Kapitel 2, uppg 17 (spaltar upp svaren för att det skall bli mer överskådligt)

Lösningsförslag kapitel 2, uppg 16 a) Vinst Japan = 1 flaska vin (V). Utgå från alternativkostnaderna: 1 majs (M) = 0.75 V i Japan eller 1V=1.333 M innan handel. I uppgiften ges att 4M=4V (eller 1M=1V). Vinsten fås då genom att jämföra 1M=0.75V med 1M=1V (vinst i Japan 0.25 för varje såld säck med majs, 4 säckar = 4*0.25=1, dvs 1 flaska vin vinner Japan på att handla med Korea). b) Korea 2 säckar majs (M). Utgå från alternativkostnaderna: 1 majs (M) = 2V i Korea eller 1V = 0.5M innan handel. Korea har lägst alternativkostnad i vin och Japan har lägst alternativkostnad i majs, enligt Ricardomodellen kommer de att specialisera sig i den vara i vilken de har komparativa fördelar i (har lägst alternativkostnad i). Vinsten: Jämför som ovan, 1V=0.5M innan handel, nu 1V=1M, dvs vinsten per flaska vin = 0.5M, 4 flaskor vin*0.5=2m. c) Från 1 M=0.75V till 1M = 2V d) Japan 3V och Korea 1M, dvs urspr. 1M=0.75V i Japan, nu 1M=1.5V (4M=6V): Skillnad=1.5-0.75=0.75. Byter 4M mot 6V dvs 4*0.75=3. Korea, byter urspr. 1V mot 0.5M men vid internationell handel 1V=0.75M (4M=6V), dvs vinst = 0.25*4=1M. Kapitel 2, uppg 17 (spaltar upp svaren för att det skall bli mer överskådligt) a) Utgå från enkel partiell modell sid 23. Mexiko importerar öl från Brasilien. b) Konsumenter i Mexiko vinner, lägre priser köper mera öl. c) Producenterna i Mexiko förlorar, de tappar efterfrågan pga för höga priser d) I Brasilien förlorar konsumenterna genom att priserna stiger e) I Brasilien vinner producenterna som kan ut högre priser Lär er rita upp och härleda grafiskt den internationella marknaden för t.ex. öl. Utgå från ett hög- och ett lågkostnadsland. Notera att lutningen på d och s i figur 2.1 kan vara avgörande för nettoeffekten på ekonomin (t.ex. vinner konsumenterna mer än producenterna förlorar i Mexiko som figuren är ritad nu). Kapitel 3, uppg 12 Se bild nedan

Majs 32 Konsumtionsmöjlighetskurvor innan och efter (streckade) handel PPF A 1. Konstruera PPF (utifrån MRT 1V=2M) och beräkna max majs (se nedan) och max vete där vi vet att A kan tillverka dubbelt så mycket majs som vete 2. Dessutom har vi uppgiften info om produktion innan handel. 3. Antag nu att A kan byta 1 M mot 1 V på internationella marknaden. Enl vårt antagande producerar A 32 ton majs, konsumerar 10 ton (enl uppg.), Exporterar 22 ton majs mot 22 ton vete (import). Vinsten i land A är 2 Majs och 10 Vete. 10 M, 22 V 10 8 M, 12 V 8 Konsumtionsmöjlighetskurva 12 16 22 Vete MRT : 1V=2M i A eller 2M=1V 2 Räta linjens ekvation (byt sedan ut y mot Majs och x mot Vete) y = kx + m Vet att lutningen = -2 (dvs k = -2, givet i uppgiften) y = -2x + m Utvärdera y = -2x + m i punkterna y=8 och x=12 (givet i uppgiften) 8 = -2*12 + m 32 = m kapitel 3, uppg 13 a. Se nedan b. MRT I USA, 6 öl=1chips (6Ö=1C) eller utgå från räta linjens ekvation = y/ x, i detta fall har vi Ö/ C och fyra punkter: Jämför max Öl produktion med max Chipsproduktion. USA Ö/ C = 30000 0 / 0 5000 = 6, dvs lutningen är 6 (MRT: 6Ö=1C).

På samma sätt får vi MRT Mexiko: 4Ö=1C. USA skall producera Öl och Mexiko Chips. Totala produktionen av Öl i världen stiger från 26000 till 30000 flaskor öl. Totala produktionen av Chips är konstant (3000 men det är bara Mexiko som producerar dessa nu). c. Vid handel hamnar priset någonstans emellan, t.ex. 5Ö=1C. Om byteskvoten vid handel blir 5Ö=1C så specialiserar sig USA på öl och Mexiko på Chips. USA producerar 30000 öl byter bort 10000 mot 2000 påsar chips. Eller 2000 påsar chips bytes mot 10000 öl (1C=5Ö) ger Mexiko 2000 fler öl än innan handel (innan handel konsumerades 1000 Chips och 8000 Öl i Mexiko efter handel konsumerades 1000 Chips och 10000 Öl i Mexiko). I USA kan man också konsumera 2000 fler öl. Öl Konsumtionsmöjlighetskurvor innan och efter (streckade) handel Öl 12000 Mexiko 30000 USA 8000 öl, 1000 Chips 18000 öl, 2000 Chips A A 3000 Chips 5000 Chips 2 kapitel 3, uppg 14 Amerika komparativa fördelar i mat och Europa komparativa fördelar i kläder. Om bägge länder specialiserar sig på den vara de har komparativ fördel i blir den totala outputen i världen större. Som ett resultat av handel kan bägge länder konsumera utanför sin PPF (istället en punkt en punkt på trading possibility curve ). Se figur 3.11 kapitel 4, uppg 6 a) Land C relativt gott om kapital b) Land B relativt gott om arbetskraft

c) Eftersom stålproduktion är intensiv i användningen av kapital kommer Land C att ha komparativa fördelar i att producera stål och land B i att producera textil. kapitel 4, uppg 19 a) se bild nedan b) Brasilien exporterar vin till Argentina, Argentina exporterar vete till Brasilien. Priset på vin stiger i Brasilien, priset på vete stiger i Argentina. I båda länderna sker en ökad specialisering, dock ej fullständig (pga. tilltagande alternativkostnader). I T.ex. Argentina ökar veteproduktionen på bekostnad av vinproduktionen (tvärtom i Brasilien). Brasilien är arbetsintensivt och därför triggas lönerna (w) upp i Brasilien när vinproduktionen i landet ökar. Tvärtom i Argentina, dvs. i Argentina stiger avkastningen eller priset på kapital (r) men lönerna (w) faller. Nationalinkomsterna i länderna förändras till fördel för de insatsfaktorer som används intensivt i produktionen av vete i Argentina (dvs. kapitalägarna) och arbetstagarna i Brasilien (som tillverkar vin vilket är arbetsintensivt). I Argentina faller lönerna och i Brasilien faller avkastningen på kapital, dessa grupper får sålunda en mindre andel av nationalinkomsterna. kapitel 5, uppg 4 Intraindustry tradeindex (Gruber Lloyd) 1 15 25 svaret blir 0.75, dvs 1 15 25 X M X M

kapitel 5, uppg 9 Horisontell differentiering innebär små skillnader i produkten, t.ex. varumärke, färg eller dylikt. Likartad prisbildning. Vertikal är mera substantiella skillnader mellan produkter, t.ex. olika typer av cyklar mtb, racer, vardagscyklar eller olika bilar. Priserna skiljer sig relativt mycket mellan de olika produkterna. kapitel 5, uppg 10 Monopolistisk konkurrens, oligopol, monopol. Beskriva dessa och skillnaderna dem emellan! kapitel 5, uppg 11 Skalfördelar (stordriftsfördelar) innebär att man har stora fasta kostnader men de genomsnittliga kostnaderna som är höga vid liten produktion faller med storleken på produktionen (AC faller), IRS (tilltagande skalavkastning). Detta kallas även för interna skalfördelar. Externa skalfördelar kan uppstå om en industri växer (i en region) och de enskilda företagen lättare kan få tillgång till insatsvaror och arbetskraft. Genom att etablera sig geografiskt nära andra företag (samlokalisering) kan man dra fördelar av tillgång till unik arbetskraft eller teknologi. kapitel 5, uppg 12 Internationell handel ger ökade möjligheter att sälja fler varor som tillverkas med stora fasta kostnader. T.ex. i boken om stora bilar som exporteras från USA till Tyskland och från Tyskland mellanstora och små bilar till USA. kapitel 5, uppg 13 Läs i boken sid 105-107. kapitel 5, uppg 18 Man utgår ifrån att individer love variety dvs upplever en ökad välfärd av tillgång till större produktutbud. Handel mellan länder i snarlika varor som mobiltelefoner kallas för intra-industry trade och innebär att invånarna i länder som handlar med varandra får större valfrihet. Dessutom tillverkas dessa varor under monopolistisk konkurrens vilket kan innebära att de var relativt dyra innan handel. Priser och kvalitet kan förbättras till förmån för konsumenterna i de länder som handlar med varandra pga ökad konkurrens. kapitel 6, uppg 2 Se definition sid 119-120 kapitel 6, uppg 9

De är viktiga för att de bidrar till spridandet av kunskap och teknologi mellan länder. De bidrar till ökad output genom att de kan allokera resurser till länder som saknar dessa (och därmed öka produktiviteten i kompletterande insatsfaktorer). De kan även bidra till ökad sysselsättning och konkurrens i värdlandet. FDI kan förklaras av stordriftsfördelar på koncernnivå, tex pga stora fasta investeringar i Forskning och Utveckling (FOU) och utbildning och learning-by-doing. Dessa kunskaper kan flyttas enkelt mellan länder. Orsaken till internalisering (över gränser) är att outsourcing (offshoring) eller kontrakt inte alltid är optimalt, t.ex. om man då riskerar att kunskaper läcker ut till konkurrenter, dvs intellectual property rights (IPR) skyddas inte lika bra i ett företag som tillverkar på licens. Då kan det vara bättre att internalisera (förvärva) underleverantören eller att bygga upp från scratch (greenfield). Andra motiv för gränsöverskridande investeringar är transportkostnader och att mottagarlandet kan erbjuda komparativa fördelar i produktionen. Vi skiljer mellan horisontell och vertikal integration. Man kan skilja på vertikalt och horisontellt integrerade multinationella företag. I ett vertikalt integrerat MNF är produktionsprocessen uppdelad i olika led som är lokaliserade i olika delar av världen, medan ägande och kontroll är centraliserad i samma företag. Man talar om integration bakåt när ett företag förvärvar en underleverantör eller råvarukälla, och integration framåt när tillverkaren förvärvar en distributör av produkten eller tjänsten. Incitament till vertikal integration uppkommer i de fall då transaktionskostnaderna förknippade med affärer mellan fristående företag på en marknad, där köpare och säljare representerar på varandra följande led i en produktionsprocess, är väsentligt högre än om samordningen sker inom ramen för samma företag. Det klassiska exemplet på vertikal integration är när ett tillverkande företag köper en råvarukälla t.ex. en gruva. En mera aktuell typ av ett vertikalt integrerat MNF är emellertid när ett företag, som inledningsvis driver alla led i sin produktionsprocess koncentrerade till ett land, lokaliserar tillverkningen av vissa insatsvaror eller halvfabrikat till dotterföretag i utlandet. Skälet till detta kan vara att den relativa åtgången av olika resurser skiljer sig mellan produktionsprocessens olika led. Resultatet kan då bli att vissa arbetsintensiva tillverkningsmoment fortfarande drivs i företagets regi men utlokaliseras till ett land med låga löner, medan resten av tillverkningen, som kräver större insatser av real- eller humankapital, bibehålls i hemlandet (man talar i litteraturen om offshoring ). Följaktligen borde man vänta sig att finna vertikala direktinvesteringar i sådana branscher där den relativa resursanvändningen skiljer sig mellan olika produktionsled, och där mottagarlandet har komparativa fördelar. En förutsättning för sådana investeringar är vidare att det föreligger höga transaktionskostnader för fristående aktörer. Slutligen borde man kunna observera en omfattande inomföretagshandel i form av export till, och/eller import från, koncernens utländska delar. Horisontellt integrerade MNF uppvisar en duplicering av verksamheten, dvs. lokalisering av samma produktionsled i olika länder. Detta kan ske antingen genom förvärv eller nyetablering. Den relevanta litteraturen på området kommer dels från industriell ekonomi, huvudsakligen begränsad till nationella fusioner, och dels från teorin för internationell handel och investeringar. Den förstnämnda tar fasta på att drivkrafterna till fusioner utgörs av strävan efter marknadsmakt genom att begränsa konkurrensen, eller att utnyttja olika slag av stordriftsfördelar. På koncernnivå kan dessa utgöras t.ex. av gemensam produktutveckling. På arbetsställe- eller produktnivå kan det finnas rationaliseringsvinster genom samgåenden och fusioner som ger färre men längre produktlinjer på varje arbetsställe. Dessutom kan

det även uppstå effektivitetsvinster genom samordning av olika slag av tjänste- eller varuproduktion ( economies of scope ). Ytterligare skäl till fusioner kan vara effektivisering av ledningsfunktionen eller när samgåenden medför att den sammanlagda skattebördan för en koncern blir mindre än för fristående bolag. Fusioner i syfte att minska konkurrensen kan förväntas uppkomma i branscher med internationell fåtalskonkurrens, dvs. att inte bara produktionen i mottagarlandet är starkt koncentrerad, och det utlandsägda företaget i hög grad exportinriktat, utan också att hela världsmarknaden, eller den europeiska marknaden, är uppdelad mellan ett litet antal mycket stora företag. kapitel 7, uppg 3 Specifika tullar, ad valorem tariffer, kombinerade tullar. En skatt om t ex 1000 kr per importerad dator (specifik tull), En procentuell tull på importerade varor (ad valorem), En kombination av båda, tex $4 per ton plus 3 % av värdet. kapitel 7, uppg 7 Kika på figur 7.1 och texten kring den. kapitel 7, uppg 8 Tariffer som införs på import i ett land påverkar producenter, konsumenter och statens intäkter. Är det ett litet land så påverkas inte priserna i andra länder, däremot kan de erfara att exporten till det lilla landet som infört tarifferna minskar. När det lilla landet inför en tariff stiger priserna, konsumentöverskottet minskar, producenterna finner att de kan börja producera mera, dvs. även ineffektiva företag ansluter sig och börjar producera, men måste ta mer betalt, dvs. tullen innebär att effektiv produktion i utlandet ersätts med ineffektiv produktion i det lilla landet. Producenterna i det lilla landet vinner alltså på det liksom staten som får tullintäkter. I Figur 7.4 ser vi att konsumentöverskottet flyttas över producenterna vid en prisökning pga. tullen. Den totala effekten fås genom att jämföra förlust i konsumentöverskott, ökning i producentöverskottet och tullintäkterna, vi erhåller då Dödviktsförlusten. Dödviktsförlusten i det lilla landet till följd av tullen utgörs av ytorna b+d i Figur 7.4. kapitel 7, uppg 12 a) 11000 dollar b) Innan tariffen är det inhemska förädlingsvärdet 7500 dollar, efter tariffen är det 8375 dollar c) ERP är 11.67% (se sid 156) dvs ERP = (T f - at c )/(1 - a) eller (0.10-0.25*(0.05)/(1-0.25), där T f = tullen på färdiga varan, a = andelen insatsvaror som importeras och T c är tullen på insatsvaror. Orsaken till att landet väljer olika tariffer på insatsvaror och färdiga varor kan vara att man vill bygga upp en egen produktion av färdiga varor, eller utvidga den befintliga. kapitel 8, uppg 5 På kort sikt i en statisk modell med perfekt konkurrens har det ingen betydelse om man inför en tull eller kvot, priset påverkas lika mycket av bägge. Skillnaden är att en tull missgynnar de utländska producenterna som är minst effektiva. De effektiva producenterna kan fortsätta att sälja till landet som

inför tull genom att sänka priserna. En kvot fördelas mer stokastiskt, dvs. det spelar ingen roll om man är mer produktiv eller ej, man kan bara exportera ett givet antal varor ändå till landet som infört en kvot. Detta är också ett stort problem med kvot på längre sikt, dvs. om de utländska producenterna ökar sin effektivitet kan de ändå inte sälja mer till landet som infört en kvot. En konstant tull däremot innebär att om de utländska producenterna ökar sin effektivitet kan de sälja mer till landet som infört tullen, dvs värdet av tullen deflateras (minskar i värde) med tiden, inte kvoten, den är sålunda mest skadlig. Detsamma gäller om efterfrågan i landet ökar, då innebär en tull att den ökade efterfrågan (till konstanta priser) riktas till utlandet, inte de inhemska producenterna. En ökad efterfrågan i ett land med kvoter leder istället till att de inhemska producenterna producerar mer och därför kan de sätta högre priser och då förlorar till invånarna i landet (och samhället) som infört en kvot mer på detta än på en tull. kapitel 8, uppg 6 se figur 8.2 och rita upp en liknande för denna uppgift. Land A är ett litet land: inför importkvot på K enheter Land A E U P p 0 p p v a b c d Priser vid kvot Världsmarknadspriser O K Q Q 1 C 1 0 C 0 import efter kvot q import före kvot 1 Om landet är ett högkostnadsland (hemlandet) i produktionen av stål innebär handel att man importerar väldigt mycket vid priset p v. Priset faller alltså från p0 till pv pga internationella handel. Produktionen i landet minskar till Q0 och konsumtionen ökar till C0. Skillnaden mellan inhemsk produktion och konsumtion är importen. För att öka den inhemska produktionen väljer alltså detta land att införa en kvot istället för t.ex. tull eller produktionssubvention. Effekterna på priserna blir emellertid desamma som vid en tull eftersom varuknapphet driver upp priserna, men nu genom budgivning. Dvs även om man kan importera till ett lågt internationellt pris kommer kvoten att begränsa hur mycket som importeras och då drivs varupriserna i landet upp genom budgivning. De utländska producenterna kan

då sälja produkten dyrare till detta land. En importkvot (k) reducerar importen i figuren till avståndet mellan c1 och q1. Minskad import leder till högre priser på stål. Den nya jämvikten i hemlandet blir vid p : Inhemska konsumenter förlorar konsumentöverskott motsvarande hela ytan a+b+c+d. Producentöverskottet stiger i hemlandet med a. Dödviktsförlusterna (effektivitetsförlusterna) är b+d. Skillnaden i denna figur och en figur med tull blir faktiskt bara c, dvs tullintäkten uteblir nu. Det innebär dock att nettoeffekten i hemlandet av en kvot blir sämre än vid en tull. kapitel 8, uppg 7 Se även svar uppgift 5 ovan. När efterfrågan ökar kommer importkvoten att leda till att importpriserna stiger, vilket leder till at de inhemska producenterna kan ta ut högre priser och då börjar lågproduktiva företag att producera. Vi ersätter sålunda effektiv produktion i utlandet med ineffektiv i hemlandet. Den utländska producenten som ändå kan sälja en del till hemlandet får mer betalt för varorna än i andra länder. Förlusterna för samhället är större vid en kvot och blir dessutom mycket större när produktiviteten ökar i utlandet eller när efterfrågan ökar i hemlandet, se svar ovan. kapitel 9, uppg 7 se sid 196-201 kapitel 9, uppg 17 se sid 209-214 kapitel 9, uppg 20 se sid 213-215