Södertörns Nyckeltalsgrupp

Södertörns Nyckeltalsgrupp Grundskola 2007

Södertörns nyckeltal för Grundskolan år 2007 1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning 1 2. Inledning 4 3. Metod 5 4. Resultat 6 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan... 6 4.1.1 Behörighet flickor och pojkar... 6 4.1.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna... 7 4.2 Elever som uppnått målen i alla ämnen... 8 4.2.1 Måluppfyllelse flickor och pojkar... 9 4.2.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna... 10 4.3 Genomsnittligt meritvärde... 10 4.3.1 Meritvärde flickor pojkar... 11 4.3.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna... 12 Sammanfattning av avsnitten 4.1 4.3 om betygsresultat... 13 4.4 Förväntade och faktiska meritvärden... 14 4.5 Elevernas meritvärde och fristående skolor... 14 4.6 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg... 15 5. Ekonomiska förutsättningar 18 6. Strukturella faktorer 20 6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden... 20 6.2 Elever med utländsk bakgrund... 20 6.3 Lärartäthet och lärarbehörighet... 22 6.4 Lärares sjukfrånvaro... 24 Tabellbilaga 25

1. Grundskolans nyckeltal sammanfattning Elevminskning i grundskolan Antalet elever i Södertörnskommunerna minskar i samtliga kommuner, med undantag av. Resurserna till grundskolan ökar också i samtliga kommuner förutom. Är resursökningen en medveten satsning eller är det helt enkelt problem att anpassa organisationen? Behörighet till gymnasieskolan Andel behöriga till gymnasieskolan (%) 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Riket Ett rimligt krav på kommunerna är att en så stor del av eleverna i skolår nio som möjligt blir behöriga (minst betyget godkänt i svenska, matematik och engelska) till gymnasiets nationella program. Jämfört med 2006 års resultat har andelen elever med behörighet höjts i och, men sänkts i övriga Södertörnskommuner liksom i riket. är den Södertörnskommun som har den största sänkningen. I sex av Södertörnskommunerna var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I och var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar. Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun. Det är stora skillnader i gymnasiebehörighet mellan skolorna i kommunerna. Störst skillnader visar och. I s skolor varierade andelen elever med gymnasiebehörighet mellan 54 och 98 procent, i mellan 57 och 100 procent. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att någon eller några skolor ligger markant under de övriga. I ligger sex av kommunens nio skolor över kommunens genomsnittliga meritvärde. 1

Meritvärde Genomsnittligt meritvärde 220 215 210 205 200 195 190 185 180 175 Riket och har haft en uppåtgående trend när det gäller meritvärdet de senaste tre åren. s resultat har försämrats under perioden 2005-2007, medan övriga kommuners resultat varierat över tid. s uppåtgående trend bröts 2007, då och visade de största nedgångarna jämfört med 2006 års resultat. I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna 2007, liksom de haft de två föregående åren på Södertörn och i riket. Störst var skillnaderna 2007 i, och, minst i. Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är. Där har de stora friskolorna attraherat elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen. Skillnaden mellan flickor och pojkar resultat är inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter). När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden desto större (i Södertörnskommunerna mellan 3 och 16 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 8 och 28 procentenheter för meritvärdet). Ekonomiska förutsättningar Kostnaderna per elev i, och minskade 2007 jämfört med 2006. Elevantalet fortsätter att minska i alla kommuner. Kanske har dessa tre kommuner lyckats anpassa sin organisation till det minskade elevantalet än övriga? Övriga kommuner, framför allt, har ökat sina kostnader per elev. 2

Totalkostnad per elev i fast prisläge (inkl lokalkostnader) 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 Kostnaden för undervisning är ganska lika i de flesta kommunerna. Mellan den kommun som har den högsta kostnaden () och den som har den lägsta kostnaden () skiljer det dock 9000 kr. I en skola med 500 elever blir det 4,5 miljoner kronor eller nästan tio lärartjänster. Kostnaderna för lokaler och övrigt visar större variationer mellan kommunerna än kostnaderna för undervisning. har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad. Strukturella förutsättningar Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är möjligheten att barnen lyckas i skolan. I två av Södertörnskommunerna, och, är föräldrarnas utbildningsnivå densamma som för hela riket. och ligger strax under riket. har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. Samvariationen mellan det genomsnittliga meritvärdet och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på Södertörnskommunerna som helhet. Det finns också en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. och har högst andel elever med utländsk bakgrund och hör också till de kommuner som har bland de lägsta meritvärdena. Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är dock inte så enkelt då det är så många faktorer som påverkar. Vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och huruvida de har tidigare skolgång bakom sig är viktiga faktorer. De som kommit före 6-års ålder har ungefär samma meritvärde som barn som är födda i Sverige. De sämsta förutsättningarna har elever som kommer till Sverige efter13-års ålder. 3

2. Inledning Södertörnskommunerna,,,,,, och tar årligen fram nyckeltal för grundskolan. Nyckeltalen bygger på jämförelser mellan kommunerna och ambitionen är att hitta samband mellan olika variabler samt att studera hur nyckeltalen varierat över tid. Arbetsgruppen har bestått av Ulrica Andersson (), Lena Aronsson, Anita Elenius och Lena Birgersson (), Ola Forsberg och Jörgen Lundkvist (), Margareta Bergman och Kjell-Åke Ellström (), Anne-Marie Julin (), Tomas Johansson och Susanne Ståhlberg (), Anders Magnusson () och Jonas Beilert och Karin Reschke (). Olle Högberg från IKE, institutet för kommunal ekonomi, har gett råd och stöd. Gunilla Larsson () har varit ordförande och sammankallande. Kommunerna är sinsemellan olika både beträffande storlek och kommuntyp.,,, och är förortskommuner. räknas till större städer och och hör till kategorin pendlingskommuner. Skolkommunens storlek har betydelse vid redovisningen av nyckeltalen speciellt vid analys av värden angivna i procent; i en liten kommun kan en procent betyda en elev medan en procent i en stor kommun kan stå för 10 elever. Nedan redovisas antalet elever i respektive kommuns skolor under åren 2005 2007. Som framgår av diagrammet har antalet elever minskat för varje år i alla kommuner utom, där elevantalet ökade 2007 (se även tabell i bilagan). Antal elever i genomsnitt respektive år Elevantal åren 2005-2007 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 4

3. Metod Följande arbetsgång har använts i nyckeltalsarbetet Framtagande av nyckeltal. Jämförelse av nyckeltal mellan kommuner och över tid. Test av samvariation mellan olika nyckeltal. Analys av andra förklaringsfaktorer; strukturella och mänskliga. Nyckeltal som arbetsgruppen har redovisat och diskuterat: Resultat Behörighet till gymnasieskolan (4.1) Behörighet flickor och pojkar (4.1.1) Skillnad i behörighet mellan skolorna (4.1.2) Elever som uppnått mål i alla ämnen (4.2) Måluppfyllelse flickor och pojkar (4.2.1) Skillnad i måluppfyllelse mellan skolorna (4.2.2) Genomsnittligt meritvärde (4.3) Meritvärde - flickor och pojkar (4.3.1) Skillnad i meritvärde mellan skolorna (4.3.2) Förväntade och faktiska meritvärden (4.4) Elevernas meritvärde och fristående skolor (4.5) Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg (4.6) Ekonomiska förutsättningar Kostnad och lokalyta per elev (5) Strukturella faktorer Föräldrars utbildningsnivå elevers meritvärden (6.1) Utländsk bakgrund (6.2) Lärartäthet och lärarbehörighet (6.3) Lärares sjukfrånvaro (6:4) Nyckeltalen har huvudsakligen hämtats från Skolverkets jämförelsedatabas. De bygger på uppgifter som kommunerna har lämnat till Statistiska Centralbyrån (SCB) i samband med räkenskapssammandraget, statistik per 15 oktober om elever och personal samt statistiken över nationella provresultat och slutbetyg. 5

4. Resultat 4.1 Elevernas behörighet till gymnasieskolan För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolans nationella program krävs lägst betyget Godkänt i basämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andelen beräknas på de elever som har fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således). Andel behöriga till gymnasieskolan (%) 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Riket Högst andel elever med behörighet till gymnasieskolan har s kommun, där 94,5 procent av eleverna nådde behörighet 2007. låg högst på Södertörn även 2006. Näst högst andel hade, med 90,2 procent behöriga. Lägst andel behöriga elever hade (79,5 procent). I,, och nådde en lägre andel elever gymnasiebehörighet än i riket. Jämfört med 2006 års resultat har andelen elever med behörighet höjts i och, men sänkts i övriga Södertörnskommuner liksom i riket. är den Södertörnskommun som har den största minskningen. 4.1.1 Behörighet flickor och pojkar Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen pojkar respektive flickor som nått behörighet till gymnasieskolan. Positivt värde innebär att en högre andel av flickorna var behöriga. 6

Differens mellan flickors och pojkars behörighet till gymnasieskolan år 2005-2007 15,0 10,0 5,0 Procent 0,0-5,0-10,0 Riket -15,0 I sex av Södertörnskommunerna var andelen gymnasiebehöriga flickor större än andelen pojkar med behörighet. I och var pojkarnas resultat bättre än flickornas. Störst skillnad till flickornas fördel visar. Överlag är inte könsskillnaderna beträffande behörigheten särskilt stora, och de varierar mycket över tid inom en kommun. Särskilt stora blir skillnaderna över tid i de minsta kommunerna. 4.1.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun där högst andel elever nådde gymnasiebehörighet och den skola som hade kommunens lägsta andel behöriga avgångselever 2007. Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Skolor med högst respektive lägst andel behöriga (procent) 100 100 90 90 80 80 70 60 50 70 60 50 Skola med högst resultat Skola med lägst resultat Andel behöriga i kommunen 40 40 30 30 20 20 Störst skillnader mellan skolorna inom kommunen visar och. Vid s skolor varierade andelen elever med gymnasiebehörighet mellan 54 och 98 procent, i mellan 57 och 100 procent. I de minsta kommunerna är skillnaderna minst. Där skillnaderna är stora förklaras det vanligtvis med att någon eller några 7

skolor ligger markant under de övriga. I ligger sex av kommunens nio skolor över kommunens genomsnittliga andel behöriga. Om man tittar på samtliga kommuners resultat, ligger skolorna med de bästa resultaten mycket nära varandra. Andelen gymnasiebehöriga vid den skola som nått kommunens högsta resultat varierar mellan 95 och 100 procent. De stora skillnaderna finns mellan de skolor som har lägst andel behöriga, här varierar andelen från 57 till 91 procent. Åren 2005 och 2007 är behörigheten i s skolor betydligt lägre än 2006. De två åren med lägre resultat är det två av de nio skolorna som har markant lägre andel än övriga medan det 2006, när det generellt är högre procenttal, endast är skolan med allra lägst andel behöriga som avviker tydligt från övriga. Ser man på resultaten för respektive årskull under de sista fyra terminerna i grundskolan så ser man en större stabilitet i skolor med högre måluppfyllelse, dvs. om man redan från början har hög andel elever som har godkänt så håller man sig lättare kvar där. Skolor som på hösten i år 8 börjar på en lägre nivå har större svängningar i sin kurva. En ytlig förklaring till dessa skillnader kan vara att elever med höga betyg oftare har tillgång till de stödsystem som utgörs av studietradition i hemmet och tillgång till det språk och den sociala bakgrund som liknar skolans koder. Svackor i studieengagemang kan bromsas upp av dessa faktorer, medan elever från andra miljöer kan vara mer beroende av skolans förmåga att anpassa, motivera och entusiasmera. En annan förklaring, som vi allt oftare ser exempel på både i forskning och i kommuners erfarenheter, är den påverkan som förväntningar på eleverna har. Medvetenheten om tillgång till eller frånvaro av stödsystemen i beskrivningen ovan (vilket egentligen motsvarar de faktorer man tar hänsyn till vid beräkning av Salsa-värde) kan omedvetet påverka synen på vad som är möjligt och vilket resultat som kan förväntas. Om och hur detta är en förklaring till låga och instabila resultat vet vi inte, men vi ser att det behöver studeras närmare. 4.2 Elever som uppnått målen i alla ämnen Ett kompletterande resultatmått som speglar elevernas prestationer är andelen elever som har nått målen i alla ämnen, det vill säga fått minst betyget Godkänd i de ämnen som eleven har fått eller skulle ha fått slutbetyg i (elever som har lämnat skolår 9 utan slutbetyg ingår således). 8

Andel elever som nått målen i alla ämnen (%) 100 95 90 85 80 75 70 65 60 55 50 Riket Högst andel elever med minst godkänt betyg i samtliga ämnen har, där 85 procent av eleverna har nått målen i alla ämnen. Lägst andel har och, båda 66 procent och, 68 procent. Övriga Södertörnskommuner visar resultat som ligger relativt nära genomsnittet i riket, 76 procent som nått målen i samtliga ämnen. s resultat har förbättrats stadigt under de tre senaste åren från en låg nivå 2005. Även, och förbättrade resultatet jämfört med 2006. I övriga kommuner var andelen elever som nådde målen i alla ämnen lägre än föregående år, men inga tydliga trender kan urskiljas, utan resultaten varierar mycket över tid. 4.2.1 Måluppfyllelse flickor och pojkar Diagrammet nedan visar differensen mellan andelen pojkar respektive flickor som nått minst godkänt resultat i samtliga ämnen. Positivt värde innebär att en högre andel av flickorna var behöriga. Skillnad mellan flickor och pojkar - betyg i alla ämnen 2005-2007 25 20 15 Procent 10 5 0-5 -10-15 2005 2006 2007-20 I samtliga Södertörnskommuner var det en högre andel flickor än pojkar som nådde målen i samtliga ämnen 2007. Störst var skillnaderna i, och. Överlag är skillnaden mellan pojkars och flickors 9

resultat större beträffande måluppfyllelsen än gymnasiebehörigheten, men variationerna är stora över tid. 4.2.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun där högst andel elever nådde målen i samtliga ämnen, och den skola som hade kommunens lägsta andel elever med minst godkänt betyg i samtliga ämnen 2007. Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Skolor med högst respektive lägst andel elever som nått målen i alla ämnen 100 100 90 90 80 70 60 80 70 60 Skola med högst resultat Skola med lägst resultat 50 40 50 40 Andel som nått målen i alla ämnen i kommunen 30 30 20 20 Skillnaden mellan den skola som hade högst andel elever som nått målen i samtliga ämnen och den skola som hade lägst andel var störst i. Där hade skolan med bäst resultat 96 procent elever med minst godkänt betyg i alla ämnen, och den med lägst resultat 27 procent. Även i var skillnaderna mellan skolorna stor, från 38 till 92 procent. Minst skillnad mellan skolorna i kommunen hade. Om man jämför resultaten vid de skolor som hade högst andel elever som nått målen i alla ämnen, är skillnaderna små mellan kommunerna, som lägst 86 procent och som högst 98 procent. Skillnaderna mellan de skolor som hade kommunens lägsta andel godkända elever i samtliga ämnen är däremot mycket stora, från 27 procent till 67 procent. Endast två av de 8 Södertörnskommunerna visar resultat över rikets nivå. Det finns anledning att fråga sig vad detta beror på. Är det så att skolorna satsar på att i första hand se till att eleverna lyckas bli behöriga till gymnasiet, det vill säga blir godkända i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik och därmed lägger ribban för lågt? 4.3 Genomsnittligt meritvärde Meritvärdet utgör summan av betygsvärdena för de 16 bästa ämnena i elevens slutbetyg. Meritvärdena är Godkänt = 10, Väl godkänt = 15 samt Mycket väl godkänt = 20. Det maximala meritvärdet uppgår till 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för samtliga elever som fått betyg i minst ett ämne. Elevernas sammanlagda poäng divideras med antalet 10

elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Uppgifterna i diagrammet nedan avser huvudmannens skolor, fristående skolor ingår inte. Genomsnittligt meritvärde 220 215 210 205 200 195 190 185 180 175 Riket Högst genomsnittligt meritvärde vid kommunens skolor hade, där genomsnittet låg på 215 poäng. och (208 poäng) var de enda kommunerna på Södertörn vars genomsnittliga meritvärde 2007 låg över rikets 206 poäng. Lägst meritvärde hade kommun, 197 poäng i genomsnitt. och har haft en uppåtgående trend de senaste tre åren. s resultat har försämrats under perioden 2005-2007, medan övriga kommuners resultat varierat över tid. s uppåtgående trend bröts 2007, då och visar de största nedgångarna jämfört med 2006 års resultat. 4.3.1 Meritvärde flickor pojkar Diagrammet nedan visar differensen mellan pojkars och flickors genomsnittliga meritvärde. Positivt värde innebär att flickornas meritvärde var högre än pojkarnas. 11

Skillnad mellan flickors och pojkars meritvärde år 2005-2007 (%) Procent 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Riket I samtliga Södertörnskommuner hade flickorna ett högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna 2007, liksom de haft de två föregående åren på Södertörn och i riket. Störst var skillnaderna 2007 i, och, minst i. Hälften av Södertörnskommunerna visar en ökad könsskillnad 2007 jämfört med 2006 och hälften en minskad. I de två minsta kommunerna, och varierar resultaten mycket över tid, vilket förmodligen förklaras av kommunernas storlek. 4.3.2 Skillnad mellan skolorna i kommunerna Diagrammet nedan visar skillnaden mellan den kommunala skola i respektive kommun som hade högst genomsnittligt meritvärde och den skola som hade kommunens lägsta genomsnittliga meritvärde 2007. Linjen visar var kommunens genomsnittliga resultat låg. Skolor med högst respektive lägst genomsnittligt meritvärde 260 260 240 240 220 200 180 220 200 180 Skola med högst resultat Skola med lägst resultat 160 140 160 140 Genomsnittligt meritvärde i kommunen 120 120 100 100 Störst skillnad mellan skolan med högsta genomsnittliga meritvärde och den med det lägsta värdet hade kommun, 78 poängs skillnad. Här ligger den skola som har lägst genomsnittligt värde avsevärt under kommunens övriga skolors meritvärde. Den skola som har näst lägst genomsnittligt meritvärde har 27 poäng högre än den med det lägsta värdet. 12

Minsta skillnaden hade s kommun, 28 poäng mellan lägsta och högsta genomsnittliga meritvärde. Sett över hela Södertörnsgruppen är variationen mellan de högsta resultaten betydligt större beträffande meritvärdet, än i de övriga betygsresultaten. De skolor som hade högst genomsnittligt meritvärde i sin kommun ligger mellan 211 poäng och 253 poäng. De skolor som hade lägst genomsnittligt meritvärde i sin kommun hade mellan 152 och 190 poäng. Sammanfattning av avsnitten 4.1 4.3 om betygsresultat Man kan konstatera är att skillnaderna mellan flickors och pojkars resultat är större ju högre kravnivån blir. Skillnaden mellan flickor och pojkar är inte så stor när det gäller behörighet till gymnasieskolan (någon eller några procentenheter). När man ser på andelen som har betyg i alla ämnen eller på meritvärdet blir skillnaden desto större (i Södertörnskommunerna mellan 3 och 16 procentenheter för betyg i alla ämnen och mellan 8 och 28 procentenheter för meritvärdet). Eftersom skillnaderna i resultat mellan skolor inom kommunen också i de flesta fall är mycket stora bör kommunerna ytterligare analysera vad skillnaderna beror på, och fundera över åtgärder. I vårt system med val av skola blir skolor med låga resultat, oftast i områden med en befolkningsstruktur med många familjer med sämre resurser, mycket utsatta. Ofta förlorar de skolorna duktiga elever, vilket leder till än sämre resultat och att man förlorar fler elever. Man hamnar i en ond spiral. I förra årets rapport gjordes ett försök att identifiera gemensamma framgångsfaktorer för de skolor i Södertörnskommunerna som varit särskilt framgångsrika och i första hand förbättrat sina resultat under en följd av år eller i andra hand har bibehållit mycket goda resultat under lång tid. De faktorer som då framtonade som gemensamma för de framgångsrika skolorna bör finnas med som grund när man gör en analys av skolors resultat: En tydlig organisation med ett tydligt ledarskap Fokus på elevers kunskaper och resultat Genomtänkt arbete med elever i behov av särskilt stöd Tydliga mål kombinerat med systematisk uppföljning och utvärdering Gemensam konkret verksamhetsidé som alla samlas kring Andra frågor att ställa sig kan vara: Hur kan kommunen styra resurser för att utjämna stora skillnader mellan skolor? Fungerar/används modersmålsundervisning och studiehandledning som stöd för studier i alla ämnen? Hur används modern teknik för att förstärka inlärning? 13

4.4 Förväntade och faktiska meritvärden Skolverket har utifrån fyra olika bakgrundsfaktorer i sitt analysverktyg SALSA tagit fram modellberäknade värden som sedan jämförs med faktiska värden. Bakgrundsfaktorerna i den statistiska modellen förklarar cirka 40 procent av variationen i meritvärden. De fyra olika bakgrundsfaktorer som används vid modellberäkningen är andel pojkar, andel elever med utländsk bakgrund födda utomlands respektive födda i Sverige samt föräldrars sammanvägda utbildningsnivå. Avvikelsen anges i procent och kan vara både positiv och negativ. SALSA avvikelse meritvärde 2005-2007 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 -8 De kommuner vars faktiska meritvärde låg mest över det modellberäknade 2007 var och. Även och hade meritvärden som låg över de modellberäknade. Mest under det modellberäknade värdet låg kommuns meritvärde. Flera kommuner visar på stora pendlingar över tid i sina SALSA-värden. Man ligger en bra bit över det modellberäknade värdet ett år, och under nästa år eller tvärtom. Mest stabilt värde i förhållande till det modellberäknade har och haft under de senaste tre åren. har haft en uppåtgående trend under dessa år, och ligger 2007 precis i paritet med det modellberäknade värdet. 4.5 Elevernas meritvärde och fristående skolor Finns det någon påtaglig skillnad i meritvärden för kommuner där det förutom egna skolor även finns fristående skolor? Följande tabell visar antalet fristående skolor med år 9 i Södertörnskommunerna och antalet elever de hade i år 9 läsåret 2006/2007., och hade inga fristående skolor med skolår 9 i kommunen. hade nio fristående skolor, varav flera små. hade fyra friskolor, de övriga kommunerna hade en. 14

Fristående skolor i Södertörnskommunerna 2007 ANTAL FRISTÅENDE SKOLOR ANTAL ELEVER I ÅR 9 4 188 1 63 1 98 0 0 0 0 1 19 9 171 1 1 År 2005 År 2006 År 2007 Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Inkl. Exkl. Kommun fristående skolor fristående skolor fristående skolor 201 196 198 191 204 199 194 194 197 197 200 199 205 206 205 207 208 208 205 205 204 204 203 203 204 204 205 205 202 202 213 216 206 208 213 215 195 193 209 208 200 197 206 207 213 214 202 202 Riket 206 205 207 205 207 206 Skillnaderna i meritvärde inklusive eller exklusive de fristående skolornas resultat är överlag små i Södertörnskommunerna. Den kommun där friskolornas resultat påverkar meritvärdet mest är. Där har de stora friskolorna attraherat barn/elever från hem där föräldrarna har en utbildningsnivå som är högre än de kommunala skolorna i samma område, vilket kan förklara de högre betygen. 4.6 Skillnad mellan nationella prov och slutbetyg Det kan vara av intresse att titta på mätmetoden, om betygssättningen är likvärdig och rättvis. Ett sätt att undersöka detta är att se skillnaden mellan de nationella prov som alla elever gör i slutet av skolår 9 och de betyg som sedan sätts. Syftet med det nationella provsystemet skall bland annat vara att vara att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning och att ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapsmålen nås på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. Proven är dock inte utformade så att de prövar elevens kunskaper mot alla uppställda mål. Nationella jämförelser av resultat på prov och slutbetyg, gjorda av Skolverket, har visat att vissa skolor/lärare tenderar att sätta betyg som är betydligt högre eller lägre i förhållande till vad som borde vara rimligt utifrån provresultaten. Sådana skillnader kan vara helt förklarliga när det gäller enskilda elever, men knappast när det gäller betygen i ett visst ämne eller på en hel skola. 15

Diagrammen nedan visar skillnaden (i procentenheter) mellan andelen elever som nått minst betyget Godkänt på de nationella proven i svenska, svenska som andraspråk, engelska respektive matematik och andelen elever som nått minst Godkänt i slutbetyget i samma ämnen. En positiv skillnad betyder att en större andel elever fick Godkänt i slutbetyget än andelen som nådde betyget Godkänt på nationella provet. Svenska 35 25 15 5-5 -15 Riket Svenska som andraspråk 35 25 15 5-5 -15 Riket 16

Engelska 35 25 15 5-5 -15 Riket Matematik 35 25 15 5-5 -15 Riket Både i riket och på Södertörn finns det skillnader mellan resultaten vid nationella prov och elevernas slutbetyg. Skillnadernas är störst i matematik, där det i samtliga kommuner var en högre andel elever som fick godkänt slutbetyg än som fick ett godkänt provbetyg. I, och är skillnaderna särskilt stora. I engelska är förhållandet ofta det omvända. Det är alltså i flera kommuner en högre andel elever som når godkänt provresultat än som får minst godkänt i slutbetyget i ämnet. Här är skillnaden störst i. Omvänt resultat, fler godkända i slutbetyget i engelska, visar och. I svenska varierar resultaten mellan kommunerna, men de flesta har en större andel elever med godkänt slutbetyg än provresultat. I och ligger slutbetygen betydligt högre än provresultaten i svenska. Dessa två kommuner ligger högre i betyg än provresultat i samtliga ämnen, medan det varierar mellan ämnena i övriga kommuner. I svenska som andraspråk finns mycket stora variationer mellan kommunerna, och också inom kommunerna mellan olika år. I några kommuner är eleverna som läser svenska som andraspråk så få att det kan 17

tänkas förklara skillnaderna mellan åren. Men de stora skillnaderna kan också tyda på att man bedömer på olika sätt, vilket bör föranleda interna diskussioner, både på kommunnivå och i skolorna. Synen på ämnet svenska som andraspråk, kunskaperna om ämnet och dess betydelse och andelen behöriga lärare som ska göra bedömningarna är viktiga faktorer att titta på. 5. Ekonomiska förutsättningar En förklaring som brukar lyftas fram när det gäller skolans resultat är att kommunerna satsar olika mycket på skolan och därmed ger olika ekonomiska förutsättningar för att bedriva verksamheten. Ett nyckeltal som brukar användas är kostnaden per elev. Gruppen har tittat på kostnad per elev och samtidigt studerat hur stor andel av kostnaden som har gått till att bedriva undervisning, hur mycket som har gått till lokalkostnader och hur stora övriga kostnader är. Under övrigt inräknas bland annat kostnader för skolledning, administration, skolsköterskor, kuratorer, skolpsykologer, vaktmästare, lokalvård och skolmat. Kostnaderna finns redovisade i tabellform i tabellbilagan. Totalkostnad per elev i fast prisläge (inkl lokalkostnader) 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 65 000 60 000 55 000 50 000 Kostnaderna per elev i, och minskade 2007 jämfört med 2006. Elevantalet fortsätter att minska i alla kommuner. Kanske har dessa tre kommuner lyckats anpassa sin organisation till det minskade elevantalet än övriga? Övriga kommuner, framför allt, har ökat sina kostnader per elev. 18

Kostnad per elev för undervisning, lokaler och övrigt 2007 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Undervisning Lokaler Övrigt Kostnaden för undervisning är ganska lika i de flesta kommunerna. Mellan den kommun som har den högsta kostnaden () och den som har den lägsta kostnaden () skiljer det dock 9000 kr. I en skola med 500 elever blir det 4,5 miljoner kronor eller nästan tio lärartjänster. Kostnaderna för lokaler och övrigt visar större variationer mellan kommunerna än kostnaderna för undervisning. har äldre skolor, vilket ger en lägre lokalkostnad. Lokalyta per elev i grundskolan (kvm) 2007 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 2006 2007 är den enda kommunen som minskat lokalytan per elev. Att övriga kommuners elevyta ökar kan förmodligen delvis förklaras av att man behåller samma lokaler när elevantalet minskar. 19

6. Strukturella faktorer 6.1 Föräldrarnas utbildningsnivå - elevernas meritvärden Viktiga faktorer som statistiskt kan förklara 40 procent av resultat är elevernas kön, bakgrund och hemmiljö. Särskilt viktig är föräldrarnas utbildningsbakgrund. Ju högre utbildning föräldrarna har, desto större är sannolikheten att barnen lyckas i skolan. Genomsnittligt meritvärde i år 9 och föräldrars utbildningsnivå enligt SALSA 220 215 210 205 200 195 190 185 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 2 1,9 1,8 1,7 1,6 Rikssnitt Faktiskt genomsnittligt meritvärde Föräldrars sammanvägda utbildningsnivå I två av Södertörnskommunerna, och, är föräldrarnas utbildningsnivå densamma som för hela riket. och ligger strax under riket. har den lägsta utbildningsnivån för föräldrarna. Samvariationen mellan det genomsnittliga meritvärdet och föräldrars utbildningsnivå är tydlig när man ser på Södertörnskommunerna som helhet. Däremot säger nivåerna i diagrammet inget om kommunernas prestationer i sig. 6.2 Elever med utländsk bakgrund Diagrammen på nästa sida visar andelen elever i år 9 som har utländsk bakgrund och är födda utomlands (utl f u) respektive har utländsk bakgrund och är födda i Sverige (utl f Sv) respektive andelen elever med utländsk bakgrund totalt under åren 2005-2007. 20

Andel elever med utländsk bakgrund i år 9 2007 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% Utl f u Utl f Sv 15% 10% 5% 0% Andel elever med utländsk bakgrund 2005-2007 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 2005% 2006% 2007 10,0% 0,0% Det finns en viss samvariation mellan andel elever med utländsk bakgrund och lågt meritvärde för eleverna. och har högst andel elever med utländsk bakgrund och hör också till de kommuner som har bland de lägsta meritvärdena. När det gäller det motsatta förhållandet, låg andel elever med utländsk bakgrund och höga meritvärden, finns bland Södertörnskommunerna ingen tydlig samvariation i år. I det första diagrammet ovan görs en uppdelning mellan elever med utländsk bakgrund födda i Sverige och födda utomlands. Variationen i språknivå i svenska kan vara stor i båda grupperna, men inom delvis olika spann. Många i gruppen födda i Sverige har svenska som sitt andraspråk, på olika nivåer, men det finns också elever från familjer där man huvudsakligen talar svenska. Variationen i gruppen födda utomlands kan vara ännu större, alltifrån nyanlända elever med inga eller mycket begränsade kunskaper i svenska till elever som är andraspråkstalare på avancerad nivå. Utifrån tanken om att tid i Sverige skulle vara avgörande för hur goda kunskaper i svenska eleverna har, skulle det vara logiskt att se en hög andel elever födda utomlands som förklaring till låga meritvärden. Sambandet är 21

dock inte så enkelt. Det är så många faktorer som påverkar att resultatet under vissa omständigheter lika gärna kan bli det motsatta. Vid vilken ålder eleverna kommer till Sverige och huruvida de har tidigare skolgång bakom sig är en viktig faktor, vilket följande diagram illustrerar. Diagrammet visar hur stor andel av eleverna som blev behöriga till gymnasiet efter bakgrund och ålder vid ankomst till Sverige. Behöriga till gymnasiet 2007 efter bakgrund (procent) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Riket svensk född utomlands, till Sverige före 6 år född utomlands, till Sverige 10-12 år utländsk bakrund, född i Sverige född utomlands, till Sverige 6-9 år född utomlands, till Sverige 13 år- Att komma tidigt under skolgången är ofta gynnsamt. Samtidigt kan äldre elever ha förkunskaper och studieerfarenheter som underlättar för dem att tolka och förstå den svenska skolans arbetssätt innan de behärskar svenska fullt ut. Omvänt kan uppehåll i skolgången eller erfarenhet av ett skolsystem vars arbetssätt väsentligt skiljer sig från det svenska, påverka möjligheterna till måluppfyllelse negativt. Även studietraditioner och synen på utbildning kan påverka, både positivt och negativt. Språkets betydelse för lärandet är central och språkutveckling på såväl modersmål som andraspråk är viktigt för möjligheterna att nå målen. Att ha gått i svensk förskola är gynnsamt för språkutvecklingen, likaså tidig satsning på modersmålsutvecklingen parallellt med svenskan. Vilken undervisning eleverna får, om de får ämnesundervisning på modersmålet, undervisning i svenska som andraspråk och om undervisningen generellt är språkutvecklande får också effekter. 6.3 Lärartäthet och lärarbehörighet Både lärartäthet och andelen behöriga lärare ser vid första anblicken ganska lika ut, såväl i jämförelse mellan kommunerna som sett över tid. Några tydliga samband går inte att utläsa, varken mellan dessa två diagram eller relaterat till resultaten, däremot kan en konkretisering av siffrorna ge en tydligare bild av vad en förändring betyder i den egna kommunen. 22

Lärtäthet (lärare/100 elever) 9 8,5 8 7,5 7 6,5 6 5,5 5 Riket Vad betyder en förändring från 7,5 till 8 lärare per hundra elever? Det skulle betyda att man kan dubblera lärartätheten på var fjärde lektion. Variationen mellan skolorna i en kommun kan vara stora, inte minst beroende på hur stora skolorna är och vilka möjligheter man har att nyttja resurserna flexibelt i organisationen, vilket innebär att en liten förändring på kommunnivå kan ha stor betydelse på enskilda skolor. Kommunövergripande resursgrupper på en skola påverkar också den enskilda skolans lärartäthet. En stor kommun har större möjligheter att optimera resurserna än en liten, vilket också gör jämförelser, både mellan kommunerna och mellan kommunerna över tid, vanskliga. Lärarbehörighet, procent 90 85 80 75 70 65 60 Riket En ökning av lärarbehörigheten innebär en generell ökning av kompetensen och att fler elever får en behörig lärare i sitt klassrum. På kommunnivå spelar kommunens storlek roll när det gäller förändringar, i en stor kommun representeras varje procent av fler lärare. Förändringar från år till år har alltså något olika betydelse beroende på hur stor kommunen är. 23

6.4 Lärares sjukfrånvaro Sjukfrånvaro lärare grundskola (procent av total arbetstid) 8 7 6 5 4 3 > 60 dgr < 59 dgr 2 1 0 Nacka Den totala sjukfrånvaron ligger mellan 4 och 5 procent i fem av Södertörnskommunerna. och har en sjukfrånvaro på cirka 6 procent. har den största sjukfrånvaron, nästan 7 procent. Den korta sjukfrånvaron varierar inte så mycket mellan kommunerna, medan det skiljer mer när det gäller den långa, över 60 dagar. har även den största långtidsfrånvaron. Det bör vara den korta sjukfrånvaron som betyder mest för den vardagliga verksamheten, och som kan tänkas påverka resultaten. Man kan inte utläsa några sådana samband när man jämför kommunernas resultat och sjukfrånvaron. Däremot kan säkert lärares sjukfrånvaro ha betydelse för elevernas resultat lokalt på skolorna, om den innebär att en elevgrupp ofta drabbas av att ordinarie lärare är sjuka. 24

Tabellbilaga (2) Antal elever i genomsnitt respektive år År 2005 8097 7604 9784 1239 2925 1870 7750 5188 2006 7959 7298 9535 1172 2800 1826 7452 5107 2007 7854 6995 9452 1226 2719 1786 7301 4964 Andel behöriga elever pojkar och flickor i kommunala skolor läsåret 2006/2007 (procent) (4.1) Kommun Samtliga Flickor Pojkar 83 85 81 85 85 84 90 91 90 95 97 92 89 89 88 89 88 90 80 79 80 92 96 90 Riket 89 90 87 Genomsnittligt meritvärde i kommunala skolor för alla elever samt för pojkar och flickor (4.3) Kommun Samtliga Flickor Pojkar 199,1 210,3 189,1 199,2 212,4 187,0 208,2 221,3 197,4 202,7 227,3 178,1 202,3 217,3 189,5 214,7 226,9 205,9 196,7 204,4 188,9 201,9 215,9 188,1 Riket 205,8 217,4 194,8 25

Kostnad per elev Kommun/År Kostnad totalt Dito i fast prisläge Undervisning Lokaler Kr/elev Kr/elev Kr/elev % Kr/elev % 2007 78 696 78 696 40 620 52 14 652 19 2006 75 013 77 263 38 773 52 13 756 18 2005 73 205 77 663 36 916 50 14 647 20 2007 75 291 75 291 40 608 54 16 395 22 2006 73 937 76 155 37 945 51 16 080 22 2005 70 104 74 373 36 692 52 12 469 18 2007 82 224 82 224 42 034 51 20 051 24 2006 77 722 80 054 38 336 49 19 272 25 2005 76 065 80 697 37 612 49 19 465 26 2007 87 093 87 093 43 315 50 18 329 21 2006 74 088 76 311 41 638 56 14 458 20 2005 70 034 74 299 39 181 56 14 387 21 68 571 68 571 34 152 50 10 553 15 2007 2006 66 394 68 386 32 196 48 12 426 19 2005 66 019 70 040 31 505 48 10 961 17 2007 77 195 77 195 38 143 49 14 178 18 2006 72 153 74 318 35 552 49 13 325 18 2005 70 119 74 389 34 606 49 12 916 18 2007 76 513 76 513 36 221 47 19 741 26 2006 70 558 72 675 36 327 51 15 487 22 2005 67 100 71 186 35 861 53 13 699 20 2007 69 568 69 568 34 565 50 14 296 21 2006 70 020 72 121 34 147 49 13 364 19 2005 67 439 71 546 32 413 48 14 834 22 Lärartäthet åren 2005 till 2007 (lärare/100 elever) (6.3) Kommun 8,2 8,6 8,7 7,7 7,9 7,5 7,7 7,7 8,0 7,9 8,0 7,4 7,3.. 7,5 7,9 8,3 8,5 7,8 8,1 7,8 7,3 7,2 7,4 Riket 8,2 8,4 8,4 26