INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL
INNEHÅLL Inledning 1 Kursens syfte, mål och innehåll 1 Kursens uppläggning och arbetsformer 1 Utvärdering 1 Kvantitativ och kvalitativ metodteori och 1 forskningsansats Forskningsproblem och forskningsfrågor 2 Metodlära 2 Kvalitativ metod 3 Kvantitativ metod 3 Forskningsetik 4 Informationskompetens 4 Kriterier för betygssättning 5
Inledning Studiehandledningens syfte är att förtydliga kursplanen och beskriva kursens innehåll, studieuppgifter, arbetsformer och examinationsformer. Vi hoppas att studiehandledningen ska vara till hjälp i studierna. Kursens syfte, mål och innehåll Kursens syfte är att studenten skall tillägna sig ökade kunskaper i omvårdnadsforskningens teori och metod. Målen preciseras i kursplanen. Kursens innehåll är kvalitativ och kvantitativ metodteori, forskningsansats och forskningsfrågor samt att kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur. Kursens uppläggning och arbetsformer De pedagogiska tankarna och utformningen av kursen bygger på tilltro till din vilja och förmåga att ta eget och aktivt ansvar för lärandet. Det förutsätter ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt till kunskap. Syftet med föreläsningarna är att skapa grund för din förståelse och förhoppningsvis inspirera dig i dina studier. För att du ska nå förståelse krävs dock att du fördjupar dig ytterligare. Med utgångspunkt från litteraturen kommer seminarier, studie- och examinationsuppgifter att utgöra tillfällen till lärande. Studie- och examinationsuppgifter samt seminarier är obligatoriska. Utvärdering En datorbaserad utvärdering som omfattar hela kurs 8 genomförs i slutet av kursen. Utvärderingen görs via nätet vid tidpunkt enl. schema. Tid för muntlig utvärdering och återkoppling av den datorbaserade utvärderingen sker i nästföljande kurs tillsammans med kurs- och programansvarig lärare. Kvantitativ och kvalitativ metodteori och forskningsansats Det finns ett samband mellan teoretisk kunskap och situationer som kliniskt verksamma sjuksköterskor möter i sitt dagliga arbete. Metodteorin är en bro mellan den abstrakta vetenskapsteorin och metodläran och de konkreta föreskrifter som finns för hur en forskare ska bete sig i en bestämd undersökningssituation. Metodteorin anger de principer som föreskrifterna ska bygga på. Inom metodteorin måste en åtskillnad göras mellan kvantitativa undersökningar som har den positivistiska vetenskapsteorin som grund och den kvalitativa undersökningen som har hermeneutiken som grund.
Introduktion Kursinnehåll och praktiska aspekter Monica Granskär Monica Granskär Vetenskapens kännetecken (rep.) Vetenskapligt arbetssätt - forskningsprocessen Vetenskapliga ansatser Litteraturanvisning Forsberg C, & Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier (kap. 2 och 4). Hartman J. Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori (sid. 205-297). Polit D F, & Beck C T. Nursing research. Principles and methods (kap. 8 och 11). Forskningsproblem och forskningsfrågor Monica Granskär och Kerstin Samarasinghe Allt forskningsarbete uppstår i en fråga som initieras av forskaren själv eller någon extern person, myndighet eller organisation. Frågeställningen eller problemformuleringen anses som det absolut viktigaste i forskningsarbetet. Studieuppgift - Studera individuellt Polit-Beck (kap 4) samt Forsberg-Wengström (kap. 4 och 5) och beakta de krav som ställs på en forskningsfråga för att den ska kunna besvaras. - Formulera skriftligt ett syfte och aktuella frågeställningar till en tänkt studie. Syftet ska vara förankrat inom omvårdnadsområdet och kan exempelvis fokusera de omvårdnadsteoretiska begrepp som studerats i kurserna 1, 4 och 7. - Redovisning och diskussion sker vid seminarier enligt schema. Metodlära Monica Granskär Att kunna tillgodogöra sig fack- och vetenskaplig litteratur tillhör en högskoleutbildad persons yrkeskunskaper och bidrar till att minska avståndet mellan forskning och yrkesverksamhet. Inom omvårdnadsforskningen spelar både kvalitativa och kvalitativa undersökningar en viktig roll. Syftet med att undersöka ett fenomen utifrån en kvalitativ ansats kan vara att öka förståelsen för den företeelse/det fenomen som studeras. Den kvalitativa ansatsen bygger på antagandet
att kunskap om människan utvecklas utifrån individens egna upplevda erfarenheter, den s.k. levda erfarenheten. Känslor, upplevelser och erfarenheter av det egna livet, hälsa och ohälsa är ofta svåra att fånga med hjälp av olika mätinstrument utan studeras istället oftast med hjälp av t.ex. intervjuer och observationer För att kritiskt kunna läsa, förstå och bedöma värdet av den kunskap som produceras i kvantitativa studier behövs bl.a. kunskap i statistik. Statistiska kunskaper är också användbara vid planering och genomförande av t ex utvecklingsarbete inom olika verksamheter. Statistik kan avse sifferuppgifter som på ett sammanfattande sätt i tabeller och figurer beskriver olika förhållanden eller förändringar. Statistik kan också avse de speciella metoder som finns för att samla, beskriva och dra slutsatser från statistiska material. Kvalitativ metod Monica Granskär, Pia Pettersson, Kerstin Samarasinghe, Lena Wierup. Kriterier för den kvalitativa forskningen Kvalitativa datainsamlingsmetoder Kvalitetskriterier i kvalitativa studier Exempel på kvalitativa metoder Hartman J. Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori (sid. 271-297). Polit D F, & Beck C T. Nursing research. Principles and methods (kap. 11). Forsberg C, & Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier (kap. 7). Kvantitativ metod Christina Lindholm, Kerstin Ulander. Kriterier för den kvantitativa forskningen, ex på kvantitativa metoder Reliabilitet och validitet i kvantitativa studier Grundläggande begrepp Urval/urvalsmetodik Datanivåer Att beskriva siffermaterial; tabeller, figurer Typvärde, median, aritmetiskt medelvärde Variationsvidd, standardavvikelse Korrelation/regression
Hartman J. Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori ( sid. 205-267). Polit D, & Beck C. Nursing research. Principles and methods (kap. 3, 5,8 och 10). Ejlertsson G. Statistik för hälsovetenskaperna (kap. 1-6). Forsberg C, & Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier (kap. 6). Forskningsetik En fråga som ständigt återkommer är den enskilde forskarens ansvar och samhällets eventuella inflytande på hur forskningen bedrivs. Inomvetenskaplig etik handlar om vad som krävs för att man ska kunna lita på forskningsresultat. Utomvetenskaplig etik handlar om forskningens metoder och konsekvenser. För sjuksköterskor är det viktigt att kunna värdera vilken moral och vilken etik som styr de forskningsresultat som används inom omvårdnad., diskussion Christina Lindholm, Pia Pettersson Forskningsetiska grundbegrepp och principer Forskningsfusk och vetenskaplig oredlighet Forsberg C, & Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier (kap. 5). Polit D F, & Beck C T. Nursing research. Principles and methods (kap. 7). Forsman B. Forskningsetik: En introduktion (kap. 1, 2 och 3). Informationskompetens och praktiska övningar Pia Bagge, Pia Pettersson Ämnesutveckling och forskning inom vårdinformatik Undervisning med hjälp av IT och behovet av IT-kompetens Ruland C.M. Vårdinformatik. Hur användning av informations- och kommunikationsteknologi kan utveckla vård och omvårdnad (kap. 7 och 8). Individuell examinationsuppgift Examinator: Monica Granskär
- Utgå från ett av de syften du formulerade i studieuppgift 1 och gör en datorbaserad litteratursökning med kombination av relevanta söktermer. Utöka eller avgränsa utifrån utfallet av sökningen. - Använd olika databaser. - Sammanfatta sökningen i ett sökschema (se bilaga) - Komplettera med sökning i tryckta tidskrifter. - Skriv ut abstract på 5-7 vetenskapliga artiklar som är relevanta för det valda problemet/ämnesområdet. - Gör en sammanfattning av abstracten och referera i löpande text (valfritt system) - Gör en referenslista på de artiklar som använts (valfritt system) - Lämna uppgiften till kursansvarig (Monica Granskär) enligt schema. Examinationsuppgift/grupp Examinatorer är Monica Granskär och Kerstin Samarasinghe Granskning av en kvalitativ och en kvantitativt inriktad studie: - Välj ut två av de artiklar vars abstract Ni studerat i den individuella examinationsuppgiften - Granska artiklarna kritiskt, positivt och negativt utifrån den checklista som gäller för respektive studie. Granska också artiklarna ur forskningsetisk synvinkel. - Presentera er egen granskning och diskutera en annan grupps granskning vid ett seminarium enligt schema Forsberg C, & Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier (kap. 5, 6, 7 samt bilaga 1-4). Polit D F, & Beck C T. Nursing research. Principles and methods (kap. 5 och 26). Forsman B. Forskningsetik: En introduktion (kap. 1, 2 och 3). Kriterier för betygssättning - Närvaro vid obligatoriska moment - Aktivt deltagande vid seminarium - Studieuppgiften ska vara genomförd och inlämnad enligt anvisning - Examinationsuppgifterna ska vara genomförda och inlämnade enligt anvisning - Tydlig struktur i muntliga och skriftliga redovisningar Kriterier för betygen Godkänd och Väl godkänd erhålles i anslutning till examinationsuppgifterna. Betyget för kursen är en sammanvägning av de betyg som erhålles på respektive examinationsuppgift. Omtentamenstillfällen meddelas enligt anvisning.