Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Institutionen för ekonomi Titel: Vindraftverks störande effekt på småhusfastigheter Författare: Mikael Jonsson Kurspoäng: Kursnivå: 15 högskolepoäng Kandidatkurs (C-nivå) Examensarbete i ämnet företagsekonomi

Förord Jag vill tacka de personer som gjort detta examensarbete möjligt att genomföra. Tack till Hans Söderblom och Henrik Roos vid Lantmäteriets huvudkontor i Gävle som inspirerade mig att påbörja examensarbetet och som bistått med goda råd under arbetets gång. Genom Lantmäteriet fick jag tillgång till deras datorer och program som var en förutsättning för genomförandet. Framför allt vill jag framföra ett stort tack till de personer som ställde upp och besvarade mina frågor. Utan deras medverkan hade inte detta examensarbete blivit möjligt att genomföra. Jag vill också tacka min handledare professor Bo Söderberg för bra vägledning och handledning i arbetet. 2

SAMMANFATTNING Titel: Vindraftverks störande effekt på småhusfastigheter Nivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Mikael Jonsson Handledare: Professor Bo Söderberg (Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi) Datum: 2009 oktober Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka typer av effekter som uppstår för boende i småhus som ligger i närheten av vindkraftverk. Syftet är också att undersöka vilka konsekvenser närheten till vindkraftverk har på värdet på småhus. Jag försöker framför allt att få svar på frågan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ värdepåverkan på småhusfastigheter, samt hur de olika störningarna från vindkraftverk beror av avståndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgränsas till att studera effekterna på småhusbebyggelse som ligger i närheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraftverk. Den genomförs med hjälp av intervjuer med ägare till småhus vars fastigheter är belägna i närheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jämförs med tidigare undersökningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk står idag för cirka 1,4 % av den totala nettoprodukionen av el i Sverige. Andelen har ökat väsentligt under senare år och med tanke på alla pågående projekt och planer på nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsätta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövänlig el-produktion men för bebyggelse i vindkraftverkens närhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning. I första hand rör det sig om buller, skuggbildningar och förfulning av landskapet som vindkraftverk i närheten av småhusbebyggelse ger upphov till. I vissa fall upplevs effekterna av vindkraftverk som positiva t.ex. i form av byggande av nya vägar. Undersökningen resulterade i följande: Andelen personer som störs är relativt liten. Störningen tar sig uttryck i första hand som buller och skuggbildning. I min undersökning är det cirka 20 % av boende i närheten av vindkraftverk som är mer eller mindre störda. Övriga cirka 80 % uppger att de ibland kan höra ljud från vindkraftverken men att de inte upplever det som störande. Avståndet mellan bebyggelse och vindkraftverk har betydelse för hur störningen upplevs. Men det är också av stor betydelse i vilket väderstreck vindkraftverket står i förhållande till bebyggelsen. Svaren i undersökningen visar på att vindkraftverk i närheten av småhus har mycket liten inverkan på fastigheternas marknadsvärden. 3

Förslag till fortsatt forskning: Under de kommande åren planeras det att byggas många nya vindkraftverk runt om i Sverige. En del av dessa kan komma att byggas i närheten av bebyggelse. Detta ökar möjligheten att finna fastigheter i närheten av vindkraftverk som gått till försäljning och därigenom bli det möjligt att göra ortsprisanalyser av värdeinverkan. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen ger en inblick i vindkraftsverks påverkan på människor och fastigheter i dess omedelbara närhet. Nyckelord: Vindkraftverk, störning, värdeinverkan 4

ABSTRACT Title: Wind turbines effects on dwelling-houses. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Mikael Jonsson Supervisor: Professor Bo Söderberg (Högskolan i Gävle, Institutionen för ekonomi) Date: 2009 October Aim: The aim with the essay is to examine which types of effects that arise for people living nearby wind turbines. The aim is also to examine which consequences nearby wind turbines has on the value on dwelling-houses. Method: The survey was delimited to study the effects on settlement nearby wind turbines. As a background to the survey different facts and statistics about wind turbines is presented. A series of interviews with people living nearby wind turbines has been done. The results of the interviews were compared with earlier surveys and experiences whereupon own conclusions were drawn. Result & Conclusions: The survey resulted in the following: Most people living nearby wind turbines are not disturbed. In my survey, it is approximately 20 % that is more or less disturbed. Some people say that they hear noises but they are not disturbed. The distance between settlements and wind turbines are important for how the disturbance is experienced. But it is also of significance in which point of the compass the wind turbines is standing in relation to the settlement. From the replies it can also be interpreted that the effect on the market value of the houses is very small. Suggestions for future research: During the future years, it is planned to be built many new wind turbines in Sweden. A part of these can be built nearby settlement. This increases the possibility to find dwelling-houses nearby wind turbines that has gone to sale and thereby it will be possible to do analyses of the value effects on dwelling-houses. Contribution of the thesis: The essay gives an insight in wind turbines impact on people and dwelling-houses in their immediate vicinity Key words: Wind turbine, disturbance, value effect 5

Innehållsförteckning 1. Inledning... 7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte... 8 1.3 Metodik... 8 1.4 Synpunkter på undersökningsmetoden... 8 2. Vindkraftverk... 10 2.1 Prövning och tillstånd... 10 2.2 Riktvärden/riktlinjer... 11 2.3 Dagsläget... 12 2.4 Framtiden... 13 3. Erfarenheter från rättsfall... 14 4. Resultat av undersökningen... 16 4.1 Undersökningens genomförande... 16 4.2 Statistik om de som besvarade frågorna... 16 4.3 Svaren på frågorna... 18 5. Diskussion... 20 Litteraturförteckning... 22 Intervjufrågor till boende nära vindkraftverk... 23 Brevutskick inför intervjuerna... 24 Beskrivning av undersökningsområdena... 25 Intervjusvar... 29 6

1. Inledning 1.1 Bakgrund Vindkraftverk blir en allt vanligare syn i landskapet. Detta leder till att många boende kommer att påverkas av vindkraftverkens negativa och positiva effekter på omgivningen. Dessa effekter har behandlats i olika undersökningar. Bland annat har Energimyndigheten undersökt hur vindkraftverken uppfattas av omgivningen. För att vindkraftverken ska accepteras av de boende är det främst två faktorer som är viktiga. Den ena är vindkraftverkens förankring i landskapet, det ska kännas att de är en naturlig del i omgivningen och inte som ett främmande objekt. Den andra faktorn är att vindkraftverken verkligen är till någon nytta och levererar någon energi (Energimyndigheten, 2007). De negativa effekter som framkommit är främst: Buller Skuggbildning Förfulning av landskapsbilden Boendes reaktioner är oftast mindre negativa när vindkraftverken väl är byggda än innan. Enligt flera undersökningar som gjorts är det få som verkligen störs av ljud från vindkraftverk. Men det finns många olika uppfattningar om vindkraftverkens inverkan. Människor boende på landet uppfattar vindkraftverk mer störande än boende i villaområden och tätorter. Detta kan bero på att i tätorterna är det normalt mer buller och annat ljud vilket gör att ljud från vindkraftverk inte hörs lika mycket som på landet. Oftast upplevs vindkraftverk mer ljudstörande om man ser dem (Naturvårdsverket, 2008). I Ödeshög kommun planerar man att bygga ungefär 75 stycken supervindkraftverk, varje vindkraftverk beräknas vara 150 meter höga. De som bor i närheten av de områden där dessa är planerade att byggas är mycket kritiska till detta av olika skäl. Bland annat är man rädd att deras ostörda natur ska förstöras av bullret från vindkraftverken. På grund av detta har man startat en förening. Föreningen bildades i februari år 2009 med syftet att bevara Ödeshögs kommun från akustiska och visuella störningar från vindkraftverk dvs. att man inte bygger vindkraftverk som stör boende, natur och kulturarv samt att i övrigt verka för en god livskvalité i Ödeshögs kommun. Dvs. att vindkraftsverk byggs på rätt plats och med rätta förutsättningar (Rättvis vind, 2009) I undersökningen Vindkraftens miljöpåverkan, Fallstudie av vindkraftverk i boendemiljö, Högskolan på Gotland visar det sig också att vindkraften kan föra med sig en del positiva effekter. Den kan ge bättre vägar, den kan ge ekonomiska fördelar och vindkraftverken kan ses som landmärken. 7

1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka typer av effekter som uppstår för boende i småhus som ligger i närheten av vindkraftverk. Jag beskriver vilka skador vindkraftverk kan medföra på småhus och vilka positiva effekter som dessa medför. Syftet är också att undersöka vilka konsekvenser närheten till vindkraftverk har på värdet på småhus. Jag försöker framför allt att få svar på huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ värdepåverkan på småhusfastigheter, samt hur de olika störningarna från vindkraftverk beror av avståndet dit. En hypotes som prövas i examensarbetet är att avståndet mellan småhuset och vindkraftverket är av betydelse för hur vindkraftverket uppfattas av boende i småhus. 1.3 Metodik Undersökningen genomförs med hjälp av intervjuer med ägare till fastigheter som är belägna i närheten av vindkraftverk. Den avgränsas till att enbart studera effekterna på småhusbebyggelse. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraftverk och dess påverkan på närboende människor. Resultaten av intervjuerna jämförs med tidigare undersökningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. 1.4 Synpunkter på undersökningsmetoden Den undersökningsmetod jag använder, telefonintervjuer, fungerar bra beroende på att respondenternas svar blir mer utförliga än om jag hade gjort en enkätundersökning. Det är möjligt att ställa följdfrågor vilket inte är möjligt vid en enkätundersökning. Självklart finns det både för- och nackdelar med olika metoder, så även med denna. En nackdel är att det ibland var svårt att höra vad de svarande sade. Jag stötte även på personer som bara lade på luren och andra som nästan skrek jag är inte intresserad. De flesta var dock trevliga och ställde upp och besvarade frågorna. Brevet som jag skickade ut, och där jag presenterade mig själv och min undersökning, tror jag hjälpte till att få folk att svara på mina frågor. Det var lätt att få kontakt när jag berättade att det var jag som skickat ett brev till er. Folk förstod då att det inte var någon telefonsäljare eller liknande. Ett annat sätt att utföra undersökningen hade varit att skicka ut ett brev med en enkät till ett större antal personer och be dem svara skriftligt på frågorna. Nackdelen med en sådan metod är att det är större risk för att man inte vill eller har tid att svara på frågorna. En fördel med en sådan metod är att man får mer tid att tänka igenom frågorna och svaren och kanske också prata ihop sig med resten av familjen. 8

I det här fallet var det också en svårighet att finna tillräckligt många områden med vindkraftverk som ligger nära tätbebyggelse. Det var en av huvudorsakerna till att jag valde intervjumetoden. 9

2. Vindkraftverk 2.1 Prövning och tillstånd De lagar som berör byggande av vindkraftverk är bl.a. Miljöbalken (MB) för miljötillstånd och miljöanmälan, Plan- och bygglagen (PBL) för bygglov och bygganmälan samt Naturresurslagen (NRL). Reglerna om tillstånd och prövning enligt MB och PBL är ändrade sedan 1 augusti 2009 (Lantmäteriet, 2009). Vindkraftverk omfattas av MB:s bestämmelser om miljöfarlig verksamhet. Enligt MB ska för denna typ av verksamhet väljas sådan plats att ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Regeringen kan föreskriva att det ska vara förbjudet att uppföra större vindkraftverk utan tillstånd eller anmälan. Tillstånd enligt MB får endast ges om den kommun där vindkraftverket ska uppföras har tillstyrkt det. Kravet på tillstånd enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller för Två eller flera vindkraftverk där alla verken, inklusive rotorblad, är högre än 150 meter. Sju eller fler verk där alla verken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Varje tillkommande verk som tillsammans med redan uppförda verk innebär att man kommer upp till tillståndsgränsen för punkterna ovan, eller varje verk som uppförs i en befintlig tillståndspliktig grupp av vindkraftverk. Enligt samma lag gäller krav på anmälan för Vindkraftverk som är högre än 50 meter. Två eller flera vindkraftverk som står tillsammans. Varje tillkommande verk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk. Vidare krävs enligt MB en miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftverk som kräver tillstånd. Inom områden där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader och anläggningar krävs det enligt PBL detaljplan för att få uppföra vindkraftverk. Detaljplan behövs dock inte om reglering redan har skett genom områdesbestämmelser eller om lämpligheten kan prövas direkt i bygglovsansökan. Kravet på miljökonsekvensbeskrivning sammanfaller med MB:s krav. Enligt PBL krävs det även bygglov för att uppföra vindkraftverk om Det planerade verket är högre än 20 meter. Det planerade verket placeras närmare fastighetsgräns än verkets höjd över marken. Det planerade verket är fast monterat på byggnad. Vindturbinens diameter är större än tre meter. 10

Figur 1. Vindkraftverk på Polhemsskolan i Gävle (foto: författaren). Även NRL ska tillämpas vid prövning av miljöfarlig verksamhet. I 2 kap. NRL föreskrivs att mark- eller vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt på grund av områdets naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- och kulturmiljön. Är området av riksintresse för angivna ändamål följer av paragrafens andra stycke att det ska skyddas mot åtgärder med sådan verkan som avses i första stycket. Det finns ett antal områden i landet som är klassade av Energimyndigheten som riksintresse för vindbruk. Idag rör det sig om 423 områden i 20 län vars totala yta utgör drygt två procent av Sveriges yta. Är ett område bedömt som riksintresse för vindbruk innebär det att Energimyndigheten bedömt området som speciellt lämpat för vindkraft till elproduktion. 2.2 Riktvärden/riktlinjer Det finns inga utarbetade riktvärden i Sverige för vilka störningar som kan tillåtas från vindkraftverk. Enligt rättspraxis får buller från vindkraftverk under ett helt dygn inte överskrida en ekvivalent ljudnivå på 40 db(a) och för momentana ljud vid bostäder 55 db(a). 40 db(a) kan jämföras med ljudet som ett modernt kylskåp avger. Om dessa nivåer överskrids ska verksamhetsutövaren vidta åtgärder så att nivåerna inte överskrids. Det har i SOU 1999:75 konstaterats att med anledning av skuggbildning bör skyddsavståndet för moderna vindkraftverk i de mest utsatta väderstrecken bli längre än de skyddsavstånd som krävs enligt de svenska riktlinjerna för buller vid bostäder. De platser där skuggeffekterna främst behöver beaktas är bostadsområden. Upplevelsen av skuggorna är beroende av antal soltimmar, vindriktning, antal vindkraftverk, deras höjd och placering i förhållande till 11

bebyggelse samt rotorns diameter och bredd. Den teoretiska skuggningstiden är beräknad under förutsättning att det alltid är molnfritt och att det alltid blåser. En rimlig skuggfrekvens bedöms i Sverige vara 10 timmar per år faktisk tid, vilket motsvarar den teoretiska skuggningstiden på 30 timmar. Dessa värden har Boverket antagit i sina rekommendationer. Rätttspraxis har fastslagit att Boverkets rekommendation om 10 timmars faktisk skuggningstid per år är maxgränsen för vindkraftverk. Det ska dock poängteras att detta inte är ett exakt gränsvärde utan det ska användas som ett riktvärde. I ett avgörande av Miljööverdomstolen har man kommit fram till att vindkraftverk inte bör byggas närmare än 400 meter från ett bostadshus (MÖD 2004:40). Det ska dock uppfattas främst som en riktlinje och ska prövas från fall till fall. Boende kan störas även fast de bor längre bort än 400 meter (MÖD 2004:40). Flera kommuner har antagit skyddsavstånd på 1 000 meter vid prövning av bygglov för vindkraftverk. 2.3 Dagsläget Energimyndigheten sammanställer och ger ut statistik om vindkraftverk i Sverige. Deras uppdrag är bland annat att främja utbyggnaden av vindkraftverk i Sverige. I dagsläget (våren 2009) finns det närmare 1 200 vindkraftverk runt om i landet. Dessa vindkraftverk har olika effekt, från cirka 2 kw upp till 5 MW och den totala produktionen av el från vindkraftverk år 2008 uppgick till 1,99 TWh vilket motsvarar en andel på 1,4 % av den totala nettoproduktionen av el i Sverige. Om man tittar på en sexårsperiod, 2003-2008, ser man att andelen vindkraftproducerad el jämfört med den totala produktionen stadigt har ökat från 0,5 % år 2003 till 1,4 % år 2008. Vindkraftstekniken har utvecklats mycket de senaste åren. Vindkraftverken blir större och verkningsgraden förbättras vilket gör att produktionen från vindkraftverken ökar. Se bild nedan. Figur2. Vindkraftverkens utveckling i Sverige. Vindkraftverken är utspridda över hela landet och det finns vindkraftverk i alla län. Gotlands län har flest antal vindkraftverk, 142 stycken som motsvarar en installerad effekt på 86 MW. Malmö kommun är den kommun med högst installerad effekt, 110 MW. År 2008 uppfördes det 129 nya vindkraftverk i Sverige. 12

Vindkraftverk i Sverige är vanligast på land. Där står cirka 95 % av det totala antalet vindkraftverk vilka står för cirka 87 % av den installerade effekten och producerade elen. För ett modernt vindkraftverk tar det cirka 3-6 månader att producera ihop den energi som krävs för att tillverka det. Livslängden är cirka 20-25 år och efter det kan man montera ned det utan att lämna så omfattande spår i naturen (Stena Renewable, 2008). Det finns ett antal olika sätt att få stöd vid etablering av vindkraft. Ett sätt är så kallade vindpilotprojekt där det ges ekonomiskt stöd för att minska kostnaderna vid nyetablering och för att främja ny teknik. Vindpilotstödet, som funnits sedan år 2003, har förlängts t.o.m. år 2012 och har utökats med 350 miljoner kr för perioden 2008-2012 (Energimyndigheten, 2009). Det finns även något som kallas för elcertifikatsystemet och innebär att varje elproducent som uppfyller kraven i lagen om elcertifikat får ett certifikat för varje producerad MWh. Vad innebär då detta? Jo eftersom varje elleverantör och vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av deras elförsäljning/användning skapas på så vis en efterfrågan på elcertifikat. Efterfrågan ökar eftersom att kvoten ändras varje år (Energimyndigheten, 2009). 2.4 Framtiden I (Prop. 2001/02:143) har man tagit fram planeringsmål för vindkraften som innebär bland annat att lokaliseringsplaner för vindkraft motsvarande en årsproduktion på 10 TWh ska vara fastställda av kommunerna till år 2015. Energimyndigheten fick genom regeringsbeslut N2007/1205/E i uppdrag att senast 1 december 2007 lämna ett förslag till nytt planeringsmål för år 2020. Det som föreslogs var ett planeringsmål på 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Regeringen föreslog i mars 2009 att man ska anta planeringsmålet på 30 TWh år 2020 (Prop. 2008/09:146). Det finns en stor mängd med nya byggnationer som är på gång, både planerade byggen och pågående byggen. Det blir allt vanligare att man bygger vindkraftverk ute till havs och i fjällen. Staten har gjort och försöker hela tiden göra det lättare att driva vindkraft, bland annat med olika lagförslag, exempelvis SOU 2008:86 där man ger förslag till regelförenklingar kring vindkraften. Ett förslag är att det endast ska krävas en instans för miljöprövning vid nyetablering av vindkraftverk. 13

3. Erfarenheter från rättsfall Det finns ett antal rättsfall som handlar om vindkraftverk och folk som blivit störda av dem på olika sätt. De vanligaste störningarna det rör sig om är skuggbildningar, buller eller störningar av landskapsbilden. MÖD 2003:137 I rättsfallet MÖD 2003:137 rör det sig bland annat om att man krävt att det inte ska få sättas upp ett vindkraftverk där det var tänkt pga. att det då skulle störa hästarna som tränar vid den närliggande fastigheten. Det beskrivs i fallet att det förekommit flera fall där vindkraftverk har stört hästar så att det inte gått att bedriva verksamhet och man varit tvungen att flytta från sin fastighet. Man talar om blixtar som förekommer när solen är bakom vindkraftverken och snurran klipper av solstrålarna. Något som varit uppe till diskussion är hur nära bostäder ett vindkraftverk ska få stå. I rättsfallet talar man om att vissa kommuner tillämpar en regel om att det inte får stå närmare än 1 000 meter, andra kommuner har 750 meter som regel. Detta gör att de negativa effekterna borde minska i framtiden vid nyetableringar av vindkraftverk. I MÖD 2003:137 kom domstolen fram till att det tänkta vindkraftverket inte fick tillstånd för uppförande bland annat på grund av en betydande påverkan på landskapsbilden i närheten av de berörda fastigheterna. MÖD 2003:86 I ett annat rättsfall, MÖD 2003:86, klagar en boende på att det bildas skuggor som stör och att verket blinkar och för oväsen. De menar att deras boendemiljö är klart försämrad på grund av att det finns vindkraftverk i närheten. Något de klagande också har uttryckt missnöje över är att de vill att vindkraftverken ska vara samlade i en så kallad park och inte ha det som det är nu då de ser 22 vindkraftverk över hela horisonten. Miljööverdomstolen har i detta fall kommit fram till att skuggbildningen inte var tillräcklig för en fällande dom. De talar om att skuggtiden får vara högst 8 timmar per kalenderår och att det måttet kan vara lämpligt att tillämpa. Den skuggtid det handlar om på den aktuella fastigheten i fallet är 3:16 timmar vid fastighetsgränsen samt 2:59 timmar vid husgaveln och är således långt under 8 timmar per kalenderår. MÖD fastslår alltså att det inte är tillräckligt mycket skuggbildning för att kräva åtgärder från de som driver vindkraftverket. MÖD 2003:106 Mål MÖD 2003:106 berör några fastighetsägare som klagar över en tänkt etablering av vindkraftverk i närheten. De klagar på att vindkraftverket skulle försämra deras boendekvalitet bland annat på grund av buller och skuggbildningar. Miljööverdomstolen fastslår att det inte utarbetats några riktlinjer för vindkraftverk i Sverige. Däremot konstateras att Naturvårdsverkets allmänna råd om externt industribuller från 1978 kan vara vägledande vid tillståndsprövning av vindkraftverk. Vindkraftverk ger ifrån sig ett 14

störande schvischande buller som enligt miljööverdomstolen kan jämföras med industribuller. Med bakgrund av detta anser domstolen att industribullernormen 40dB ska gälla för vindkraftverk under hela dygnet vid bostäder. MÖD 2005:2 I detta rättsfall klagar man på att radio/tv-master och tevemottagare kan bli störda av vindkraftverk (MÖD 2005:2). Man klagar även på att på vintern riskerar man att skadas av is som flyger av från vingarna på vindkraftverket. Domstolen ansåg att det påverkar bedömningen om det redan finns vindkraftverk i landskapet eller om det är helt orört. I det aktuella fallet fanns inte några anläggningar i omgivningen vilket gjorde att den tilltänkta vindkraftanläggningen inte fick något tillstånd. Figur3. Vindkraftverk nära bebyggelse (foto: författaren). 15

4. Resultat av undersökningen 4.1 Undersökningens genomförande Första steget var att söka fram fastigheter där de boende kan tänkas vara störda av närliggande vindkraftverk. Detta gjordes med hjälp av en karta på Energimyndighetens hemsida 1. Kartan visar de flesta befintliga vindkraftverk i landet utmärkta på en Sverigekarta (den är inte uppdaterad till dagens datum och därför finns det fler vindkraftverk än vad kartan visar). Det är möjligt att zooma i kartan så att man kan identifiera enskilda småhusfastigheter. Med hjälp av kartan valdes ett antal områden ut där det fanns ett eller flera vindkraftverk belägna inom 250 800 meter från småhusfastigheter. Med hjälp av flygfoton och satellitbilder på hitta.se och eniro.se kontrollerades också att det fanns vindkraftverk på platserna. De fyra områdena är: Hästholmen, Ödeshög kommun Skönadal, Simrishamns kommun Lilla Tjärby, Laholms kommun Lindhult, Laholms kommun Därefter valdes ett antal småhusfastigheter ut. För att ta reda på vilka som äger fastigheterna användes Lantmäteriets kartprogram Autoka-Vy. I Autoka-Vy är det möjligt att peka på en specifik fastighet och på så sätt få fram namnen på dem som äger fastigheten. Sedan var det möjligt att ta fram telefonnumren till fastighetsägarna med hjälp av eniro.se och hitta.se. Innan intervjuerna genomfördes skickades ett brev ut till alla för att informera och förvarna om att de skulle bli uppringda (se brevet i bilaga 2). Totalt skickades informationsbrevet ut till 38 småhusägare. Av dessa svarade sedan 28 personer på intervjufrågorna. Det ger en svarsfrekvens på 74 %. Av de 10 personer som inte svarade var det 2 som lade på luren direkt när jag presenterade mig. Resterande 8 personer har jag inte lyckats få tag på trots att jag sökt ringa dem ett flertal gånger. 4.2 Statistik om de som besvarade frågorna Medelåldern på de svarande är: Boende i Hästholmen Boende i Skönadal Boende i Lilla Tjärby Boende i Lindhult Total medelålder 65 år 54 år 50 år 39 år (enbart en svarande) 56 år 1 http://www.energimyndigheten.se/sv/om-oss/var-verksamhet/framjande-av-vindkraft1/karta/ 16

Medelvärdet för hur länge de svarande bott på fastigheten: Boende i Hästholmen Boende i Skönadal Boende i Lilla Tjärby Boende i Lindhult Totalt medelvärde 31 år 19 år 15 år 11 år (enbart en svarande) 21 år Antal som bodde i småhuset när vindkraftverket byggdes respektive antal som köpt småhuset efter vindkraftverkets tillkomst: Bodde före Köpt efter Boende i Hästholmen 7 1 Boende i Skönadal 8 5 Boende i Lilla Tjärby 3 3 Boende i Lindhult 1 (enbart en svarande) Totalt 19 9 Lokalisering av vindkraftverken i förhållande till småhuset: Område Fastighet Avstånd till Riktning till Störd/ej störd v.k.v. v.k.v. Lilla Tjärby nr 1 330 m Väst Störd nr 3 375 m Väst Störd nr 4 375 m Väst Störd nr 5 375 m Väst Ej störd nr 6 390 m Väst Störd nr 7 415 m Väst Ej störd Hästholmen nr 6 580 m Sydväst Ej störd nr 7 565 m Sydväst Ej störd nr 9 540 m Sydväst Ej störd nr 10 530 m Sydväst Ej störd nr 14 585 m Sydväst Störd nr 15 615 m Sydväst Ej störd nr 16 645 m Sydväst Ej störd nr 18 705 m Sydväst Ej störd 17

Skönadal nr 2 365 m Syd Ej störd nr 4 360 m Syd Ej störd nr 5 365 m Syd Ej störd nr 6 365 m Syd Ej störd nr 7 370 m Syd Ej störd nr 8 375 m Syd Ej störd nr 9 370 m Syd Ej störd nr 11 370 m Syd Störd nr 12 380 m Syd Ej Störd nr 13 380 m Syd Ej störd nr 14 390 m Syd Ej störd nr 15 395 m Syd Ej störd nr 18 425 m Syd Ej störd Lindhult nr 1 210 m Nordost Ej störd 4.3 Svaren på frågorna Hur upplever du din/er boendemiljö? De flesta svarade att de trivdes mycket bra i den miljö de bodde i. Det är ett ganska naturligt svar eftersom om man inte vore nöjd med sin boendemiljö skulle man inte bo kvar så länge. Det var ingen som upplevde sin miljö så negativt att de funderade på att flytta. Upplever du några störningar i boendemiljön? Av de 28 svarande är det sex personer som anser att de är störda på något sätt av de närbelägna vindkraftverken. Det är de svarandenas subjektiva uppfattning om hur de upplever vindkraftverken som styr hur de har svarat. Det finns således inget objektivt mått på störningens storlek. Fördelningen mellan störda och ej störda i de fyra områdena visas nedan. Störd Ej störd Boende i Hästholmen 1 7 Boende i Skönadal 1 12 Boende i Lilla Tjärby 4 2 Boende i Lindhult 0 (enbart en svarande) 1 Totalt 6 22 Förutom störning från vindkraftverk så stördes ett antal av de boende i samtliga fyra områden av närliggande mer eller mindre trafikerade vägar. I något område rörde det sig om en större riksväg. I ett område stördes de boende av ljud från fläktar på industrier. 18

Vilken typ av störning upplever du/ni från vindkraftverket? De sex personer som är störda av vindkraftverk störs av följande. Boende i Hästholmen Boende i Skönadal Boende i Lilla Tjärby Boende i Lindhult 1 störd av buller 1 störd av buller 3 störda av buller 2 störda av skuggbildning De störningar det handlar om är buller och skuggbildning. En av de boende i Lilla Tjärby är störd av både buller och skuggbildning. Vilken är den mest störande? Denna fråga blev överflödig eftersom det enbart var en person som stördes av mer än en störningsorsak. Den personen uppgav att störningarna upplevdes ungefär lika mycket. Hur ofta? Timmar/dag, sommar/vinter, tid på dygnet, visst väder? Skuggbildningen upplevdes mest under våren och hösten då solen står lågt över horisonten. Det har även betydelse i vilket väderstreck vindkraftverket står i förhållande till småhuset. Bullrets inverkan beror på hur vindriktningen är och hur stor vindstyrkan är. Det är mest störande utomhus men nästan inte alls inomhus. En av de svarande uppgav att bullret är mer störande nattetid då övrigt ljud normalt inte förekommer. I detta fall hörs ljudet från vindkraftverket även inomhus. Ser du/ni någon positiv effekt av vindkraftverken? En positiv effekt av vindkraftverken som några har ansett är att de kan se på vindkraftverken vilken vindriktning det är. En del säger att de tycker att vindkraftverken är vackra och passar in i landskapet. I ett område utgjorde två av vindkraftverken en gemensamhetsanläggning som de närboende kunde köpa in sig i med en andel. Detta har vad jag uppfattat det varit en positiv effekt och de som är med verkar vara väldigt nöjda. De som är med i denna gemensamhetsanläggning uppgav att de inte stördes alls av dem. Det handlar nog en del om inställning huruvida man känner sig störd eller inte av vindkraftverk. 19

5. Diskussion Energimyndigheten har via olika projekt gjort en del undersökningar för att ta reda på vilka störningar vindkraftverk kan medföra. De vanligaste störningarna som vindkraftverk medför, är som tidigare nämnts, buller, skuggbildning och förfulning av landskapet. De har också kommit fram till att när vindkraftverkens rotorer snurrar syns vindkraftverket tydligare. Men vissa personer uppger också att de blir störda av att rotorbladen inte snurrar. Människor tycker vindkraftverken inte stör lika mycket om de vet att vindkraftverken fungerar bra. Olika fart på rotorbladen påverkar också. Ofta tycker folk att det är bättre om rotorbladen snurrar långsamt vilket gör att de större vindkraftverken är lättare att acceptera än mindre verk som snurrar snabbare (Naturvårdsverket, 2008). Det vanligaste svaret som jag har fått i min undersökning är att man inte blir särskilt störd av de närbelägna vindkraftverken. Vissa vindkraftverk har varit så nära som 200-300 meter men folk har ändå inte blivit störda av dem. Det är endast ett fåtal som säger sig vara störda på något sätt (buller och/eller skuggbildning). Det är många faktorer som är inblandade i frågan om man störs av vindkraftverk eller inte. Till exempel behöver man inte bli störd även fast vindkraftverket ligger relativt nära fastigheten. En av de svarande bor cirka 200 meter från närmaste vindkraftverk men upplever ändå ingen störning. Det beror troligen på att det finns en stor häck och buskage på tomten som tar upp ljud och liknande. Vindkraftverket står i nordostlig riktning från fastigheten och det blir på så sätt heller inga skuggbildningar. De flesta uppger att de inte skulle kunna tänka sig att bo närmare vindkraftverken än vad de gör idag. Några boende i Skönadal, vilka bor cirka 350-400 meter från ett vindkraftverk, kunde dock tänka sig att bo lite närmare. Ingen i de övriga områdena kunde tänka sig att bo närmare vindkraftverken. Man är rädd för att bli utsatt för störningar som de hört att andra blivit utsatta för som till exempel skuggbildning. Undersökningen visar att vindkraftverk som ligger i västlig riktning från småhusfastigheter stör mer än vindkraftverk i något annat väderstreck. Det har troligen att göra med solen och skuggbildning. Är vindkraftverket norr om fastigheten blir det ingen skuggbildning. Eftersom solen går ner i väst blir det mest skuggbildning på eftermiddagen/kvällen och det är under den tiden på dygnet som det är vanligast att folk är hemma och kan bli störda av skuggan. Medelåldern på dem som upplevde störningar är 55 år och de har bott på sina fastigheter i genomsnitt i 22 år, dvs. redan innan vindkraftverken byggdes. För de som inte upplevde några störningar är medelåldern 57 år och de hade bott i genomsnitt i 22 år på fastigheterna. Det finns alltså inget direkt samband mellan åldern på de boende eller hur länge man bott på fastigheten och huruvida man upplever störningar eller inte. De under 40 år (5 personer) upplevde inga störningar och inte heller de över 60 år (11 personer). Några boende i Lilla Tjärby uppger att de inte kunde tänka sig några fler vindkraftverk i närheten. Där finns det ett vindkraftverk som står 300-400 meter från bostadshusen. Det är ett öppet landskap från bostadshusen till vindkraftverket som står på en åker vilket gör att det inte finns så mycket buskage och liknande som kan skydda mot störningar. 20