Dingtuna skola LÅ 16-17

Dingtuna skola LÅ 16-17

Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. VÅR VISION... 3 UTDRAG UT LÄROPLANEN... 3 VI SER ATT IKT I UNDERVISNINGEN BIDRAR TILL ATT:... 4 SKOLANS MÅL ENLIGT LGR11 ÄR ATT VARJE ELEV:... 4 MED HJÄLP AV IKT VILL VI PÅ DINGTUNA SKOLOR ATT:... 4 3. ROLLFÖRDELNING... 5 4. VAD ÄR DIGITAL KOMPETENS?... 6 EU:S INLEDNING TILL ÅTTA NYCKELKOMPETENSER:... 6 EU:S DEFINITION AV DIGITAL KOMPETENS ÄR:... 6 1. ANVÄNDA OCH FÖRSTÅ DIGITAL TEKNIK... 6 2. FÖRHÅLLA SIG TILL MEDIER OCH INFORMATION PÅ ETT KRITISKT OCH ANSVARSFULLT SÄTT... 6 2. LÖSA PROBLEM OCH OMSÄTTA IDÉER I HANDLING PÅ ETT KREATIVT SÄTT MED ANVÄNDNING AV DIGITAL TEKNIK... 7 5. ELEVERNAS LÄRANDE MED STÖD AV IKT... 7 6. UNDERVISNINGSMETODER - VÅRA FYRA K:N... 8 7. STADSGEMENSAMMA SYSTEM... 10 8. FÖRVÄNTNINGAR PÅ PERSONALEN... 11 9. FÖRVÄNTNINGAR PÅ ELEVERNA... 11 ÅRSKURS F-3... 11 ÅRSKURS 4-6... 12 10. PROGRAMMERING... 13 11. NETIKETT + KÄLLKRITIK... 13 12. KOLLEGIALT LÄRANDE... 15 13. FORTSATT ARBETE UNDER LÅ 16-17... 16 ÅTAGANDEN UNDER HÖSTEN... 16 2

1. Inledning Våra barn och elever växer upp i ett samhälle som kräver digital kompetens. Med skärmbaserade texter har textlandskapet förändrats från berättande till gestaltande, och våra texter är nu allt oftare multimodala (dvs. texter där olika teckensystem kombineras, ex. bild och ord). Utvecklingen inom IKT går rasande snabbt och vad som händer om femton år när eleverna ska ut på arbetsmarknaden kan vi bara sia om. Den digitala utvecklingen i samhället måste också avspegla sig i skolan. I Europaparlamentets och Europeiska rådets (2006) skrivning om ett livslångt lärande är digital kompetens ett prioriterat område. I skollagen ( 10: 58) skrivs att eleverna utan kostnad ska ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning och i Lgr 11:14 formuleras att eleven efter genomgången grundskola ska kunna använda informationsteknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Att använda sig av digital teknik i skolan ställer också nya krav på undervisningen. Vi måste omdefiniera lärandet och inte använda lärplattorna som en ersättning till böcker och enbart använda dem i skapandet av texter och i samband med sökande av information. Vi måste göra mer än så. Vi vill ge våra elever en likvärdig utbildning och verktyg så att de står väl rustade för det digitala samhället. 2. Vår vision Eleverna kommer att möta en framtid där förmågor som kritiskt tänkande, kollaboration, kreativitet och kommunikation är nödvändiga. Därför vill vi ge eleverna undervisning som ger dem möjlighet att genom medskapande vara kreativa och nyfikna, samt utveckla sin lust att lära för att nå sin fulla potential, där dessa förmågor utvecklas. Vi vill ge eleverna verktygen att bli världsmedborgare som förstår och är medskapande i sin omvärld och aktivt deltar i den demokratiska processen. Utdrag ut läroplanen ü Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. 3

samt att ü Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, Vi vill ge våra elever en likvärdig utbildning vad gäller digitala verktyg så att de står väl rustade för det digitala samhället. Vi ser att IKT i undervisningen bidrar till att: ü ge alla elever möjligheten att uttrycka sig. ü individanpassa undervisningen. ü synliggöra lärandet. ü utmana eleverna att redovisa sin kunskap med olika uttryckssätt. ü öka möjligheterna för kommunikation, analys och källkritiska diskussioner. Skolans mål enligt Lgr11 är att varje elev: ü kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter ü kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande ü eleverna ska vara delaktiga och ha möjlighet att påverka innehållet i undervisningen Med hjälp av IKT vill vi på Dingtuna skolor att: ü elever och pedagoger utvecklar nya kreativa arbetssätt ü digitala verktyg blir en naturlig del i elevernas vardag i skolan ü lusten för lärande ökar ü elevernas måluppfyllelse ökar 4

3. Rollfördelning Rektor och projektledare - Margareta Vestlund Lärspridare IKT - Anna-Karin Florén Ström och Anna Hofwing Teknikadministratörer- Anna Hofwing och Kent Karlsson Rektors uppgift Rektorn har en nyckelroll på vår skola. Rektor leder organisationen och har det ekonomiska ansvaret, samt ansvaret att skapa goda förutsättningar för personalen att utveckla sin undervisning. Schemaläggning är en viktig del i pusslet, men ännu viktigare är sättet att entusiasmera och stötta personalen i det innovativa lärandet kring undervisningen. Lärspridarnas uppgift Anna-Karins och Annas uppgift är att inspirera och vägleda personalen kring användandet av IKT i undervisningen genom kollegialt lärande. De ska agera som inspiratörer för IKT som ett verktyg i den dagliga undervisningen och för elevers kunskapande, samt vägleda såväl lärare som elever inom digital kompetens. De ska verka för att utveckla det pedagogiska arbetet för att implementera IKT-verktyg i elevernas dagliga arbete. Anna och Anna-Karins uppgift är även att förnya digitaliseringsplanen varje nytt läsår. Teknikadministratörernas uppgift Annas uppgift är att administrera skolans ipads och datorer. Allt från uppdateringar och övrig teknisk hjälp till att skapa och administrera Apple-IDn och andra konton i skolans namn, ex. YouTube, Google Drive mm. Anna/Kent sköter kontakten med Västerås Stad angående de olika trådlösa nätverken och CGI och Office IT-partner för reparation av datorer och ipads. Anna sköter även skolans hemsida och administrerar lösenord till (Unikum), Vklass och Office365. 5

4. Vad är digital kompetens? Enligt Skolverket är Digital kompetens allt från att hantera en dator och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IT. EU:s inledning till åtta nyckelkompetenser: Nyckelkompetenserna för livslångt lärande är en kombination av kunskaper, färdigheter och rätt attityd till olika sammanhang. Dessa är särskilt viktiga för självförverkligande och personlig utveckling, social sammanhållning, aktivt medborgarskap och anställning. EU:s definition av digital kompetens är: Digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT). 1. Använda och förstå digital teknik Utveckla grundläggande förståelse för digital teknik d.v.s. datorer sammankopplade i nätverk styrda av program och hur den interagerar med den fysiska världen och samverkar med människor. Använda digital teknik för att hämta, bearbeta och analysera information. Använda digital teknik för produktion av tabeller och grafer, göra beräkningar och hantera mätdata mm. Använda digital teknik för att ta fram och bearbeta texter och presentationer samt att skapa estetiska uttryck. Använda digital teknik för att kommunicera på ett ansvarsfullt sätt: kommunikationstjänster, delta i samarbetsnätverk och i sociala medier. 2. Förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt Söka information från källor i olika digitala medier och värdera deras relevans och trovärdighet. Förstå hur kommunikation på nätet och i sociala medier fungerar och hur konstruktionen av sociala nätverk kan påverka åsiktsbildning och grupprocesser samt hur den egna personen påverkas. 6

Förstå möjligheter och risker vid användning av digital teknik utifrån demokratiska, ekonomiska, etiska och juridiska aspekter samt värdera möjligheter, risker och konsekvenser vid användning av digital teknik i samhället. 2. Lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik Förstå att det är människan som har skapat digitala tekniska lösningar och har därigenom möjligheter att förändra dem. Förstå hur programmering används inom olika ämnesområden och yrken. Utveckla en grundläggande förståelse för begrepp och metoder som används inom programmering. Använda programmering för problemlösning och skapande. I processen ingår att: ü Analysera problemet/uppdraget ü Ta fram och värdera olika lösningsmodeller. Välj en modell. ü Designa en lösning och utarbeta instruktioner/skriva programkod ü Testa och eventuellt förbättra programmet 5. Elevernas lärande med stöd av IKT På vår skola är eleverna vana med att jobba mot tydliga mål. Vi fångar eleverna genom kreativa och fängslande planeringar, ofta med hjälp av kreativa applikationer i lärplattan. För att synliggöra lärandeprocessen och målen för arbetet i skolan har vi dessa uppsatta på väggarna i varje undervisande rum. Vi kallar de väggarna för kunskapsväggar, där centralt innehåll, syfte och mål utifrån läroplanen finns tydligt. Vi skapar undervisningen utifrån elevernas förkunskaper och fokus i elevernas lärande är på utvecklandet av förmågorna kommunikation, kritiskt tänkande, samarbete och kreativitet. Målen är tydliga, men vägarna till målet varierar utifrån elevernas olika lärstilar och förmågor. Lärplattan gör det möjligt att anpassa undervisningen och skräddarsy den för varje enskild elev. Den gör det också möjligt för eleverna att fortsätta sitt lärande även utanför klassrummet. Eleverna är medskapare under hela lärandeprocessen, från idé till färdig produktion. 7

6. Undervisningsmetoder - Våra fyra K:n Lärarna och pedagogerna har höga förväntningar och en stark tro på att alla elever kan nå målen. På Dingtuna skola ska alla lyckas. Vägen dit går via rätt stöttning, tydliga strukturer och modeller för olika lärsituationer, vilket skapar trygghet hos eleverna att våga prova. Vi använder oss av en palett av metoder och modeller för att skräddarsy undervisningen utifrån varje elevs lärstil och strategi. Kommunikation Kommunikation är centralt i undervisningen. Arbetet med ipad har utvecklat möjligheterna ytterligare och gett oss en ny dimension i undervisningen. Genom arbetet med lärplatta ges fler möjligheter att kommunicera och utveckla lärande. Vi använder lärplatta genom hela lärandeprocessen från uppstart av temaarbeten till färdiga produkter som publiceras online. Kreativitet Genom det kreativa arbetssättet som arbetet med lärplattor erbjuder utmanas eleverna att experimentera, skapa och prova olika vägar till sitt lärande. Lärplattan gör det möjligt för varje elev att skapa på sitt sätt utifrån sina lärstrategier. Längs vägen möter eleverna olika valmöjligheter som gör det möjligt för dem att pröva sina strategier och på ett enkelt sätt också ompröva dem. Undervisningen blir formativ på ett naturligt och roligt sätt. Kollaboration Vi ser att elevernas samarbetsförmåga har ökat sedan vi började arbeta med lärplattor i undervisningen. Eleverna planerar, genomför och redovisar tillsammans, oftast i par, sina arbeten med hjälp av olika appar och funktioner på lärplattan. Även reflektionsfasen sker via olika appar. Vi använder bland annat Plickers, Kahoot och Traffic. Lärarna använder också olika appar för gemensamma planeringar, samarbeten och reflektioner. Då har vi exempelvis använt oss av Padlet, Answergarden och Todaysmeet. Kritiskt tänkande För att utveckla elevernas kritiska tänkande ser vi att lärplattan är ett fantastiskt 8

verktyg. Eleverna tränas i att söka information på internet kontinuerligt och därigenom få insikt i att det de möter, inte alltid är trovärdigt. Arbetet med lärplattan gör det möjligt för eleverna att på ett naturligt sätt tränas i att vara källkritiska. Inom exempelvis matematiken och de naturorienterande ämnena ser vi att undervisningen har nått en ny dimension. Eleverna redovisar sina lösningar för varandra via Apple-TV eller projektor och resonerar om olika sätt att tänka. 9

7. Stadsgemensamma system Office 365 Västerås Stad använder Office 365 för mailhantering och fildelning genom att använda OneDrive. Stöd kring användarkonton och lösenord ges av Anna och inloggning sker på outlook.com/live.vasteras.se. Du använder din VST-inlogg. Insidan Stadens gemensamma informationssida för alla verksamheter. Det går bara att logga in när man är ansluten mot skolans nätverk och adressen är insidan.vasteras.se. Som inloggningsuppgifter använder du ditt VST-konto, alltså ab123. Lösenordsbyte görs på bytalosenord.vasteras.se Unikum Unikum används främst av F-6-skolor för planeringar och kunskapsbedömningar. 15 oktober respektive 15 mars ska elevernas måluppfyllelse registreras här. Stöd kring användarkonton och lösenord ges av Anna och inloggning sker på start.unikum.net. Vklass Vklass används först och främst till schemahantering, klasslistor mm. Det är även här vi har vårt gemensamma filbibliotek. Du hittar det under Team i vänsterspalten. Stöd kring användarkonton och lösenord ges av Anna och inloggning sker på www.vklass.se. Från och med höstterminen 2016 kommer även vårdnadshavare att släppas in i systemet. Därför måste vi börja använda det mer aktivt kring planering och bedömningar. Fortbildning planeras under höstterminen. 10

8. Förväntningar på personalen Använda mail som kommunikationsväg till föräldrar. Använda Vklass för frånvaro/närvaro-registrering. Använda Showbie i den dagliga undervisningen som ett formativt verktyg för den framåtsyftande återkopplingen. Blogga varje vecka på klassbloggen. Ta del av information och filer som läggs i det gemensamma filbiblioteket på Vklass. Utveckla undervisningen genom aktivt arbete med våra fyra K:n. 9. Förväntningar på eleverna Årskurs F-3 Förskoleklassen Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 ü Att skriva sig till läsning ü Ta foto ü Göra egna arbeten/böcker med stöd av bild, text och ljud ü Använda delasymbolen ü Etik på nätet ü Känna till upphovsrätten ü Skapa egna bilder ü Skriva i t ex Skolstil, Pages ü Att skriva sig till läsning (ASL) ü Skriva och göra enkla textbearbetningar med digitala verktyg ü Läsa, skriva och skicka mail ü Skapa enkla filmer i imovie ü Kunna fotografera, spara, redigera och radera bilder digitalt ü Gemensamt uppdatera klassbloggen ü Använda Showbie i undervisningen för att dela och lämna in uppgifter ü Använda båda händerna på tangentbordet ü Skriva och bearbeta text med digitala verktyg ü Publicera texter i kombination med bild/film digitalt ü Använda Showbie i undervisningen för att dela och lämna in uppgifter ü Söka information på olika webbsidor för barn ü Jämföra olika källor och värdera deras tillförlitlighet ü Kunna spara och dela dokument och bilder på icloud ü Maila dokument till ansvarig lärare ü Låna e-böcker på biblioteket ü Använda Showbie i undervisningen för att dela och lämna in uppgifter. 11

Årskurs 4-6 Årskurs 4 Årskurs 5 Kunskapskrav årskurs 6 ü Göra en presentation via t.ex. Keynote, imovie och BookCreator ü Använda ipaden för att skapa och spela in musik i Garageband ü Redigera film och foto i imovie ü Använda Numbers för statistik, bråk, procent ü Publicera elevernas arbeten/filmer digitalt på klassbloggar, vår YouTube-kanal eller i vårt digitala bibliotek ü Logga in och ta del av information och studiematerial på olika webbtjänster, t.ex. Studentlitteratur eller Unikum ü Använda Showbie i undervisningen för att dela och lämna in uppgifter. ü Hitta relevant information på Internet, jämföra källor och pröva deras trovärdighet. Eleven ska kunna: ü skapa bilder med digitala tekniker och verktyg. ü fotografera, filma och redigera digitalt. ü presentera arbeten med hjälp av digitala verktyg i olika presentationsprogram. ü ordbehandling i lämpligt program, tex pages eller word. ü bearbeta, disponera och redigera texter med hjälp av dator. ü veta hur man jämför källor och prövar dess tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt. ü söka, värdera och jämföra information från olika källor på internet ü använda sig av upphovsrätt på nätet ü använda digital teknik för att skapa ljud och musik ü använda rättstavningsprogram, digitala uppslagsverk och digitala ordlistor ü använda olika digitala hjälpverktyg, såsom Claro Speak, Claro Read och ReadIris ü skapa multimodala texter som innehåller text, bild, ljud och film. ü använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data ü dokumentation i förklarande skisser med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska eller digitala modeller ü veta/förstå hur sociala medier fungerar ü hantera olika system för 12

mail och bifoga filer och ladda hem dokument ü Logga in och ta del av information och studiematerial på olika webbtjänster, t.ex. Studentlitteratur eller Unikum Kunskaperna som anges i tabellerna är menat att vara en lägsta nivå. Många elever når mycket långt redan under årskurs 1. 10. Programmering Tips till undervisningen: Ur skola Programmera mera (korta lektionstips för lärare och längre avsnitt för eleverna) http://urskola.se/produkter?q=programmera+mera 11. Netikett + källkritik År F-3 Nosa på nätet - http://statensmedierad.se/publikationer/pedagogisktmaterial/nosapanatetsagobokens uperundersokarna.652.html År 4-6 Hur vet man att det är sant? http://www.mediekompass.se/lektionstips/hur-vet-man-att-det-ar-sant-se-till-attkolla-kallan/ UR: Är det sant? http://urskola.se/produkter/177414-ar-det-sant-kallkritik Vad i medierna kan man lita på? Övning för eleverna. http://www.mediekompass.se/lektionstips/vad-i-medierna-kan-man-lita-pa/ 13

14

12. Kollegialt lärande Under läsåret 2014-2015 startade vi igång ett kollegialt lärande där vi diskuterar olika delar i undervisningen genom styrda samtal där alla får utrymme att komma till tals. Kollegialt lärande bygger just på att lärare lär av varandra. Enligt Skolverket är kollegialt lärande en nyckelfaktor när det gäller framgångsrik skolutveckling. På vår skola är det en självklarhet med diskussioner kring lärande, inte minst diskussioner kring lärande med stöd av IKT. Vi arbetar med att diskutera med varandra olika tillvägagångsätt i klassrummet, men vi har även workshops där lärare får dela med sig av sina erfarenheter och även visa goda exempel från sin undervisning. På så sätt kan vi utveckla hela enheten i arbetet med IKT med eleverna. Vi har skapat en systematik i vårt kollegiala lärande som är uppskattat av lärarna. I vårt kollegiala lärande använder vi oss av en metod som bygger på Charlotte Danielssons forskning (Enhancing Professional Practice: A Framework for Teaching). Där utgår vi från fyra olika områden/delar av lärandet. Planering Inlärningsmiljö Inlärningsprocess Samverkan Det centrala är samtalet mellan kollegor. Samtalet genomförs med ett analysschema, tillsammans med en kollega eller sitt lärlag. Utifrån erfarenheter, kunskaper och kompetenser som de olika lärarna har så reflekterar lärarna med varandra men hjälp av indikatorer i analysschemat. När lärare tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt. 15

13. Fortsatt arbete under LÅ 16-17 ü Fortsätta arbeta utifrån våra projektmål. ü Fortsätta utveckla vårt kollegiala lärande. ü Utvärdera och lägga upp en plan för personalen fortsatta fortbildning kring lärande med stöd av IKT. Åtaganden under hösten ü Föreläsning i Umeå den 4 oktober kring vårt arbete. ü Besök från andra skolor via Apple den 11 oktober och den 16 november. ü Presentation på Ledarforum den 10 november ü VETT-mässan den 17 november. 16