Testa dina vanor Hälsotest

Relevanta dokument
Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

o m m at och m otion?

Hälsofrågor i årskurs 4

Råd för en god hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Hälsofrågor i årskurs 7

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Hälsofrågor i Gymnasiet

BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Titta hit! hälsoraketen. Idag är det första dagen på Uppmärksamhetsveckan.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 4, Norrbotten

Goda levnadsvanor gör skillnad

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

Älsklingsmat och spring i benen

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

Hälsoenkät för ungdomar i årskurs 7, Norrbotten

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Vad påverkar vår hälsa?

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

Vill du inte fylla i formulär och kostdagbok på internet använder du istället pappersformuläret

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Kontaktuppgifter & arbete

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: Bladgrönsaksgruppen: Citrusgruppen:

Goda levnadsvanor gör skillnad

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

6 h &udtips l 4 frukostar

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

Tio steg till goda matvanor

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

HÄLSOENKÄT ÅK 7-9. Gör så här:

HÄLSOENKÄT ÅK 1-3 gymnasiet

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, mat, stress och återhämtning

Namn: Anders Andersson Datum:

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

guide för goda levnadsvanor

Kost och näring för idrottande ungdomar

MAT OCH CANCER vad ökar och minskar risken?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

MAT OCH CANCER VAD ÖKAR OCH MINSKAR RISKEN?

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa

FÄRG FÖR DITT VÄLBEFINNANDE

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Sova kan du göra när du är pensionär

WHO = World Health Organization

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Sömnkartläggning. Bilaga 1

VAD MINSKAR OCH ÖKAR RISKEN MAT OCH CANCER

Diabetesutbildning del 2 Maten

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Sömnhjälpen.

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

Låt oss hållas starka!

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

HÄLSOENKÄT ÅK 4-6. Gör så här:

FÖR UNGDOMAR. Kompetenscenter för hälsa

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Vad väljer du till mellanmål?

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Sömnkartläggning. Bilaga 1

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hälsofrågor årskurs 4

Firstbeat Livsstilsanalys

BenefitSports E

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Transkript:

Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn

Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat, fysisk aktivitet och sömn. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testerna ges även vägledning till mer hälsosamma val i vardagen om det skulle behövas. Testerna kan användas till ungdomar och barn, från cirka 10-12 år, med vägledning av någon vuxen. Testerna är något förenklade och det kan därför hända att resultatet inte helt stämmer överens med verkligheten. Testerna kan ändå användas som ett riktmärke för att se om det är någon vana som bör förändras för att få en hälsosammare livsstil. Testerna är fristående och antingen genomförs alla tre testen eller endast något enstaka test. Resultaten kategoriseras i tre olika intervaller med rött, orange och grönt. Du bör se över och förändra dina vanor! Du kan förbättra dina vanor ytterligare! Du har bra vanor. Fortsätt så! När testet har genomförts räknas poängen ihop för att se i vilken kategori resultatet hamnar i och om någon vana behöver förändras.

Testa dina vanor - Mat 1. Hur ofta äter du frukt eller bär (färska, frysta eller konserverade)? Två gånger per dag eller oftare (4p) En gång per dag (3p) Några gånger i veckan (2p) En gång i veckan eller mer sällan (1p) 2. Hur ofta äter du grönsaker, rotfrukter eller baljväxter (bönor, linser, kikärtor, ärtor)? Två gånger per dag eller oftare (4p) En gång per dag (3p) Några gånger i veckan (2p) En gång i veckan eller mer sällan (1p) 3. Hur ofta äter godis, choklad, chips, kakor, läsk, saft eller liknande? En gång i veckan eller mer sällan (4p) Några gånger i veckan (3p) En gång per dag (2p) Två gånger per dag eller oftare (1p) 4. Hur ofta äter du pizza, korv, hamburgare, pommes frites, paj eller liknande? En gång i veckan eller mer sällan (4p) Några gånger i veckan (3p) En gång per dag (2p) Två gånger per dag eller oftare (1p) Läs av resultatet Lägg ihop poängen som står efter alternativen som du valt och se i vilken kategori du hamnar. Ju högre poäng du får på skalan desto hälsosammare matvanor. Poäng: 4-7 Du bör se över och förändra dina matvanor. Poäng: 8-12 Du kan förbättra dina matvanor ytterligare. Poäng: 13-16 Du har bra matvanor. Fortsätt så!

Tips och råd - Mat Frukt och grönsaker Frukter, bär och grönsaker innehåller många vitaminer, mineraler och antioxidanter (ämnen som skyddar kroppen mot olika sjukdomar). Dessutom innehåller de flesta frukter och grönsaker nyttiga fibrer som gör dig mätt längre och även håller magen i gång. Livsmedelverket rekommenderar barn från 4 till 10 år att äta cirka 400 g frukt och grönsaker om dagen. Barn från 11 år och upp till vuxen ålder rekommenderas att äta cirka 500 g frukt och grönsaker om dagen. Ät gärna 2-3 frukter och 2 nävar grönsaker/rotfrukter per dag. Variera och blanda som du tycker det passar dig bäst! Socker Produkter som godis/choklad, chips, kakor, läsk, saft och liknande innehåller många kalorier men nästan ingen näring. Äter du mycket och ofta av dessa produkter ökar risken för bland annat övervikt, karies och olika sjukdomar. Försök därför att begränsa mängden och hur ofta du äter söta livsmedel. En dag i veckan, som lördagsgodis eller fredagsmys, är ett bra sätt att begränsa mängden av söta produkter. Fett och salt Färdigmat och halvfabrikat som pizza, hamburgare och pommes frites samt charkuteriprodukter, som korv, bacon och salami, tillför mycket salt och mättat fett. Försök att minska intaget av dessa livsmedel för ett hälsosammare val.

Testa dina vanor - Fysisk aktivitet Stillasittande 1. Hur många timmar sitter du under en dag? Mindre än 2 timmar (6p) Mellan 2-3 timmar (5p) Mellan 3-4 timmar (4p) Mellan 4-6 timmar (3p) Mellan 6-7 timmar (2p) 8 timmar eller mer (1p) Måttlig fysisk aktivitet Till måttlig fysisk aktivitet räknas både rörelser man gör i vardagen och motion. Till motion i vardagen räknas exempelvis promenader eller cykling (även till och från skolan), lekar där man rör på sig, spela fotboll på rasten och andra aktiviteter där man rör mycket på sig och som ger en ökning av andning och puls. 2. Hur många timmar i veckan ägnar du åt fysisk aktivitet och vardagsmotion av måttlig intensitet? Mer än 2,5 timmar (6p) Mellan 1,5-2,5 timmar (5p) Mellan 1-1,5 timmar (4p) Mellan 0,5-1 timme (3p) Mindre än 0,5 timme (2p) Ingen tid alls (1p) Tyngre fysisk aktivitet Till tyngre (även kallad högintensiv) fysisk aktivitet räknas exempelvis; intensiva lekar och sporter, löpning, eller cykling i högre tempo m.m. Alla aktiviteter där man blir andfådd och får en hög puls.. 3. Hur många timmar i veckan ägnar du åt tyngre fysisk aktivitet? Mer än 2,5 timmar (6p) Mellan 1,5-2,5 timmar (5p) Mellan 1-1,5 timmar (4p) Mellan 0,5-1 timme (3p) Mindre än 0,5 timme (2p) Ingen tid alls (1p) Läs av resultatet Lägg ihop poängen som står efter alternativen som du valt och se i vilken kategori du hamnar. Ju högre poäng du får på skalan desto bättre fysisk aktivitetsnivå. Poäng: 3-7 Din fysiska aktivitetsnivå är låg. Du bör se över och öka din fysiska aktivitet. Poäng: 8-13 Du kan förbättra din fysiska aktivitetsnivå ytterligare. Poäng: 14-18 Din fysiska aktivitetsnivå är bra. Fortsätt så!

Tips och råd - Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Det är viktigt att vi regelbundet rör på oss genom olika fysiska aktiviteter. Det har stor betydelse för hälsan och det gör oss starkare, gladare, piggare och friskare! Folkhälsomyndigheten rekommenderar barn och ungdomar (till och med 17 års ålder) 60 minuter per dag av både måttligt (lätt ansträngande) och mer intensiv (där du blir ordentligt andfådd) motion. Fördela dessa minuter som det bäst passar dig! Du kan exempelvis promenera eller cykla till och från skolan på för- och eftermiddagen. På kvällen kan du exempelvis spela fotboll, gå på gymnastik, dansa eller leka utomhus. Det viktiga är att du rör på dig! Stillasittande Att sitta för många timmar i streck kan påverka vår hälsa negativt. Det bästa för hälsan är att röra sig så mycket som möjligt på rasterna eller på fritiden. Lek, hoppa, spring, spela fotboll eller promenera på rasten. Gå eller cykla till och från skolan, ta trapporna i stället för hiss och utnyttja alla möjligheter till vardagsmotion både i skolan och på fritiden.

Testa dina vanor - Sömn 1. Hur ofta under de senaste sex månaderna har du haft svårt att somna på kvällen (tar det mer än 45 min att somna)? Aldrig (6p) Enstaka tillfällen (5p) 1-2 gånger i veckan (4p) 3-4 gånger i veckan (3p) 5-6 gånger i veckan (2p) Varje dag (1p) 2. Hur ofta under de senaste sex månaderna har du vaknat upp mitt i natten (minst 2 ggr) och har haft svårt att somna om? Aldrig (6p) Enstaka tillfällen (5p) 1-2 gånger i veckan (4p) 3-4 gånger i veckan (3p) 5-6 gånger i veckan (2p) Varje dag (1p) 3. Hur ofta under de senaste sex månaderna har du vaknat tidigare än du egentligen vill eller behöver på morgonen och inte känner dig tillräckligt utsövd? Aldrig (6p) Enstaka tillfällen (5p) 1-2 gånger i veckan (4p) 3-4 gånger i veckan (3p) 5-6 gånger i veckan (2p) Varje dag (1p) Läs av resultatet Lägg ihop poängen som står efter alternativen som du valt och se i vilken kategori du hamnar. Ju högre poäng du får på skalan desto bättre sömnvanor. Poäng: 3-7 Du bör se över och förändra dina sömnvanor. Poäng: 8-13 Du kan förbättra dina sömnvanor ytterligare. Poäng: 14-18 Du har bra sömnvanor. Fortsätt så!

Tips och råd - Sömn Människans sömnbehov varierar. Barn mellan 6 och 12 år behöver cirka 10 timmars sömn medan tonåringar behöver runt 9 timmars sömn per dygn. En bra nattsömn håller dig piggare under dagen, ger ett starkare immunförsvar som håller dig friskare och du får bättre koncentrationsförmåga vilket leder till bättre lagring av minnet. Under sömnen återhämtar sig både kropp och hjärna och därför är det viktigt att få den sömn som behövs. Tips och råd - Sömn Se till att det är svalt och tyst i rummet. Se till att det har förflutit lagom tid mellan måltid och sänggående. Se till att stänga av TV, dator, surfplatta och mobiltelefon i god tid före sänggående. Hjärnan behöver varva ner. Vardagsmotion och regelbunden motion brukar förbättra sömnen. Motionera dock inte alltför sent på kvällen. Hitta och öva på någon avslappningsmetod som passar dig. Undvik livsmedel med uppiggande effekt nära inpå sänggående, såsom koffeinhaltiga drycker (t.ex. cola), godis m.m. Se över din stressnivå. För mycket stress i vardagen kan påverka sömnen!