Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB. Vindkra park Östavall. Samrådsunderlag

Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB Vindkra park Östavall Samrådsunderlag

SAMRÅDSUNDERLAG VINDKRAFTPARK ÖSTAVALL FÖRFATTARE Kris an Baurne FRAMSIDA Östavall. Foto: Kris an Baurne ANSVARIG UTGIVARE Nordex Sverige AB Kungsängsvägen 21 753 23 Uppsala Tel: 018-18 59 00 Uppsala, Mars 2010 Layout & korrektur: m2layout, marian@m2layout.se

Innehållsförteckning

Innehåll 1. Inledning...2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Sökanden... 2 1.3 Tidplan... 2 1.4 Fas gheter... 3 1.5 Inbjudna ll samråd... 4 2. Verksamhetsbeskrivning...6 2.1 Lokalisering... 6 2.1.1 Alternativ lokalisering... 6 2.2 Omfa ning och u ormning... 6 2.2.1 Typ av vindkraftverk... 7 2.2.2 Vind och energi... 8 2.2.3 Alternativ omfattning och utformning... 8 2.3 Elnätanslutning... 8 2.3.1 Alternativ Elnätsanslutning... 8 2.4 Vägdragning... 8 2.4.1 Alternativ vägdragning... 9 2.5 Beskrivning av verksamhetens olika skeden... 9 2.5.1 Anläggningsskedet... 9 2.5.2 Driftskedet... 9 2.5.3 Avvecklingsskedet... 10 3. Områdesbeskrivning...12 3.1 Omgivning... 12 3.2 Landskapsbild... 12 3.3 Vindförhållanden... 12 3.4 Kommunala planer... 12 3.5 Fågel... 14 3.6 Fladdermöss... 14 3.7 Rennäring... 14 3.8 Övriga djur... 14 3.9 Växter... 14 3.10 Skyddade områden... 14 3.11 Arkeologi och kulturmiljö... 14 3.12 Lu fart/vägar/järnväg... 16 3.13 Försvaret... 16 3.14 Mobilmaster och radio/tv-master... 17 4. Förväntad påverkan...20 4.1 Påverkan på människor... 20 4.1.1 Visuellt intryck... 20 4.1.2 Skuggbilder... 30 4.1.3 Ljudpåverkan... 31 4.1.4 Friluftsliv... 32 4.1.5 Jakt och fiske... 32 4.1.6 Ispåverkan... 32 4.2 Landskapsbilden... 32 4.3 Fågel... 32 4.4 Fladdermöss... 33 4.5 Rennäring... 33 4.6 Övriga Djur... 33 4.7 Växter... 33 4.8 Skyddade områden... 33 4.9 Arkeologi och kulturmiljö... 33 4.10 Lu fart/vägar/järnväg... 33 4.11 Försvaret... 34 4.12 Mobilmaster och radio/tv-master... 34 4.13 Hushållning med naturresurser... 34 4.14 Utsläpp och avfall... 34 4.15 Nollalterna vet... 34 5. Kontakt...36

Inledning

Inledning 1. Inledning 1.1 Bakgrund Vindkraftföretaget Nordex Sverige AB planerar en vindkraftanläggning med 36 st. Nordex vindkraftverk på berget strax öster om Östavall, 1 mil sydväst om samhället Ånge i Ånge kommun. Den installerade effekten för anläggningen blir ca 90 MW. De planerade vindkraftverken har 150 meters (eventuellt 190 meter) 1 totalhöjd och ca 100 meters rotordiameter. Planeringen sker i samråd med SCA som är markägare i området. För att kunna genomföra anläggandet av vindkraftparken krävs tillstånd enligt miljöbalken. Inför ansökan genomför sökanden samråd. Syftet med samrådet är att ge sakägare såsom närboende, naturskyddsföreningar, myndigheter med flera, möjlighet att ta del av planerna. Under samrådstiden ges tillfälle att ge synpunkter på vindkraftsplanerna. I detta dokument presenteras därför planerna såsom ett förslag till utformning. Efter att samrådet har genomförts har sökanden att sammanställa alla synpunkter. Synpunkterna kan sedan påverka utformningen av den planerade verksamheten varför ändringar i planerna kan komma att ske i ett senare skede. Detta dokument utgör samrådsunderlag med dels en redogörelse för projektet (lokalisering, omfattning och utformning) och dels hur sökanden avser utforma miljökonsekvensbeskrivning där förväntad påverkan av projektet ska presenteras. 1.2 Sökanden Nordex Sverige AB (org.nr. 556756-9792) Kungsängsvägen 21 753 23 Uppsala Telefon 018-18 59 00 Nordex Sverige AB är ett dotterföretag inom Nordexkoncernen. Nordex är börsnoterat på Frankfurtbörsen sedan 2001. Bolaget är kvalitetscertifierat enligt ISO 9001. Koncernen har tillverkning av vindkraftverk i Europa (Rostock Tyskland), Asien (Peking, Kina) och USA (Arkansas). Nordex har rest ca 4 000 Nordexturbiner (aug 2009) världen över varav 53 i Sverige. Inom koncernen arbetar ca 2000 tekniker, fysiker, montörer, ekonomer, jurister, marknadsförare med mera med utveckling av projekt, försäljning av turbiner, bygg och anläggning samt drift och underhåll. I Sverige finns enheter med personal inom projektutveckling, försäljning, bygg och anläggning samt drift och underhåll. Det svenska huvudkontoret ligger i Uppsala och ett mindre projekteringskontor finns i Skellefteå. 1.3 Tidplan Samrådet planeras starta i april och avslutas 24 maj 2010. Särskilda inbjudningar samt tidningsannonser kommer att gå ut under mars månad för de planerade samrådsmötena. Tillfälle att yttra sig (skriftligt och/eller muntligt) över planerna ges fram till den 24 maj 2010. Från februari månad till oktober månad 2010 planeras inventeringar och studier inför utformandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Under hösten 2010 utformas och inlämnas miljökonsekvensbeskrivningen tillsammans med tillståndsansökan till Miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen i Västernorrland. Ett tillståndsförfarande förväntas ta minst ett halvår hos prövningsmyndigheten varför tillstånd möjligen kan uppskattas sommaren 2011. Vägar och fundament kan börja byggas under hösten 2011 och vindkraftverken är beräknad att uppföras under 2012. 1 Om tillståndsprocessen tar lång tid och om den bästa möjliga tekniken utvecklas till att högre tornhöjder eller längre blad används kan de planerade vindkraftverken få en totalhöjd upp till 190 meter. 2

Inledning 1.4 Fas gheter Vindkraftområdet är beläget på följande fastigheter: Fastigheter: Ånge, Ovansjö 33:77 Ånge, Hålsnäset 1:19 Ånge, Hålsnäset 1:24 Ånge, Vassnäs 2:16 Ånge, Vassnäs 15:1 Ånge, Vassnäs 18:1 Översiktskarta Figur. 1.1 Vindkraftparkens placering 3

Inledning 1.5 Inbjudna ll samråd Följande inbjuds till samråd. Andra aktörer kan tillkomma i samrådsförfarandet. Allmänheten (inbjudan via annons i lokaltidning) Närboende (inbjudan via annons i lokaltidning) Jaktlag (inbjudan via telefon och/eller e-brev) Haverö Hembygdsförening (inbjudan via telefon och/eller e-brev) Östavalls Intresseförening (inbjudan via telefon och/eller e-brev) Föreningen Folkets Hus Östavall (inbjudan via telefon och/eller e-brev) Ånge kommun (inbjudan via telefon och/eller e-brev) Länsstyrelsen Västernorrland (inbjudan via telefon och/eller e-brev) Medelpads ornitologiska förening (inbjudan via telefon och/eller e-brev) Sveriges ornitologiska förening (inbjudan via e-brev) Naturskyddsförening (inbjudan via telefon och/eller e-brev) Elnätägare (inbjudan via telefon och/ eller e-brev) Telecombolag (inbjudan via e-brev) Statliga myndigheter (inbjudan via e-brev) - Banverket - Boverket - Energimyndigheten - Försvarsmakten - Kammarkollegiet - Lantbrukarnas riksförbund - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - Naturvårdsverket - Post- och Telestyrelsen - Riksantikvarieämbetet - Skogsstyrelsen - Sveriges Geologiska Undersökningar, SGU - Svenska kraftnät - Transportstyrelsen - Vindkraftssamordnare - Vägverket 4

2 Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning 2. Verksamhetsbeskrivning 2.1 Lokalisering Projektet Vindkraftpark Östavall ligger i Ånge kommun, Västernorrlands län, ca 10 km sydväst om Ånge. Projektet med 36 vindkraftverk sträcker sig över flera höjder. Närmaste avstånd till bebyggelse är 1 300 meter vilket är en jaktkoja väster om berget. Närmaste permanentboende ligger i Östavall på 1800 meters avstånd från närmaste vindkraftverk. 2.1.1 Alternativ lokalisering Nordex har undersökt många platser som lämpar sig för vindkraftetableringar. Efter att ha fokuserat på vindförhållanden och övervägt risken för konflikter inom dessa områden valdes området öster om Östavall som det mest lämpliga. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer de övriga alternativa lokaliseringarna som valdes bort till förmån för detta projekt att beskrivas närmare om det behövs. 2.2 Omfa ning och u ormning I vindkraftprojektet Östavall planeras 36 stycken vindkraftverk i en sammanhållen grupp med ett inbördes avstånd mellan vindkraftverken på ca fem rotordiametrar (500m). Detta avstånd krävs för att minimera påverkan av turbulens från andra vindkraftverk i parken. Vindkraftområdet inom vilket vindkraftparken planeras är beläget högst upp på bergen där vindresursen är som störst. Vid val av positioner för vindkraftverken har hänsyn tagits till kulturhistoriska lämningar, våtmarker, reservat och skyddsvärda biotoper. Slutgiltig placering av vindkraftverken kommer att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen och baseras på vad som framkommer under vindmätningen och samråden. Den preliminära placeringen av vindkraftverken redovisas i figur 2.1. Omfattning och utformning baseras sammanfattningsvis på verkningsgrad inom parken (avstånd mellan vindkraftverken), avstånd till bostadshus, vindenergin samt områdets specifika förhållanden (biotopsskydd, fornlämningar etc.). Vid utformningen av vindkraftparken kommer hänsyn tas till den information som inkommer under samråden med närboende, organisationer och myndigheter. 6

Verksamhetsbeskrivning Figur. 2.1 Preliminär placering av vindkraftverken 2.2.1 Typ av vindkraftverk Nordex är tillverkare av vindkraftverk och för projektet vid Östavall planeras modellen N100. N100 har en generatoreffekt på 2,5 MW, en rotordiameter på 100 meter och tornhöjden planeras till 100 meter. Hybridtorn av både stål och betong finns som prototyp på höjderna 120 meter och 140 meter. Alternativt kan modellen N90 med 90 meters rotordiameter och 2,5 MW effekt användas. Mer information om vindkraftverken finns på Nordex hemsida: www.nordex-online.com 7

Verksamhetsbeskrivning 2.2.2 Vind och energi Enligt preliminära beräkningar är medelvindhastigheten ca 7 meter per sekund på 100 meters höjd i det aktuella vindkraftområdet vid Östavall. Ett vindkraftverk av modell N100 på denna plats beräknas producera ca 6-7 GWh/år. Med 36 vindkraftverk kommer vindkraftparken ha en installerad effekt på 90 MW och beräknas producera ca 216-252 GWh/år. Om en eluppvärmd villa antas förbruka 25 000 kwh/år kommer parken vid Östavall att kunna försörja 8 600-10 000 villor/år. Nordex har under mars månad 2010 uppfört en 80 meter hög vindmätningsmast på berget för att under minst ett år utföra vindmätningar som kommer att ligga till grund för omfattning och utformning av vindkraftparken. 2.2.3 Alternativ omfattning och utformning Efter utförda vindmätningar och vindstudier kan placeringen av vindkraftverken komma att anpassas inom vindkraftområdet. Detta utförs för att ge optimal energiutvinning från vinden och för att minska de fysiska laster som turbulensen bakom vindkraftverken kan ge upphov till på bakomstående vindkraftverk. Antalet vindkraftverk kan också komma att ändras. Information som inkommer under samråden kan påverka vindkraftparkens omfattning och utformning. Då teknikutvecklingen inom vindkraft fortskrider finns möjlighet att effektivare vindkraftverk finns tillgängliga när tillstånd för vindkraftparken ges. För att maximera miljönyttan kontra miljöpåverkan strävar Nordex efter att etablera en vindkraftpark som i sin helhet är så effektiv som möjligt inom ramarna för tillståndet. Detta inkluderar att vid anläggningstillfället använda bästa tillgängliga teknik. 2.3 Elnätanslutning Elnätanslutningen kommer att planeras och projekteras i samarbete med Härjeåns Nät som har koncession för elnät i området. Som det ser ut idag bedöms närmaste elnätanslutning för projektet vara vid Alby ca 8 km norr om vindkraftparkens mittpunkt. Det interna ledningsnätet beräknas bli ca 20 km (500 meter/vindkraftverk) långt med en spänningsnivå på 20 alt 30 kv och förläggs med kabel i direkt anslutning till grusvägarna mellan vindkraftverken. Ledningen mellan vindkraftparken och anslutningspunkten mot elnätet kan både hängas på stolpar och grävas ned i marken. 2.3.1 Alternativ Elnätsanslutning I miljökonsekvensbeskrivningen kommer alternativ elnätsanslutning att diskuteras. 2.4 Vägdragning Fram till varje vindkraftverk byggs en grusväg och vid vindkraftverkets position anläggs en grusplan för uppställning av de kranar som används vid montage av vindkraftverket. Det interna vägnätet i parken beräknas bli ca 20 km (500 meter/vindkraftverk). I vindkraftområdet finns redan välbyggda grusvägar som kommer att användas i möjligaste mån. Körbanan måste vara 4,5 meter bred på raksträckor och ännu bredare i kurvor vilket kan innebära att vissa vägar kan behöva förstärkas och breddas. Vid vägbyggnation kommer hänsyn att tas till eventuella känsliga biotoper samt till vattendragens genomströmning. Inför byggskedet kommer utförliga undersökningar av transportväg från fabrik fram till vindkraftområdet att utföras i samråd med vägverket. 8

Verksamhetsbeskrivning 2.4.1 Alternativ vägdragning Under samråden kan information inkomma som påverkar framtida vägdragning. 2.5 Beskrivning av verksamhetens olika skeden 2.5.1 Anläggningsskedet Under anläggningsskedet ska vägar byggas, fundament anläggas, avställningsytor ordnas och byggbaracker uppföras. Trafik med olika delar kommer att köra till platsen från lämplig hamn. Befintliga vägar kommer att förstärkas, justeras och användas i så stor utsträckning som det låter sig göras. Till viss del förväntas ny väg anläggas för att nå fram till alla vindkraftverken. De vanligaste fundamenten är gravitationsfundament. Om det finns förutsättningar kan också så kallade bergsförankrat fundament användas. Det sistnämnda kräver dock att jordlagret är tunt och att berggrunden har god hållfasthet. Bergsförankrade fundament har fördelen att ca 100 m 3 betong per fundament behövs jämfört med ca 500 m 3 betong för ett gravitationsfundament. I båda fallen jämnas ytan ut först innan fundamentet anläggs. Ett gravitationsfundament är ungefär 20 meter i diameter. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i fundamentets armering, den så kallade ingjutningssektionen. Fundamentet runt tornet täcks sedan med uppgrävda massor, jord och grus för att efterlikna vanlig mark. Det enda som sticker upp är tornet. Själva vindkraftverket monteras med kranar. Tornet lyfts på plats i sektioner. Maskinhus och rotor lyfts därefter på plats. Monteringen av ett vindkraftverk tar normalt sett en till två dagar efter att fundamentet är klart. Efter anslutningar av elkablar och genomfört kontrollprogram kan sedan vindkraftverket kopplas till elnätet och börja producera energi efter ett par veckor. Bredvid varje vindkraftverk byggs en liten transformatorkiosk vilken liknas vid ett hus på drygt 10 m 2. Inom vindkraftområdet brukar man även bygga en uppsamlingsstation, även den ett litet hus på ca 30 m 2, där kablarna från alla vindkraftverken går in och kopplas om till grövre ledningar som transporterar elen till elnätet antingen via markförlagd kabel, luftledning eller båda delarna. Kablar dras i vägdiken inom parken. 2.5.2 Driftskedet Under driftskedet producerar vindkraftverk energi när det blåser mellan 3 m/s och 20-25 m/s. Under respektive över dessa vindvärden stängs verket av. Transporter med lättare fordon sker till och från vindkraftverken under driftskedet för att sköta drift och underhåll. Serviceintervallet är ca två gånger per år men mer omfattande under inkörningsperioden. Vindkraftverk tar liten markyta i anspråk och normalt skogsbruk kan bedrivas i vindkraftparken under hela parkens livslängd. Två olika typer av ljud kommer från vindkraftverken, dels ett aerodynamiskt svischande ljud och dels ett mekaniskt ljud från fläktsystem, motorer med mera. Det mekaniska ljudet på moderna maskiner hörs sällan längre bort än några tiotals meter. Det aerodynamiska ljudet, vilket är det dominerande ljudet som hörs, kan på avstånd liknas vid ljudet från träd och buskar som viner i vinden. När solen står lågt på en klar himmel och det blåser så att rotorn går kan vindkraftverket ge upphov till svepande skuggor. Om skuggorna når bostadshus kan de uppfattas som störande. För parken vid Östavall är avståndet till bebyggelse dock så stort att risken för störningar är mycket liten. 9

Verksamhetsbeskrivning I enlighet med Luftfartsstyrelsens (numera Transportstyrelsen) föreskrifter ska vindkraftverk belysas i gryning, skymning och mörker. Vid totalhöjd över 150 meter krävs högintensivt blinkande ljus. Vid Östavall där vindkraftverkens totalhöjd planeras till under 150 meter krävs medelintensivt blinkande ljus. 2.5.3 Avvecklingsskedet Efter ungefär 25 år tas vindkraftverken ur drift. De demonteras och kan återvinnas till största delen. Redan idag finns företag som koncentrerat sin verksamhet runt återvinning av uttjänta vindkraftverk. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftdelar. Ekonomisk säkerhet kommer att ställas för att det ska finnas medel till att montera ned vindkraftverken och återställa platsen. Vindmätningsmast vid Östavall, uppförd mars 2010 Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB 10

3 Områdesbeskrivning

Områdesbeskrivning 3. Områdesbeskrivning 3.1 Omgivning Det planerade vindkraftområdet ligger på ett berg öster om samhället Östavall. Området består av flera toppar som till största delen är bevuxna med gran- och tallskog. Hyggen och våtmarker finns också inom området. Projekteringsområdet ligger på ca 400-500 meters höjd över havet. 3.2 Landskapsbild Landskapet utgörs av skogsbeklädd kuperad terräng. Ljungan rinner strax väster om området genom Holmsjön och fortsätter förbi samhällena Alby och Ånge norr om området. Berget där vindkraftområdet är beläget har en markant högre höjd än omgivningarna vilket ur en vindmässig synpunkt gör det till en mycket lämplig plats för en vindkraftetablering. Fotomontage där vindkraftverken visas i terrängen från olika håll presenteras i kapitel fyra i detta samrådsunderlag. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer verksamhetens påverkan på landskapsbilden att beskrivas utförligare. 3.3 Vindförhållanden Årsmedelvindhastigheten på 100 meters höjd över marken bedöms vara ca 7 m/s. Denna bedömning är delvis baserad på Energimyndighetens nationella vindkartering samt topografiska data. Området för projektet ligger i skogslandskap med kuperad terräng vilket gör turbulensen svårbestämd. För att erhålla mer detaljerade vinddata har Nordex i mars 2010 påbörjat vindmätning i en 80 meter hög mast som uppförts i området. 3.4 Kommunala planer Berget öster om Östavall där Nordex planerar vindkraftparken finns med som ett förslag till kommunalt intresseområde för vindkraft under namnet Fjället/Tovåsen i planförslaget Vindkraft i Ånge kommun som är ett tillägg till den kommunala översiktsplanen. Syftet med Vindkraft i Ånge kommun är att ge stöd för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i kommunen. Tillägget är på utställning till den 24 maj och väntas vinna laga kraft under sommaren 2010. Ett utdrag ur planförslaget visas i figur 3.1. Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB 12

Områdesbeskrivning Figur. 3.1 Planförslag. Vindkraft i Ånge kommun 13

Områdesbeskrivning 3.5 Fågel Medelpads ornitologiska förening, Länsstyrelse och kommun är inbjudna till samråd där påverkan på fågellivet i området diskuteras och där val av eventuella studier kan föreslås. Då örn förekommer i kommunen har Nordex varit proaktiv och redan i januari 2010 beställt örnstudie som utförs under februari och mars 2010 (den tid då örnarna spelflyger och markerar sina revir). Ett preliminärt resultat från denna örnstudie visar inga tecken på örnrevir inom vindkraftområdet. 3.6 Fladdermöss Under samråd med myndigheter, naturskyddsföreningar och allmänheten med flera önskar Nordex få information om omfattningen av fladdermöss i området för att kunna utröna eventuell påverkan på dessa. Slutsatser kommer att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. 3.7 Rennäring Området berörs inte av riksintresse för rennäringen. 3.8 Övriga djur Några uppenbara konflikter med djurlivet i området har inte framkommit under förundersökning av området. Nordex avser undersöka saken närmare för att kunna redovisa detta i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 3.9 Växter Valet av positioner för vindkraftverken har gjorts med hänsyn till de naturvärden som länsstyrelsen och skogsstyrelsen redovisar i sina GIS-databaser, GISdata från länsstyrelserna och Skogens Pärlor. Storflon finns med i våtmarksinventeringen och ett antal sumpskogar finns inom vindkraftområdet vilka redovisas i figur 3.2. 3.10 Skyddade områden Några nationalparker, naturreservat eller riksintresseområden finns inte inom vindkraftområdet i dagsläget. Väster om vindkraftområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård kring Holmsjön. Länsstyrelsen och markägaren SCA arbetar för närvarande med en reservatsbildning på Florberget. Efter att ha blivit informerade om den pågående reservatsbildningen har Nordex tagit bort planerade vindkraftpositioner inom detta område som visas i figur 3.2. 3.11 Arkeologi och kulturmiljö Nordex har sökt efter fornlämningar inom det planerade vindkraftområdet i Riksantikvarieämbetets databas Fornsök. Det som hittades var lämningar efter fäboden Ovansjöåsen vilken av Riksantikvarieämbetet bedöms vara Övrig kulturhistorisk lämning. Det finns idag inga byggnader kvar på vallen. Nordex kommer att undvika fysisk påverkan inom fäbodvallens område vilket markeras i figur 3.2. 14

Områdesbeskrivning Figur. 3.2 Natur- och kulturintressen 15

Områdesbeskrivning 3.12 Lu fart/vägar/järnväg Genom att ha samråd med bland annat Transportstyrelsen, Vägverket, Banverket och Luftfartsverket kommer eventuella konflikter med vägnät, järnväg och luftburen trafik att undersökas. Ingenting i förundersökningen påvisar några hinder av denna art. 3.13 Försvaret Flera av försvarets verksamheter kan påverkas av vindkraftetableringar däribland kommunikationslänkar, radarstationer och flygverksamheten. Försvarets verksamheter är av nationellt intresse och vid eventuell påverkan måste vindkraftplanerna anpassas. Luftfartsverket har yttrat sig i frågan och har inget att erinra angående föreslagna positioner för vindkraftverk vid Östavall. Norra stambanan passerar väster om vindkraftområdet genom samhället Östavall. Banverket är inbjudet till samråd och hänsyn kommer att tas till järnvägens telekommunikationssystem. Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB 16

Områdesbeskrivning 3.14 Mobilmaster och radio/tv-master TeliaSonera har två länkstråk som korsar vindkraftområdet enligt figur 3.3. Befintlig placering av vindkraftverken stör inte dessa länkar men vid eventuell omplacering av vindkraftverken måste hänsyn tas till dessa länkar. Telenor, ICE.NET, 3GIS och Tele2 har inget att erinra gällande vindkraftetableringen vid Östavall. Teracom som har en mast nordost om projektet har inte något att erinra om placeringen av vindkraftverken. Figur.3.3 TeliaSoneras radiolänkstråk 17

4 Förväntad påverkan

Förväntad påverkan 4. Förväntad påverkan 4.1 Påverkan på människor Samhället Östavall ligger väster om projektet 1 800 m från närmaste vindkraftverk. Närboende kommer att inbjudas till samråd för att få information om planerna och framförallt för att få ge sina synpunkter på projektet. 4.1.1 Visuellt intryck Då vindkraftverken placeras högst upp på berget där vinden är starkast kommer de oundvikligen att synas i omgivningarna och påverka landskapsbilden. Hur stor denna påverkan blir är en subjektiv bedömning. En del kopplar vindkraftverk till deras positiva miljönytta och ser dem som ett positivt inslag i landskapet. Andra kan tycka att vindkraftverk förfular området. Här visas några fotomontage för att visa exempel på hur det skulle kunna se ut från några valda positioner. Vindkraftverken på Östavall planeras få en totalhöjd på 150 meter med 100 meter höga torn och 50 meter långa blad. Om tillståndsprocessen tar lång tid och om den bästa möjliga tekniken utvecklas till att högre tornhöjder eller längre blad används kan de planerade vindkraftverken få en totalhöjd upp till 190 meter. Av denna anledning presenteras även fotomontage där vindkraftverken har en totalhöjd på 190 meter med tornhöjd 140 meter och bladlängd 50 meter. Fotona är tagna med 86 mm brännvidd i det gamla 35 mm filmformatet. Om fotomontaget är tryckt i A4 format skall betraktelseavståndet vara ca 65 cm från pappret. Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB 20

Förväntad påverkan Östavall Översikt Fotomontage 4 positioner Brännvidd 55 mm (35mm format) Betraktelseavstånd 65 cm Figur. 4.1 Positioner för fotomontage 21

Östavall Fotoposition 1 Folkets hus Östavall RT90 X: 6923339 Y: 1483235 Bäring: 70 Närmaste vkv: 2 100 m Navhöjd: 100 m Rotordiameter: 100 m Brännvidd 86mm (35mm format) Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB 22

Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB Östavall Fotoposition 1 Folkets hus Östavall RT90 X: 6923339 Y: 1483235 Bäring: 70 Närmaste vkv: 2 100 m Navhöjd: 140 m Rotordiameter: 100 m Brännvidd 86mm (35mm format) 23

Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB Östavall Fotoposition 2 Tempo Alby RT90 X: 6930979 Y: 1482959 Bäring: 157 Närmaste vkv: 2 800 m Navhöjd: 100 m Rotordiameter: 100 m Brännvidd 86mm (35mm format) 24

Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB Östavall Fotoposition 2 Tempo Alby RT90 X: 6930979 Y: 1482959 Bäring: 157 Närmaste vkv: 2 800 m Navhöjd: 140 m Rotordiameter: 100 m Brännvidd 86mm (35mm format) 25

Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB Östavall Fotoposition 3 Klorindustri Alby RT90 X: 6931499 Y: 1483024 Bäring: 160 Närmaste vkv: 3 300 m Navhöjd: 100 m Rotordiameter: 100 m Brännvidd 86mm (35mm format) 26

Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB Östavall Fotoposition 3 Klorindustri Alby RT90 X: 6931499 Y: 1483024 Bäring: 160 Närmaste vkv: 3 300 m Navhöjd: 140 m Rotordiameter: 100 m Brännvidd 86mm (35mm format) 27

Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB Östavall Fotoposition 4 Järnvägsstation Ånge RT90 X: 6934625 Y: 1492549 Bäring: 210 Närmaste vkv: 10 000 m Navhöjd: 100 m Rotordiameter: 100 m Brännvidd 86mm (35mm format) 28

Foto. Kristian Baurne, Nordex Sverige AB Östavall Fotoposition 4 Järnvägsstation Ånge RT90 X: 6934625 Y: 1492549 Bäring: 210 Närmaste vkv: 10 000 m Navhöjd: 140 m Rotordiameter: 100 m Brännvidd 86mm (35mm format) 29

Förväntad påverkan 4.1.2 Skuggbilder De planerade vindkraftverken vid Östavall ligger 1800 meter från närmaste bostadshus. I normala fall uppfattas inte skuggor längre bort än 1000 meter från ett vindkraftverk. Enligt beräkningar med mjukvaran WindPRO kommer svepande skuggor inte att överskrida rekommenderade värden vid bebyggelse för detta projekt. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. Det har i praxis arbetats fram en rekommendation som innebär att den teoretiskt maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och maximalt 30 minuter per dag. 2 Detta skall säkerställa att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år och 30 minuter per dag. Beräkningen i figur 4.2, visar antalet skuggtimmar per år och för det värsta fallet, d.v.s. att solen alltid skiner från en klar himmel, att det alltid blåser så att rotorn går, att rotorn alltid är vinklad mot bostadshuset och att inga hinder i form av vegetation eller byggnader finns. Bladen på vindkraftverken är målade med anti-reflexfärg för att inte ge upphov till reflexer. Om svepande skuggor förekommer kan vindkraftverk förses med skuggdetektorer som automatiskt stänger av turbinerna under den kritiska tiden. Figur. 4.2 Teoretiskt beräknad maximal skuggutbredning. Rekommenderat värde vid bostadshus är mindre än 30 timmar per år. Beräkningen är utförd i WindPRO. 2 Boverket. Vindkraftshandboken - Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. 2008 30

Förväntad påverkan 4.1.3 Ljudpåverkan Det dominerande ljudet från vindkraftverk är ett aerodynamiskt svischande ljud. När vindkraftverken roterar blåser det normalt även där den som lyssnar befinner sig. Då uppkommer prasslande och vinande ljud i buskar och träd vilket delvis eller helt kan maskera ljudet från vindkraftverken. För vindkraftverk tillämpas i Sverige vanligtvis Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Vid bedömning har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) vid bostäder angetts som villkor av tillståndsmyndigheten vilket motsvarar ljudet från ett modernt kylskåp. Ljudberäkningen anger ett värsta fall så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Resultatet motsvarar således det högsta ljud som kan beräknas höras från vindkraftverken, oavsett vindförhållanden på platsen. Denna typ av vindkraftverk alstrar inte heller rena toner. I figur 4.3 visas hur ljudutbredningen beräknas bli runt vindkraftparken vid Östavall. Figur. 4.3 Ljudutbredning. Beräkningen är utförd I WindPRO enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell. 31

Förväntad påverkan Några exempel på ljudnivåer i vår vardag visas i Tabell 4.1. db(a) 30 Sovrum 4.1.4 Friluftsliv Sökanden avser utreda om området används för friluftsliv och i så fall i vilken omfattning. Hur verksamheten kan komma att påverka friluftslivet i området ska presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.1.5 Jakt och fiske Typiska ljudnivåer 40 Tyst inomhusmiljö, kylskåp 50 Vanlig inomhusmiljö, kontor 60 Vanlig samtalston på kort avstånd Hur verksamheten kan komma att påverka jakt och fiske i området ska presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Normalt påverkas inte jakt i någon större utsträckning. Några betydande negativa effekter på jaktbara däggdjur och fåglar i området förväntas inte på lång sikt även om aktiviteterna under främst byggskedet lokalt kan störa viltet. Inga avspärrningar eller restriktioner mot jakt planeras. Området kommer troligtvis inte att omfattas av detaljplan, ett planinstrument som skulle kunna vara en begräsning för jakten. I en park utanför Piteå står 14 stycken vindkraftverk. Sedan vindkraftverkens tillkomst har älgstammen ökat och älgar har setts betande under vindkraftverken. Detta kan tolkas som att älgarna inte påverkas märkbart av vindkraftverken. 4.1.6 Ispåverkan Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ned i närheten av verken. Intensiv forskning sker i branschen för att minimera risker till följd av isbildning. Sökanden avser följa gällande regler och råd som ges från denna forskning. I ett EUforskningsprogram (WECO) om vindkraftproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast. 3 Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på ca 350 m vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. Sannolikheten att träffas av is eller snö när man befinner sig nära vindkraftverken är mycket liten. Informationsskyltar kommer att sättas upp på lämpliga platser. 4.2 Landskapsbilden Sökanden avser uppge i miljökonsekvensbeskrivningen hur landskapsbilden påverkas av verksamheten. 4.3 Fågel De flesta studier pekar på att risken för kollisioner och övrig inverkan på fåglar från vindkraftverken är liten. 4 Generellt sett är det vanligare att fåglar dör av krockar med kraftledningar, motorfordon mm, än med vindkraftverk. Än så länge finns det alltför lite data på hur rovfåglar beter sig i områden med vindkraftanläggningar. Att rovfåglar kan vara särskilt sårbara för vindkraftverk visar en del studier i USA och Norge. Det finns grund för att anta att de största rovfåglarna, exempelvis örnar, är mer utsatta än små rovfåglar, eftersom manövreringsförmågan minskar med ökad storlek och vikt. 5 32 3 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat - nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13 4 Energimyndigheten. Vindkraft - bygga och ansluta större vindkraftverk. 2007 5 Naturvårdsverket. Vindkraftens miljöpåverkan. Resultat från forskning 2005-2007 inom kunskapsprogrammet Vindal.

Förväntad påverkan Ett preliminärt resultat från den örnstudie som Nordex låtit utföra visar inga tecken på örnrevir inom vindkraftområdet vid Östavall. Mer detaljerad information från studien kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.4 Fladdermöss Vindkraftverk tenderar att dra till sig insekter och därmed även fladdermöss som kommer för att jaga insekterna. Normalt sett flyger fladdermöss inte så högt som rotorn på ett vindkraftverk. Det är vid svaga vindar och vackert väder som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Om det skulle visa sig att kollisioner med fladdermöss blir ett problem kan det åtgärdas. Det sker genom att vindkraftsanläggningen kan stoppas vid vindstyrkor mindre än 4 meter per sekund under den årstid då mest fladdermusaktivitet förekommer, vanligtvis under sommaren. Sökanden avser uppge i miljökonsekvensbeskrivningen en djupare beskrivning av hur djurlivet påverkas av verksamheten. 4.5 Rennäring Området berörs inte av riksintresse för rennäringen. 4.6 Övriga Djur Sökanden avser uppge i miljökonsekvensbeskrivningen en djupare beskrivning av hur djurlivet påverkas av verksamheten. 4.7 Växter Hänsyn har tagits vid positionering av vindkraftverken för att minimera påverkan på skyddsvärd växtlighet. Vindkraftverk i allmänhet bedöms ge en marginell påverkan på växtligheten då största delen av skogen kan stå kvar orörd. En relativt liten yta kommer att påverkas av schaktning och gjutning av fundament, uppställningsplatser och vägdragning. Vid väg- och kabeldragning tas särskild hänsyn till känsliga biotoper samt vattendrag och våtmarker. Sökanden avser uppge i miljökonsekvensbeskrivningen en djupare beskrivning av hur naturvärden påverkas av verksamheten. 4.8 Skyddade områden Sökanden avser uppge i miljökonsekvensbeskrivningen en djupare beskrivning av vilka skyddade områden som finns och hur de eventuellt kan påverkas av verksamheten. 4.9 Arkeologi och kulturmiljö Kulturmiljön kan anses bli påverkad av den förändrade landskapsbilden. Detta är en subjektiv bedömning. Vissa kan tycka att åsynen av vindkraftverk förtar upplevelsen av kulturmiljön medan andra kan tycka att vindkraftverken ger ett positivt intryck då de står för miljövänlig elproduktion. Sökanden avser uppge i miljökonsekvensbeskrivningen en djupare beskrivning av befintlig kulturmiljö och hur den kan påverkas av verksamheten. 4.10 Lu fart/vägar/järnväg En vindkraftanläggning kan utgöra ett hinder för luftfarten och måste därför förses med hinderbelysning på toppen av varje vindkraftverks maskinhus. Godkännande från Luftfartsverket krävs för alla vindkraftetableringar. Hinderbelysningen på vindkraftverken vid Östavall beräknas bli medelintensivt blinkande ljus i gryning, skymning och mörker. Luftfartsverket har yttrat sig i frågan och har inget att erinra angående de föreslagna positionerna för vindkraftverk vid Östavall. Befintliga vägar kommer att användas i möjligaste mån och vissa kan behöva breddas och förstärkas. Vid vägbyggnation kommer hänsyn att tas till eventuellt känslig 33

Förväntad påverkan växtlighet. Inför byggskedet kommer utförliga undersökningar av transportväg från fabrik fram till vindkraftområdet att utföras i samråd med vägverket. Norra stambanan passerar väster om vindkraftområdet genom samhället Östavall. Banverket är inbjudet till samråd och hänsyn kommer att tas till järnvägens telekommunikationssystem. Sökanden avser uppge en utförligare beskrivning i miljökonsekvensbeskrivningen över hur luftfart, vägar och järnväg påverkas av verksamheten. 4.11 Försvaret Försvaret är inbjudet till samråd. Eventuell påverkan på försvarets verksamhet och påföljande anpassning av vindkraftparken kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.12 Mobilmaster och radio/tv-master Vindkraftverk kan störa länkstråk och därför har sökanden genomfört samråd med TeliaSonera, Telenor, ICE. NET, 3GIS, Tele2 och Teracom. Inget av företagen hade något att erinra angående vindkraftparken vid Östavall. 4.13 Hushållning med naturresurser Sökanden avser uppge i miljökonsekvensbeskrivningen på vilket sätt verksamheten medför att hushållning med naturresurser sker. 4.14 Utsläpp och avfall Vindkraft har en i huvudsak positiv inverkan på miljö och hälsa eftersom energin i vinden kan tas till vara utan utsläpp av hälso- eller miljöförstörande ämnen. El från vindkraft ersätter kolkraft i det nordiska elsystemet, eftersom kolkraft idag har de högsta marginalkostnaderna och därför byts ut först. Därmed minskar utsläpp av; svaveldioxid som är försurande, kväveoxid som är både försurande och övergödande och koldioxid som ger klimatpåverkan. Vindkraftverk ger i sig inga utsläpp. Vid eventuellt läckage av smörjoljor är konstruktionen sådan att oljan stannar inne i vindkraftverket där den kan tas om hand. Ett vindkraftverk kan på ca ett halvår producera den mängd energi som går åt för att tillverka, uppföra, driva och demontera själva vindkraftverket. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer sökanden att visa vilka förväntade utsläpp och avfall som kan uppstå i samband med verksamhetens olika skeden. 4.15 Nollalterna vet Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras vid Östavall och de lokala förhållandena kvarstår som de är idag. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter främst importerad el producerad av kolkraftverk i grannländer. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning och övergödning av mark och vatten. 1 MWh el från vindkraft ger minskade utsläpp med ca 1 ton koldioxid. 6 Denna anläggning beräknas producera 216 000 252 000 MWh per år och skulle således minska koldioxidutsläppen med ca 216 000 252 000 ton koldioxid per år. Om vindkraftsanläggningen inte byggs kommer ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen att utebli. Sökanden avser vidareutveckla nollalternativet i miljökonsekvensbeskrivningen. 6 El från kolkondens ger utsläpp av 969 kg koldioxid per MWh, Energimyndigheten 2007, 34

5 Kontakt

Kontakt 5 Kontakt Detta samrådsunderlag finns att ladda ned från www.nordex.nu Om ni önskar få ett exemplar skickat till er, vänligen kontakta oss. Yttranden över vindkraftplanerna kan skickas både med e-post och vanlig post till nedanstående adresser. Nordex önskar mottaga yttranden innan 24 maj 2010. Nordex Sverige AB (moderbolag Nordex SE) Kungsängsvägen 21 753 23 Uppsala Telefon: 018-18 59 00 Organisationsnummer: 556756-9792 Kontaktperson: Kristian Baurne Mobil: 070-693 08 98 Telefon: 018-18 59 11 Fax: 018-18 59 27 E-post: kbaurne@nordex-online.com Mer information om Nordex finns på den internationella hemsidan www.nordex-online.com 36