 februari 2011 Jonas Dahlström VD Ownpower Projects AB 3

4

Innehåll MKB 1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING... 7 2 SÖKANDE... 9 3 INLEDNING... 9 3.1 Avgränsning 9 3.2 Bakgrund 10 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 12 4.1 Projektområdet 12 4.2 Konfiguration 14 4.3 Vindkraftverken 15 4.4 Fundament 18 4.5 Byggnader 19 4.6 Vägar/Infrastruktur 19 4.7 Elnätsanslutning 23 4.8 Markanspråk/Massor 26 4.9 Transporter 27 4.10 Vindmätning 29 4.11 Service och underhåll 30 4.12 Avveckling av verksamheten 30 5 OMRÅDESBESKRIVNING... 32 5.1 Planförhållanden 32 5.2 Förutsättningar för vindkraft 34 5.3 Landskapet 35 5.4 Mark och hydrologi 38 5.5 Naturmiljö 40 5.6 Rovfåglar och övrig fauna 44 5.7 Fornlämningar och kulturmiljö 45 5.8 Friluftsliv och Turism 47 5.9 Areella näringar 48 5.10 Rennäring 49 5.11 Motstående intressen 49 5.12 Närboende 49 6 ALTERNATIVA LOKALISERINGAR OCH UTFORMNINGAR... 50 6.1 Alternativa lokaliseringar 50 6.2 Alternativ utformning 58 6.3 Nollalternativ 60 7 MILJÖKONSEKVENSER OCH SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 62 7.1 Vindkraft och miljö 62 7.2 Ekonomi och livscykelanalys 62 7.3 Landskapsanalys 63 7.3.1 Visuell påverkan 64 7.3.2 Fotomontage 69 7.3.3 Hindermarkering 70 7.4 Mark och hydrologi 74 7.5 Naturmiljö 76 7.6 Rovfåglar och övrig fauna 84 7.7 Fornlämningar och kulturmiljö 90 7.8 Friluftsliv och turism 93 7.9 Areella näringar 94 7.10 Rennäring 95 7.11 Övriga motstående intressen 95 7.12 Ljud 96 7.13 Skuggor 99 7.14 Elnät 101 7.15 Kemikalier och avfall 101 5

7.16 Risker 102 7.17 Påverkan under byggfasen 104 7.18 Avveckling av verksamheten 105 7.19 Hushållning med naturresurser 106 7.20 Uppfyllelse av miljömålen 106 7.21 kontroll av verksamheten 110 7.21.1 Förslag på kontroll av verksamheten 110 8 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING AV PÅVERKAN... 111 8.1.1 Samlad bedömning 112 9 SAMRÅD... 113 10 REFERENSER... 117 BILAGOR.. 6

1 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Bolaget söker tillstånd enligt kap. 9 Miljöbalken för uppförande och drift av Bröcklingbergets Vindkraftpark, 5 kilometer öster om Bräcke i Bräcke kommun. Bolaget avser att etablera upp till 25 vindkraftverk inom projektområdet, enligt Karta 2. Vindkraftverkens maximala höjd blir 180 meter. Totalt bedöms vindkraftparken kunna producera 190 GWh/år, vilket om det ersätter fossil elproduktion, motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med 19 000 ton/år. Vindkraftparken består av 2 delområden, det södra ligger på Bröcklingberget och det norra ligger på höjderna öster om Sösjö. Området är ett norrländskt backlandskap med goda vindförhållanden. De båda delområdena är sedan tidigare påverkade av skogsbruket med tillhörande vägar samt genom den 400 kv kraftledning som går genom området. Bolaget gör bedömningen att med de åtgärder och arbetssätt som genomförts och planerats väl uppfylller de förpliktelser som följer av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken. Vid utarbetandet av Bröcklingbergets Vindkraftpark har hänsyn tagits till: Krav på en tekniskt och ekonomiskt fullgod lösning Natur- och kulturvärden Markens beskaffenhet, vegetation och topografi Skyddsavstånd till kraftledning Gällande riktlinjer för ljud och skuggor Verksamheten kommer att medföra byggande av fundament, förstärkningar av befintliga vägar, anläggande av nya vägar samt internt kabelnät inom projektområdet. Det interna vägnätet, inom vindkraftparken, nyttjas vid tillsyn, service och underhåll, men även som skogsbilvägar åt det fortsatta skogsbruket i området. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett internt markförlagt kabelnät som ansluts till en transformatorstation för vidare transport ut till stamnätet. Ett troligt alternativ för elnätsanslutning av vindkraftparken är mot den 220 kv kraftledning som går vid Gråssjön. Vindkraftverken placeras på fundament. Avgörande för hur fundamentet utformas är jordlagrets mäktighet och bergets kvalitet. Den slutliga utformningen av vindkraftparken med placering av vindkraftverk, internt väg- och kabelnät kan göras exakt först då typ av vindkraftverk, analysering av vindresurserna, markens beskaffenhet och ett flertal andra faktorer är undersökta. Projektområdet är utformat och lokaliserat till 2 vindbruksområden som finns medtagna i tillägget till översiktsplanen tema vindkraft i Bräcke kommun. Området i övrigt belastas inte med några planförhållanden, områdesbestämmelser eller restriktioner som inte är förenligt med vindbruk. Den pågående markanvändningen i området är skogsbruk, vilket väl kan samordnas med vindbruket. Rennäringen nyttjar även området för vinterbete. Stora delar av projektområdet utgör riksintresse för rennäringen. Påverkan på rennäringen bedöms främst vara kopplad till anläggningstiden. Bolaget anser att genom de försiktighetsmått, skadeförebyggande åtgärder samt eventuella kompensationsåtgärder som redovisas i denna MKB tillgodoses rennäringens intressen. Vid de studier, analyser och inventeringar som företagits för att beskriva den miljöpåverkan som vindkraftparken kan förväntas ge, har vindkraftverkstypen Vestas V112 valts. Detta vindkraftverk representerar väl en modern vindkraftsteknologi och är därför ett möjligt val i en senare upphandling. 7

Landskapsbilden kommer att förändras och upplevelsen av den är mycket individuell och är därför svår att bedöma. Vindkraftparken kommer att synas från omkringliggande platser, i synnerhet från områden väster om vindkraftparken samt från stora delar av Revsundssjön. Stora delar av omkringliggande områden, byar och samhällen kommer inte att påverkas av någon förändrad landskapsbild. I närområdet kommer vindkraftparken synas i varierande omfattning. Utöver synligheten medför vindkraftparkens hinderljus påverkan på landskapet och boende i närområdet. Vindkraftverk kan medföra olägenheter i form av buller, skuggor och reflexer för bostads- och fritidshus. Närmaste bostäder/fritidshus ligger mer än 1 000 meter från närmaste vindkraftverk. Utformningen av Bröcklingbergets Vindkraftpark innebär att gällande riklinjer för ljud och skuggor kommer att innehållas för verksamheten. Under byggtiden kommer en del störningar att förekomma på grund av transporter vid resningen av vindkraftverken, buller för anläggningsmaskiner, sprängning och krossning av material. Vid utformning av vindkraftparken med placering av vindkraftverk, vägar och övrig tillhörande infrastruktur, har genomförda natur- och kulturinventeringar till viss del varit styrande. Förutsättningen för bevarandet av områdets naturvärden är att områdets hydrologi, våtmarker och andra känsliga områdes funktion inte störs. Inom projektområdet återfinns mycket få kulturlämningar. Påverkan på natur- och kulturmiljön minimeras genom vidtagande av försiktighetsmått och skadeförebyggande åtgärder. Jakt och friluftsliv kommer att vara möjligt även vid etablering av vindkraft. Inom vindkraftparken kommer ljud och skuggor att påverka känslan av att vistas i orörd natur, vilken är en viktig del av jakt och friluftsliv. Samråd har genomförts med Bräcke kommun, Jovnevaerie sameby och Länsstyrelsen Jämtlands län. Samråd med utökad krets, enligt 6 kap. Miljöbalken, har genomförts med myndigheter, företag, organisationer, allmänhet och särskilt berörda. Möjlighet till synpunkter på projektet har givits under samrådsprocessen. Bröcklingbergets Vindkraftpark kommer att ge en positiv bild av Bräcke kommun och satsningen på förnybara energikällor. Vindkraftparken bidrar till uppfyllelse av flera miljömål. Bolaget och dess ägare ser gärna lokalt ägande i vindkraftparken från privatpersoner och företag inom Bräcke kommun. Den lokala nyttan kan innebära upphandlingar för 50-70 MSEK under 3 år. Utöver detta medför vindkraftssatsningen att det tillkommer lokala och regionala intäkter som vindkraften genererar i form av servicearbeten och markavtal etc. motsvarande 10-12 MSEK årligen. Driften avses pågå cirka 25 år och en avveckling eller utbyte till modernare vindkraftverk kan ske inom en period av 35 år. De bedömningar som har gjorts inom projektet är att vindkraftparkens miljöpåverkan på området är godtagbar. Nollalternativet innebär att marken fortsätter att användas som idag med fortsatt aktivt skogsbruk och renskötsel. Landskapsbilden förblir opåverkad, bullernivåerna förblir oförändrade men den sammantagna negativa miljöpåverkan i ett större perspektiv blir betydligt större då mer miljöskadlig elproduktion måste användas istället. Bolaget gör bedömningen att samhällnyttan med Bröcklingbergets Vindkraftpark, i jämförelse med scenariot enligt nollalternativet, motiverar en utbyggnad av vindkraftparken. 8

2 SÖKANDE Sökande: Ownpower Projects AB Organisationsnummer: 556603-1869 Adress: Box 3043, 621 11 VISBY Besöksadress: Adelsgatan 18 Kontaktperson: Håkan Hansson, Ownpower Projects AB Telefon: 0498-260 562 E-post: hakan.hansson@ownpower.se SNI-kod: 40.90 B Ownpower Projects AB Ownpower Project AB (Bolaget) bildades 2005. Affärsidén är att projektera och äga vindkraft och andra förnybara energikällor. Bolaget har byggt upp en gedigen kompetens, bestående av några av landets mest erfarna personer inom vindkraftsprojektering och tillståndsfrågor. En viktig projektidé är att möjliggöra lokalt ägande av vindkraft genom bildandet av regionala Ownpowerbolag. 3 INLEDNING 3.1 AVGRÄ NSNING Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning är en del av tillståndsansökan för uppförande, drift av en vindkraftanläggning på höjderna cirka 5 km öster om Bräcke i Bräcke kommun. Se Karta 1 för lokalisering. Verksamheten avgränsas av att etablera vindkraft, driva och avveckla vindkraft samt tillhörande infrastruktur, inom det område som fortsättningsvis benämns projektområdet. Bolaget avser att nyttja hela projektområdet för energiproduktion och yrkar på fri rörlighet inom projektområdet, se Karta 2. Med fri rörligt inom projektområdet, menar Bolaget att vindkraftverk, vägar och övrig tillhörande infrastruktur kan placeras fritt inom projektområdet, såtillvida att gällande riktlinjer för ljud och skugga innehålls, samt att rimlig hänsyn tas till natur- och kulturvärden. All kringverksamhet kommer att lokaliseras inom projektområdet och omfattas därmed av ansökan. Transformatorstationen placeras i anslutning till projektområdet och ansökan inkluderar och kabeldragning från projektområdet till transformatorstationen. Inom projektområdet avser Bolaget att anlägga: internt vägnät internt kabelnät vindkraftverk och fundament upplagsplatser för grävmassor och material servicebyggnad, uppställningsplatser för fordon samt tillfälliga servicebodar Platser för ovanstående kringverksameter i projektområdet kommer att granskas och fastställas i dialog med tillsynsmyndighet. I ansökan och denna MKB hanteras inte elnätsanslutningen mot överliggande elnät. Enligt ellagen (1997:857) krävs tillstånd (så kallad nätkoncession) av regeringen för att bygga eller använda en elektrisk starkströmsledning. Emellertid synliggörs påverkan från en möjlig elnätsanslutning i denna MKB översiktligt. 9

För tillkommande verksamheter som t.ex. betongtillverkning och täktverksamhet kommer Bolaget att söka tillstånd/anmäla verksamheten där så erfordras. Vidare avser inte ansökan och denna MKB eventuell täktverksamhet inom projektområdet. 3.2 BAKGRU ND I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) beskrivs vindkraftverkens placering och utformning, skadeförebyggande åtgärder, påverkan på hälsa, miljö samt hushållning med resurser och alternativ lokalisering och utformning till projektet. Beräkningar, utredningar och studier i denna MKB baseras på vindkraftverk av typ Vestas V112 med totalhöjd 175 meter och effekt 3MW. Den fortgående, snabba teknikutvecklingen gör det omöjligt att i detalj fastställa vilka vindkraftverk som är lämpliga för Bröcklingbergets Vindkraftpark. Andra leverantörer har flera intressanta nya vindkraftverk under framtagande och med det i beaktande ansöker bolaget för 180 meters vindkraftverk. Några 180 meters vindkraftverk har inte funnits tillgängliga vid framtagandet av fotomontagen. Det är av betydelse att förtydliga att skillnaden på 5 meter inte är möjligt att avgöra i ett montage och är även väldigt svårt att skönja i verkligheten. Lokalisering Verksamheten är lokaliserad till ett höjdområde drygt 5 kilometer öster om Bräcke i Bräcke kommun, Jämtlands län enligt Karta 1. Vindkraftverken placeras centrerat på höjdområdena öster om Sösjö och norr och nordväst om Hemsjö. Karta 1. Visar lokalisering av Bröcklingbergets Vindkraftpark. 10

Influensområde Effekterna av ljud och rörliga skuggor beaktas inom ett område om cirka 2 km utanför den planerade vindkraftparken. Den visuella påverkan berör ett större område och behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar verksamheten i anläggnings-, drift- och avvecklingsfas. Vindkraft - en ren energikälla Vindkraften är en förnybar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp av luftföroreningar under drift. El producerad av vindkraftverk kan i stor utsträckning ersätta el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av växthusgaser och andra miljöstörande ämnen. Vindkraft som elproduktion, åtnjuter alltjämt större betydelse globalt och nationellt för elförsörjningen. Enligt pressmeddelande från Svensk Vindenergi (2010-09-15) visar prognosen att vindkraft även under 2010 kommer att slå rekord när det gäller utbyggnaden i Sverige. För 2010 bedöms vindkraftens installerade effekt att öka med 36 % jämfört med 2009. Bröcklingbergets Vindkraftpark Verksamheten bedöms kunna producera i storleksordningen 190 GWh/år, vilket motsvarar en minskning av koldioxidutsläpp med 19 000 ton/år, jämfört med de utsläpp som den nordiska elproduktionen bidrar till idag (Svensk Vindenergi, 2010). Ett modernt vindkraftverk har efter 6-8 månaders drift i ett bra vindläge producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning. Vindkraftparken består av två delområden, enligt översikt i Karta 2. De två områdena utgör tillsammans en yta av drygt 550 hektar (5,5 km 2 ). Avståndet mellan de olika områdena är 2 kilometer. Lokalt ägande Bolaget och dess ägare verkar gärna för ett lokalt ägande och kommer att arbeta för att kooperativt genomförs om intresset finns. Vidare avser Bolaget också att verka för ett regionalt bolag bildas som kan erbjuda företag och privatpersoner möjlighet att investera i Bröcklingbergets Vindkraftpark. Till avsättning av bygdepeng är Bolaget positivt inställt. Emellertid måste principen för hur bygdepengen ska förvaltas och utbetalas vidare utredas. Bolaget har i samråd med Ockelbo kommun utformat en modell med kommunen som administratör, där en fond, dit bygdens befolkning kan ställa förslag om landsbygdsutveckling. Modellen som nyttjats inom Ockelbo kommun, är även aktuellt inom Bröcklingbergets Vindkraftpark. Investeringar lokala entreprenörer En etablering av en vindkraftpark i denna storleksordning genererar arbete genom de substantiella medel som tillförs en etablering. Detta genom att tillvarata de lokala resurserna i form av entreprenörer och ägande i största möjliga utsträckning. I projekt Bröcklingbergets Vindkraftpark kan det innebära lokala upphandlingar för allt mellan 50-70 MSEK under 3 år. Det kommer att involvera entreprenader inom betongarbeten, elarbeten, geoteknik, anläggningsarbeten av mark, vägarbeten etc. Förutom bygget av vindkraftparken och tillhörande vägnät, så tillkommer kraftledningsbygge för elnätsanslutning mot överliggande elnät. Den totala investeringen ligger omkring totalt 700-900 MSEK, varav själv vindkraftverken utgör merparten. Utöver detta medför vindkraftssatsningen att det tillkommer lokala och regionala intäkter som vindkraften genererar i form av servicearbeten och markavtal etc., motsvarande 10-12 MSEK årligen och på 20 år upp till 240 MSEK. Som tumregel brukar man använda att för varje installerad MW så genereras 3 årsarbeten med alla kringeffekter i form av pengar från arrende, bygdepeng, service och underhåll. För projekt Bröcklingberget innebär det att drygt 60 årsarbeten skapas varaktigt. 11

4 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vindkraftparken består av två delparker, cirka 5 km öster om samhället Bräcke, Jämtlands län. Det södra delområdet ligger uppe på Bröcklingberget och det norra ligger uppe på höjderna öster om Sösjö. Bolaget avser att etablera upp till 25 vindkraftverk inom projektområdet, enligt Karta 2. Med den alternativa utformningen, vilken beskrivs i avsnitt 6.2 - Alternativ utformning, bedömer Bolaget att 25 vindkraftverk kan rymmas inom projektområdet 1. Den alternativa utformningen grundar sig på vindkraftverk med totalhöjden 150 meter. Bolaget följer teknikutvecklingen, vilken går snabbt mot större och högre vindkraftverk. Därmed görs bedömningen att större och högre vindkraftverk troligtvis kommer att vara aktuella vid uppförandet av vindkraftparken. Således redovisas genomgående den ansökta verksamheten, i denna MKB, ett troligt alternativ med Vestas V112, vilket innebär tornhöjd på 119 meter och rotordiameter om 112 meter och totalhöjden 175 meter. Med denna typ av vindkraftverk bedömer Bolaget att man inom projektområdet kan uppföra totalt 21 stycken vindkraftverk. Vindkraftparken är planerad i ett platåartat landskap med goda vindförhållanden med cirka 7 m/s i medelvind i hela området. Projektområdet utgörs av två tämligen homogena delområden. 4.1 PROJEKTOMRÅDE T Projektområdet ligger inom höjdintervallet 470-550 meter över havet. Den totala ytan för projektområdet uppgår till drygt 550 hektar (5,5 km 2 ). Merparten av detta område ianspråktas inte för exploateringen. Inom projektområdet kommer upp till 21 vindkraftverk att placeras, med ett inbördes avstånd i storleksordning 500 meter. Avgränsning av projektområdet För att avgränsa projektområdet för Bröcklingbergets Vindkraftpark har följande kriterier varit styrande: Antaget tillägg till översiktsplan för vindkraft Rådighet över fastigheter Genomförd kultur- och naturinventering Bräcke kommun har i arbetet med framtagande av tillägg för översiktsplanen pekat ut områden som anses lämpliga för vindkraft. Kommunen har studerat ett antal faktorer för att definiera lämpliga områden. Projektområdet ligger till övervägande del inom kommunens definierade område för vindbruk. Se vidare under avsnitt 5.1 - Planförhållande. Vindkraftverken placeras endast på fastigheter som Bolaget har rådighet över genom avtal med markägarna. Kultur- och naturvärdesinventering har genomförts inom projektområdet. Projektområdets karaktär Bröcklingbergets Vindpark ligger inom ett höglänt och tämligen platåartat skogslandskap med goda vindförhållanden inom hela området. Det södra delområdet, Bröcklingberget, präglas av tall- och granskog med varierade ålder, och med ett tämligen frekvent inslag av hyggen. I området återfinns några få vattendrag och våtmarker, vilka bland annat utgörs av Västersttjärn och Gottlandsflon. 1 I avsnitt 6.2 - Alternativ utformning, redovisas verksamheten utifrån ett scenario om totalhöjd 150 meter och totalt 25 vindkraftverk inom projektområdet. 12

I övrigt återfinns inga större vattendrag eller våtmarker i detta område. Vad gäller kulturvärden, så hyser Bröcklingberget några kolbottnar samt en fossil åker och resterna av en fäbod. Det finns inga dokumenterade naturvärden eller värdefulla naturmiljöer på Bröcklingberget Karta 2. Visar översiktligt projektområdet. Sösjö, det norra delområdet, har likartad karaktär som Bröcklingberget vad gäller topografi, vegetation och vindförhållande. Delområdet har emellertid ett större inslag av våtmarker och vattendrag. Bland annat hyser delområdet vattendraget Öretjärndalsbäcken och vattenområdet Källmyrtjärnen. Omkring Källmyrtjärnen finns en sumpskog registrerad, i övrigt hyser inte området några dokumenterade naturvärden eller värdefulla naturmiljöer. En kulturlämning i form av en gammal färdväg återfinns i delområdets sydvästar del. Vandringleden, Gimåleden, löper genom delområdet. Som helhet präglas området av ett aktivt skogsbruk med tillhörande skogsbilvägar. Foto 1. Visar nyupptaget hygge på Bröcklingberget. 13

4.2 KONFIGU RATION Vid övergipande planering och utformning av Bröcklingbergets Vindkraftpark har sex huvudsakliga skäl varit av central betydelse: Vara ekonomiskt genomförbart Ha fullgod teknisk funktion Uppfylla planförhållanden Ta hänsyn till intilliggande bostadsfastigheter/boende Ta hänsyn till naturvårds- och kulturvårdsintressen Ta hänsyn till rennäringens intressen Huvudalternativ utformning Bröcklingbergets Vindkraftpark En sammanvägning av ovan listade förutsättningar har lett fram till ett huvudalternativ avseende vindkraftverkens placering och storlek enligt Karta 3, se vidare under avsnitten 7 och 8 i miljökonsekvensbeskrivningen. Konfigurationen av vindkraftparken kan förändras efter ytterligare genomförda tekniska analyser/utredningar. Karta 3. Visar huvudalternativ med 21 st. Vestas V112, 3MW och totalhöjd 175 m. Huvudalternativet har utformats genom en avvägning mellan följande aspekter: Inbördes avstånd mellan vindkraftverk Utförda inventeringar för natur och kultur Markens beskaffenhet, vegetation, topografi Skyddsavstånd till kraftledning Innehålla gällande riktlinjer för ljud och skuggor till bostäder/fritidshus Konfigurationen ovan visar på en principiell utformning av vindkraftparken. Vindkraftverken är av typ Vestas V112, 3MW och med totalhöjd 175 meter. Totalt har 21 vindkraftverk placerats inom projektom- 14

rådet. Vindraftverken placeras med ett inbördes avstånd med omkring 5 rotordiameter (500-600 m). Detta för att motverka vindskugga och turbulens inom vindkraftparken. Utformningen av vinkraftparken kan förändras under projektets gång. Emellertid visar den på en trolig utformning. Ett annat alternativ redovisas under avsnittet 6.2 - Alternativ utformning. Slutgiltig placering av vindkraftverk, vägdragning, internt kabelnät och övrig tillhörande infrastruktur kan göras först då typ av vindkraftverk, vindmätningar, markförhållanden och ett flertal andra faktorer är fullständigt klarlagda. 4.3 VINDKRA FTVE RKE N Vindkraftverkens maximala totalhöjd blir 180 (navhöjden plus halva rotordiametern). Maxhöjden 180 meter medför att de flesta tillängliga vindkraftverk kan bli aktuella. Vidare utvecklas ständigt ny teknik och vindkraftverken tenderar till att bli större och högre. Bolaget vill vara flexibla och inte i ett tidigt skede låsa sig till någon särskild leverantör. Nedan ges exempel på olika storlekar och effekter som ryms inom totalhöjden 180 meter. Effekt: Totalhöjd: ca 2-4MW -180 m Navhöjd: ca 100-130 Rotordiameter: ca 100-120 Vid upphandling av vindkraftverken bestäms det slutliga valet av vindkraftverk. Storlek och effekt varierar något mellan de olika leverantörerna. Figur 1. Visar olika mått för ett vindkraftverk. Vindkraftverken kommer att ha rörtorn av stål eller betong/stål, rotorn blir antagligen 3-bladig och tornen blir förmodligen vita. Verken blir lågvarviga och har en rotationshastighet mellan 10-15 varv per minut. Vid vindhasighet om cirka 4 m/s startar vindkraftverken och vid cirka 25 m/s inträder automatstopp av säkerhetsskäl. Full effekt nås vid cirka 12 m/s. De vindkraftverk som byggs i dag är mestadels tillverkade i stål och glasfiber. Tornet består av en cylindrisk stålkonstruktion som transporteras till platsen i sektioner. Maskinhuset som sitter ovanpå tornet är också en stålkonstruktion och transporteras i ett stycke. Rotorbladen är vanligtvis tillverkade av glasfiberarmerad polyester. 15

Beroende på typ av konstruktion för vindkraftverket sker överföringen av kraften på två olika sätt. Antingen via en växellåda för att öka varvtalet till cirka 1 500 varv (4 polig generator, 50hz) eller genom att driva en mångpolig generator med direktdrift. Generatorn alstrar normalt el med spänningsnivån 400-690 V. Denna spänning transformeras via transformator (placerad i, eller i direkt anslutning till vindkraftverket) till erforderlig nivå för anslutning till externt nät. Eventuell växellåda samt generator kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer cirka 450 liter olja, dessutom finns cirka 300 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljebyte sker enligt anvisningar från leverantör, vilket vanligen innebär vart 5:e år. Genomförda kostnads- och intäktskalkyler visar att parken kan optimeras med den senaste tekniken med generatoreffekter mellan 2-4 MW. Rotordiametern för verk i denna storlek ligger inom spannet 100-120 meter. Ökningen av energiinnehållet i vinden som funktion av ökad höjd över marken är betydande, varför lämplig navhöjd ligger i spannet 100-130 meters höjd. Teknikutvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. För att kunna utnyttja vinden bättre och minimera turbulenseffekter blir rotordiametern större och tornen högre. Driften av verken fjärrövervakas och är utrustade med driftlarm vilket per automatik larmar om något är fel och för att undvika längre produktionsstopp. De kemikalier som kommer att användas under drift är främst oljor. Val av lämplig storlek på vindkraftverk Valet av lämplig gruppkonfiguration (dvs. hur vindkraftverken ställs i förhållande till varandra) samt valet av lämplig navhöjd handlar om att finna balansen mellan rimliga miljörelaterade hänsynstaganden och rent teknisk-ekonomiska krav. Vindresursens variation över området avgör vindkraftparken utformning. I områden med högst vindenergi finns det en teknisk och ekonomisk möjlighet att välja verk med högre effekt upp till 3-4 MW. Gruppkonfigurationen bestäms av vilken fördelning vindhastigheten har i de olika väderstrecken på olika höjd under ett normalår, dvs. platsens vindmässiga beskaffenhet. Denna beskaffenhet brukar sammanfattande kallas för platsens vindregim. Rätt navhöjd Den i särklass viktigaste parametern för ett vindkraftverks effektivitet är vindhastigheten, då vindkraftverks avgivna effekt proportionell mot vindhastigheten i kubik. Det innebär att en liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. Detta samband åskådliggörs tydligt då ett vindkraftverks prestanda illustreras grafiskt med hjälp av en effektkurva, vilket är verkets avgivna effekt som funktion av vindhastigheten. Kurvan stiger mycket brant. En typisk effektkurva visas i Figur 2 nedan. 16

Figur 2. Effektkurva för ett 3MW vindkraftverk. En liten ökning av vindhastigheten får en stor betydelse för energiproduktionen. Då ett vindkraftverks ekonomiskt optimala tornhöjd skall bestämmas ställs de ökade kostnaderna för ett högre torn medför mot de merintäkter den högre medelvinden renderar som följd av högre energiproduktion. Turbulens är en form av oordnad rörelse där luftens jämna strömning bryts ned via oregelbundna virvelbildningar. Vindskjuvning handlar om att vindar på olika höjder rör sig i olika i hastigheter. Ju större vindskjuvningen är desto större incitament för att investera i högre torn. Vid lägre vindskjuvning gäller självfallet det omvända, se Figur 3. Utöver vindskjuvningens betydelse relaterat till möjligheterna att med ökad höjd nå ett högre energiinnehåll, och därmed ett högre utbyte, är vindskjuvningens storlek även av stor betydelse för de utmattningspåkänningar som vindkraftverk med stor rotordisk utsätts för. Figur 3. Vindskjuvning. Det gråskrafferade området illustrerar den vindskjuvning som uppmätts av SMHI på södra Näsudden. Den röda linjen visar den troliga vindskjuvningen inom projektområdet. Ett vindkraftverk med 100 m rotordiameter utsätts för stor obalans som följd av vindskjuvningen om tornhöjden är låg. 17

Gruppkonfiguration Vindkraftverk behöver för att erhålla hög verkningsgrad hållas åtskilda. Erforderligt minimiavstånd mellan två verk är proportionellt mot verkens rotordiameter. Sedvanligt ställs vindkraftverk inom en vindkraftpark med ett avstånd av 5-6 rotordiameter mellan de enskilda vindkraftverken. Att ställa vindkraftverken med ett mindre inbördes avstånd medför att man får in fler vindkraftverk inom en given yta på bekostnad av sänkt verkningsgrad. En god gruppkonfiguration erhålls när maximalt antal vindkraftverk placeras inom en given yta, utan att verkningsgraden märkbart påverkas till det sämre. Gruppkonfigurationen medför alltid att mindre förluster i verkningsgraden uppstår. Den lite sämre verkningsgraden som genereras vid en gruppkonfiguration uppvägs av en högre total energiproduktion då fler vindkraftverk placeras inom en begränsad yta. För att minimera de tider som vindkraftverken läar varandra är det att föredra att ställa vindkraftverken orienterade mer eller mindre tvärs den dominerande vindriktningen. 4.4 FUNDA MENT Vindkraftverken placeras på fundament. Vad som bestämmer typ av fundament är jordlagrets mäktighet och bergets kvalitet. Fundamenten till vindkraftverken kan antingen anläggas som gravitationsfundament eller genom att förankra fundamenten med hjälp av förankringsstag i berggrunden som gjuts fast, se Figur 4. Figur 4. Visar olika typer av fundament, ett gravitationsfundamet och ett bergsförankrat. Gravitationsfundamentet består av cirka 480 m 3 betong samt tillhörande armering om cirka 45 ton. Fundamentet etableras på ett djup ner till cirka 3 meter. Storleken på fundamentets yta ligger i storleksordningen 20 x 20 meter. Djupet och ytan för gravitationsfundamentet är beroende av vilket vindkraftverk som blir aktuellt samt hur markförhållandena ser ut i området där fundamentet anläggs. Bergsförankrat fundament kan användas förutsatt att bergets hållfasthet är tillräcklig och har rätt förutsättningar. Det kan krävas en plansprängning för att jämna till ytan där fundamentet ska stå. En klack gjuts på berget i vilken dragstag borras ner i berget. Ovanpå den gjutna klacken fäst en fundamentsdel. Fundamentsdelen förankras i berget med hjälp av stänger som fixeras och därefter fästs tornet i fundamentsdelen Både gravitationsfundament och bergsfundament är tänkbara in Bröcklingbergets Vindkraftpark. 18

Foto 2. Visar byggandet av ett gravitationsfundament. Foto: Johan Åberg 4.5 BYGGNADE R Det behövs en byggnad i eller i nära anslutning till vindkraftparken under byggnation och under den återstående drifttiden. Byggnaden ska tjäna som personalbyggnad där service- och underhållspersonal kan vistas. Vidare ska byggnaden innefatta ett förråd med verkstad för förvaring och bearbetning av mindre maskinkomponenter samt ett garage för fordon. Bolaget avser söka bygglov enligt plan och bygglagen (PBL) för uppförande av byggnaden. Tillgång till vatten och avlopp krävs. Även detta ligger utanför denna ansökan, och ansöks i vanlig ordning. Under själva byggfasen kan eventuellt temporära uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och avfall upprättas inom projektområdet. Bolaget har inte utrett huruvida mobila betongstationer ska ställas upp inom projektområdet. Det är fullt möjligt att mobila betongstationer etableras i områdena vid Sösjö och på Bröcklingberget. En mätmast med tillfälligt bygglov finns inom området. Eventuellt uppförande av ytterligare mätmaster ansöks i vanlig ordning hos Bräcke kommun. 4.6 VÄ GA R/INFRA STRUKTU R Det föreligger vissa krav för vägar vid transport av vindkraftverk. Fastställda krav gör bland annat gällande att vägbredden skall vara minst 4,5 meter och fri höjd på 4,6 meter. Sedvanliga skogsbilvägar har ofta cirka 3 meters bredd, och behöver därför breddas och förstärkas för de tunga transporterna som vindkraftverken medför. Ekipagen som fraktar delar till vindkraftverken kan sammanlagt med last väga upp till 165 ton, vilket medför att vägarna ska klara erforderligt axeltryck om 16 ton. Då transportfordonen är långa och otympliga krävs att svängar som förekommer längs vägarna är fria från hinder inom en tämligen stor radie. Vidare får inte uppförsbackar vara för branta för att lastbilarna ska klara dra upp delar till vindkraftverken. Vindkraftstransporter, med stora och tunga delar, kräver dispens från Trafikverket eller berörd kommun för att få framföras på allmän väg. Tillstånd för enskild väg söks hos ägaren av vägen. Befintliga skogsbilvägar kommer att i största möjliga utsträckning att nyttjas, förstärkas och rätas ut där behov föreligger. Inom projektområdet kommer det även att brytas ny väg. 19

Vid brytning av ny väg kommer natur- och kulturvärden särskilt beaktas. Vidare kommer känsliga och hänsynskrävande områden, såsom vattendrag och våtmarker, i största möjliga mån undantas för anläggning av ny väg. Kabeldragningen kommer att förläggas utefter vägarna inom vindkraftparken. Ny anläggning av väg kommer till stor del att göras på kalhyggen, ungskog eller i kraftledningsgatan som redan är röjd från träd och buskar. Uppskattningsvis krävs anläggande av 11 kilometer ny väg inom projekttområdet. Under avsnitt 7.5 - Naturmiljö redovisas kartor för vägnätet in vindkraftparken. En skiss för principiell uppbyggnad av ny väg återges i Figur 5 samt i Bilaga 3A. In- och utfartsvägar E14 bedöms vara den väg som kommer att tjäna som transportled då vindkraftverken förmodligen kommer att skeppas till Tundalshamnen i Sundsvall. Från E14 följder mindre vägar in till projektområdet. En mer noggrann framkomlighetsanalys av lämpligt alternativ för in- och utfartsvägar görs under projektets gång. Lämpligt alternativ ska medföra liten påverkan på boende i närområdet, då transporterna blir omfattande under byggskedet. Framkomlighetsanalysen ska även innefatta och utreda möjligheterna med att transportera vindkraftverken på järnväg. Vid transport av vindkraftverken kommer dialog att ske med Trafikverket. Tillstånd kommer att sökas hos Trafikverket med redogörelse av rekognoserad färdväg för långa transportfordon och bärighetskontroll, då transport av vindkraftverken kommer att påverka övrig trafik. Som huvudsaklig in - och utfartsväg avses E14 att nyttjas. För delområdet Sösjö, medför detta transporter genom centrala Bräcke. Från E14 avses transporterna gå vidare på länsväg 323, för att vidare ta av mot Mordviksbodarna på länsväg 719. Från 719 finns skogsbilväg in i projektområdet, se Karta 4. Karta 4. Visar tänkta in- och utfartsvägar till vindkraftparken. Transporterna till det södra delområdet, Bröcklingberget, avses ske på E14, där transporterna tar av på länsväg 711 och vidare mot Albacken. Inga av dessa transporter går genom centrala Bräcke. Mellan byarna Bygget och Bröckling vidtar en skogsbilväg upp mot Bröcklingberget. 20

Redovisade vägar för infart till projektområdet, nyttjas även i motsatt riktning för utfart genom projektområdet till E14. Breddning och förstärkning av befintliga vägar Området hyser idag ett tämligen väl utbyggt skogsbilvägnät, ungefär 5 kilometer av detta vägnät kommer att nyttjas och ny slitbana kommer eventuellt att anläggas. Vidare bedöms denna väglängd (5 km) vara i behov av förbättringsåtgärder i form av förstärkning och breddning av vägbanan. En del kurvor i vägen kräver rätning för att de långa transporterna ska kunna ta sig fram. Anläggning av par mötesplatser i respektive delområde krävs även. Principerna för breddning av befintliga vägar återges i Bilaga 3B. Anläggning av ny väg Till varje vindkraftverk krävs anläggande av tillfartsvägar. Behovet av ny väg inom projektområdet bedöms uppgå till 11 kilometer. Vägdragningen har till största del förlagts enligt principen att undvika våtmarker och styra anläggningen av ny väg till områden med fast mark. Endast undantagsvis planeras väg att brytas i anslutning till våtmarksområden. Principerna för anläggande av väg som berör våtmarksområden beskrivs under Skadeförebyggande åtgärder för naturmiljön i avsnittet 7.5 - Naturmiljö. Av den totala väglängden på 11 kilometer ny väg, som planeras anläggas inom projektområdet, beräknas 2 kilometer förläggas i den befintliga kraftledningsgatan. Denna åtgärd berör i synnerhet Bröcklingberget. Vid upptagning av nya vägar krävs en korridor för vägen, uppskattningsvis 15-20 meter, där skogen eller annan vegetation röjs bort. I dikena i anslutning till vägen, läggs kabel ned för det interna elnätet som koppla samman vindkraftverken. Foto 3. Visar en nyupptagen väg i anslutning till en vindkraftspark. Foto: Johan Åberg Med tiden så återtar vegetation/buskar vägbankarna och ger dem ett mer naturligt utseende. Emellertid hålls skogen efter för att hålla vägen och dikena fria. De nya vägarna som anläggs kommer att variera beroende på markförhållanden och de topografiska förhållandena i området. Figur 5, nedan, ger en grundläggande bild av hur en ny vägkropp etableras i skogsmiljö. 21

Figur 5. Visar principiell uppbyggnad av nya vägar. Bedömningen görs att inga geotekniska förstärkningsåtgärder erfordras vid vägdragning på fastmarksområden. På fastmarksområden inom vindkraftparken avses vägtypen som visas i Figur 5 samt Bilaga 3A, nyttjas. Vid upptagande av ny väg läggs vegetationsmassorna, som avtäckts, tillbaka som beklädnad i diken och slänter. Schaktmassorna som upparbetas vid terrassbyggande använd som fyllnadslager vid byggande av nya vägar i området. På terrassen följder sedan ett förstärkningslager (förstärkningslager) om cirka 50 centimeter, beroende på markens beskaffenhet i området. Sedan följer ett bärlager (bärlagergrus) om cirka 10 centimeter. Vid behov läggs slutligen ett slitlager (5 cm) på vägkroppen. Upplagsplatser för montering För att montera vindkraftverken krävs en mobilkran som lyfter upp olika sektioner till tornen. Invid vart och ett av vindkraftverken kommer en uppställningsplats för denna mobilkran att anläggas. Utformningen av uppställningsplatserna är individull och beror på områdets topografi, beskaffenhet samt uppställningsplatsens lokalisering relaterat till tillfartsvägen. Emellertid kan i princip kranplatserna förenklat kategoriseras i två grupper, enligt Figur 6. Genomsnittlig yta som krävs hårdgöras för uppställningsplatsen är cirka 2 500 m 2. Kravet på bärighet är den samma som för transportvägar, men med högre krav på planhet. Vindkraftverk Figur 6. Visar olika alternativa utformningar för uppställningsplatser 22

Arbetsytor för montering av vindkraftverken kommer att anläggas i anslutning till fundament och vägar. Detta kräver att vegetation och skog avlägsnas för att säkerställa och hårdgöra en plan yta. Upplagsplatserna bör hållas röjda i viss mån, då vindkraftparken kräver kontinuerlig service. Vid byte av stora maskindelar så krävs ett fullgott utrymme i anslutning till vindkraftverken. Foto 4. Visar upplagsplats med mobilkran som lyfter upp en tornsektion. 4.7 ELNÄTSA NSLU TNING Överliggande elnät Intresset för att etablera storskalig vindkraft i Jämtland är stort. Inom Bräcke kommun projekteras det i ett par områden för storskalig vindkraft. Mörttjärnberget, vilket ligger drygt 20 km öster om Bröcklingbergets Vindkraftpark, är det största projektet. Vidare finns kännedom om två övriga projekt i området. Någon gemensam ansats för anslutnings till elnätet tycks i dagsläget inte vara möjlig med andra vindkraftsprojektörer. Den 400 kv stamledning som löper genom projektområdet kan inte nyttjas för att koppla in vindkraftparken mot det överliggande elnätet. För att koppla in sig på stamledningsnätet som Svenska Kraftnät (SVK) driver och förvaltar, krävs betydligt högre effekt än vad som avses med Bröcklingbergets Vindkraftpark. Det är givetvis tekniskt möjligt att ansluta sig till 400 kv stamledning som går genom projektområdet, om så SVK ger tillåtlighet. Emellertid är kostnaderna för transformeringar och dylik utrustning vida större än andra studerade alternativ. Nedan följer en övergripande beskrivning av nätets principiella tekniska uppbyggnad utifrån sannolik anslutningspunkt till stamnätet. Nya ledningsgator Som nämnts ovan har möjligheterna för elnätsanslutning av vindkraftparken studerats. Ett sannolikt alternativ är att vindkraftparken ansluts till SVK s 220 kv ledning, Ljusdal/Krångede, enligt Karta 5. Ledningsstråket som framgår av kartan, utgör endast en skiss. Nätkoncession för att bygga eventuell anslutning kommer att ingiva MKB för ny kraftledning. 23

Karta 5. Visar möjlig elnätsanslutning av vindkraftparken. En typisk typ av stolpe som kan användas vid ledningsdragning utgörs av 15 meter höga portalstolpar i trä, försedd med topplina. Avståndet mellan stolparna är i medeltal 190 meter. Markanspråk för en kraftledningsgata av 220 kv. påverkas av terräng och hur markförhållandena ser ut, samt vilken typ av stolpar som nyttjas. Figur 7. Principskiss av en ledningsgata. Källa: Svenska Kraftnät Vid upptagning av nya ledningsgator ianspråktas korridor med bredd om cirka 40 meter. Vid alternativ av skissat ledningsstråk enligt Karta 5, åtgår ytan 48 hektar, grundat på ledningsstråk om cirka 12 kilometer. Transformatorstation För att möjliggöra elnätsanslutning mot överliggande elnät krävs en transformering av spänningen i det interna kabelnätet till rådande nivå på anslutande luftledning. För detta ändamål krävs det att det inter- 24

na kabelnätet kopplas till en transformatorstation. För uppförande av en transformatorstation i närheten av projektområdet krävs en yta av cirka 2 500 m 2. Förslag till övergripande utformning av anslutning till överliggande elnät, med skiss för ledningsstråk och placering av transformatorstation, framgår av Karta 5. Internt uppsamlingsnät Regeringen har nyligen beslutat att möjlighet finns att anlägga interna nät (kabelnät) utan krav på koncession, vilket skulle kunna öppna för möjligheten att internnätet byggs, ägs och drivs av Bolaget såsom en del av produktionsanläggningen. För att koppla ihop varje enskilt vindkraftverk kommer ett internt kabelnät (internt elnät)) att anläggas inom projektområdet. Kabelnätet läggs efter vägarna som etableras mellan vindkraftverken. Kabelnätet inom vindkraftparken sträcker sig över stora avstånd, och lämplig spänningsnivå på det interna elnätet blir därmed troligtvis 36 kv. Inom de båda delområdena förläggs det interna elnätet längs befintliga och ny vägar. Från respektive delområde dras slutligen det interna elnätet till en transformatorstation som ligger i anslutning till projektområdet, enligt Karta 5. Efter transformering blir spänningsnivån 220 kv, för vilket koncessionsplikt under alla omständigheter alltjämt råder. Det interna kabelnätet kommer sannolikt att byggas som ett stjärnnät med noder, där var nod utgörs av en kopplingsstation som mest från en handfull vindkraftverk. Foto 5. Kopplingsstation. Drygt 16 kilometer kabel bedöms läggas ned för att upprätta det interna kabelnätet och ansluta till transformatorstationen. Inom projektområdet läggs kabeln uteslutande ned i anslutning till vägnätet. En mindre del av kabelnätet förläggs utanför projektområdet till transformatorstationen. Transformatorstationen placeras i anslutning till den väg som går mellan de båda delområdena. Slutlig utformning och dragning av det interna kabelnätet inom projektområdet och vidare till transformatorstationen fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten. 25

Foto 6. Internt kabelnät läggs ned utefter nyupptagen väg. 4.8 MA RKANSPRÅK/MA SSOR Ett vindkraftverk tar upp en liten yta för uppställning, där markanspråket utgörs av själva fundamentet. Ytterligare markanspråk för en vindkraftpark åtgår för vägar mellan vindkraftverken, uppställningsplatser/kranplatser, mötesplatser, internt kabelnät, transformatorstation och servicebyggnad. Vidare åtgår ett visst markanspråk för att möjliggöra anslutning mot överliggande elnät. Ytor som tas upp för etablering av infrastruktur och andra verksamheter under byggskedet, kan efterbehandlas efter att arbetet utförts. Exploateringsyta Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk bedöms i allmänhet ligga omkring 2-3 hektar. Vid anläggningsarbeten i anslutning till väg- och fundamentsbyggande samt elarbeten, kommer marken att behöva bearbetas. Detta kommer att innebära att marken schaktas, grävs och sprängs i viss utsträckning. Den totala exploateringsytan framgår av Tabell 1. Utöver detta kommer åtminstone en upplagsplats per delområde att behöva anläggas inom området för att klara logistiken vid införsel av vindkraftverkens enskilda komponenter och erforderlig monteringsutrustning. Mark som använts för upplag kommer i möjligaste mån att efterbehandlas efter byggtidens slut. I tabellen nedan redovisas en översiktlig sammanställnig av markanspråket för att anlägga erforderlig infrastruktur inom projektområdet. Ytan för nyanläggning av vägar baseras på den yta som avses som väg, inte den korridor som hålls fri från vegetation vid anläggning. Förstärkning av den befintliga utgår från att vägen håller bredden 3 meter. Direkt berörd yta Längd (m) Bredd (m) Antal (st) Area (m 2 ) Nyanlagda interna vägar 11 000 5.50 1 60 500 Förstärkning av befintliga vägar 5 000 2.50 1 12 500 Nyanlagda mötesplatser 60 5 4 1 200 Upplagsplatser 100 30 2 6 000 Kranplatser 60 30 21 37 800 Plats för fundament 20 20 21 8 400 Transformatorstation 50 50 1 2 500 Kraftledningsgata 12 000 40 1 480 000 Totalt 608 900 Tabell 1. Ytor som exploateras med direkt koppling till Bröcklingbergets Vindkraftpark. Beräkning enligt Tabell 1 gör att gällande ett markanspråk om 608 900 m 2 (60 hektar) åtgår för hela 26

vindkraftparken. Detta motsvarar 2,9 hektar per vindkraftverk. Massor Inom etableringsområdet kommer massbalans att eftersträvas. Med eftersträvande att uppnå massbalans, avses att det material som grävs, schaktas och sprängs ut ska användas som fyllnad vid anläggande av infrastruktur inom projektområdet. Man strävar också efter att transportavstånden ska vara så korta som möjligt, massorna ska därför finnas i närheten. Korta transportavstånd gynnar miljön och reducerar kostnaderna inom projektet. Befintligt schaktmaterial och jordmassor kommer att återanvänds vid byggnation av vägar och fundament. Fyllningsmassor ska så långt som möjligt tas från schaktmaterial längs vägsträckningarna. Avtäckningsmassor kommer att användas i diken och vägslänter. Vid byggande av fundament kan fyllningsmassor nyttjas som motviktsfyllnad på betongfundamentet. De eventuella överskottsmassor som bildas vid avtäckning och terrassbyggnad av vägar kan användas som efterbehandlingsmassor inom projektområdet. Bolaget har inte utrett möjligheterna med att nytta befintliga grus- och bergtäkter. Denna ansökan omfattar icke eventuell täktverksamhet i eller i anslutning till projektområdet. Ett gravitationsfundament kräver cirka 450-500 m 3 betong. För fundament används 475m 3 för massberäkning. Ett nyckeltal är att det går åt 1 ton nytt grus per m 2 (detta motsvarar ca 60 cm) vid nybyggnad av väg. Vid nybyggnad av större planer brukar det sedvanligt vara tillräckligt med 0,5 ton nytt grus per m 2. Skyddsfyllning för kabel rör sig troligen om ett schakt på cirka 60 cm bredd och 0,8-1,0 meters djup, där man först lägger en ledningsbädd på cirka 10-15 cm (sand/0-8 grus). Sedan läggs kabeln/kablarna och sedan fyller med ytterligare cirka 30 cm (sand/0-8 grus). Resterande fyllning upp till marknivå görs med befintliga massor. Den totala kabelschaktningen bedöms vara i storleksordningen 16 km. Anläggande av erforderlig infrastruktur inom vindkraftparken, med nya vägar, förstärkning av befintliga, kranplatser, upplagsplatser etc. bedöms kräva 73 788m 3 grus, sten och sand, enligt tabellen nedan. Tabell 2. Materialåtgång. Täkter/Betongtillverkning Utredning avseende möjligheterna för täkt av berg och morän inom eller i anslutning till vindkraftparken har inte genomförts. Bolaget eftersträvar att täktverksamhet bedrivs i eller i nära anslutning till projektområdet, för att minimera transporterna. Betongtillverkning samt täktverksamhet omfattas ej av ansökan. Bolaget undersöker en möjlig gemensam lösning för dessa båda verksamheter, vilka söks separat. 4.9 TRA NSPORTE R Transporter till och från vindkraftparken kommer i synnerhet vara frekventa under själva byggtiden. Vindkraftverken kommer att skeppas till någon hamn i södra Norrland. Därefter sker frakten med speci- 27