1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,

Transkript

1 1(5) Exempel på organisationen av en hypotetisk universitetsinstitutions inneslutna användningar av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i olika verksamheter För att ge vägledning om vad som är en användning, har nedan en hypotetisk institutions olika verksamheter med innesluten användning av GMM beskrivits. Verksamheter så som de definieras i detta fall, är inte respektive institutions samlade verksamhet utan ett antal definierade, administrativa, verksamheter med innesluten användning av GMM på en och samma institution. En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress, - är av en viss typ (t.ex. laboratorieverksamhet eller djurverksamhet) och - har en viss skyddsnivå (1,2, 3 eller 4) De nedan beskrivna GMM-verksamheterna skulle kunna finnas på en universitetsinstitution under en persons ledning. Användningarna i respektive verksamhet bedrivs i olika forskargrupper. För ytterligare vägledning om verksamhetsoch användningsbegreppen, se vår vägledning för innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer under rubriken Teman på Arbetsmiljöverkets webbplats ( En förutsättning i nedanstående exempel, är att riskbedömningarna utförts och valet av skyddsåtgärder för respektive användning enligt tillämplig tabell i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:5) om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer har gjorts på ett korrekt sätt. I vissa av exemplen diskuteras sådant som vi funnit vara problem för användare när de skall göra riskbedömningar. Exemplen skall inte ses som någon absolut sanning om klassificering och val av skyddsåtgärder för alla liknande användningar. Varje användare måste se till att dennes användning blir korrekt bedömd och att nödvändiga skyddsåtgärder tillämpas.

2 2(5) F-verksamhet I: Laboratorieverksamhet i anläggning FI Användning FI-1 En icke-virulent stam av bakterien Escherichia coli som är multipelt auxotrof 1 används för att klona DNA-fragment som kodar för olika enzymer som inte är toxiska 2. Användning FI-2. GMM som konstruerats av Bacillus subtilis med samma fragment klonade som i FI-1 Användning FI-3 GMM som konstruerats av jäst (Saccharomyces cerevisiae) med samma fragment klonade som i FI-1 Användning FI-4 Auxotrofa E. coli innehållande plasmider med olika delar av adenovirus odlas i syfte att konstruera replikationsdefekta virus. F-verksamhet II: Storskalig verksamhet, anläggning FII Användning FII-1 Användningen i FI-1 med multipelt auxotrofa E.coli skalas upp för odling i en 100 liters fermentor. Metoden och de skyddsåtgärder som behöver vidtas är så annorlunda att detta torde vara en ny verksamhet. Skyddsåtgärderna som behöver vidtas för fermenteringen återfinns i tabell 2 i AFS 2000:5, men även tabell 1a kan behöva fyllas i. F-verksamhet III: Djurverksamhet, anläggning FIII Användning FIII-1 Gener för uttryck av fluorescens, t.ex. genen för green fluorescent protein (GFP), har inkorporerats i genomet på de celler man vill studera. Det har gjorts med hjälp av en replikationsinkompetent retrovirusvektor i laboratorieverksamhet. Efter noggrann karakterisering och undersökning, tillförs dessa celler möss, för studier av hur cellerna hanteras av mössens immunsystem. 1 Att en bakterie är multipelt auxotrof innebär att den behöver ett antal olika näringsämnen som den inte kan tillverka själv. Det kan t.ex. vara vitaminer, aminosyror och nukleotider. Bakteriens egen förmåga att tillverka dessa näringsämnen har slagits ut med mutationer. 2 Observera att användning av GMM som konstruerats av multipelt auxotrofa E. coli kan behöva skyddsåtgärder enligt skyddsnivå 2 i tabell 1 i föreskrifterna, t.ex. om man klonar gener som kodar för proteiner med stark fysiologisk påverkan som superantigener eller toxiner.

3 3(5) L-verksamhet I: Laboratorieverksamhet i anläggning LI Observera att avgränsningen av vad som kan inrymmas under en enskild användning inom L-verksamhet är striktare än för enskild användning inom F-verksamhet! Användning LI-1 Den gula varbakterien Staphylococcus aureus används som värd. I bakterien klonas DNAsekvenser som kodar för proteiner som inte bedöms kunna påverka risken med användningen, t.ex. enzymer för syntesen av någon aminosyra. Om denna bakterie är av vildtyp, bör den enligt den vägledande förteckningen i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, klassificeras i riskklass 2. Med hänsyn taget till övriga faktorer i användningen, bedöms skyddsåtgärder på skyddsnivå 2 vara tillräckliga. Användning LI-2 Samma S. aureus som i LI-1 används för att göra olika konstruktioner för att undersöka de olika virulensfaktorerna hos S. aureus. Olika deletioner introduceras i de gener som kodar för faktorer viktiga för virulensen med sådan metodik att användningen omfattas av reglerna 3. Användning LI-3 I samma laboratorium pågår parallellt ett projekt att undersöka bakterien Streptococcus pyogenes med avseende på dess virulensfaktorer. På samma sätt som i LI-2 görs deletioner i gener viktiga för virulensen. Användning LI-4 Samma S. aureus som i LI-1 används. Olika konstruktioner görs för att undersöka hur denna bakteries fenotyp ändras om gener för virulensfaktorer från andra stafylokocker med andra egenskaper ersätter motsvarande gener i värdorganismen. Alla dessa tänkbara konstruktioner behöver inte självklart ge samma resultat i riskbedömningar. Därför kan det vara fråga om flera användningar, om det handlar om ett program som omfattar många olika gener från olika stafylokocker. Användningarna LI- 5, LI-6 och LI-7 Ett projekt pågår för att studera möjligheterna att använda olika virusvektorer för att uttrycka proteiner i celler. I detta projekt används cellodling med eukaryota celler. Efter individuella riskbedömningar har man kommit fram till att samma skyddsåtgärder och arbetsmetoder är tillämpliga för 3 olika replikationsdefekta virus med ett antal definierade insert som man ämnar studera. Cellerna bedöms "neutrala" i förhållande till 3 Definitionen av GMM finns i 2 till AFS 2000:5. I Bilaga A i råden till dessa föreskrifter finns en vägledning för tolkning av definitionen i 2.

4 4(5) de virus som odlas på dem. Det är inte fråga om samma användning då virusvektorerna är att betrakta som olika GMM eftersom deras egenskaper skiljer sig. Det blir alltså 3 användningar, Användning LI-5: Virus 1, Användning LI-6: Virus 2, och Användning LI-7: Virus 3. Observera att det inte är enbart vektorn och hur man använder GMM som avgör hur många användningar det kan bli fråga om. Skulle t.ex. de olika gener som klonas kunna ge avsevärt olika egenskaper till respektive GMM, kan det bli fråga om ytterligare användningar med samma virusvektor. L-verksamhet II: djurverksamhet, anläggning LII Användning LII-1 Den virusvektor med insert som användes på laboratoriet i LI-5 används även i djurförsök. I detta fall är det fråga om både ny GMM-verksamhet (i djuranläggningen) och ny användning (som behöver riskbedömas för sig), trots att det är fråga om samma GMM, som använts i annat sammanhang. R-verksamhet I: Laboratorieverksamhet, anläggning RI Användning RI-1 Genetiska modifieringar av E. coli stam O157:H7. Stammen ska enligt förteckningen i bilaga 2B i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet klassificeras i riskklass 3. Med hänsyn till övriga faktorer i användningen kan användningen inte bedrivas på lägre skyddsnivå än 3. Notera dock att i detta fall står det 3(**) i AFS 2005:1, det innebär att bakterien normalt inte smittar genom luften. Vissa skyddsåtgärder på skyddsnivå 3 enligt bilaga 3 C till AFS 2005:1 kan uteslutas efter tillstånd från Arbetsmiljöverket. R-verksamhet II: Storskalig verksamhet, anläggning RII Användning RII-1 Man vill rena och studera ett av de enzymer som studerades i användning L1.1 med S. aureus ovan. Metoden innebär odling i storleksordningen 100 liter. Enligt 6 i AFS 2000:5 skall GMM, med så liten risk för hälsa och miljö som verksamheten medger, väljas. I detta fall har man misslyckats med att effektivt uttrycka detta enzym i mindre farliga värdorganismer, såsom auxotrofa E. coli eller S. cerevisiae, och behöver därför använda en av de patogena GMM som användes. Med anledning av att volymen ökades visade riskbedömningen att det fanns behov av ytterligare skyddsåtgärder. Användningen av den GMM, som i laboratorieskala krävde skyddsåtgärder på skyddsnivå 2, krävde efter uppskalningen till 100 liter vissa åtgärder

5 5(5) på skyddsnivå 3 enligt tabell 2, bilaga 3 i AFS 2000:5. I samband med att tillståndet prövas, avgörs vilka skyddsåtgärder som slutligen kommer att behöva tillämpas. Gränsen för vad som är storskaligt när det gäller innesluten användning av GMM avgörs inte av någon absolut volymgräns. Om skyddsåtgärder enligt tabell 2 i AFS 2000:5 måste tas till, är det storskalig användning. Till detta kommer att enligt 29 föreskrifterna AFS 2005:1 får inte verksamheter med användning av smittämnen i riskklass 2 enligt kriterierna i bilaga 2A (till AFS 2005:1) med mer än 500 liter sammanlagd kulturvolym bedrivas, om verksamheten inte fått tillstånd från Arbetsmiljöverket. Detsamma gäller för all användning av smittämnen i riskklass 3 och 4 (samt förvaring av dem) enligt kriterierna i bilaga 2A i AFS 2005:1.