Gramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test

Relevanta dokument
Cellen och biomolekyler

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Biologi 2. Cellbiologi

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 63,5

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Användning av kol och energikällor

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

Mekanismer för antibiotikaresistens

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Vad krävs för liv? Vad är liv? Allt liv består av celler! Livets uppkomst

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Omtentamen DSM frågor Max 44 poäng, Godkänt = 30 p Lycka till!

KOMMENTARER TILL KAPITEL 4. Trots att det finns mängder av olika bakteriearter så kan huvuddelen av dem delas in i :

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Vad innehåller en bakterie?

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012

KOMMENTARER TILL KAPITEL 6

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT METABOLISM (sid )

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Info r prov i cellbiologi Biologi B

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

TENTAMEN. Kurs: Mikrobiologi och immunologi, Mikrobiologidelen. Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007

Kunskapsmål ht (reviderade )

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

DNA-labb / Plasmidlabb

Rening av proteiner: hur och varför?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: ) Totalpoäng: 75

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Lite basalt om enzymer

Det gäller att vara tydlig!

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

KOMMENTARER TILL KAPITEL 4

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT GENETISK INFORMATION (sid )

(hopar) G+ kocker aeroba: Stafylokocker. Gramfärgning: Grampositiva

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT Introduktion till cellens och organismers metabolism (sid )

Kompendium i Bakteriologi

Översikt metabolismen

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Gastrointestinala infektioner och PCR-diagnostik. Kristina Nyström och Annika Ljung Klinisk Mikrobiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

RNA-syntes och Proteinsyntes

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin Jan-Olov Höög 1

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.

KOMMENTARER TILL KAPITEL 7 OCH 8. Den centrala dogmen är gemensam för eukaryoter och prokaryoter.

JANINA WARENHOLT Molekylär patologi LUND

Kapitel Var är vi i kursen???

Ackrediteringens omfattning

Mutationer. Typer av mutationer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

Transkript:

KLASSIFICERING AV BAKTERIER Efter; Fenotyp Cellvägg Form Växtsätt Metabolism Med hjälp av; Metoder som Gramfärgning Mikroskopi Odling och mikroskopi Biokemiska test

Fortsättning hur Bakterier kan klassificeras fenotypiskt genom studier av; Utseende i mikroskop (mikroskopi) Utseende på odlingsplatta (makroskopiskt utseende) Bakteriens metabolism (Biotypning) Bakteriens antigentyp eller patentens antikroppar (serotypning) Bakteriens känslighet för antibiotika (antibiogram) Bakteriens känslighet för infektion av bakteriofager/bakterier virus (fagtypning)

Bakterier kan klassificeras analytiskt genom studier av; Bakterie-cellväggens fettsyra innehåll Hela bakterie cellens fett innehåll Hela bakterie cellen protein innehåll Multilocus enzym elektrofores

* Hur kan man klassificera bakterier genotypiskt? Bakterier kan klassificeras genotypiskt genom studier av; Nukleinsyra sekvens analys G och C ratio DNA hybridisering Epidemiologiska (spridning) studier; Plasmid analys Ribotypning Kromosomal DNA fragmentering PCR/Real-tids PCR

Några molekylärbiologiskatekniker

Gram-färgning

GRAM-FÄRGNING Kristall violett (blått) Jod Alkohol Safranin (rött)

Bakterie morfologi/form

Klassificerings schema för bakterier; Aerob, Gram positiva kocker Aerob, Gram-negativa kocker Aerob, Gram-negativa coccobaciller Aerob, Gram-negativa baciller Anaeroba, Gram-positiva Anaeroba, Gram-negativa Bakterier med annorlunda cellvägg som är medicinskt viktiga.

Lite exempel, se studiehandledning vilka ni ska kunna Spiroketer Treponema p. borellia b. Spiral,komma,måsvingeformade Campylobacter j. Helicobacter p. Vibrio c. Mycobacteria Mycobacterium t. Mycoplasma

G+ kock Streptokock Stafylokock G+ stav/bacill Corynebacterium d. Bacillus Clostridium G- kock Neisseria g. Neisseria m. Branhamella Veionella

G- stav/bacill enterobakterier, E.coli Salmonella Shigella Yersinia Bordetella Legionella Hemophilus Annorlunda cellväll Chlamydia

Bakterier som är associerade med livsmedelsburna infektioner

Bakterier som är associerade med vattenburna infektioner

BAKTERIE CELLENSUPPBYGGNAD Arvsmassan (DNA), RNA, plasmid Cytoplasman Cellmembranet Cellväggen Kapsel/slem Flagell Pili/fimbrie Spor

Arvsmassan (DNA), RNA, plasmid Bakterier har en cirkulär DNA molekyl/kromosom (nukleoid = avgränsat ställe där DNA t finns) Precis som hos eukaryota celler så; DNA=> RNA=> Protein Bakterier kan innehålla plasmider som Inte är nödvändiba för överlevnad men Som ger en tillväxt fördel

Bakterie-celldelning

G+ G- Ofullständig klyvning av septum kan ge kedje eller kluster bildning Staffylokocker Streptokocoer

Varför ger en asexuell delning liten genetisk variation? Vad ökar den genetiska variationen hos bakterier? Transformation Konjugation Transduktion Spontana/inducerade mutationer

Överkurs! PLASMIDER KAN ANVÄNDAS VID KLONING Vilka steg är viktiga då man vill klona en gen och uttrycka Genens produkt/protein i en bakterie? 1. Klippa genen och den genetiska konstruktion som ska bära genen tex en plasmid Med ett RESTRIKTIONS ENZYM* 2. Klistra ihop dom med LIGAS 3. TRANSFORMERA in i bakterien *Restriktions enzym finns normalt i baktereir, varför? För att de är ett fösvar mot bakteriofager/bakterie virus efterson de klipper sönder främmande nukleinsyra som kommer in I bakterien. Bakteriens DNA är metylerat som skydd vid de positioner som restriktions enzymet klipper vid.

Cytoplasman Vätskan som finns i bakterie cellen Innehåller vatten, salter, näringsämnen, ribosomer och granulae ( korn som lagar Framförallt kol och kväve överskott) Inga organeller (mitokondrier, endoplasmatiskt retikilum, golgi apparat)

Cytoplasmamembranet Ett hölje runt cytoplasman Består till största delen av fosfolipider, proteiner och enzymer Proteinerna och enzymerna ansvarar för att sköta transport, membran potential och producera energi Cytoplasma membranet sköter alltså den funktion som mitokondrien sköter I en eukaryot cell (dvs producera energi)

Cellvägg Hos Gram-positiva (G+) bakterier består cellväggen av; Peptidoglukan glukan kedjor av N-acetylglykosamin och N-acetylmuraminsyra Som korskopplas mha tetra peptidbryggor Teikonsyra Polyribitol fosfat eller glycerol fosfat. Kopplas till peptidoglukanen Lipoteikonsyra Lipid (fett) kopplad till teikonsyra

Cellvägg Hos Gram-negativa (G-) bakterier består cellväggen av; Peptidoglukan (mycket tunnare än hos G+) Periplasma utrymme Med enzymer som är inblandade i transport, nedbrytning och uppbyggnad Yttermembran Fosfolipider med fettsyror (mättade) Protein Poriner, lipoproteiner, transport proteiner LPS (lipopolysackarid) Lipid A, core polysaccarid, O-antigen

LPS är ett så kallat Endotoxin Effekt; Stimulerar immunförsvaret kraftig Kan leda till; feber och shock Frigjord Lipoteikonsyra Har endotoxin effekter Teikonsyra Kan användas vid serotypning Är viktig för vidhäftning ->virulensfaktor

Peptidoglukanen är en polysackarid polymer G-M-G-M osv. Som korskopplas med peptid bindningar Glycin brygga Varierar (G+) Koppling till yttermembran i E.coli (G-)

Figur 3-9 Peptidoglukan sytes sker i 3 steg; Syntes av peptidoglukan delar. Ihopkoppling av dessa delar i membranet (Baktoprenol) Translokation och transpeptidering till cellens utsida. Peptidoglukan strukturen är ganska flexibel kan ge olika storlekar på bakterien i olika näringsrika miljöer. Ihopkopplingsreaktionen katalyseras Av Transpeptidas-Karboxylaser (dessa kallas också penicillin bindande proteiner)

G+ Teikonsyra (Lipoteikonsyra) Teikonsyra modifiering Definierar serotyp

Salmonella G- bakteriers hölje (envelope)

Kapsel/slem Består av mer eller mindre tätt lager av Polysackarider Främst disackarider och trisackarider samt polypeptider Är skyddande och vidhäftande

Flagell motorprotein Flagellin Är viktig för rörelse

Pili/fimbrie Byggs upp av proteinet pilin Viktig för adhesion och konjugation

Spor Mycket recisten mot miljöfaktorer Tar 6-8 h att bildas, kan överleva i decenier Dehydrerad, endast minimalt med proteiner men innehåller komplett DNA

Binder kalcium Keratin lik

Bakterie metabolism, tillväxt och tillväxt kontroll KATABOLISM = nedbrytning (genererar energi) ANABOLISM =uppbyggnad (kräver energi) Aerob = har syre som elektron acceptor Anaerob = har organisk elektron acceptor Fakultativt anaerob = klarar både aerob och anaerob miljö Obligat = måste

Matnäring/Biosyntes av DNA, protein, cellväll etc. Proteiner Kolhydrater Polysackarider Fett Lipider Aminosyror Hexoser, pentoser Monosackarider Fettsyra glycerol Energi Katabolism nedbrytning ger energi Anabolism uppbyggnad enegikrävande

Bakterie tillväxt kurva Lag fas anpassning till mediet A Accelerering B Log fas/exponentiell fas C Avtagande D Stationär fas (ingen tillväxt) E Avdödnings fas (toxiska metaboliter/celldöd) F

D E F C A B

Identifiera olika Bakterier beroende på fermentations produkt syror alkoholer Yogurt vin ost

Antiseptiska-medel och Desinfektions-medel Antiseptiska medel (levande material) Jodlösningar => denaturerar protein(tyrosin) 70%alkohol => förstör lipider, denaturerar protein Katjondetergent => förstör lipider Väteperoxid => oxiderar förstör lipider och denaturerar protein Desinfektions medel (bänkytor etc)

Vad innebär skillnaderna mellan G+ och G- Vad beträffar; Kliniskt beteende? Detektion? Behandling? Vilka cellväggskomponenter bidrar till virulens genom skydd mot immunförsvaret? Vilka cellväggskomponenter bidrar till virulens genom att de ger en toxisk respons? Vilka komponenter ska du välja om du ska eliminera G+ bakterier från en mix av G-och G+ *Divalent katjon lipider *Mild detergent lipider *Lysozym peptidoglukan *Transpeptidas peptidoglukan *β-laktam antibiotika peptidoglukan

VIRULENSFAKTORER

LPS är ett så kallat Endotoxin Effekt; Stimulerar immunförsvaret kraftig Kan leda till; feber och shock Frigjord Lipoteikonsyra Har endotoxin effekter Teikonsyra Kan användas vid serotypning Är viktig för vidhäftning ->virulensfaktor

Cytoplasma membran funktion - Generera ATP - Jämför med eukaryoters mitokondrie

Peptidoglukanen är en polysackarid polymer G-M-G-M osv. Som korskopplas med peptid bindningar Glycin brygga Varierar (G+) Koppling till yttermembran i E.coli (G-)

Figur 3-9 Peptidoglukan sytes sker i 3 steg; Syntes av peptidoglukan delar. Ihopkoppling av dessa delar i membranet. Translokation och transpeptidering till cellens utsida. Ihopkopplingsreaktionen katalyseras Av Transpeptidas-Karboxylaser (dessa kallas också penicillin bindande proteiner)

G+ Teikonsyra (Lipoteikonsyra) Teikonsyra modifiering Definierar serotyp

Salmonella G- bakteriers hölje (envelope)

Vad inhiberar peptidoglukan syntes? Vad händer om peptidoglukan syntesen inhiberas? Om Baktoprenol inhiberas (med ex. vancomycin eller bacitracin) vilken prekursor ansamlas då i cellen?

Figur 3-9 Peptidoglukan sytes sker i 3 steg; Syntes av peptidoglukan delar. Ihopkoppling av dessa delar i membranet (Baktoprenol) Translokation och transpeptidering till cellens utsida. Peptidoglukan strukturen är ganska flexibel kan ge olika storlekar på bakterien i olika näringsrika miljöer. Ihopkopplingsreaktionen katalyseras Av Transpeptidas-Karboxylaser (dessa kallas också penicillin bindande proteiner)

Varför är sporer så recistenta mot tex hög värme, strålning, enzymatisk och kemisk nedbrytning?

Vad är en virulens faktor? Ge exempel på virulens faktorer hos baktrier? Ge exempel på hur en bakterie kan skydda sig mot Värdens immunförsvar.