2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 1:12, 1:14, 2:9, 3:2, 6:1
1
SÖKANDE Göteborg Energi AB undersöker möjligheten att etablera en vindkraftpark med max 20 vindkraftverk i Marks kommun. Som ett led i detta avser de att ansöka om tillstånd enligt 9 kapitlet i miljöbalken. Ett samrådsförfarande inför ansökans ingivande skall hållas enligt miljöbalken. Inom ramen för detta samråd lämnar Göteborg Energi härmed följande information. Sökande: Kontaktperson: Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Anne Kodeda Tfn: 031-62 64 47 E-mail: anne.kodeda@goteborgenergi.se Göteborg Energi är ett kommunalt energibolag som verkar i Göteborg med omnejd. Företaget strävar efter att skapa långsiktigt hållbara lösningar och en effektiv energiförsörjning. Vindkraft ses som en självklar del i ett långsiktigt hållbart elproduktionssystem. Göteborg Energi kommer därför att satsa hårt på en vindkraftutbyggnad under de kommande åren. Ambitionen är att etablera vindkraft på upp till 20 platser fram till år 2015. Genom att bygga vindkraftparker i bra vindlägen i Västsverige kan företaget effektivt utvinna energi utan att miljön tar skada. Sökande har anlitat Triventus Consulting AB för att bistå under tillståndsprocessen. Triventus Consulting AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av Nordens ledande konsultbolag inom vindkraft, med spetskompetens inom tillståndsfrågor, energi, miljö, teknik, anläggning och ekonomi och förmågan att förverkliga projekt. Konsult: Kontaktperson: Triventus Consulting AB Box 33 311 21 Falkenberg Johanna Ottosson Tfn: 0346-71 36 64 E-mail: johanna@triventus.com 2
VERKSAMHETSBESKRIVNING Huvudlokalisering Den planerade vindkraftparken är lokaliserad på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 1:12, 1:14, 2:9, 3:2, 6:1 i Marks kommun. Aktuellt område ligger ca 2 km väster om Sätila. Området nyttjas idag för aktivt skogsbruk. Figur 1. Översiktskarta. Lokaliseringen är markerad med röd cirkel. 3
Omfattning och utformning Den planerade vindkraftparken kommer att rymma maximalt 20 verk med en uteffekt på minst 2 MW per styck vilket innebär att den sammanlagda uteffekten kommer att överskrida 25 MW. Nedan redovisas två möjliga utformningar av vindkraftparken med vindkraftverk med en totalhöjd på 150 meter respektive 180 meter. Efter samrådsförfarandet kommer en sammanställning göras över inkomna synpunkter från myndigheter, särskilt berörda, allmänhet och remissinstanser. Med bla dessa synpunkter i beaktande kommer sedan en optimering av den planerade vindkraftparken att utföras. Denna layout kommer sedan vara den som sökande kommer att yrka på att få uppföra. Den exakta storleken på vindkraftverken är beroende av vem som blir leverantör till projektet. De planerade vindkraftverken bedöms dock bli i storleksordningen: Effekt: 2-3 MW Navhöjd: 90-140 m Rotordiameter: 80-120 m Totalhöjd: max 180 m Figur 2. Ritning vindkraftverk Oaktat ovan angivna maximala navhöjd och rotordiameter kommer vindkraftverkens totalhöjd inte överstiga den nivå som kräver hinderbelysning för flyget genom blinkande högintensivt ljus. 4
Layout 1 Denna layouten/utformning av den planerade vindkraftparken består av 18 stycken vindkraftverk med en totalhöjd på max 150 meter. Utformningen av vindkraftparken kan ses i figur 2 och 3 nedan. Figur 3. Grön karta. Föreslagen placering av vindkraftverken enligt layout 1(och layout 2). Verken är markerade med röd symbol. 5
Figur 4. Fastighetskarta. Föreslagen placering av vindkraftverken enligt layout 1 (och layout 2). Verken är markerade med röd symbol. Layout 2 Enligt miljöbalken skall sökande redovisa alternativ plats samt alternativ utformning av verksamheten. Som alternativ utformning redovisar Göteborg Energi en layout /utformning av vindkraftparken där vindkraftverken är placerad på samma position som för layout 1. Vindkraftverken har dock en högre totalhöjd på ca 180 meter. För placering av vindkraftverken se figur 1 och 2 ovan. 6
Alternativ lokalisering Enligt miljöbalken skall sökande redovisa alternativ plats samt alternativ utformning av verksamheten. Som alternativ plats har Göteborg Energi valt att undersöka ett område lokaliserat ca 8 km söder om huvudlokaliseringen. Området bedöms kunna rymma en vindkraftpark med 18 stycken vindkraftverk i storleksklassen 2-3 MW. Figur 5. Gröna kartan. Föreslagen placering av vindkraftverken för alternativ lokalisering. Verken är markerade med röd symbol. 7
ENERGIPRODUKTION FRÅN VINDKRAFT Under driftfasen producerar vindkraften ren energi, ger inga utsläpp och kräver inga transporter av råvaror. Den energimängd som går åt för att tillverka samt transportera ett vindkraftverk producerar vindkraftverket på ca 6 till 9 månader Vindkraftverken har en teoretisk verkningsgrad på 59 % gentemot vindens energiinnehåll. Dagens moderna vindkraftverk har en verkningsgrad på upp till 50 %. Detta kan jämföras med tidigare vindkraftverks kapacitet som låg upp till 40-45% i verkningsgrad. Vindkraftverk utvinner energi vid vindhastigheter mellan ca 2-25 m/s. Inkoppling sker vid ca 4 m/s och urkoppling sker vid ca 25 m/s. Om verket är inkopplat kan det utvinna energi även om vindhastigheten sjunker till ca 1-2 m/s. Detta innebär att vindkraftverk i Sverige utvinner energi under mer än ca 6 000 av årets 8 760 timmar 1. Göteborg Energi har uppfört en vindmätningsmast som ska verifiera vindförhållandena i området. Layout 1 Området som är aktuellt för vindkraftsetableringen har en beräknad medelvind på 6,4 m/s på en höjd av 100 meter. Detta ger för aktuell vindkraftpark, baserat på vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW per styck och en navhöjd på 105 meter och en rotordiameter på 90 meter en bedömd produktion på ca 89 200 MWh/år. Beräknad energiproduktion motsvarar energiförbrukningen av hushållsel för 17 840 villor per år med en årsförbrukning av hushållsel på 5 000 kwh/år. Layout 2 För layout 2 är vindkraftverken placerade på samma positioner som för alternativ 1. Vindkraftverken har dock en totalhöjd över 150 meter. För aktuellt alternativ ger vindkraftparken en beräknad produktion på 101 200 MWh/år. Beräkningarna är baserade på vindkraftverk med en navhöjd på 138 meter och en rotordiameter 82 meter och en installerad effekt på 2 MW per styck. Beräknad energiproduktion motsvarar energiförbrukningen av hushållsel för 20 240 villor per år med en årsförbrukning av hushållsel på 5 000 kwh/år. Alternativ lokalisering Området har en beräknad medelvind på 6,2 m/s på en höjd av 100 meter. Detta ger en beräknad produktion på 75 100 MWh/år. Beräkningarna är baserade på vindkraftverk med en navhöjd på 105 meter och en rotordiameter på 90 meter och en installerad effekt på 2 MW per styck. Beräknad energiproduktion motsvarar energiförbrukningen av hushållsel hos 15 020 villor per år med en årsförbrukning av hushållsel på 5 000 kwh/år. 1 http://www.energimyndigheten.se/web/stemex01swe.nsf/f_pregen01?readform&menuselect=ee62698ee145ecc2c12572b100338 E66 (2008-02-05) 8
HINDERMARKERING Vindkraftverken kommer att hindermarkeras enligt Transportstyrelsens föreskrifter, vilket i dagsläget innebär följande: Ljusmarkeringen skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt, vilket innebär att ljusmarkeringen placeras på taket av maskinhuset. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av högst 150 m ska markeras med vit färg samt med blinkande medelintensivt ljus (20-60 blinkningar/min) under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk med en höjd över 150 m ska markeras med vit färg samt med blinkande högintensivt vitt ljus (40-60 blinkningar/minut). Enligt föreskrifterna ska samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan. Övriga vindkraftverk som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus (fast rött sken) såvida inte Transportstyrelsen beslutar om ytterligare markering. KOMMUNALA PLANFÖRHÅLLANDEN Huvudlokalisering Lokaliseringsområdet är i översiktsplanen för Marks kommun markerat som skogsmark med inslag av spridd bebyggelse och mindre odlingsluckor. Inom etableringsområdet finns även ett stort område som är av särskilt intresse för rörligt friluftsliv. Alternativ lokalisering Området för den alternativa lokaliseringen är i översiktsplanen för Marks kommun markerat som skogsmark med inslag av spridd bebyggelse och mindre odlingsluckor. Skogsbrukets intressen prioriteras. 9
RIKSINTRESSEN OCH ANDRA OMRÅDEN INTRESSE RIKSINTRESSEN Områden som inrymmer sådana speciella värden eller har så speciella förutsättningar att de bedömts vara betydelsefulla för riket i sin helhet kan klassas som område av riksintresse enligt miljöbalken. Riksintresse friluftsliv Lygnern samt Storåns dalgång är av riksintresse för friluftsliv (PF11). Riksintresset benämns som ett välbeläget område i förhållande till Göteborgsregionen med omväxlande natur särskilt lämplig för bad, båtsport och fiske. Strövområde med spår, stigar och fritidsvägar. Fina utsiktspunkter. Intressant område ur vetenskaplig och kulturell synpunkt. Både huvudlokaliseringen samt den alternativa lokaliseringen kommer att vara synlig från riksintresset. Figur 6. Riksintresse friluftsliv, blårutigt område. Huvudlokaliseringen är markerad med röd cirkel och den alternativa lokaliseringen är markerad med blå cirkel. 10
Riksintresse kultur Omkring 7,5 km nordöst samt nordväst om huvudlokaliseringsområdet återfinns Storåns dalgång respektive Stora Håltet som är områden av riksintresse för kulturmiljön. Avståndet mellan den planerade parken och riksintressena medför att påverkan bedöms som ringa. Figur 7. Riksintresse kulturmiljövård. Riksintresse rödmarkerat. Huvudlokaliseringen är markerad med röd cirkel och den alternativa lokaliseringen är markerad med blå cirkel. 11
Riksintresse Natur Varken huvudlokaliseringen eller den alternativa lokaliseringen ligger inom något område av riksintresse för naturvård. Situerad mellan huvudlokaliseringen och den alternativa lokaliseringen återfinns riksintresset Lygnerns och Storåns dalgång (NRO 14166). Precis nordväst om huvudlokaliseringen återfinns Gode mosse (NRO 14170). Nordväst om huvudlokaliseringen återfinns Ubbhultdrumlingen (NRO 14165). Sydöst om den alternativa lokaliseringen ligger Viskan och Surtans dalgång (NRO14171). Vindkraftsetableringen bedöms inte orsaka någon annan påverkan på områden av riksintresse för naturvård än den visuella. Noteras bör att enligt värdebeskrivningen för Lygnerns och Storåns dalgång (NRO 14166) bör inte nya landskapsförändrande verksamheter, som större vägar och kraftledningar komma till stånd. Då etableringarna inte är belägen inom riksintresseområdet bedöms etableringen inte strida mot detta. Figur 8. Riksintresse naturvård. Riksintresseområde grönrutigt markerat. Huvudlokaliseringen är markerad med röd cirkel och den alternativa lokaliseringen är markerad med blå cirkel. 12
NATURA 2000 Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden. Syftet är att värna om naturtyper och arter som EU-länderna har kommit överens om är av gemensamt intresse. I Sverige är Natura 2000-områden skyddade med stöd av miljöbalken och alla är klassade som riksintresse. Söder om huvudlokaliseringen samt norr om den alternativa lokaliseringen återfinns Natura 2000 områdena Ramhultafallet och Årenäs-Tostekulla. Uppförande av vindkraftverk bedöms inte medföra någon betydande påverkan på Natura 2000-områdena. Figur 9. Natura 2000. Områdena markerade med mörkgrönt. Huvudlokaliseringen är markerad med röd cirkel och den alternativa lokaliseringen är markerad med blå cirkel. 13
NATURRESERVAT Det finns cirka 3 100 naturreservat i Sverige vilket idag utgör den största andelen skyddad mark i Sverige. Varje naturreservat är unikt och har därför egna föreskrifter för att bevara naturvärden. Syftet med naturreservatet avgör vilka begränsningar som gäller. Söder om huvudlokaliseringen samt norr om den alternativa lokaliseringen återfinns 5 stycken naturreservat som till stor del sammanfaller med de områden som innehar Natur 2000 skydd. Förutom dessa områden så är ett naturreservat, som till stor del sammanfaller med riksintresseområdet Gode mosse, under bildande. Figur 10. Naturreservaten markerade med mörkgrönt. Huvudlokaliseringen är markerad med röd cirkel och den alternativa lokaliseringen är markerad med blå cirkel. 14
FORNMINNEN, BIOTOPER OCH SUMPSKOG Huvudlokalisering Inom lokaliseringsområdet återfinns inga registrerade fornminnen, biotopskyddade områden eller nyckelbiotoper. Områden med sumpskog finns i områdets norra del se karta nedan. Figur 11. Fornminnen, biotoper och sumpskog inom huvudlokaliseringsområdet. Fornminnen markerad med rött. Nyckelbiotoper markerade med ljusgrönt. Sumpskog markerade med mörkblått. 15
Alternativ lokalisering Inom lokaliseringsområdet återfinns inga registrerade fornminnen, biotopskyddade områden eller nyckelbiotoper. Norr samt nordöst om området återfinns fornminnen, ett biotopskyddat område samt nyckelbiotoper och sumpskog. Figur 12. Fornminnen, biotoper och sumpskog inom alternativ lokalisering. Fornminnen markerad med rött. Biotopskyddade områden markerade med mörkgrönt. Nyckelbiotoper markerade med ljusgrönt. Sumpskog markerade med mörkblått. 16
BEDÖMD PÅVERKAN Den miljöpåverkan som vindkraften orsakar är lokal i form av rörlig skuggbildning, ljudalstring och en förändring av landskapsbilden samt en påverkan på närmiljön vid byggnation av fundament, vägar och ledningsdragning. Nyttan med vindkraften är dock global då el producerad från vindkraft ersätter el producerad på marginalen. Denna el är tillstor del producerad med hjälp av fossila bränslen som kol, gas och olja. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften sparar också naturen från exempelvis brytning av kol, uran och utvinning av olja. Ljudpåverkan Vindkraftverk i drift avger ljud när rotorbladen passerar genom luften. Ljudet upplevs ofta som ett svischande som har likheter med de ljud som skapas av vinden i olika slags vegetation. Naturens bakgrundsljud dränker därmed ofta, på längre avstånd, verkens driftljud. Enligt praxis följer riktvärden för ljud från vindkraftverk de riktvärden som anges i Externt industribuller- allmänna råd (SNV RR 1978:5 rev. 1983) från Naturvårdsverket för industrietableringar nattetid. Dessa värden innebär att högsta ljudnivån vid bostadshus får vara 40 db(a). Ljudberäkningarna grundar sig på Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk. Beräkningarna utgår från ett värsta fall dvs. att: Vindstyrkan är 8 m/s på 10 meters höjd dvs. då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrka tar bakgrundsljudet över och maskerar ljudet från vindkraftverket. Vindens sus är det enda bakgrundsljud som förekommer dvs. programmet tar inte hänsyn till att det finns vegetation som dämpar ljudnivån eller om det finns byggnation eller vägar i området som ger ifrån sig ljud. Vinden ligger från vindkraftverket mot respektive hus dvs. huset får alltid vinden mot sig. Ingen hänsyn har tagits till att det är mindre frekvens av vind i vissa vindriktningar. I syd-sverige är huvudvindriktningen sydvästlig. 17
Layout 1 Ljudberäkningen utförd för layout 1 visar att riktvärdet understigs vid samtliga bostäder. Nedan redovisas en karta över beräknad ljudspridning. Figur 13. Ljudkarta. Ljudkarta utvisande beräknad ljudpåverkan för layout 1. 18
Layout 2 Ljudberäkningen utförd för layout 2 visar att riktvärdet understigs vid samtliga bostäder. Nedan redovisas en karta över beräknad ljudspridning. Figur 14. Ljudkarta. Ljudkarta utvisande beräknad ljudpåverkan för layout 2. 19
Alternativ lokalisering Ljudberäkningen utförd för alternativ lokalisering visar att riktvärdet understigs vid samtliga bostäder. Nedan redovisas en karta över beräknad ljudspridning. Figur 15. Ljudkarta. Ljudkarta utvisande beräknad ljudpåverkan för alternativ lokalisering. 20
Skuggpåverkan Under driftfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterat till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en tid på 8 timmar per år, förväntat värde, som en bostad bör acceptera. Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. 21
Layout 1 Utförda beräkning för aktuell layout visar att riktlinjerna för rörlig skugga inte uppfylls för alla närliggande bostäder. Omkringliggande bostäder beräknas får skuggtider på mellan 1:24-13:05 h/år förväntat värde. Riktlinjerna för rörlig skugga överskrids vid 10 bostäder. Detta kommer att åtgärdas genom att ett eller flera av vindkraftverken utrustas med skuggdetektorer. Vindkraftverket/en stängs då automatiskt av under den tid som bostäderna påverkas av rörlig skugga över riktvärdet. Riktvärdet kommer därmed att understigas. Figur 16. Skuggkarta. Skuggkarta utvisande beräknad skuggpåverkan för layout 1. 22
Layout 2 Efter utförd beräkning för denna layout visar skuggtiderna att riktlinjerna för rörlig skugga inte uppfylls för alla närliggande bostäder. Omkringliggande bostäder beräknas få en skuggtid på 0-8:47 h/år. Riktlinjerna för rörlig skugga överskrids vid 2 bostäder. Detta åtgärdas genom att verken utrustas med t ex skuggdetektorer som per automatik sätter verken i pausläge under den period som en bostad utsätts för mer rörlig skugga än 8 h/år. Därmed kommer ingen bostad, som riktvärde, få en skuggtid överstigande 8 h/år. Figur17. Skuggkarta. Skuggkarta utvisande beräknad skuggpåverkan för layout 2. 23
Alternativ lokalisering Utförda beräkning för aktuell layout visar att riktlinjerna för rörlig skugga inte uppfylls för alla närliggande bostäder. Omkringliggande bostäder beräknas får skuggtider på mellan 0-14:19 h/år förväntat värde. Riktlinjerna för rörlig skugga överskrids vid 5 bostäder. Detta kommer att åtgärdas genom att ett eller flera av vindkraftverken utrustas med skuggdetektorer. Vindkraftverket/en stängs då automatiskt av under den tid som bostäderna påverkas av rörlig skugga över riktvärdet. Riktvärdet kommer därmed att understigas. Figur18. Skuggkarta. Skuggkarta utvisande beräknad skuggpåverkan för alternativ lokalisering. 24
Visuell påverkan En förändring i landskapsbilden är oundviklig vid all etablering av byggnader inklusive vindkraftverk. För att ge en bättre överblick över hur den planerade parken kan komma att se ut har fotomontage skapats för layout 1 och 2. Fotomontagen kommer att visas i samband med samrådet samt bifogas miljökonsekvensbeskrivningen. Fåglar Huvudlokaliseringsområdet innehåller bland annat fågelarter så som tjäder, orre, smålom, fiskgjuse och nattskärra. Olika fågelarter bedöms vara olika känsliga för utomstående aktiviteter så som tex vindkraft. Genom att ta hänsyn till enskilda vindkraftverks placeringar i förhållande till speciellt viktiga områden för olika fågelarter bedöms vindkraftparken kunna uppföras utan betydande påverkan på fågellivet i området. Göteborg Energi kommer under sommaren och hösten 2009 låta utföra inventeringar i området bland annat av flyttfåglarnas höststräck. Kulturmiljö Inom huvudlokaliseringsområdet finns det idag inga registrerade fornlämningar. Göteborg Energi kommer under sommar/hösten 2009 låta utföra en arkeologisk/kulturhistorisk inventering inom huvudlokaliseringsområdet. Naturmiljö Göteborg Energi kommer under sommaren 2009 att låta utföra en naturinventering inom huvudlokaliseringsområdet. Vägar och Elnät Befintliga vägar i området kommer att nyttjas. Vägarna kan behöva breddas samt rätas ut. Nya vägar kommer att behöva anläggas fram till respektive verk. Vägarna behöver vara ca 4-5 m breda. Vägarnas dragning kommer att placeras på ett sätt som medför så liten påverkan som möjligt på naturmiljön. Parken kommer att utrustas med minst en transformatorstation. Inom parken kommer markförlagda kablar att användas, vilka i största möjligaste utsträckning kommer att förläggas längs med vägar och befintliga ledningsgator. Parken kommer via transformatorn sedan anslutas till överliggande nät. 25
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken (MB) identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindkraft Redovisning av de olika layouterna samt motivering till valt alternativ Verksamhetens påverkan på miljön bl.a. ljud, rörlig skugga, fåglar, landskapspåverkan, naturmiljö, kulturmiljö, friluftslivet, och emissioner till luft Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål, miljökvalitetsnormer samt hänsynsreglerna PRELIMINÄR TIDSPLAN Vår /sommar 2009 Samrådsförfarande Sommar/höst 2009 Tillståndsansökan lämnas in 2010 Tillståndsgivning 2010 Byggstart 2011 Idrifttagning SYNPUNKTER Skriftliga synpunkter på projektet tas tacksamt emot. Dessa skall vara Triventus Consulting AB tillhanda senast 23 juni 2009. Vid frågor kontakta oss gärna. Med vänlig hälsning Johanna Ottosson Triventus Consulting AB 26