Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning Nybyggeskolan 2013-2014 Linda Brüdigam Studie- och yrkesvägledare, Nybyggeskolan, Västerås 2013-14
Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan 2 Definition av Studie- och yrkesvägledning 2 Studie- och yrkesorientering 4 Riktlinjer utifrån aktuella styrdokument (Lgr 11, Skollagen 2010:800) 4 PRAO - Praktisk arbetslivsorientering 6 PRAO aktiviteter på Nybyggeskolan 7 Förberedelser och uppföljning av PRAO 6 Förslag på PRAO - förberedelser och uppföljning inom vissa ämnen 8 Studie- och yrkesvägledningens verksamhet för läsår 2013-14 9 Referenslitteratur 11 1
Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan På Nybyggeskolan är tanken att studie- och yrkesvägledningen ska följa en röd tråd för eleverna från årskurs sju till nio, och deras tankar kring framtiden och valmöjligheterna inför kommande yrkesliv. Vi strävar efter att synliggöra olika yrken som finns och för diskussion om hur viktiga alla yrken är. Vi vill medvetandegöra det som känns viktigt och vad som omedvetet kanske påverkar elevernas val av utbildning och yrke. En viktig del är att eleverna får chansen att undersöka ett yrke/yrken när de genomför Prao (Praktisk arbetslivsorientering). Under Prao-tiden kanske de hittar ett nytt drömyrke eller lättare kan sålla bort ett yrke. En annan viktig del är att eleverna får utveckla sin självkännedom och chansen att samtala om sina yrkesdrömmar, detta sker främst i vägledningssamtalet med mig som studie- och yrkesvägledare, men det ska även ges möjlighet till diskussion och reflektion med undervisande lärare. Ofta är en valprocess lång, och valet till gymnasiet är inget undantag. Genom att visa alternativen, synliggöra individens egenskaper, samt diskutera för- och nackdelar kan vi underlätta detta viktiga gymnasieval. Eleverna på Nybyggeskolan ges därmed möjlighet att utifrån sina förutsättningar och intressen fatta ett väl underbyggt val till gymnasiet. Definition av Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning är processinriktad och syftar till att den enskilda individen lättare ska kunna lära sig fatta beslut utifrån sig själv och göra val som är väl underbyggda och medvetna. Val av utbildning och yrke sker vid flera tillfällen i livet och studie- och yrkesvägledning syftar till att underlätta för individer att välja utbildning, yrke eller karriär. Vägledning i vid bemärkelse innebär: Vägledning i vid bemärkelse är ett ansvar för hela skolans personal. all den verksamhet som respektive skola erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform. Det innebär att i all skolutbildning integrera studie-, yrkes och arbetslivsorientering och vägledning i vid bemärkelse. 1 Vägledning i snäv bemärkelse innebär: Vägledning i snäv bemärkelse innebär personlig vägledning i form av enskilt vägledningssamtal, men även vägledning i grupp. En professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, 1 Lindh, Gunnel (1997) 2
yrke, arbete och livsform. Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. 2 Studie- och yrkesvägledaren kan hjälpa individen att: Bli medveten: Synliggöra intressen, egenskaper, förutsättningar, erfarenheter, kunskaper och framtida drömmar. Bli medveten om alternativen: Vad finns för möjligheter, information om yrken och utbildningar. Kunskap om omvärlden. Beslutsfattande: Ha förmåga att utifrån självkännedom och kunskap om alternativen kunna se konsekvenser av beslut genom att väga för- och nackdelar mot varandra. Studie- och yrkesvägledarens roll är att: 3 bekräfta och ge professionell återkoppling till den vägledningssökande. ge relevant, tydlig och objektiv information individuellt eller i grupp. anpassa vägledningsinsatserna efter individens behov. sätta individen i centrum och stå fri från särintressen. låta individen få chans att reflektera, - hur vill jag leva, vart är jag på väg? skapa motivation för vidare mål och framtid. ge verktygen för hur man fattar ett beslut och hur individen kan lära känna sig själv, styrkor och svagheter. Sammanfattningsvis är målet med studie- och yrkesvägledning i både vid och snäv bemärkelse, att stödja den enskilde eleven med att göra väl underbyggda studie- och yrkesval utifrån önskemål och förutsättningar. Alla elever ska få tillfälle till individuell vägledning och resurssvaga elever med särskilt behov av stöd ska uppmärksammas och prioriteras. Studieoch yrkesvägledning ska även motverka begränsningar som grundar sig i kön, social eller kulturell bakgrund. 2 Lindh, Gunnel (1997) 3 Sveriges Vägledarförening (2007) Etiska deklaration 3
Studie- och yrkesorientering Skolan har som mål att förbereda eleverna för samhället och arbetslivet, därför är det viktigt att hela skolan engagerar sig för studie- och yrkesorienteringen som då blir allas gemensamma intresse. All personal på skolan kan på olika sätt bidra till att ge eleverna stöd, erfarenheter och kunskaper för kommande studier och arbete. Detta kräver ett samarbete mellan studie- och yrkesvägledare och lärare. En väl fungerande studie- och yrkesorientering bidrar till en betydelsefull grund för elevens möjligheter att fatta viktiga beslut för framtiden. Studie- och yrkesorienteringen ska alltid utgå från elevens individuella behov. 4 Undervisning Lärare Studie- och yrkesvägledare Studie- och yrkesorientering Vägledning Studie- och yrkesvägledare Lärare Information Studie- och yrkesvägledare Rektor Lärare Riktlinjer utifrån aktuella styrdokument (Lgr 11, Skollagen 2010:800) Skollag, läroplanerna och ev. kommunala verksamhetsplaner styr verksamheten för studieoch yrkesvägledningen. Skollagen syftar till att alla elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. 5 Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. 6 4 Skolverket (2009) Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering 5 Skollagen (2010:800) 6 Lgr 11 kap 2.6 4
Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället. Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning, den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning. 5
PRAO - Praktisk arbetslivsorientering Enligt läroplanerna för de olika skolformerna ska eleverna få underlag för att välja fortsatt utbildning och yrke. Detta förutsätter att skolan samverkar med arbetslivet och samhället i övrigt. Praktiska erfarenheter från arbetslivet väcker dessutom elevernas intresse för olika yrkesområden. Rektorn har ansvar för skolans resultat och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att samverkan med arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning. Kontakten med arbetslivet kan vara extra viktig för elever som av olika skäl inte trivs bra i skolan. Dessa kan då erbjudas en annan möjlighet att uppskattas, få andra vuxenförebilder och på så sätt få stöd och underlag inför fortsatta val. Det är viktigt att elevernas arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning samt att undervisningen ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar. 7 Arbetslivskontakter kan också bidra med att eleven lättare kan förstå innebörden i skolans undervisning då den känns mer verklighetsnära och viktig. En ökad motivation kan också uppstå då arbetslivskontakterna under PRAO-tiden kan underlätta att se sambandet mellan skolkunskaper och deras praktiska tillämpningar. 8 PRAO syftar till att: 9 underlätta elevernas studie- och yrkesval. ge stöd för inlärningen och förse ämnesundervisningen med nya perspektiv. bidra till ökad självkännedom hos elever. öka kunskaper om arbetslivet och dess krav samt möjligheter. ge en första introduktion till vuxenlivet och bidra till ökad kontakt mellan generationer. vidga perspektiv, motverka begränsningar såsom könsrollstänkande och social/kulturell bakgrund. 7 Skolverket (2009:12) Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering 8 Skolöverstyrelsen (1991) Skolans arbetslivskontakter, slutsatser och framtidsperspektiv 9 Lovén, Anders (2008) Prao viktigare än någonsin. Svenskt näringsliv 6
PRAO aktiviteter på Nybyggeskolan Årskurs 8 och 9. Årskurs 8 och 9 går ut på PRAO 1 vecka/läsår. Ansvariga: SYV Eleverna kan få en tilldelad eller anordna en valfri arbetsplats. Men syftet är i första hand att eleverna ska anordna en PRAO-plats själva. Dels i syfte att eleven då får öva att själv ta kontakt, och att det ofta leder till att eleven känner sig nöjd och trivs på sin PRAO-plats som han/hon fått ordna efter intresse på egen hand. Om egen plats anordnas är det viktigt att vårdnadshavaren godkänner platsen genom att skriva under en särskild blankett. Denna blankett ska lämnas in senast 3 veckor innan första praodagen. På blanketten ska även framgå arbetsplatsens namn, handledarens namn och kontaktuppgifter etc. Elev och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för att kvalitet och arbetsmiljöföreskrifter följs för den anskaffade praoplatsen. För de elever som behöver hjälp med anskaffandet av en praoplats kommer SYV samla in önskemål om önskad bransch och så långt det är möjligt matcha elev med PRAO-plats. PRAO-platser finns till förfogande genom en central platsbank inom Västerås kommun. Eleverna blir därefter tilldelade en plats utifrån platsbanken. Förberedelser och uppföljning av PRAO Vårt uppdrag är att förbereda eleverna inför PRAO, och dessutom ta tillvara de lärdomar som de fått utifrån sin vecka i arbetslivet genom en uppföljning. Det är viktigt att skolan tar PRAO på allvar, och att lärdomarna därifrån länkar samman skola och arbetsliv. Förberedelser av SYV SYV eller undervisande lärare informerar klassvis de elever som ska ut på PRAO. Här tas allmän information upp och lite tips ges om vad man som elev bör tänka på, viktiga upplysningar, uppförande och annat nyttigt som kan bidra med att PRAO-veckan blir givande. Sjuksköterska ska även ge information om livsmedelshygien till de elever som kommer genomföra sin PRAO på restaurang, café, livsmedelsbutik eller liknande där livsmedelshantering förekommer. 7
Förslag på PRAO - förberedelser och uppföljning inom vissa ämnen Svenska Skriva en jobbansökan, CV. Kan användas för att skaffa fram en PRAO-plats. Presentationsteknik Studieteknik Intervjuteknik Tanken är att eleven ska träna inför att ta kontakt med arbetsplatsen genom telefon, personlig eller brevkontakt för anskaffandet av en praoplats. Upplevelsen av PRAO-veckan kan sedan redovisas i någon form. Skriftlig uppsats/rapport eller genom muntlig redovisning. Ett exempel på en uppgift kan vara att eleven ska genomföra en intervju med en yrkesperson på företaget, som exempelvis sedan ska redovisas enligt ovan. Exempel på intervjufrågor: Vad är dina arbetsuppgifter? Vad ansvarar du för? Varför valde du detta jobb? Vad är det du trivs med i ditt jobb? Har du arbetat med något annat jobb förut? Har du några bra tips till mig? Samhällskunskap Här kan arbetsmarknaden, jämställdhet, fackliga organisationer och utbildningsfrågor behandlas. Jämföra arbete förr och nu. Diskutera arbetsmarknadsfrågor och arbetsmiljöfrågor. Hur ser värderingar ut av olika yrken? Hur ser näringslivet ut i Västerås kommun, i regionen och nationellt? Engelska Elever ska enligt kursplanen kunna muntligt berätta och beskriva något som hon/han sett, hört, upplevt eller läst. De ska vidare också kunna uttrycka och argumentera för i något angeläget ämne. Redovisningsformerna kan förslagsvis vara samma som i svenska. Historia Ett exempel på en uppgift som kan redovisas är att jämföra nutida yrket på PRAO-platsen med dåtida, fanns detta eller ett liknande yrke för 100 år sedan? Jämför hur arbetsvillkoren såg ut då och nu. 8
Studie- och yrkesvägledningens verksamhet under läsåret Övergripande arbetsuppgifter för SYV: Alla elever i åk 9 ska erbjudas ett eller flera individuella vägledningssamtal. Administrering och planering av gymnasievalet. Planering av information och undervisning i årskurs 7-9. Administrering och planering av PRAO. Undervisning och information sker klass- eller gruppvis. Föräldrainformation. Information om förändringar inom utbildningsväsendet för föräldrar, elever, lärare och övrig personal. Samarbete och samplanering tillsammans med lärare, rektor och övrig personal. Ingå i elevhälsoteam (EHT) och delta vid elevvårdskonferenser (EVK). Delta vid SYV - nätverksträffar och informationsträffar för uppdatering och fortbildning. SYV-aktiviteter under läsåret Årskurs 7 SYV presenterar sig för eleverna i årskurs 7. Övningar ska genomföras vid tillfälle för att öka självkännedomen och starta tankeprocessen kring studie- och yrkesval. Information kring språkval och eventuella konsekvenser av dessa. Övningar och undervisning kring olika yrken. Årskurs 8 Övergripande information om gymnasieskolan. Även i åk 8 ska övningar genomföras för att öka självkännedomen och väcka tankeprocessen kring studie- och yrkesval. Information inför PRAO. Administrering och fördelning av PRAO-platser. Årskurs 9 Information om gymnasieskolan och behörighetskrav vid minst 3 tillfällen. Självkännedomsövningar och intressetest ska genomföras av alla elever. Förberedelser och information inför Gymnasiemässan och andra SYV-aktiviteter. Information kring gymnasievalet. 9
Föräldrainformation kring gymnasievalet. Ett eller flera individuella vägledningssamtal med alla elever i årskurs nio. Administrering av gymnasievalet och omval. Boka studiebesök för elever som önskar besöka gymnasieskolor. Information inför PRAO. Administrering och fördelning av PRAO-platser 10
Referenslitteratur Lindh, Gunnel (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen Lovén, Anders (2008) Prao viktigare än någonsin. Svenskt näringsliv Skollagen (2010:800) Skolverket (2009) Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering Skolverket (2011) Läroplan, Lgr11 Skolöverstyrelsen (1991) Skolans arbetslivskontakter, slutsatser och framtidsperspektiv. Sveriges Vägledarförening (2007) Etiska deklaration 11