SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN

Relevanta dokument
SPRÅKPROGRAM. gällande finska och svenska språket

Då vården sker på det egna modersmålet är det lättare för patienten att vara delaktig och och förstå syftet med vården.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum Östdahl, Stig Saarukka, Karin Forsström, Christer Näse, Maj-Britt Furu, Tuula

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Sammanträdesdatum Östdahl, Stig Saarukka, Karin Forsström, Christer Näse, Maj-Britt Furu, Tuula

Nämnden för den språkliga minoriteten Bilaga 1 32 EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS SPRÅKPROGRAM

Denna manual är ett redskap för utvärdering av servicen på svenska. Målet är att i praktiken hjälpa kommunerna i utvecklandet av servicen.

VALAS Luonnos Svenska

Språkprogram för Nylands förbund

Språket inom allmän förvaltning

NÄMNDEN FÖR DEN SPRÅKLIGA MINORITETEN. Till social- och hälsovårdsministeriet och finansministeriet

Medborgare i andra länder än Finland har samma rätt som finska medborgare att använda finska eller svenska hos myndigheterna.

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Språket inom social- och hälsovård

Begäran om utlåtande: Social- och hälsovårdsministeriets begäran om utlåtande

Vasa centralsjukhus, sammanträdesrummet på X6

Svar på fullmäktigemotion 4/2013, Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun

Kaikkien aikojen Porvoo Alla tiders Borgå

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

SPRÅKPROGRAM

Språkliga rättigheter

Föredragande: Äldre justitieombudsmannasekreterare Mikko Sarja SPRÅKLIGA RÄTTIGHETER I SAMBAND MED UTDELNING OCH BESTÄLLNING AV VÅRDARTIKLAR

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors,

Vårdreformen och den svenskspråkiga servicen i Nyland. Christina Gestrin

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

Får man vara sjuk på svenska???

Innehåll. 1 Inledning 3. 2 Grundlagen 4. 3 Språklagen 5. 4 Sektorlagstiftning 7. 5 Bildande av samarbetsområden 8. 6 Ändringar i kommunindelningen 9

LAPE-programmet ur ett språkserviceperspektiv - en kartläggning och konsekvensbedömning av service på svenska för barn och familjer

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Finlands Svenska Handikappförbund kommenterar härmed upphandlingen av tolktjänsten för handikappade personer (personer med funktionsnedsättning).

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Klaganden bad justitieombudsmannen utreda Skatteförvaltningens förfarande. Klagomålet gällde på vilket språk besluten fattas inom arvsbeskattningen.

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset. vice ordförande medlem medlem medlem

EOAK/1990/2017. Beslutsfattare: Justitieombudsman Petri Jääskeläinen. Föredragande: Referendarieråd Mikko Sarja

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna DRAF

Ärende: Lägesrapport om riktlinjerna för en reform av socialvårdslagstiftningen.

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

Översättardagarna Vava Lunabba, överinspektör, Enhet för demokrati-, språk- och grundlägganderättigheter

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR

Jämställdhets- och likabehandlingsplan Studerande

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION 4/2013: Nationalspråksstrategi för Kyrkslätts kommun

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset

Nylands förbund, Estersporten 2 b, 4. våningen, Helsingfors. Rubrik Sida

Riksdagens förvaltningsutskott Helsingfors,

Lättläst. kvalitetshandbok

Personalstrategi och Handlingsprogram med målsättningar Kårkulla samkommun

Vasa centralsjukhus sammanträdesrum på sjätte våningen i X-huset. ordförande medlem medlem medlem medlem medlem sekreterare

Finansministeriets förfarande vid lagberedningen

Går pusslet att bygga på svenska efter SOTE - reformen

SV lausuntopyyntö VaVa Syksy 2017

Lag. RIKSDAGENS SVAR 162/2012 rd

Språkstrategi

Plan för den mångkulturella verksamheten inom Vörå kommuns barnomsorg och grundläggande utbildning

OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde

Kan man leda en kommun med föredragningslistor och protokoll? Den nya kommunallagen och den förtroendevaldas ställning. Ida Sulin, jurist

De språkliga rättigheterna i den nationella lagstiftningen Sammandrag av rapport utarbetad av språklagskommittén

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING

Kriterier för hemvården fr. o. m

Kårkulla samkommun. Kommunstrategi

Informationsstrategi för Malax kommun

BRISTER PÅ KOMMUNIKATIONSVERKETS SVENSKSPRÅKIGA WEBBINFORMATION. Kommunikationsverket har gett en utredning ( , dnr 776/089/2016; bilaga).

EGENTLIGA FINLANDS VÅRD- OCH LANDSKAPSREFORM

Brytningsskede i informationslagstiftningen. Kommunen på nätet Jurist Ida Sulin,

Helsingfors stad Protokoll 1/2018 Svenska sektionen vid nämnden för fostran och utbildning

Uppgifterna för servicecentralen för socialvårdstjänster har fastställts i grundtrygghetsnämndens instruktion

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta

UPPGIFTER OM SERVICEPRODUCENTEN/SERVICESEDELFÖRETAGAREN. Serviceproducentens namn: Adress: FO-nummer: Kontaktperson: Telefonnummer: E-postadress:

Verktyg för nationalspråksstrategin Verktyg för Nationalspråksstrategin

för Västra Nylands sjukvårdsområde

Lag om särskild med anledning av funktionshinder

Handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur Uppdatering 2013

Kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för svaret. Sune Lang,

Den interna tillsynen är ett hjälpmedel vid ledningen av verksamheten. Landskapsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna tillsynen.

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Grundavtal för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård

Innehåll. Vanda stads tvåspråkighetsprogram

Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken?

Hello! Hej! 1B/2019 VILKA SPRÅK LÄSES I DEN. Statistika uppgifter om elevernas BAKGRUND. Bonjour! Tschüß!

1. Registrets namn Patientregister för Kronoby hälso- och sjukvård Abilita

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram

INSTRUKTION FÖR GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN OCH GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN

Kaskö stads informationsstrategi

Språkstrategier, språkpolicy och språkprinciper - Terminologisk analys av språkrelaterade mål i organisationskontext. Nina Pilke Nordiska språk

Grankulla stads tvåspråkighetsprogram UTKAST ( )

INSTRUKTION FÖR SOCIALNÄMNDEN I KUMLINGE KOMMUN

VASAMODELLEN Samlokaliseringen av skolorna har sin upprinnelse i det faktum att Vaasan lyseon lukios fastighet

LANDSKAPS- OCH VÅRD- REFORMEN I ÖSTERBOTTEN FÖRBEREDELSER REGLEMENTE FÖR POLITISKA REFERENSGRUPPEN

Transkript:

1 SPRÅKPROGRAM FÖR MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN BAKGRUNDSINFORMATION OM MELLERSTA ÖSTERBOTTENS SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSSAMKOMMUN (verksamhet från år 2017) - karta över regionen, avtalskommunerna och samarbetskommunerna - samarbetet inom regionen - varifrån kommer våra klienter/patienter? - grundinformation med %, Jakobstadsregionen medräknad Inledning TEXTEN GÄLLANDE VÄRDEN KONTROLLERAS ÄNNU NÄR DE HAR FORMULERATS Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun har målsättningen att erbjuda invånarna kvalitativ service. Grundläggande värden i arbetet är att främja hälsa och välbefinnande, respekt för människovärdet, rättvisa, självständighet och ansvarsfullhet. Dessa värden omfattar klientens/patientens rätt att få service på sitt eget modersmål, vilket i det här språkprogrammet innebär svenska eller finska. Språket har en stor betydelse när det gäller klientens/patientens erfarenhet av servicen och vården. Då servicen och vården tillhandahålls på klientens/patientens eget modersmål är det lättare för klienten/ patienten att bli delaktig i servicen och vården och i de beslut som berör den, men också att förstå syftet med verksamheten. Därför är det viktigt att klienten/patienten erbjuds möjlighet att använda sitt eget modersmål (finska/svenska). Vid beredningen av detta språkprogram har man tagit del av Vasa sjukvårdsdistrikts språkprogram, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts språkprogram samt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts språkprogram. Jämlika nationalspråk De språkliga rättigheterna bygger på lag. Enligt Finlands grundlag är Finlands nationalspråk finska och svenska. Myndigheterna bör säkerställa att jämlikhetsprincipen förverkligas vid tillhandahållande av tjänster för svensk- och finskspråkiga personer. Enligt språklagen har var och en rätt att i kontakter med myndigheter använda och få betjäning på sitt eget modersmål, svenska eller finska. Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen skall samkommunen ordna hälso- och socialvård vård på både finska och svenska, så att klienterna blir betjänade på det språk de väljer. Även i lagarna om klientens och patientens ställning och rättigheter stadgas om klientens/patientens språkliga rättigheter. Klienten/patienten skall således bli betjänad på det språk han eller hon väljer, antingen svenska eller finska.

2 I förvaltningsstadgans 131 definieras tvåspråkigheten i samkommunens verksamhet enligt följande: Tvåspråkigheten i samkommunens verksamhet De olika språkgruppernas behov ska beaktas jämbördigt i organiseringen av samkommunens förvaltning och verksamhet samt i informationen. Samkommunens service ska ordnas så att invånarna kan få service på sitt eget modersmål, finska eller svenska. För att säkra ordnandet av svenskspråkig service finns det en svensk sektion i samkommunen. I språkprogrammet och i bestämmelserna om kraven av språkkunskap hos personalen beaktas områdets olika behov. Tvåspråkiga kommuner som avses i grundavtalet och denna förvaltningsstadga är Karleby och Kronoby. Av tjänsteinnehavarna och arbetstagarna krävs sådana språkkunskaper som särskilt har fastställts eller beslutats om. Samkommunstyrelsens och samkommunfullmäktiges föredragningslistor och protokoll utarbetas på finska. I styrelsens föredragningslistor och protokoll översätts ärenderubrikerna och beslutsförslagen till svenska. Protokollsutdrag och beslut ges vid behov även på svenska. Fullmäktiges föredragningslistor och protokoll översätts i sin helhet till svenska. (Om det uppstår oklarheter är den finskspråkiga texten avgörande). Svenska sektionens uppgift är att utveckla och koordinera den svenskspråkiga befolkningens social- och hälsovårdsservice samt svenskspråkig examensinriktad utbildning och fortbildning för personalen, att ge rekommendationer till styrelsen och vid behov till fullmäktige, att definiera de serviceställen där goda kunskaper i svenska krävs, att övervaka att det finns tillräcklig svenskspråkig personal inom de olika enheterna samt att ge rekommendationer om klagomål beträffande service på svenska. Strategins fyra dimensioner Strategin utgår från fyra dimensioner: klienter/patienter, personal och kunnande, processer, samt ekonomi och effektivitet. Språkprogrammet utvärderas utgående från dessa dimensioner, de språkliga målen, hur de förverkligas och nödvändiga åtgärder. TEXTEN OM STRATEGIN KONTROLLERAS NÄR DEN TEXTEN ÄR KLAR KLIENTER/PATIENTER Tyngdpunkt i språkprogrammet är att klienten/patienten betjänas på sitt modersmål finska eller svenska. Alla vård- och servicekontakter sker på det språk klienten/patienten önskar (finska/ svenska). Förmannen uppmuntrar personalen att använda de båda inhemska språken i kontakter med klienter/patienter. Personalen informeras om språkprogrammet. När ett vård- och serviceförhållande inleds frågar personalen

3 klienten vilket språk han/hon önskar använda. Vid behov kan personal hänvisas till språkskolning och ges möjlighet att delta i skolningen på arbetstid. Skriftliga klient-/patientanvisningar finns att tillgå på svenska och finska. Klient-/patientanvisningarna översätts till de båda språken (svenska/finska). Klienten/patienten får beslut, utlåtanden, epikriser och polikliniktexter på sitt modersmål. Samkommunens webbsidor, skyltning, broschyrer och övrig kommunikation tillhandahålls på de båda språken. De handlingar som sänds till klienten/patienten översätts till klientens/patienten modersmål (svenska/finska). Allt informationsmaterial till klienter/patienter översätts till de båda inhemska språken. Varje klient/patient är viktig Utgångspunkt för uppgörandet av språkprogrammet har varit att säkerställa att klientens/patientens språkliga rättigheter förverkligas. Vården av och servicen för varje klient/patient är lika viktig oberoende av vilket språk som används. I vården/servicen är det klienten/patienten som beslutar om på vilket språk umgänget ska ske vid varje kontakt. Då en klient/patient kallas till vård/service kontrollerar man att kallelsebrevet och alla anvisningar som sänds till klienten/patienten är uppgjorda på klientens/patientens modersmål. Till klienten/patienten på eget modersmål: > Kallelsebrev > Beslut > Vårdanvisningar > Sammanfattningar > Slutomdömen > Utlåtanden > Broschyrer > Elektronisk kommunikation > Social- och patientombudsmannatjänster Förverkligandet av språkprogrammet följs upp med enkäter, mätning av kundrespons/-belåtenhet samt respons från social- och patientombudsmannen. Svenska sektionen följer upp och övervakar hur programmet förverkligas.

4 PERSONAL OCH KUNNANDE Målet är att personalen ska kunna betjäna klienter/patienter på de båda inhemska språken, svenska eller finska, utgående från klientens/patientens modersmål. Det är viktigt att varje anställd förstår att en vård/service som ges på klientens/patientens eget modersmål utgör en del av vårdkvaliteten. Klienterna/patienterna värdesätter att personalen försöker ge betjäning på klientens/patientens eget modersmål och utvecklar således även personalens språkkunskaper. Personalen betjänar klienten/patienten på hans/hennes modersmål. Språkkunskaper beaktas i samband med rekryteringen. Platsannonsering sker på båda språken. Vid annonsering om personalanställningar kan i annonsen framgå vilka språkkunskaper som förutsätts i arbetet eller räknas som merit. Vid vissa anställningar förutsätts goda muntliga och skriftliga kunskaper i de båda inhemska språken. Vid vissa av sektionen definierade serviceställen, särskilt inom hälso- och socialvård, förutsätts goda kunskaper i svenska. Personalen har tillräckliga språkkunskaper för att kunna ge god språklig service. Språkkunskaperna hos personal som deltar i klient- /patientkontakter säkerställs i samband med utvecklingssamtalen. Personalen har möjlighet att utveckla sina språkkunskaper. Personalens språkkunskaper och användning av de båda inhemska språken syns i lönesättningen. Personalen har möjlighet till fortbildning på svenska. Personalen uppmuntras att delta i språkkurser. Förmannen ser till att de anställda har möjlighet att delta i språkkurser vid behov. Personalen kan använda arbetstid för att delta i språkkurser. Utbudet av språkkurser är tillräckligt och motsvarar till sitt innehåll personalens behov. Språktillägg beviljas till personal som betjänar klienter/patienter på de båda språken. Föreslås att dessa frågor bör utredas närmare i samråd med personalenheten. Utbudet beaktas årligen vid planeringen av utbildning. Samarbetet med yrkesutbildningsanstalter och

5 enheter för fortbildning är fortlöpande och resultatinriktat. Uppföljning: - antal språkkurser/deltagare - antal språktillägg och språktilläggens fördelning på olika nivåer - PROCESSER I varje fas av service-/vårdprocessen säkerställs att klientens/patientens språkliga rättigheter förverkligas. Modersmålet dokumenteras tydligt i remisser, klient-/patientadministrativa system och journalsystem, och vården/servicen tillhandahålls på klientens/patientens eget modersmål. Svenska sektionen följer upp de serviceställen och funktioner som skall ge god service på svenska samt följer tillsammans med personalansvariga upp att så sker. Befintliga blanketter och system kontrolleras för att säkerställa att de är försedda med ett utrymme där modersmålet kan anges. Klienten/patienten får utlåtanden/beslut/ sammanfattningar på sitt eget modersmål inom rimlig tid. Enheten kontrollerar att skriftliga och elektroniska klient-/patientanvisningar samt broschyrer är tillgängliga på de båda inhemska språken. Samkommunens kommunikation fungerar på de båda inhemska språken. Vid upphandling av köptjänster för vården/servicen Samkommunens officiella dokument är tvåspråkiga. - I fullmäktige översätts dokumenten till svenska - I styrelsen översätts ärenderubrikerna och beslutsförslagen till svenska - I svenska sektionen är alla dokument på svenska. Dokument och anvisningar gällande personalärenden och -förvaltning finns på finska och svenska I anbudsförfrågan och avtal ställs villkoret att de

6 krävs att tjänsterna tillhandahålls på de båda inhemska språken. tjänster som samkommunen upphandlar tillhandahålls på finska och svenska. I utvecklingsarbetet beaktas de båda inhemska språken. Gällande av sektionen särskilt definierade ställen ställs villkor att de upphandlade tjänsterna tillgodoses på en god svenska. I arbetsgrupper för utvecklingsarbete av olika slag beaktas de båda inhemska språken. Förverkligandet av språkprogrammet följs upp. Varje enhet ansvarar för att språkprogrammet omsätts i praktiken. Svenska sektionen följer med att språkprogrammet följs. Varje resultatenhet har en utsedd ansvarsperson som ansvarar för att språkprogrammet efterföljs. Ansvarspersonerna bildar ett nätverk för att kunna stöda varandra i arbetet med språkprogrammet. Svenska sektionen övervakar att informationen tillhandahålls på de båda inhemska språken. EKONOMI OCH EFFEKTIVITET Resurser som behövs för att upprätthålla och utveckla en god språklig service ingår i den årliga budgeten. Alla enheter reserverar resurser i budgeten för att utveckla och upprätthålla den lagstadgade språkliga servicen. Kontakt och samarbete med olika stiftelser och fonder upprätthålls och effektiveras. Beaktande av kostnader En tvåspråkig samkommun måste ta i betraktande att områdets tvåspråkighet innebär att servicen ska tillhandahållas på två språk. Att upprätthålla denna lagstadgade rättighet innebär merkostnader, men det går inte att göra avkall på denna skyldighet genom att åberopa resursbrist. Nödvändiga resurser ska reserveras i budgeten för att säkerställa den service som stadgas i språklagen. Som hjälp används stiftelsers och fonders möjligheter att stöda service på svenska. Följande faktorer beaktas vid uppgörandet av budgeterna > språktillägg > språkutbildning > översättning > tvåspråkig information