GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2012-03- 08. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling"

Transkript

1 GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Konventionell växtförädling 1

2 Från jägare/samlare till jordbrukare (10 12 tusen år sedan) Mänsklig selektion Vilda växtpopulationer Bevarande av mutanter med för människan värdefulla egenskaper Domesticering Grödor beroende av människan Växtförädling Nya sorter 2

3 Växtförädling Förändra växters genetiska egenskaper för att anpassa dem efter människans behov. Förutsätter genetisk variation. Olika kål samma art (Brassica oleracea) Vildkål 3

4 Teosinte F1-hybrid Majs Teosinte 5-12 kärnor Kärnorna omges av hårt hölje Vid mognad faller enskilda kärnor till marken Överlever mag-tarmkanalen hos djur Förgrenad Majs 500 kärnor eller mer Kärnorna har inget skyddande hölje Kärnorna sitter hårt fästade till kolven Bryts lätt ner i mag-tarmkanalen Ogrenad Till begreppet konventionell växtförädling räknas många olika tekniker t.ex.: Polyploidisering = kromosomfördubbling Toxinet colchicine från tidlösa. Mutagenes = växtmaterial behandlas med mutagena ämnen eller strålning -> många slumpmässiga mutationer i arvsmassan. Kromosomfördubbling inte GMO Mutagenes GMO, men undantas i lagstiftningen. 4

5 Vad skiljer genteknisk förädling från konventionell? 1) Genetiskt material kan överföras mellan vitt skilda organismer 5

6 . Olika organismer - samma byggstenar 2) Enstaka egenskaper kan överföras Vildart/sort med önskad egenskap " Kommersiell sort Önskad gen Konventionell korsning X! Genteknik Önskad gen " "! 6

7 Den vilda potatisen Solanum bulbocastum bär på gener som ger resistens mot Phytophtora infestans Bladmögel Solanum bulbocastanum Brunröta Direkt korsning mellan S. bulbocastum och S. tuberosum är inte möjligt S. bulbocastum x S. acaule -> hybrid Kromosomfördubbling av hybriden Kromosomfördubblad hybrid x S. phureja -> trihybrid Trihybrid x S. tuberosum -> tetrahybrid 7

8 Fortuna Resistensgenerna isoleras från S. bulbocastanum och överförs till S. tuberosum (vanlig potatis). GMO Kontroll GMO Kontroll Kontroll Fältförsök i Sverige Klassisk GMO 8

9 DNA överförs till en cell och integreras i arvsmassan. Kromosom Cell DNA GMO på molekylär nivå DNA i en organism.aaaattggcctttcgcggtattccttc.ttttaaccggaaagcgccataaggaag DNA tillförs GTCCCCGTTAA CAGGGCAATTT AAAATTGGCCGTCCCCGTTAATTTCGCGGTATTCCTTC.. TTTTAACCGGCAGGGCAATTTAAAGCGCCATAAGGAAG.. Hybridnukleinsyra/rekombinant DNA 9

10 Från den genetiskt modifierade cellen utvecklas en planta som innehåller den nya genen i alla sina celler. Växten har fått en ny egenskap. GMO eller inte GMO? 10

11 Definitionerna i lagstiftningen är 20 år gamla. Det har skett en mycket snabb utveckling under denna period. Internet blir tillgängligt för allmänheten Det är i dagsläget oklart om vissa tekniker leder till en GMO som ska regleras eller inte. Produktbaserad lagstiftning I t.ex. Kanada bedöms en herbicidtolerant gröda på samma sätt oberoende av om den tagits fram via konventionell förädling eller med hjälp av genteknik. Processbaserad lagstiftning Inom EU regleras den herbicidtoleranta gröda som tagits fram med hjälp av genteknik. Den konventionella gör det inte. 11

12 I de GMO som hittills godkänts har ett nytt DNA-fragment integrerats i arvsmassan för att: ett visst protein ska produceras. proteinproduktionen från en viss gen i organismen ska stängas av. De flesta av de nya teknikerna leder till en organism som: inte innehåller något nytt DNA. inte producerar något nytt protein. Direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO i miljön alla organismer undantaget människa. både utsättning i experimentellt syfte och för att släppa ut på marknaden. Definition Genetiskt modifierad organism: en organism, med undantag för människor i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte sker naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination. 12

13 Metoder för genetisk modifiering 1. Hybridnukleinsyratekniker som innebär bildande av nya kombinationer av genetiskt material genom att nukleinsyramolekyler, som framställts utanför en organism, införs i ett virus, en bakterie-plasmid eller i något annat vektorsystem och överförs till en värdorganism, i vilken de inte förekommer naturligt men där de är i stånd till kontinuerlig förökning. 2. Metoder som innebär direkt införande i en organism av sådant ärftligt material som beretts utanför organismen, genom bl.a. mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling. 3. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder, som innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt. 13

14 Exempel på nya tekniker ODM - Oligonucleotide Dependent Mutagenesis RTDS Rapid Trait Development System Del av en gen man vill förändra..attaaagcccgggccttttccggggtt En syntetisk oligonukleotid (kort DNA-bit) tillförs TTGCGGGCCTGG 14

15 Oligonukleotiden är designad så att den kan binda till en specifik plats i den gen man vill förändra. Till de platser i genen där man vill göra förändringen kan oligonukleotiden inte binda (A binder alltid till T och G till C)...ATTAAAGCCCGGGCCTTTTCCGGGGTT. TTGCGGGCCTGG Den felaktiga nukleotiden byts ut..attaa C GCCCGG G CCTTTTCCGGGGGTT 3) Oligonukleotiden bryts ner T T G C G G G C C T G G 15

16 Resultatet blir en riktad mutation. Inget främmande DNA kvar i organismen. Omöjligt att avgöra om mutationen tillkommit: på naturlig väg. via konventionell teknik (mutagenes). med den nya tekniken. ODM tekniken Företaget Cibus har bl.a. tagit fram en herbicidtolerant raps. Grödor med samma egenskap har tagits fram på konventionell väg. Tekniken anses inte leda till en GMO i USA. 16

17 Konventionell förädling Kromosomer Kemikalier skapar slumpmässiga mutationer över hela arvsmassan. ODM AATTGCGCTTGGAAAA En kort DNA-bit skapar en enstaka mutation på ett förutbestämt ställe i arvsmassan. Inget nytt DNA kvar. Uttryck som används i lagstiftningen Hybridnukleinsyratekniker (rekombinant) Nya kombinationer av genetiskt material I stånd till kontinuerlig förökning Införande av ärftligt material 17

18 Är en syntetisk oligonukleotid rekombinant? A + T + T + G + G + G +T + T + C + C + G + G = ATTGGGTTCCGG = Rekombinant nukleinsyra? Leder tekniken till nya kombinationer av genetiskt material i organismen?.atttggg..taaaccc...atttagg....taaatcc.. 18

19 Oligonukleotiden är inte i stånd till kontinuerlig förökning. Oligonukleotiden nedärvs inte ärftligt material som inte nedärvs?? Den mutation tekniken skapar nedärvs och är i stånd till kontinuerlig förökning. Locked Nucleic Acids (LNA) och Peptide Nucleic Acids (PNA) Kubota K et al. Appl. Environ. Microbiol. 2006;72:

20 Zinkfingernukleas (ZFN) Består av: DNA-bindande del: Zinkfinger (designas för att binda till ett specifikt ställe i arvsmassan) DNA-klyvande del: Nukleas ZFN-komplex Zinkfingernukleas Nukleotider går förlorade/tillkommer -> mutation Reparation (NHEJ) Dubbelsträngsbrott DNA ZFN Cirkulärt DNA som inte kan replikera DNA- Plasmid mrna 20

21 Tillfälligt uttryck/närvaro Växtcellkultur Tillfällig närvaro av rekombinant DNA GMM? Inget nytt DNA Mutation GMO som ska regleras? Är den första cellen som bär på rekombinant DNA en genetiskt modifierad mikroorganism (GMM)? Kan en GMM ge upphov till en icke-gmo? 21

22 Reverse breeding En metod för att producera homozygota plantor för hybridproduktion. (Nederländskt förädlingsföretag - Rijk Zwaan) Reverse breeding Genteknik Heterozygot planta med tillförd gen som hämmar naturlig rekombination. Heterozygot = kromosomerna i ett par är olika med avseende på egenskaper Homozygot= kromosomer i ett par är lika med avseende på egenskaper Klassiska förädlingstekniker Mikrosporer odlas till plantor -> selektion för icke-gmo. Kromosomfördubbling -> homozygot X Innesluten användning Innesluten användning Heterozygot utan främmande gen. Fält 22

23 GMO i ett tidigt steg i förädlingsprocessen Definition 2001/18/EG Artikel 2 1. genetiskt modifierad organism: en organism, med undantag för människor, i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte sker naturligt genom parning och/eller naturlig rekombination. I slutprodukten har det genetiska materialet inte ändrats alls. Kromosomerna i slutprodukten har aldrig burit på något främmande DNA. Syntetiska genom/organismer 23

24 Direktiv 2001/18/EG Organism: varje biologisk enhet, som kan föröka sig eller överföra genetiskt material. Syntetisk organism- två möjliga angreppssätt: 1) Tyngdpunkten läggs på den mottagande cellen. Tekniken faller utanför direktivets tillämpningsområde eftersom den mottagande cellen inte är en organism. 2) Tyngdpunkten läggs på slutprodukten. Tekniken faller inom direktivets tillämpningsområde eftersom slutprodukten kan anses vara en mikroorganism. Vad händer inom EU? 24

25 Vetenskaplig arbetsgrupp Utvärderar en lista med nya tekniker där det är osäkert om tekniken resulterar i en GMO/GMM. Direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO i miljön. (omfattar alla organismer utom människa) Direktiv 2009/41/EG om innesluten användning av GMM (mikroorganismer) Europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Vilka risker för påverkan på människor, djur och miljö kan de nya teknikerna innebära Finns det ett behov av nya riktlinjer för riskbedömning? Vetenskapligt yttrande om cisgenesis, februari Cisgenesis = den tillförda genen kommer från samma eller korsningsbar art. Jfr. transgen. 25

26 Generaldirektoratet Joint Research Center New plant breeding techniques: State-of-the-art and prospects for commercial development Slutsatser från Joint Research Center Samtliga tekniker har börjat användas av förädlingsföretag. Kommersialisering trolig inom 2-3 år. Företag och universitet inom EU spelar en framträdande roll i utvecklingen av nya tekniker, men företag i USA är mer aktiva när det gäller att patentera teknikerna. Teknikerna har stor potential, men effektiviteten behöver förbättras. 26

27 Den främsta begränsningen när det gäller utveckling av nya tekniker är osäkerheten som råder när det gäller GMO-lagstiftningen. Kostnaden kommer att vara mycket låg om en produkt klassificeras som icke-gmo och mycket hög om den klassificeras som GMO. Resultatet av de flesta teknikerna kan inte särskiljas från konventionellt framtagna och/eller naturligt förekommande varianter av växten. Omöjligt att utveckla detektionsmetoder som ger otvetydiga svar, vilket är ett krav enligt EUs lagstiftning. GMO eller inte GMO? Det är frågan? 27

Fågel, fisk eller mitt emellan

Fågel, fisk eller mitt emellan Fågel, fisk eller mitt emellan Om nya tekniker inom växtförädlingen och hur de passar eller inte passar in i vår nuvarande gentekniklagstiftning. Marie Nyman 2013-04-25 Lagstiftning Inom EU finns en gemensam

Läs mer

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015 Växtförädling Historiskt av mycket stor betydelse för en tryggad tillgång till säkra livsmedel (kvantitet

Läs mer

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige

Marie Nyman. bioscience explained Vol 8 No 1. GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige Marie Nyman Gentekniknämnden, Stockholm, Sverige GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov Inom EU finns en gemensam lagstiftning som reglerar användningen av genetiskt modifierade

Läs mer

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

Möjligheter med GMO. Jens Sundström Möjligheter med GMO Jens Sundström Möjligheter med modern växtförädling Jens Sundström En ständigt pågående kamp för livet: växter och patogener Photos courtesy of CIMMYT, Scott Bauer, USDA Agricultural

Läs mer

Konsekvenser GMO frågan har långtgående konsekvenser på olika plan. Nedan följer områden som är viktiga att arbeta vidare med:

Konsekvenser GMO frågan har långtgående konsekvenser på olika plan. Nedan följer områden som är viktiga att arbeta vidare med: GMO-policy för Ekologiska Lantbrukarna GMO-policy Det ekologiska lantbruket säger konsekvent nej till all användning av genetiskt modifierade organismer (GMO) i produktionen. Vi tar även avstånd till användning

Läs mer

Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling

Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling 2017-02-15 008/2017-3.1.2. 1(9) Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling Gentekniknämndens slutsatser - Nämnden anser att det är bekymmersamt om produkter som utvecklas i Sverige inte kommer Sverige

Läs mer

GMO-lagstiftningen. Vad händer på EU-nivå? Skånes Miljö- och hälsoskyddsförbund 2015-11-11

GMO-lagstiftningen. Vad händer på EU-nivå? Skånes Miljö- och hälsoskyddsförbund 2015-11-11 GMO-lagstiftningen Vad händer på EU-nivå? Skånes Miljö- och hälsoskyddsförbund 2015-11-11 All verksamhet som innefattar användning av GMO regleras genom EU-gemensam och nationell lagstiftning. Mikroorganismer

Läs mer

Skrivet i sand eller hugget i sten Om konsten att få juridiken att gå i takt med tekniken.

Skrivet i sand eller hugget i sten Om konsten att få juridiken att gå i takt med tekniken. Skrivet i sand eller hugget i sten Om konsten att få juridiken att gå i takt med tekniken. Håkan Hydén, Lund University Sweden Senior Professor in Sociology of Law (SoL) Professor (Chair) in SoL, 1988-2012

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får

Läs mer

Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM

Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM Bilaga A AFS 2000:5 Vägledning för tolkning av definitionen av GMM i 2 1. Exempel på metoder som anses kunna resultera i GMM De metoder för genetisk modifiering som avses i definitionen av GMM är bland

Läs mer

Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling

Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling 2018-02-14 004/2018-3.1.2. 1(7) Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling Gentekniknämndens slutsatser - Nämnden anser att det är bekymmersamt om produkter som utvecklas i Sverige inte kommer Sverige

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om innesluten användning av genetiskt modifierade organismer; Utkom från trycket den 16 maj 2000 utfärdad den 4 maj 2000. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur

Läs mer

Genteknik som tar skruv

Genteknik som tar skruv Arbetsuppgifter till Genteknik som tar skruv När människan förändrar andra arter en titt i verktygslådan Henrik Brändén Vad är genetisk sekvensering och hur kan den användas? Hur skiljer sig mutationsförädling

Läs mer

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU Inledning Gentekniken har öppnat helt nya perspektiv vi kan flytta på gener Det finns

Läs mer

Resistensförädling i stort och smått

Resistensförädling i stort och smått Resistensförädling i stort och smått Exempel på resistensförädling i kommersiell förädling av olika grödor Växtförädling / Resistensförädling vad är det? Skapa variation Göra urval 2 10 november 2011 Växjö

Läs mer

Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis

Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis Hässleholm 150305 Ulrika Carlson-Nilsson Inst för Växtförädling, Alnarp Växtförädling potatis 2009 2011 beviljades medel för växtförädling vid

Läs mer

Date de réception : 04/04/2017

Date de réception : 04/04/2017 Date de réception : 04/04/2017 Id Publie Numera de plece Numera de registre Date de depöt Date d'inscription Type de piece au registre C-528/16 19 1040967 27/01/2017 30/01/2017 Observations Reference du

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Att ersätta fossil olja med förnyelsebara råvaror är enligt Sten Stymne en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag.

Att ersätta fossil olja med förnyelsebara råvaror är enligt Sten Stymne en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag. 2016-02-10 012/2016-3.1.2. 1(8) Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling Gentekniknämnden ska i samband med årsredovisningen till regeringen lämna uppgifter om hur forskning och utveckling har

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Åsa Grimberg Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE-23053 Alnarp Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna Selektionsförädling För över tiotusen år sedan började människorna bruka jorden och odla

Läs mer

Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak?

Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak? Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak? Är de växter vi ser här genetiskt identiska med de som fanns där för 10000 år sedan?! Är de naturliga?! Olof Olsson Department

Läs mer

Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling

Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling 2019-02-13 013/2019-3.1.2. 1(6) Miljöbalkens påverkan på forskning och utveckling Gentekniknämndens slutsatser EU-domstolens dom kommer sannolikt att få negativa konsekvenser för den europeiska växtforskningen.

Läs mer

Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor

Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor Ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor Betänkande av Utredningen om ansvarsfrågan vid odling av genmodifierade grödor Stockholm 2007 SOU 2007:46 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Motion om en kommun maximalt fri från GMO

Motion om en kommun maximalt fri från GMO Miljönämndens arbetsutskott 2010 04 15 29 1 Dnr 2010 0009 Motion om en kommun maximalt fri från GMO Bilaga: Motion om en kommun maximalt fri från GMO Ärendebeskrivning Roger Malmberg (MP) och Marie Anne

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Delredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al

Delredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al Framtagning av nytt hybridiseringsmaterial för ökad bladmögelresistens i ekologisk potatisodling Development of new hybridization material for improved resistance to late blight in organic growing systems

Läs mer

Miljörättslig kontroll av genteknik

Miljörättslig kontroll av genteknik Miljörättslig kontroll av genteknik Charlotta Zetterberg 1USTUS FÖRLAG Juridiska Föreningen i Uppsala Innehäll 1. Inledning 13 2. Genetiska förändringar och uthällighet 27 2.1 Inledning 27 2.2 Genetiska

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Genetik. Ur kursplanen. Genetik Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens

Läs mer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer

Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer MEMO/10/325 Bryssel den 13 juli 2010 Frågor och svar om EU:s nya syn på odling av genetiskt modifierade organismer Varför antar kommissionen det här lagstiftningspaketet idag och vad ingår? I mars 2010

Läs mer

GENTEKNIKNÄMNDEN Vårt datum Vårt Dnr /2004. Jordbruksverket Jönköping

GENTEKNIKNÄMNDEN Vårt datum Vårt Dnr /2004. Jordbruksverket Jönköping Y T T R A N D E GENTEKNIKNÄMNDEN Vårt datum Vårt Dnr 2004-02-12 010/2004 Angående avsiktlig utsättning av genetiskt modifierad raps Ert datum Ert Dnr 2004-01-14 22-6391/03 Jordbruksverket 551 82 Jönköping

Läs mer

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket

Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder. Christer Andersson Livsmedelsverket Bild 1 Risk- och nyttovärdering - allmänt om risker med genförändring beträffande livsmedel och foder Christer Andersson Livsmedelsverket Lund 2015-11-11 Bild 2 Historisk bakgrund för modern växtförädling

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara

Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara Hannele Tuominen - Umeå Plant Science Centre Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara Umeå Plant Science Centre, UPSC Umeå Universitet BioImprove Formas finansierad

Läs mer

Rättsfallssamlingen. DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 25 juli 2018 *

Rättsfallssamlingen. DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 25 juli 2018 * Rättsfallssamlingen DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 25 juli 2018 * Begäran om förhandsavgörande Avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön Mutagenes Direktiv 2001/18/EG Artiklarna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 280/62 18.10.2002 RÅDETS BESLUT av den 3 oktober 2002 om fastställande av formuläret för sammanfattning av anmälningsinformationen om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön

Läs mer

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................

Läs mer

Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige (SOU 2016:22)

Möjlighet att begränsa eller förbjuda odling av genetiskt modifierade växter i Sverige (SOU 2016:22) Yttrande 2016-08-26 037/2016-4.1.1. 1(3) Ert datum Ert dnr 2016-04-25 M2016/00673/Ke Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Kemikalieenheten Att Rasa Ptasekaite e-post m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Fältförsök med genetiskt modifierad potatis

Fältförsök med genetiskt modifierad potatis 1(9) BESLUT 2017-03-15 Dnr 4.6.18-10775/16 Växt- och miljöavdelningen Sveriges lantbruksuniversitet Inst. för växtskyddsbiologi 230 53 Alnarp Fältförsök med genetiskt modifierad potatis Jordbruksverkets

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter om avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade skogsträd; beslutade den 24 april 1996. SKSFS

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT 30.4.2015 L 112/1 II (Icke-lagstiftningsakter) BESLUT KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT (EU) 2015/683 av den 24 april 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Genmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?

Genmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken? Genmodifierade Träd Vilka möjligheter erbjuder gentekniken? Björn Sundberg Umeå Plant Science Center, SLU A center of excellence in plant- and forest tree research. An innovation platform for the Swedish

Läs mer

Kristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv

Kristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv Kristofer Vamling Plant Science Sverige AB 268 81 Svalöv Nya verktyg till modern växtförädling Bakgrund Det är en ständig utmaning att göra våra grödor mer lämpade för odling och konsumtion, vilket sker

Läs mer

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 De fem rikena Växter Djur Svampar

Läs mer

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN.

I~;l.&li SALA KOMMUN. Svar på motion om Sala som GMO-fri kommun KS 2011/26/1. Ilnk toll Di, 26. B i l a g a KOMMUNSTYRELSEN. I~;l.&li B i l a g a SALA KOMMUN KS 2011/26/1 pcal,,:jn fl KnH\~'L?qM J", \ UI!lW",,;;!, KomrntlnstVfetsr;ri.s förvaltning Ilnk toll Di, 26 1 (21 2011-01-24 DNR 2010/52 KOMMUNSTYRELSEN Svar på motion om

Läs mer

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner

Evolution. Hur arter uppstår, lever och försvinner Evolution Hur arter uppstår, lever och försvinner Aristoteles 384-322 f.kr Idéhistoria Carl von Linné 1707-1778 Georges de Buffon 1707-1788 Jean Babtiste Lamarck 1744-1829 Idéhistoria Cuvier Malthus Lyell

Läs mer

Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer

Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2011:2) om innesluten användning av genetiskt

Läs mer

KOMMISSIONEN. Europeiska unionens officiella tidning

KOMMISSIONEN. Europeiska unionens officiella tidning 8.10.2003 L 254/21 KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS BESLUT av den 29 september 2003 om fastställande av ett formulär för redovisning av resultaten av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Läs mer

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort. Genomgången byggde främst på broschyren "Den odlade mångfalden". Följande togs upp: 1. odlingens historia 2. vad som skiljer vilt från tamt

Läs mer

genetiskt modiferade mikroorganismer

genetiskt modiferade mikroorganismer Innesluten användning av genetiskt modiferade mikroorganismer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2011:2) om innesluten användning av genetiskt modiferade

Läs mer

CRISPR - revolutionerande genteknik. Magnus Lundgren Uppsala Universitet

CRISPR - revolutionerande genteknik. Magnus Lundgren Uppsala Universitet CRISPR - revolutionerande genteknik Magnus Lundgren Uppsala Universitet magnus.lundgren@icm.uu.se Magnus Lundgren Född 1975 i Malmö Uppväxt i Malmö, Ockelbo, Gävle Bor med sambo & barn i Uppsala Studerat

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 10.12.2013 B7-0000/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artikel 88.2 och 88.3 i arbetsordningen om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden

Läs mer

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare

SBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor

Läs mer

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN Grundläggande växtförädlingsforskning Pre-breeding Nya rön Nya metoder Förbättrat växtmaterial

Läs mer

GENTEKNIKNÄMNDEN. YTTRANDE Datum Vårt dnr Sidnr /2004 1(1) /03. Jordbruksverket Jönköping

GENTEKNIKNÄMNDEN. YTTRANDE Datum Vårt dnr Sidnr /2004 1(1) /03. Jordbruksverket Jönköping GENTEKNIKNÄMNDEN YTTRANDE Datum Vårt dnr Sidnr 2004-04-15 029/2004 1(1) Ert datum Ert dnr 2004-04-02 22-6371/03 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Angående Jordbruksverkets förslag till beslut angående ansökan

Läs mer

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljöansvarsutredningen (M 2004:03) Dir. 2006:41. Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2006

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljöansvarsutredningen (M 2004:03) Dir. 2006:41. Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2006 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljöansvarsutredningen (M 2004:03) Dir. 2006:41 Beslut vid regeringssammanträde den 6 april 2006 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Utredaren får i uppdrag att

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Tillståndsprövning vid avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön

Tillståndsprövning vid avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Thomas Ogard Tillståndsprövning vid avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön Examensarbete 20 poäng jur. dr. Annika Nilsson Miljörätt

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar

Läs mer

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel.018-36 62 79 Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv Datum: 15 mars 2006 Plats: Riksdagshuset, Stockholm Arrangör: Gentekniknämnden Moderator: Gunnar Björne Rapportör: Sören Winge, tel.018-36

Läs mer

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress,

1(5) En GMM-verksamhet: - bedrivs i en anläggning som är fysiskt avgränsad på en viss adress, 1(5) Exempel på organisationen av en hypotetisk universitetsinstitutions inneslutna användningar av genetiskt modifierade mikroorganismer (GMM) i olika verksamheter För att ge vägledning om vad som är

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan MON (EFSA-GMO-NL )

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan MON (EFSA-GMO-NL ) 2015-03-25 018/2015-4.1.1. 1(3) Ert datum Ert dnr 2015-01-30 4.6.18-991/15 Jordbruksverket Enheten för CITES, foder och djurprodukter Att: Kersti Andersson-Deharde 551 82 Jönköping Ansökan om marknadsgodkännande

Läs mer

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning

KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning KRAVs GMO-risklista - Fodertillverkning Bakgrund KRAV-anslutna företag måste kunna visa att GMO (genmodifierade organismer) inte har använts i den certifierade produktionen, och att företaget gjort allt

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 98/81/EG av den 26 oktober 1998 om ändring av direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer

RÅDETS DIREKTIV 98/81/EG av den 26 oktober 1998 om ändring av direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer L 330/13 RÅDETS DIREKTIV 98/81/EG av den 26 oktober 1998 om ändring av direktiv 90/219/EEG om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

Läs mer

Hur stor är risken för horisontell genöverföring från växter till bakterier?

Hur stor är risken för horisontell genöverföring från växter till bakterier? 2009-01-14 005/209 1(5) Gentekniknämndens policy angående antibiotikaresistensgener i växtmaterial Gentekniknämndens policy Gentekniknämnden har den principiella uppfattningen att selektionsgener som åstadkommer

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Stoppa GMO-potatisen Amflora

Stoppa GMO-potatisen Amflora Stoppa GMO-potatisen Amflora För andra året i rad vill företaget Plant Science Sweden, ett dotterföretag till tyska kemijätten BASF, odla den genmodifierade potatissorten Amflora i Sverige. Odlingen ska

Läs mer

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

HUGO-projektet. Kartläggningen av det mänskliga genomet

HUGO-projektet. Kartläggningen av det mänskliga genomet Vem är HUGO? HUGO-projektet Kartläggningen av det mänskliga genomet Kartläggning av genom Genom= allt DNA hos en organism. Kartläggningen sker genom att man bestämmer DNA-sekvensen för hela genomet och

Läs mer

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A

Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, Klass 9A Kursplan Ämnesvecka Genetik vecka 5, 2017. Klass 9A Undervisningsform och prov Under veckan skall vi jobba med genetik. Eleverna är forskare som söker svar på ett antal undersökningsfrågor, som finns i

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. 16.1.2008 PE400.400v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 16.1.2008 PE400.400v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-24 Förslag till yttrande Luis Herrero-Tejedor

Läs mer

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling?

Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Utgör regelverket ett hinder för biologiska bekämpningsmedel i ekologisk odling? Ingvar Sundh CBC, Kompetenscentrum för biologisk bekämpning Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU FoU-dagarna i

Läs mer

I huvudet på en växtförädlare

I huvudet på en växtförädlare I huvudet på en växtförädlare Tina Henriksson I huvudet på en växtförädlare.. Växtförädling-hur? Växtförädling- för vem? Forskning-vad har vi mest nytta av? Samhällsnytta för vem? 2 2016-12-01 Förädlingsprogram,

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Allt började långt tidigare!

Allt började långt tidigare! Prolog pre Mendel Allt började långt tidigare! De första förädlarna Den Fertila Halvmånen Domesticering för 10 000 år sedan lins lin böna vete korn DOMESTiCERING: Stora genetiska förändringar under kort

Läs mer

BESLUT Datum Vårt dnr Sidnr 2009-11-18 049/2009 1(4) Ert datum. 2009-09-28 Jo2009/2298

BESLUT Datum Vårt dnr Sidnr 2009-11-18 049/2009 1(4) Ert datum. 2009-09-28 Jo2009/2298 BESLUT 2009-11-18 049/2009 1(4) Ert datum Ert dnr Gentekniknämnden 2009-09-28 Jo2009/2298 The Swe

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN CEB210 Cellen och dess arvsmassa, 10,5 högskolepoäng The cell and its genetic material, 10.5 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för biomedicin 2015-08-18

Läs mer

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5 Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,

Läs mer