Kvalitetsrapport - Camilla Andersson, rektor Juni 2016 1 (18)
Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017... 4 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016... 4 2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017... 5 3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation... 7 Behörighet och komptens... 7 4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys... 9 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande... 9 4.2. Öka likvärdighet och samverkan... 12 4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända... 13 5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017... 14 5.1. Höjd måluppfyllelse... 14 5.2. Ökad likvärdighet och samverkan... 16 5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända... 18 2 (18)
1. Systematiskt kvalitetsarbete Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planerar och utvecklar utbildningen. 1.1. Syfte och mål Det systematiska kvalitetsarbetet ska inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen och skapa delaktighet och dialog om måluppfyllelsen och om orsakerna till eventuella brister med betoning på vad som kan göras för att förbättra kvalitén på enhetsrespektive huvudmannanivå. Målet är att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet samt att leva upp till målen för verksamhetens genomförande och till målen för barns och elevers lärande och utveckling. 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen Huvudmannen har ett övergripande ansvar och är ytterst ansvarig för genomförandet av utbildningen och den som ska se till att det finns förutsättningar att bedriva ett kvalitetsarbete som säkerställer kvalitet och likvärdighet. Förskolechef och rektor är ansvarig för enhetens kvalitetsarbete. På förskole- och skolnivå ska kvalitetsarbetet genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Dokumentationen ingår i kvalitetsarbetets olika faser och ligger till grund för analys och beslut. Dokumentationen visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Dokumentationen är en förutsättning för att kunna kartlägga verksamheten och identifiera områden som är särskilt angelägna att utveckla för att uppnå målen. Planera Analysera/ Åtgärda Genomföra 2. 3. Kvalitetssäkring Följa upp 3 (18)
Landboskolan och Landbo fritidshem 2. Sammanfattning av resultat läsåret 2015/2016 och plan för läsåret 2016/2017 2.1. Sammanfattande analys av läsåret 2015/2016 Fritidshem Arbetet med att utveckla det pedagogiska arbetet på fritids är fortfarande i initieringsfasen. Under nästa läsår kommer rektor och arbetslaget att behöva repetera delar av arbetet kring förväntningar och uppdrag enligt styrdokumenten för att vara på samma plattform inför fortsättningen av arbetet. En anledning till det, är att arbetet avstannade något under vårterminen, en annan är att det kommer in ny personal i arbetslaget samt att vi omorganiserar till två fritidsavdelningar med nya samverkanskonstellationer. Rektor och arbetslaget kommer att fortsätta arbetet tillsammans under LÅ 16/17. En hjälp är den satsning på kompetensutveckling för fritidshemmen i kommunen som ska ske under nästa läsår. En viktig del av utvecklingen på fritids är att arbeta på individbasis också och inte bara på gruppnivå. Var och en av personalen på fritids behöver formulera sina utvecklingsmål i samverkan med rektor för att kunna bidra till helheten i arbetslaget. De uppdragsdialogerna kommer att ske i samband med medarbetarsamtalen. Målsättningen under nästa läsår är att indikatorn Andel vårdnadshavare i fritidshem som uppger att verksamheten stimulerar till utveckling, ligger betydligt högre än i årets resultat. Grundskola Måluppfyllelsen var högre än förväntat med tanke på de behov som finns i elevgruppen. Pedagogerna har under hela läsåret, arbetat intensivt med extra anpassningar och särskilt stöd för de elever som hade prognos att inte nå kunskapskraven i åk 3. En av eleverna som läser Sva kom till Sverige vid årsskiftet 15/16. Flickorna i klassen har generellt högre måluppfyllelse än pojkarna. Två av eleverna i behov av särskilt stöd samt en nyanländ elev är pojkar. Det påverkar de resultaten. Det följer inget mönster på skolan. Tidigare har man sett omvänt resultat. Inom resultaten i matematik på de nationella proven kan man urskilja några områden där flera elever har haft svårt att nå målen. Områdena är digital tid, vinklar och volym. Volym har klassen arbetat extra med efter proven och hämtat upp de kunskaperna. Även digital tid och vinklar ser pedagogerna att de arbetat för lite med. Ett utvecklingsområde på skolan är samverkan mellan åk F-3 och fritids. Det finns stora möjligheter i samverkan för att befästa kunskaper i t.ex. praktisk och laborativ matematik. Inflytande i undervisningen och över sin utbildning är områden som behöver lyftas och medvetandegöras. Mycket bra arbete görs inom inflytande men eleverna behöver bli medvetna om vad inflytande är och på vilket sätt de har och kan ha inflytande. Viktigt är att de får vara delaktiga i att arbeta fram sitt inflytande. Detta kommer att bli en del av arbetet med pedagogiska planeringar och verksamhetsbesök under nästa läsår. Tillräckligt arbete för att identifiera stödbehoven inför klassindelning till förskoleklass, finns inte. Kompetensen för att genomföra ett bättre arbete kring övergångar finns men inte rutinerna. De är nu framtagna och kommer att användas nästa läsår. Då kommer det också att bli lättare att ta hänsyn till behoven vid resursfördelning mellan skolorna. 4 (18)
2.2. Sammanfattande mål med plan för åtgärder 2016/2017 Fritidshem utveckling av arbetet med pedagogiska planeringar skapa rutiner för det kollegiala lärandet i fritidshemsverksamheten skapa rutiner för kontinuerlig samverkan med vårdnadshavare utveckling av samverkan mellan F-3 och fritidshemmet skapa och implementera tydlig rutin för mottagning av nya elever Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar arbetslagskonferenser fritids kompetensutveckling fritids föräldraråd personalkonferenser skola och fritidshem revidering av rutin för mottagning av nya elever implementering av rutinen gemensamt arbete med pedagogiska planeringar kollegialt lärande samtal är en metod i arbetet med pedagogiska planeringar tydliggörande av fritidshemmets pedagogiska uppdrag, kommungemensamt samverkan mellan skola och vårdnadshavare pedagogiskt arbete F-3 och fritidshemmet tillsammans Rektor tar fram ett reviderat förslag till mottagningsrutin kommuniceras på APT och lyfts vid nyinskrivningar av elever en ggn/mån start under HT 16 två ggr/termin två ggr/termin augusti på APT i september och därefter kontinuerligt rektor planerar och leder konferenserna utvecklingsledare rektor planerar och leder föräldraråden rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med rektor rektor rektor skolassistent 5 (18)
Grundskola utvecklad matematikundervisning utveckling av arbetet med pedagogiska planeringar utveckling av det kollegiala lärandet F-3 skapa rutiner för kontinuerlig samverkan med vårdnadshavare utveckling av samverkan mellan F-3 och fritidshemmet skapa och implementera tydlig rutin för mottagning av nya elever Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar matematiklyftet 1-3 matematiklyftet F-klass arbetslagskonferenser F-3 föräldraråd personalkonferenser skola och fritidshem revidering av rutin för mottagning av nya elever implementering av rutinen enligt Skolverkets moduler, tillsammans med Mogaskolans 1-3 enligt Skolverkets moduler, tillsammans med andra förskolleklasslärare i kommunen gemensamt arbete med pedagogiska planeringar auskultationer är en metod i arbetet med pedagogiska planeringar samverkan mellan skola och vårdnadshavare pedagogiskt arbete F-3 och fritidshemmet tillsammans Rektor tar fram ett reviderat förslag till mottagningsrutin kommuniceras på APT och lyfts vid nyinskrivningar av elever på halvfart under hela läsåret under tre terminer med start HT 16 en ggn/mån två ggr/termin två ggr/termin augusti på APT i september och därefter kontinuerligt rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med matematikhandledare rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med matematikhandledare förstelärare och rektor planerar förstelärare leder konferenserna rektor planerar och leder föräldraråden rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med rektor rektor rektor skolassistent 6 (18)
3. Verksamhetens förutsättningar: kompetens, behörighet, organisation Läsåret 2015/2016 Skolan Svenljunga Riket kommun Andel elever med utländsk bakgrund (SIRIS) 17 % 21 % 23 % Andel elever med föräldrar med eftergymnasial 37 % 29 % 56 % utbildning (SIRIS) Andel flickor åk 1-9, (SIRIS) 56 % 48 % 48 % Lärare med pedagogisk högskoleexamen, heltidstjänster 100 % 84,7 % 84,8 % (SIRIS) Andel tjänstgörande lärare med lärarlegitimation och 100 % 78,7 % 79 % behörighet i ämnet åk 1-9 (SIRIS) Antal tjänster fritidshem (egen uppgift) 4,65 - - Antal tjänster förskoleklass (egen uppgift) 1,4 - - Antal tjänster 1-6 (egen uppgift) 5,08 - - Antal tjänster ledning och administration (egen uppgift) 0,9 -. Behörighet och komptens Personalen i åk F-3 är behöriga för det uppdrag de har. I fritidshemsverksamheten har 38 % av personalen pedagogisk utbildning. 32 % av dem har pedagogisk utbildning med inriktning mot fritidshem. Att utveckla det pedagogiska arbetet på fritids för att leva upp till Lgr11, har varit viktigt under LÅ 15/16 och kommer att fortsätta vara så. Organisation och lokaler Läsåret 2015/2016 Alla Flickor Pojkar Förskoleklass 1 20 10 10 Förskoleklass 2 18 9 9 1A 14 7 7 1B 15 9 6 2 23 13 10 3 23 12 11 Fritidshem 88 45 43 På skolan finns två arbetslag. Det ena är åk F-3 och det andra är fritidshemmet. Arbetslagen har gemensam planering likväl som individuell sådan för pedagogerna samt möjlighet till samverkanstid inom sina arbetslag. Det är svårt att möjliggöra samverkanstid mellan arbetslagen. Med tanke på lokalers utformning och elevers behov är klasserna i åk 2 och 3 så stora som de kan tänkas vara. Pedagogerna arbetar med undervisning mest i helklass, men också i halvklass och med dubbel bemanning vid olika tillfällen under veckan. Tre gånger under läsåret har vi gjort 7 (18)
en bedömning av hur resurserna är fördelade kring de elever som har behov av extra stöttning. Det har resulterat i justeringar för att nyttjandet av resurserna ska vara så effektiv som möjligt. Elevantalet på fritids är stort och det finns idag endast en fritidsavdelning. Den höga arbetsbelastningen och svårigheterna att organisera fritids på ett sätt som gynnar det pedagogiska arbetet samt arbetet för trygghet, har lett fram till ett beslut om att organisera fritids i två avdelningar under nästa läsår. Både inne- och utemiljön på skolan är i stort behov av upprustning och anpassning till den utbildning som eleverna har rätt att få enligt Skollagen. 8 (18)
4. Läsårets prioriterade mål, resultat och analys 4.1. Höjd måluppfyllelse för alla barn, elever och studerande I detta område följs läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normer och värden upp. Uppsatta mål för läsåret Fritidshem Tydliggörande och utveckling av det pedagogiska uppdraget i fritidshemsverksamheten Grundskola F-6 Utveckling av matematikundervisningen genom matematiklyftet Utveckling av det kollegiala lärandet Rektors beskrivning av resultat Under läsåret genomfördes ett antal arbetslagskonferenser där rektor och arbetslaget på fritids diskuterade det pedagogiska uppdraget på fritids, de förväntningar rektor har på uppdraget som personal i fritidsverksamhet samt pedagogiska planeringar på fritids. Resultatet är att all personal ganska väl känner till sitt uppdrag, enligt Lgr11 och de Allmänna råden för arbete i fritidshem. Det krävs en fortsättning på det arbetet även under nästa läsår för att implementera styrdokumenten och för att arbeta in rutiner för att skriva pedagogiska planeringar för fritids verksamhet. Det första året av kompetensutvecklingen matematiklyftet för pedagogerna i åk 1-3 har genomförts under läsåret. Det har varit mycket uppskattat och värdefullt, enligt deltagarnas utvärderingar. Matematiklyftet fortsätter på halvfart under nästa läsår. Under LÅ 16/17 påbörjar också förskollärarna i förskoleklass matematiklyftet. Förstelärarnas uppdrag i kommunen har förändrats jämfört med hur de var läsåret innan. På Landboskolan har det inneburit att försteläraren på skolan bl.a. haft i uppdrag att arbeta med utvecklingen av det kollegiala lärandet. Det har varit positivt och kommer att fortsätta och utvecklas under nästa läsår. Målkriterierna/Indikatorer: Nationella ämnesprov Andel elever (%) som bedömts nå målen i de nationella ämnesproven Lå 15/16 Totalt Flickor Pojkar Årskurs 3 Svenska, samlad bedömning 87,5 % 100 % 75 % Svenska som andraspråk 83 % 100 % 66 % Matematik, samlad bedömning 78 % 83 % 73 % 9 (18)
Nått kunskapskraven i respektive ämne Årskurs 3 Antal och andel elever (%) i årskurs 3 som har nått de nationella målen/kunskapskraven i respektive ämne vid läsårets slut Lå 14/15 Lå 15/16 Antal Andel Antal Andel Svenska 14 93 % 16 89 % Svenska som andraspråk 1 33 % 4 80 % Matematik 15 83 % 18 78 % Naturorienterande ämnen 20 87 % Samhällsorienterande ämnen 20 87 % Indikator Andel elever som uppger att lärarna har höga förväntningar, åk 3 Andel vårdnadshavare i åk 3 som uppger att skolan skapar en trygg miljö Andel vårdnadshavare i fritidshem som uppger att verksamheten stimulerar till utveckling Andel vårdnadshavare i åk 3 som upplever att de får information om barnets utveckling och lärande Andel elever som ej nått målen i ett eller flera ämnen, åk Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 15/16 Utfall Utfall Kommun en 95,5 % 91 % 92,3 % 64,8 % 72,8 % 90 % 60,5 % 22 % 10 (18)
Rektors analys av resultatet Fritidshem Arbetet med att utveckla det pedagogiska arbetet på fritids är fortfarande i initieringsfasen. Under nästa läsår kommer rektor och arbetslaget att behöva repetera delar av arbetet kring förväntningar och uppdrag enligt styrdokumenten för att vara på samma plattform inför fortsättningen av arbetet. En anledning till det, är att arbetet avstannade något under vårterminen, en annan är att det kommer in ny personal i arbetslaget samt att vi omorganiserar till två fritidsavdelningar med nya samverkanskonstellationer. Fritids på Landboskolan är en verksamhet med stor omsorg om eleverna. Arbetslaget har emellertid en del kvar att göra för att verksamheten ska bli en tydlig pedagogisk verksamhet med förankring i styrdokumenten. Rektor och arbetslaget kommer att fortsätta arbetet tillsammans under LÅ 16/17. En hjälp är den satsning på kompetensutveckling för fritidshemmen i kommunen som ska ske under nästa läsår. En viktig del av utvecklingen på fritids är att arbeta på individbasis också och inte bara på gruppnivå. Var och en av personalen på fritids behöver formulera sina utvecklingsmål i samverkan med rektor för att kunna bidra till helheten i arbetslaget. De uppdragsdialogerna kommer att ske i samband med medarbetarsamtalen. Målsättningen under nästa läsår är att indikatorn Andel vårdnadshavare i fritidshem som uppger att verksamheten stimulerar till utveckling, ligger betydligt högre än i årets resultat. I augusti startar vi igen i initieringsfasen men kommer att till större delen av läsåret arbeta i implementeringsfasen. Grundskola F-6 Måluppfyllelsen var högre än förväntat med tanke på de behov som finns i elevgruppen. Pedagogerna har under hela läsåret, arbetat intensivt med extra anpassningar och särskilt stöd för de elever som hade prognos att inte nå kunskapskraven i åk 3. En av eleverna som läser Sva kom till Sverige vid årsskiftet 15/16. Flickorna i klassen har generellt högre måluppfyllelse än pojkarna. Två av eleverna i behov av särskilt stöd samt en nyanländ elev är pojkar. Det påverkar de resultaten. Det följer inget mönster på skolan. Tidigare har man sett omvänt resultat. Inom resultaten i matematik på de nationella proven kan man urskilja några områden där flera elever har haft svårt att nå målen. Områdena är digital tid, vinklar och volym. Volym har klassen arbetat extra med efter proven och hämtat upp de kunskaperna. Även digital tid och vinklar ser pedagogerna att de arbetat för lite med. En reflektion är emellertid att dessa områden inte finns nämnda specifikt i kunskapskraven för åk 3 samt att de inte finns upptagna i BEMA, det bedömningsmaterial som skolan använder. Däremot påverkar det resultaten i de nationella proven vilket kan kännas tveksamt. Det finns en frågeställning om vi ska fortsätta använda BEMA med tanke på Skolverkets Bedömningsportal. Ett utvecklingsområde på skolan är samverkan mellan åk F-3 och fritids. Det finns stora möjligheter i samverkan för att befästa kunskaper i t.ex. praktisk och laborativ matematik. 11 (18)
4.2. Ökad likvärdighet och samverkan I detta område följs läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet upp. Grundskola F-6 Utveckla arbetet med övergång från förskola till förskoleklass Rektors beskrivning av resultat Målkriterier/Indikatorer: Mått Indikator Vårdnadshavare information om mitt barns utveckling och lärande Vårdnadshavares upplevelse av att de har möjlighet att vara med och påverka verksamheten Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 15/16 Utfall Utfall Målvärde 90 69,2 Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd identifieras vid klassindelningar till åk 4. Inom skolan har vi omvärderat resursfördelningen gemensamt i arbetslaget vid tre tillfällen under läsåret. Målsättningen är att det sker vid minst fyra tillfällen. Uppföljningen av insatserna görs kontinuerligt vid resursfördelningssamtalen samt vid utvärdering av extra anpassningar och särskilt stöd/åtgärdsprogram. Inflytande, delaktighet och trygghet Eleverna på Landboskolan trivs generellt bra på skolan. Under läsåret har vi arbetat en del med elevinflytande bl.a. genom att arbeta fram fritidsråd. Klassråd och elevråd är de formella inflytandeforum som finns sedan tidigare. Arbetet med inflytande, delaktighet och trygghet sker i varje möte med eleverna. Det är en viktig del av arbetet och en styrka på Landboskolan. Rektors analys av resultatet Grundskola F-6 Inflytande i undervisningen och över sin utbildning är områden som behöver lyftas och medvetandegöras. Mycket bra arbete görs inom inflytande men eleverna behöver bli medvetna om vad inflytande är och på vilket sätt de har och kan ha inflytande. Viktigt är att de får vara delaktiga i att arbeta fram sitt inflytande. Detta kommer att bli en del av arbetet med pedagogiska planeringar och verksamhetsbesök under nästa läsår. Tillräckligt arbete för att identifiera stödbehoven inför klassindelning till förskoleklass, finns inte. Kompetensen för att genomföra ett bättre arbete kring övergångar finns men inte rutinerna. De är nu framtagna och kommer att användas nästa läsår. Då kommer det också att bli lättare att ta hänsyn till behoven vid resursfördelning mellan skolorna. 12 (18)
4.3. Förbättrad integration och utbildning för våra nyanlända I detta område följs läroplanens mål kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden upp. Att undervisa nyanlända elever är nytt för Landboskolan. Det är en positiv utveckling för skolan att vi nu också har nysvenska elever. Vi ser att vi behöver implementera rutiner för mottagning av nya elever på skolan, oavsett härkomst. Vi ser också vikten av att det finns språkstödjare på skolan för att ge eleverna bästa möjlighet att komma in i verksamheten på ett bra och snabbt sätt. Under vårterminen har vi haft viktig hjälp av språkstödjare vilket har gett bra resultat inom kortare tid än under hösten. Det gäller i kontakten med eleven men också i kontakten med vårdnadshavare. 13 (18)
5. Plan för utvecklingsarbetet läsåret 2016/2017 5.1. Höjd måluppfyllelse I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt normen och värden. Fritidshemmets/skolans målbild utvecklad matematikundervisning utveckling av arbetet med pedagogiska planeringar Konkretisering av målbilden. Kriterier. Matematikundervisningen utgår från den didaktik som genomsyrar matematiklyftet. Matematik diskuteras i klasserna och i kollegiet. Det gemensamma och laborativa lärandet i matematik är viktiga delar av undervisningen. Fritidshemmet kompletterar skolans matematikundervisning genom sitt arbete. Arbetslaget F-3 har tagit fram och arbetar efter ett antal gemensamma pedagogiska planeringar i svenska och matematik. Elevernas delaktighet och inflytande kring innehåll, arbetssätt och bedömning är framträdande i planeringarna. Elever och vårdnadshavare är införstådda med innehållet i de planeringar som ligger till grund för arbetet i skolan. Arbetslaget i fritidshemsverksamheten arbetar efter skriftliga pedagogiska planeringar för sin verksamhet. Planeringarna är förankrade i styrdokumenten. De är också kommunicerade till elever och vårdnadshavare. Nuläge hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden? Pedagogerna i åk 1-3 har genomfört det första året i matematiklyftet på helfart under LÅ 15/16. Pedagogerna fortsätter med matematiklyftet under LÅ 16/17 på halvfart. Matematiklyftets första år har satt spår och sått frön till en förändrad matematikundervisning. Pedagogerna är positiva till en fortsättning av kompetensutvecklingen och utveckling av matematikundervisningen. Förskollärarna i förskoleklass påbörjar kompetensutveckling enligt matematiklyftet, tillsammans med förskollärare från övriga skolor i kommunen. Matematiklyftets första år sprids ut på tre terminer from HT 16. Skolan och fritidshemmet saknar rutiner för samverkan kring sina pedagogiska uppdrag. Under LÅ 15/16 har arbetslaget F-3 påbörjat arbetet med att utveckla tidigare pedagogiska planeringar i svenska och då främst läsförståelse som varit ett tidigare utvecklingsarbete i kommunen. Det finns ett behov av att tydliggöra elevernas delaktivhet och inflytande i planeringarna. Det finns också ett behov av att arbeta med att medvetandegöra elever och vårdnadshavare om de planeringar som ligger till grund för undervisningen. Det finns få skriftligt formulerade pedagogiska planeringar med förankring i styrdokumenten, för verksamheten på fritidshemmet. Arbetslaget består delvis av ny personal och är organiserad på ett nytt sätt inför LÅ 16/17. Det finns två utbildade fritidspedagoger i verksamheten. Detta sammantaget gör att arbetslaget har bra förutsättningar för att utveckla arbetet med pedagogiska planeringar. 14 (18)
Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar matematiklyftet 1-3 matematiklyftet F-klass personalkonferenser skola och fritidshem arbetslagskonferenser F-3 arbetslagskonferenser fritids kompetensutveckling fritids enligt Skolverkets moduler, tillsammans med Mogaskolans 1-3 enligt Skolverkets moduler, tillsammans med andra förskolleklasslärare i kommunen pedagogiskt arbete F-3 och fritidshemmet tillsammans gemensamt arbete med pedagogiska planeringar gemensamt arbete med pedagogiska planeringar tydliggörande av fritidshemmets pedagogiska uppdrag, kommungemensamt på halvfart under hela läsåret under tre terminer med start HT 16 två ggr/termin en ggn/mån en ggn/mån start under HT 16 rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med matematikhandledare rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med matematikhandledare rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med rektor förstelärare och rektor planerar förstelärare leder konferenserna rektor planerar och leder konferenserna utvecklingsledare Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Rektor gör verksamhetsbesök som följs upp med samtal bl.a. kring matematiklyftets påverkan på den enskilde pedagogens matematikundervisning. Rektor deltar vid arbetslagskonferenser kring arbetet med pedagogiska planeringar. Rektor och förstelärare följer sedan upp arbetet vid återkommande möten en ggn/månad. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Arbetet med matematiklyftet utvärderas skriftligt av matematikhandledare en ggn/termin. Rektor får ta del av de utvärderingar som görs. Rektor analyserar utvärderingen tillsammans med matematikhandledare. Arbetslagets arbete med pedagogiska planeringar utvärderas muntligt eller skriftligt i slutet av läsåret. Rektor och förstelärare analyserar resultatet av utvärderingen och arbetet. 15 (18)
5.2. Ökad likvärdighet och samverkan I detta område ingår läroplansmålen samerkan; inflytande och ansvar; skolan och omvärlden samt skolan och hemmet. Fritidshemmets/skolans målbild utveckling av det kollegiala lärandet F-3 skapa rutiner för det kollegiala lärandet i fritidshemsverksamheten skapa rutiner för kontinuerlig samverkan med vårdnadshavare utveckling av samverkan mellan F-3 och fritidshemmet Konkretisering av målbilden. Kriterier. Auskultationer och pedagogiska samtal är grunden i det kollegiala lärandet F-3. Pedagogerna formulerar skriftliga, tydliga auskultationsbeställningar. Beställningarna är kopplade till övrigt pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogen som auskulterar återkopplar utefter det formulerade uppdraget. Pedagogiska samtal förs i arbetslaget både inför auskultationer och som en del av efterarbetet. Personalen i fritidshemsverksamheten har planerade möten där fokus är kollegialt lärande genom samtal om den pedagogiska verksamheten på fritidshemmet. Rektor kallar till och leder föräldraråd två gånger per termin. Innehållet för träffarna bestäms av rektor och deltagarna gemensamt. Det finns planerade tillfällen för samverkan mellan F-3 och fritidshemmet. Fritidshemmets pedagogiska verksamhet kompletterar skolans. Nuläge hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden? Arbetslaget F-3 har under vårterminen 2016 skrivit auskultationsbeställningar, genomfört auskultationer hos varandra och samtalat kring dem. Utvärderingen av det arbetet var mycket positiv. Pedagogerna tyckte det varit trevligt, bra och ett tillfälle för reflektion. Målet är att reflektionerna och effekterna blir än mer djupa och en viktig del av varje enskild pedagogs utveckling av sin egen undervisning. Det finns idag inget medvetet arbete med kollegialt lärande i fritidshemsverksamheten. Det finns idag ingen formell samverkan mellan skola och vårdnadshavare förutom utvecklingssamtal och föräldramöten. Det saknas tillfällen för personal i fritidshem och skola att samverka. Det är svårt för fritidshemmet att vara ett komplement till skolans verksamhet. 16 (18)
Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder När? Ansvar arbetslagskonferenser F-3 arbetslagskonferenser fritids föräldraråd personalkonferenser skola och fritidshem auskultationer är en metod i arbetet med pedagogiska planeringar kollegialt lärande samtal är en metod i arbetet med pedagogiska planeringar samverkan mellan skola och vårdnadshavare pedagogiskt arbete F-3 och fritidshemmet tillsammans en ggn/mån en ggn/mån två ggr/termin två ggr/termin förstelärare och rektor planerar förstelärare leder konferenserna rektor planerar och leder konferenserna rektor planerar och leder föräldraråden rektor planerar pedagoger genomför tillsammans med rektor Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Uppföljning sker löpande genom rektors deltagande vid samtliga aktiviteter. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Arbetet vid arbetslagskonferenser utvärderas skriftligt eller muntligt i slutet av läsåret. Analys av utvärderingar görs av rektor tillsammans med förstelärare eller arbetslagsledare på fritids. Föräldrarådet utvärderas på sista föräldrarådsmötet för läsåret. Analys av utvärderingen gör rektor. Utvärdering av samverkan mellan skola och fritids görs på sista personalkonferensen för läsåret. Analys av utvärderingen gör rektor tillsammans med förstelärare och arbetslagsledare. 17 (18)
5.3. Förbättrad integration och utbildning av våra nyanlända I detta område ingår läroplansmålen kunskaper, utveckling och lärande samt skolan och omvärlden. Fritidshemmets/skolans målbild skapa och implementera tydlig rutin för mottagning av nya elever Konkretisering av målbilden. Kriterier. Det finns en tydlig rutin för mottagning av nya elever på skolan. Rutinen är tillämpbar oavsett om eleven är nysvensk eller inte. Rutinen är implementerad hos all personal på skolan. Nuläge hur ser det ut just nu i förhållande till målbilden? Det finns en rutin för mottagning av nya elever på skolan. Rutinen är inte tillräckligt kommunicerad och implementerad. Rutinen behöver revideras och anpassas ytterligare till just Landboskolans förutsättningar. Hur kommer ni arbeta under läsåret för att nå målbilden? Åtgärd/aktivitet Metoder (hur?) När? Ansvar revidering av rutin för mottagning av nya elever implementering av rutinen Rektor tar fram ett reviderat förslag till mottagningsrutin kommuniceras på APT och lyfts vid nyinskrivningar av elever augusti på APT i september och därefter kontinuerligt rektor rektor skolassistent Uppföljning hur ska arbetet följas upp? (löpande, systematiskt) Rutinen lyfts kontinuerligt av skolassistent då ny elev skrivs in på skolan. Rektor och skolassistent följer upp hur mottagning av nya elever fungerar, vid sina kontinuerliga träffar. Utvärdering och analys. Hur går utvärdering och analys till? Utvärdering och analys sker i hela personalgruppen i slutet av läsåret, tillsammans med utvärdering av andra rutiner på skolan. Utvärdering och analys ligger till grund för revideringen av rutinen. 18 (18)