Världsarv i samverkan 63 N

United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Världsarvet Höga Kusten / Kvarkens skärgård Världsarv i samverkan 63 N 1.5.2008-31.08.2011 Projektägare Kvarkenrådet EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Gränsöverskridande samarbete över fjäll och hav Meret, vuoret ja rajat ylittävä yhteistyö Grenseoverskridende samarbeid over fjell og hav Cross-border cooperation over mountain and sea www.botnia-atlantica.eu

Innehåll SID 3. SID 4. SID 5. SID 32. SID 34. SID 36. SID 39. KAP 1. Sammanfattning KAP 2. Bakgrund till projektet KAP 3. Måluppfyllelse & resultat KAP 4. Projektorganisation & ansvarsfördelning KAP 5. Gränsregionala effekter & erfarenheter KAP 6. Mätbara projektresultat indikatorer KAP 7. Resultatspridning & information SID 41. SID 47. Bilaga: Projektaktiviteter Bilaga: Dokumentation Stundars 2

1. Sammanfattning Högt möter lågt! I Kvarkenrådets projekt Världsarv I Samverkan 63 Nord var målet att utveckla och fördjupa samarbetet mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Genom att ta fram ett gemensamt informationsmaterial, utveckla ett pedagogiskt koncept för att öka kunskapen om världsarvet samt att göra en nulägesanalys av förvaltningen av världsarvet så är dessa resultat ett steg på vägen. Resultaten från projektet är ett gediget informationsmaterial om det gemensamma världsarvet i form av en broschyr på tre språk, en DVD på tre språk och ett informationspaket som består av sju olika kapitel kring olika teman till vilka det finns ett gediget manus på tre språk. Utöver detta finns ett stort utbildningsmaterial för skolor och andra aktörer. Övriga resultat är att 1008 personer har deltagit i utbildningar och forum arrangerade av projektet i syfte att öka kunskapen om vårt gemensamma arv samt öka medvetenheten om världsarv i allmänhet. Syftet har varit att höja kunskapen om det geologiska arvet och dess världsarvsvärden samt att få ett gemensamt uppdaterat informationsmaterial. Inom Världsarv i samverkan 63 Nord projektet har man arbetat med några av de krav som ställs på de stater som har undertecknat världsarvskonventionen och genom att man har ett världsarv, bl.a. att sprida världsarvstanken både i skolor och till allmänheten. VIS 63 Nord (benämns härefter VIS 63) har även undersökt hur förvaltningen av gränsregionala världsarv kan hanteras. Bland annat har projektet genomfört en förvaltningsundersökning där många av aktörerna i världsarvet har deltagit. Förvaltningsutredningen som utförts inom projektet är ett led i att utreda vilka olika förväntningar, uppfattningar, mål och konfliktområden som finns inom dessa två länder med olika förvaltningskulturer och tre språk (svenska, finlandssvenska och finska). Kvarkenrådet har tillsammans med Länsstyrelsen i Västernorrland län drivit och genomfört projektet i samarbete med de sju kommuner som finns i världsarvsområdet En fungerande samverkan mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård är av stor betydelse, samarbetet trampar ännu i barnskor och det finns ingen färdig modell för hur man ska förvalta ett naturarv tillsammans. Projektets förhoppning är att de resultat som nu finns ska bidra till en ökad kunskap om världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård samt bidra till en positiv utveckling av samverkan mellan världsarvsområdena. 3

2. BAKGRUND TILL PROJEKTET Höga Kusten i Sverige kom in på Unescos världsarvslista år 2000 och Kvarkens Skärgård år 2006. Tillsammans bildar de ett gemensamt gränsregionalt världsarv Kvarken Archipelago High Coast. Utnämningen till Unescos världsarvslista innebär att regionerna skall värna om världsarvets outstanding values och följa Unescos världsarvskonvention. Konventionen syftar till att få de undertecknande länderna att säkra skyddet för sina natur- och kulturarv samt sprida information om världsarvets värden. Konventionen förbinder även de deltagande länderna att ha en fungerande förvaltning och ett rapporteringssystem för uppföljning av världsarvens tillstånd. Finland och Sverige startade en samrådsgrupp i januari 2008, för att bl. a koordinera rapporteringen till Unesco, samordna förvaltningsplaner samt skapa och stärka en gemensam identitet för det gemensamma världsarvet. Men det räcker inte att ha en grupp som träffas ett par gånger per år för att få igång ett fungerande samarbete på flera plan och mellan olika aktörer. Dels behövs mera kunskap om vad ett världsarv är och vad det innebär, samtidigt som det är viktig att föra fram budskapet att vi är ett gemensamt arv vilket ännu är okänt för stora flertalet i länderna. Gemensamt kan vi höja vår världsarvsprofil och vara ett föredöme för andra världsarv. En av målsättningarna med projektet var att främja skapandet av en vi-känsla mellan de olika delarna i världsarvet och att förstärka en gemensam identitet. Kvarkenrådets 1- åriga projekt Världsarv i samverkan år 2007 inledde samarbetet mellan Höga Kusten och Kvarkens skärgård. I projektet bildades ett fungerande samarbetsnätverk och en kartläggning över givande gränsregionala samarbetsmöjligheter uppgjordes. Detta projekt/förstudie gav grunden till ett fortsatt samarbete som nu har förverkligats i Botnia-Atlantica projektet Världsarv I Samverkan 63 Nord. Projektägare: Stödmottagare: Kvarkenrådet Länsstyrelsen Västernorrland, Örnsköldsviks kommun, Kramfors kommun Samarbetspartners: Forststyrelsen, Västra Finlands miljöcentral, Österbottens förbund, Korsnäs kommun, Malax kommun, Vasa stad, Korsholms kommun, Geologiska forskningscentralen, Landstinget i Västernorrland Tidplan: september 2008 till augusti 2011 Budget: 870 000 euro. 4

3. MÅLUPPFYLLELSE & RESULTAT 3.1 PROJEKTRESULTAT Projektet fokuserade på två huvudteman: TEMA 1 Kunskapsspridning om världsarvets värden och TEMA 2 Pedagogik. Dessa teman delades sen in i flera aktivteter. ur projektplanen: Projektets övergripande syfte är att samordna världsarvets förvaltning och informationsinsatser mellan Västernorrland och Österbotten Målgruppen Nationella/internationella besökare, myndigheter och organisationer, pedagoger samt skolelever/skolklasser Verksamheten Samordna världsarvets förvaltning Genomföra gemensamma informationsinsatser Möjliggöra erfarenhetsutbyten och fungera som mötesplats för aktörer inom världsarvsområdet Utarbeta pedagogiskt material och metoder för att förmedla kunskap om världsarvet till barn och ungdomar Arrangera temaresor, utbildning, workshops och studiebesök och skapa strukturer för framtida samarbete RESULTAT FRÅN TEMA 1 KUNSKAPSSPRIDNING OM VÄRLDSARVETS VÄRDEN Inom tema 1 så har målgruppen varit allmänhet, lokala aktörer, föreningar och organisationer och turismnäringen. Även kommuner och myndigheter i världsarvsområdet har fått en ökad kunskap. En förhoppning är att turismnäringen tar till sig materialet och använder det i sitt arbete för att sprida kunskap om det gemensamma världsarvet samt det lokala området. En ökad medvetenhet om vad det innebär att vara med på UNESCOS världsarvslista ger mervärde till området och kan generera fler och nöjdare besökare. Informationsmaterialet har spridits till intressenterna på olika sätt. Dels riktade utskick från projektet men även information om allt material som finns att hämta på Kvarkenrådets hemsida. Pressträff har arrangerats på båda sidor för att sprida resultaten från projektet. Förvaltningsrapport där man har en nuläges analys samt en utvärdering av arbetet hittills samt vad som bör göras inom närmaste framtiden, både nationellt och gränsregionalt. Rapport över tillgänglighet vid fornminnesmiljö i världsarvet : SKAGSUDDE TILLGÄNGLIGHET AV FORNMILJÖER I HÖGA KUSTEN DVD Högt möter lågt en film om världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. Filmen presen- 5 terar det gemensamma världsarvet och ger en elva minuter lång introduktion till världsarvet. (svenska, finska och engelska) Sju presentationer med tillhörande manus. (svenska, finska och engelska) Rollups fem st. på tre språk (svenska, finska och engelska) Gemensam broschyr; Högt möter lågt, från istid till framtid. (svenska, finska och engelska) Fotoväggar Bildbank, 443 stycken bilder från världsarvet med fokus på aktiviteter, tex pilkning, vandrande människor osv Förvaltningsresa till Vestnorskt fjordlandsskap Utbyte mellan naturum Höga Kusten och Terranova Föreläsningsserie på naturum Höga Kusten Illustrationer och animeringar Pressresa Erfarenhetsutbyten; workshop om världsarv på Stundars, med Vestnorskt fjordlandskap i Norge, i samband med Örnsköldsvik 10000 år Ökad kännedom om varandras delar i världsarvet samt att det är ett gemensamt arv, projektet har genom aktivteter höjt medvetenheten om vad ett världsarv är samt öppnat ögonen och intresset av att besöka varandra.

RESULTAT TEMA 2 PEDAGOGIK Målgruppen för pedagogik har varit lärare i de skolor som finns i världsarvskommunerna. Projektet sammankallade i ett tidigt skede en arbetsgrupp som bollplank och diskussionsforum. Gruppens medlemmar representerade kommuner, aktiva lärare i fält, utbildare av lärare på universitet, förvaltare av världsarvet samt naturskola, samt båda länderna. Denna har varit viktig för utformningen av materialet samt har haft en förankrande funktion i skolväsendet kommunalt. Första året gick mycket åt till att få en klar bild av vad målsättningen med materialet skulle vara och att avgränsa det från redan befintliga läromedel samt att enas om hur materialet skulle utformas samt om det skulle vara i tryckt eller elektronisk form. Ett viktigt resultat av pedagoggruppens diskussioner var behovet av fortbildning, det kommer mycket material i alla dess former till skolor och lärare och det som avgör om materialet kommer i aktiv användning är om det arrangeras tillräckligt med fortbildning. Modellen som utbildningsmaterialet är uppbyggt på har använts i alla våra fortbildningar och vi har skapat en efterfrågan genom att vid varje tillfälle berätta om det utbildningsmaterial som håller på att tas fram. Nätverk av intresserade pedagoger, genom projektet har kontakter knutits och småskolor har börjat samverkan mer än tidigare t.ex. genom lägerskolor Ett ökat intresse för att integrera världsarvet i undervisningen Skolorna har utvecklat temadagar kring världsarvet samt att man skapat egna projekt kring världsarvet eller tillsammans med andra världsarv. Ökad efterfrågan på fortbildningar om världsarvet Arbetsgrupp för pedagogik som fungerat som stöd och bollplank för framtagande av utbildningsmaterial. Utbildningsmaterial handledning, fyra kapitel, Höga Kusten och låga kusten BERGGRUND, Vi har legat under samma is ISTID, Vi höjer oss en smula LANDHÖJNING, Naturen i ett föränderligt landskap NATUR. I varje kapitel ingår faktablad, elev uppdrag samt lärarhandledning till uppdragen. (svenska och finska) Fortbildning Högt möter lågt lär känna andra sidan av arvet: 4 stycken arrangerade, tre från Kvarken till Höga kusten och en från Höga kusten till Kvarkens skärgård Fortbildning Snö och is 3 tillfällen arrangerade, två i Finland och ett i Sverige Fortbildning Lär känna din sida av världsarvet, 1 st. Fortbildning, Meteorian och kulturhistoria Fortbildningsdag på engelska vid Åbo Akademi Temadagar för lågstadier, Övermalax och Vikinga skola, temadag för Högstadiet i Petalax på Molpehällorna Fortbildning av lärarkollegiet på Vikinga skola Utbildningsdag för Höga Kusten skolan åk 7-9 på naturum Höga Kusten. Utvärderingar har genomförts vid varje fortbildning, resultatet visar på en positiv respons och de flesta lärare som fortbildats kommer att använda den pedagogiska metoden och även vidarebefordra den till sina kollegor. 6

3.2 VERKSAMHETER & AKTIVITETER TEMA 1. KUNSKAPSSPRIDNING OM VÄRLDSARVETS VÄRDEN AKTIVITET 1. SAMORDNING AV VÄRLDSARVETS FÖRVALTNING OCH INFORMATIONSINSATSER MELLAN VÄSTERNORRLAND OCH ÖSTERBOTTEN Mål: Kvalitativ besökaruppföljning och gemensamt informationsmaterial för Kvarken skärgård - Höga Kusten Målgrupp: Tjänstemän, kommuner, Kvarken delegationen, samrådsgruppen Åtgärdslistan ur projektplanen: utvärdera och jämföra världsarvens förvaltningsplaner utarbeta en plan för information och förmedling utgående från förvaltningsplanerna utarbeta en lista över gemensamma informationsinsatser verkställa besökaruppföljning inom de viktigaste besöksplatserna genomföra besökarenkäter för att kunna analysera besökarnas behov och förväntningar planera två besöksplatser som ska vara tillgängliga för så många olika grupper som möjligt i samhället, som sedan nationella myndigheter eller kommuner kan verkställa. En av dessa är Skeppsmalen i Örnsköldsvik kommun där särskilt fokus läggs på fornlämningsmiljön som har ett pedagogiskt värde för världsarvet. KICK OFF TRYSUNDA 6-7 NOVEMBER 2008 Målet med kick offen var att informera deltagarna i VIS 63 N angående den planerade och godkända verksamhet, lära känna varandra och dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter, dra upp riktlinjer för det kommande arbetet med VIS 63 N. Under kick offen diskuterades projektmål, syfte samt inplanerade åtgärder och aktiviteter. Fokus lades på informationsmaterial och pedagogiska material som skulle produceras inom projektet. UTVÄRDERING OCH JÄMFÖRELSE AV FÖRVALT- NINGSPLANER SAMT UTARBETANDE AV EN PLAN FÖR INFORMATION OCH FÖRMEDLING UTGÅENDE FRÅN DENNA Dessa två punkter resulterade i en förvaltningsutredning. Förvaltningsutredningen har betydelse för det påbörjade arbetet med förvaltningsplanen för omstrukturering av organisationen för Höga kusten, samt fungerar som en mellanutvärdering för förvaltningsplanen i Kvarkens skärgård. Dessutom ingår i utredningen en utvärdering av det arbete som gjorts sedan 1990-talet i båda regionerna. Den tar även fasta på vad man ska utföra gränsregionalt och är grundforskning som beskriver nuläget i världsarvet som kan användas som grund vid forskning kring världsarvet i framtiden. Det har varit en utmaning att hitta en gemensam beskrivning av ordet förvaltning, för att förklara målet med projektet för de berörda världsarvsaktörerna. Trots att förvaltningstraditionen i Finland och Sverige har en gemensam historisk grund kan man märka att ordet förvaltning kan vara svårt att förstå. I förvaltningsenkäten beskrevs begreppet förvaltning som följer: Med begreppet förvaltning avses styrning, administration och utveckling av världsarvsområdet. Det är mot den här bakgrunden VIS 63 N projektet presenterar en analys av det dagsaktuella förvaltningsläget i världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård. Centrala personer på nationell och regional nivå har intervjuats och enkäter har skickats till berörda parter för att få en kvalitativ analys av nuläget och framtiden. Målsättningen med utredningen har varit att få svar på bl.a. följande frågor: Vilka aktörer är med och utvecklar vårt gemensamma världsarv? Vad vill vi göra med vårt gemensamma världsarv? Vilka behov finns hos olika aktörer? Vilka åtgärder bör vi ta för att upprätthålla ett levande gemensamt världsarv i framtiden? Syftet med utredningen var att hitta gemensam nämnare dvs. en gemensam plattform för världsarvsaktörerna i Finland och Sverige, den gemensamma förvaltningen av världsarvet samt dess utveckling. Inom projektet har man huvudsakligen behandlat gränsregionala frågor, men även nationella likheter och olikheter har belysts. Undersökningen har konkretiserat förvaltningsbilden, analyserat dagsläget samt förväntningarna på framtiden. 7

Den ändrade strategin inom projektet gjorde att man fick ungefär samma resultat och data men det gav dessutom en bredare nulägesanalys från flera aktörer. Förvaltningsrapporten har tagits fram för att utgöra ett arbetsunderlag för samverkan, gränsregionalt men även som bas för det nationella arbetet på bägge sidorna av världsarvet. SKAGSUDDE TILLGÄNGLIGHET AV FORNMILJÖER I HÖGA KUSTEN. Hur kan fornmiljöer tillgängliggöras och lyftas fram i vårt världsarv? Kulturmiljön är viktig för förståelsen för landhöjningen i världsarvet. Därför har VIS 63 genomfört en förstudie i hur fornmiljöer kan tillgängliggöras för besökaren. Rapporten är en nulägesanalys (för åren 2009-2010), men kommer även att utgöra en viktig referenspunkt i framtiden. Det är första gången man ur ett bredare samhällsvetenskapligt perspektiv undersöker hur olika världsarvsaktörer i Höga Kusten/ Kvarkens skärgård ser på den lokala situationen, dess framtid och utvecklingspotential. Utredningen Världsarv i samverkan? Förvaltningsutredning 2010 Världsarvet Höga Kusten/Kvarkens skärgård finns på h t t p s : / / w w w. a b o. f i / s t u d e n t / m e d i a / 8 1 7 2 / publikation92010.pdf Bilagorna: h t t p s : / / w w w. a b o. f i / s t u d e n t / m e d i a / 8 1 7 2 / pub9bilagor.pdf Skags Udde - Säljägarens landskap Ökad tillgänglighet till tomtningar September 2011 Förstudien heter Skagsudde - Säljägarens landskap och ökad tillgänglighet till tomtningar. Rapporten behandlar de fornmiljöer och lämningar som finns i området. Dock ska det som finns i rapporten kunna appliceras även på andra platser och miljöer i världsarvet. Förstudiens utförare Bengt Schibbye och Birgitta Larsson, har undersökt om det finns förutsättningar för att tillgängliggöra några av tomtningarna för funktionshindrade, hur man kan göra dessa miljöer intressanta med enkla medel, hur man kan koppla ihop dessa miljöer så att vi lär oss mer om hur landhöjningen har påverkat de som levde här då, förslag på typ av informationsbärare, val av material samt en kostnadsberäkning finns med i rapporten. 8

AKTIVITET 2. GEMENSAMT INFORMATIONSMATERIAL Mål: En bred gedigen informationsgrund anpassad till olika grupper i samhället. Målgrupp: infocentra, besökare, tjänstemän och kommuner. Åtgärdslistan ur projektplanen: Informationsmaterial och informationsåtgärder kommer förslagsvis att kunna innehålla: gemensamma broschyrer över världsarvets värden bok om det gemensamma arvet på olika språk gemensam internetportal dvd som presenterar landhöjningen, som är det sammanbindande fenomenet för Höga Kusten och Kvarkens skärgård fotografier, möjliga att använda i båda länderna undersöka möjligheterna att utveckla produkter på Google earth utveckla attraktiva produkter som ökar kunskapen om världsarvet till exempel Kvarken skärgård Höga kusten 63 N spel med Afrikas stjärna som förebild. utveckla innehållet i utställningar och ge förslag på utbyte av information mellan informationscentra, till exempel Terranova och Havets hus i Finland och naturum Höga Kusten, Hornöanläggningen och Örnsköldsviks turistbyrå i Sverige. informationstavlor och utställningar, quickscreens och ljustavlor där det gemensamma världsarvet presenteras lämpade för placering i olika miljöer till exempel; ute i naturen, i offentliga miljöer, på mässor och evenemang gemensam världsarvsvecka med gränsregionala aktiviteter föreläsningar om världsarvets värden Vi har fokuserat på att ta fram gemensamt material som kan användas av alla som på något sätt vill presentera det gemensamma världsarvet i olika former. Materialet är informativt och visuellt tilltalande. INFORMATIONSPAKET MED GEMENSAM BROSCHYR, PRESENTATIONER OCH ROLLUPS Tanken med informationspaketet som tagits fram är att alla får tillgång till ett kort lättfattligt material på flera språk där materialet från svenska och finländska sidan har gnuggats mot varandra och ställts i förhållande till varandra. Detta är det första materialet som på tvärvetenskaplig basis har sammanställts till gemensamma produktioner för Höga kusten/kvarkens skärgård. Informationspaketet är framtaget i samarbete med Anja Sundberg/FRI Reklambyrå och Irene Gustafsson/Visuellen i Umeå. Projektet hade som mål att ta fram den gemensamma historien, att sammanjämka fakta från båda områdena för att kunna presentera det gemensamma arvet samt det som skiljer åt den höga och den låga kusten. Svårigheten har varit att den forskning som finns inte har ett perspektiv som belyser området som en helhet utan det material som finns är oftast fokuserat på antingen Sverige eller Finland. KORREKTUR OCH FAKTAGRANSKNING Korrekturen och faktagranskning av allt framtaget material har krävt stora insatser från projektets anställda samt dess samarbetsparter. För de geologiska korrekturen har Peter Edén, GTK, Rolf Zale, Umeå universitet, Göran Nordin, Länsstyrelsen i Västernorrland varit ett viktigt stöd. Hela tiden kommer nya rön och det är svårt att veta vilka siffror och årtal som är gällande. Övriga som har läst och kommenterat är Lise-Lotte Molander, Tuija Warén och Carina Järvinen, Forststyrelsen, Mikael Berglund, Thomas Birkö och Maggis Frisk, Örnsköldsviks kommun, Solveig Pått, Terranova, Leena Rinkineva Ely-centralen, Kerstin Wörler och Anna Carlemalm naturum Höga Kusten. De goda kontakterna med Peter Edén på Geologiska forskningscentralen har betytt mycket för riktigheten i materialet. Även kontakterna med geologen Göran Nordin, Länsstyrelsen Västernorrland samt Rolf Zale på Umeå universitet och geolog Mikael Berglund har varit betydelsefulla. GRAFISK PROFIL En grafisk profil med gemensam logo har producerats inom projektet VIS 63 N. Den symboliserar våra geologiska olikheter den höga, branta kusten med grottor i Höga Kusten och den låga, steniga moränskärgården på finländska sidan. Logon används i allt material som projektet producerat samt ingår även som grund till en animering i filmen om det gemensamma arvet. (se nästa sida) BROSCHYR En gemensam informationsbroschyr om Höga Kus- 9

Världsarv i samverkan 63 N ten/kvarkens skärgård har producerats på tre språk, den fokuserar på istiden, landhöjningen, världsarvsutnämningen och besöksplatser samt en del fakta i siffror om det gemensamma världsarvet. ROLLUPS En serie på fem roll ups på tre språk med fokus på det gemensamma världsarvet har tagits fram och har delats ut till kommuner, turismorganisationer och myndigheter. PRESENTATIONER AV VÄRLDSARVET MED MANUS VIS 63 har tagit fram sju olika presentationer, med olika tema, för projektorvisning. Syftet med dessa presentationer har varit att ta fram ett material som många kan använda. Själva presentationerna baserar sig på bilder, illustrationer, kartor och sparsamt med text. För att vem som helst ska kunna använda materialet så finns det ett gediget manus till alla bilder och illustrationer. Varje presentation innehåller mellan 25-35 slides. Sju stycken teman: Ett gemensamt världsarv Höga kusten/kvarkens skärgård allmän introduktion till världsarvet. Höga Kusten en fördjupning Kvarkens skärgård en fördjupning Människan och havet kulturen och människans anpassning till det ständigt föränderliga landskapet. Istid och landhöjning fördjupning av istider samt hur det påverkat landskapet och spår som är synliga idag. Berggrunden landskapets geologiska utveckling. Flora och fauna världsarvets natur och dess särdrag. 10

Materialet kan användas på ett mångsidigt sätt för att presentera världsarvet från olika vinklar, åt ett brett spektrum av mottagare. Det kan användas av myndigheter och kommuner för att ge en bild av världsarvet, inom vuxenutbildning och studieförbundet, inom skolsektorn både grundläggande och inom turism- och guideutbildning. Företagare och guider får tillgång till ett gediget material att presentera för sina besökare och materialet finns tillgängligt på tre språk, svenska, finska och engelska. Materialet finns att ladda ner från Kvarkenrådets hemsida (www.kvarken.org). FOTOVÄGGAR Tre stycken fotoväggar för inomhusbruk, 3x2 m per fotovägg har producerats. Dessa har använts vid olika mässor bl.a. på vildmarksmässor och turismmässor. ILLUSTRATIONER Till informationspaketets olika delar (broschyr, PDF:er, rollup, utbildningsmaterial mm) har projektet tagit fram drygt 40 illustrationer i samarbetet med Media Grafik i Luleå. Det är framför allt kartor och illustrationer som beskriver olika geologiska fenomen och postglacial landhöjning samt fem animeringar. Illustrationerna producerades i samråd med FRI reklambyrå i Umeå (vilken utvalts genom upphandlingsförfarande), som hade i uppdrag att ta fram hela informationspaketet. Uttrycket på illustrationerna är distinkt förenklat och färgstarkt. Målet var att de skulle vara pedagogiska och informativa, dvs förklara och/eller belysa invecklade geologiska processer vilka utgör grunden för världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. En viktig del i framtagningen av illustrationerna har varit faktagranskningen. FOTOBANK Projektet har tagit fram en fotobank som består av 443 bilder från världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. Det fanns redan tidigare tillgång till en hel del fotografier på naturen. Målet med projektets fotobank har varit att fokusera på aktiviteter i världsarvet för att få ett mer levande material. I ett tidigt skede i projektet gjordes en offertrunda och som resultat av upphandlingen valdes fotograferna Patricia Rodas och Dragos Alexandrescu för uppdraget. De har deltagit i olika aktiviteter som projektet arrangerat samt åkt ut och tagit bilder som projektet varit i behov av. Alla medfinansiärer i projektet har fått ett USBminne med dessa fotografier. De får använda materialet fritt dock inte i kommersiellt syfte. Vid användning av dessa fotografier ska Kvarkenrådets copyright framgå. Bodback 1954 versus 2008. 11

DVD: HÖGT MÖTER LÅGT - EN FILM OM VÄRLDSAR- VET HÖGA KUSTEN/KVARKENS SKÄRGÅRD Filmen presenterar det gemensamma arvet och ger en elva minuter lång introduktion till likheter och olikheter i världsarvet. Filmen finns på 3 språk, svenska, finska och engelska. Filmen presenterar landhöjningen, som är det sammanbindande fenomenet för Höga Kusten och Kvarkens skärgård. Filmen är inte en ren marknadsföringsprodukt utan en professionell, populärvetenskaplig produktion, informativ och lockande för att tittaren ska fångas av materialet. Målsättningen med filmen har varit att högkvalitativ information om det gemensamma världsarvet ska visas samt att områdets unika outstanding universal values ska lyftas fram. Högt möter lågt, likheter och olikheter lyfts fram. Bilder och animationer är berättande och ger aha - upplevelser, berättaren är endast ett stöd till bildsekvenserna och animationerna. Filmen är producerad av SUS Productions i Vasa. Utställningar: Utelivsmässan i Örnsköldsvik 2008 Erämessut i Riihimäki 2008 Utelivsmässan i Örnsköldsvik 2009 Erämessut i Uleåborg 21-24 maj 2009 Luonto & Erä i Jyväskylä 5-7.6.2009 Roll ups har varit utställda på Resecentrum i Örnsköldsviks kommun under år 2010 samt i kommunernas lokaler. Högt möter lågt, en film om världsarvet Höga kusten/kvarkens skärgård. FÖRELÄSNINGSSERIE/VÄRLDARVSTRÄFFAR En serie med föreläsningar/träffar arrangerades på naturum Höga Kusten. Tre träffar med olika teman kopplade till världsarvet, t.ex. projektets innehåll, mål och syfte, andra världsarv, turism och världsarv etc. Projektet har stått för föreläsare och resor från det besökande landet. Det har varit ca 25-35 deltagare på föreläsningarna. UTSTÄLLNINGAR Projektet har deltagit i flertalet mässor med inriktning på friluftsliv och målet har varit att förmedla kunskap om världsarvet samt öka intresset för detta. 12

13

AKTIVITET 3. ERFARENHETSUTBYTEN MÖTESPLATSER/STUDIEBESÖK Mål: Personer/myndigheter/organisationer som har samma uppgifter i arvet i Finland/Sverige ska ges möjlighet att träffas och utbyta erfarenhet, samt besöka framgångsrika världsarv. Åtgärdslistan ur projektplanen: Åtgärder: Fortbildning i informationsförmedling och retorik Erfarenhetsutbyten, temaresor och studiebesök till Höga kusten och Kvarkens skärgård och andra nordiska världsarv med olika teman; besökaruppföljning, tillgänglighet, utställningsteknik, fornminnen och landskapsplanering Workshops ordnas i anslutning till temaresorna ERFARENHETSUTBYTE MELLAN TJÄNSTEMÄN I FINLAND OCH SVERIGE Seminariet Hur beaktas världsarvet i planläggning och tillståndsförfaranden? som arrangerades på Stundars i november 2009 var ett erfarenhetsutbyte mellan länderna. Antalet deltagare var 47 st och de flesta var tjänstemän på kommuner, myndigheter (men även lokala föreningar och organisationer) i Sverige och Finland. Dessa personer ansvarar för beslut, strategier, mm kopplat till världsarvsvärden. Fokus var att diskutera hur vi arbetar i respektive land och vad som är aktuellt just nu samt diskutera best practise inom världsarvsområdet. Frågor som behandlades var bland annat: Hur beaktar vi att vi är verksamma i ett världsarvsområde? Tänker vi på bevarandet av världsarvets värden i vårt arbete? Vad kan vi lära av varandra och inom vilka sektorer bör vi ha gemensamma riktlinjer eller tätare kontakter. Vi är ett gemensamt världsarv vilket innebär att om det ena området inte följer UNESCOS riktlinjer och förlorar sin status som världsarv så drabbas även det andra området och tvärtom. En rapport skrevs utgående från diskussionerna, se bilaga. Mini workshops som genomfördes var: Infrastruktur för besökare Hamnar, muddring, bryggor Fornminnen i världsarvet bevara, tillgängliggöra och restaurera Vindkraftsparker och världsarvslandskap 14

På bilderna syns några av de 45 deltagarna på Stundarsseminariet: Rurik Ahlberg, Korsholms kommun, Ulf Breitoltz, Siv Nyberg, Janne Mellander, Rolf Wickström, Kramfors kommun. Bosse Edman, Patrik Karlin, Johanna Martinell, Siv Sandberg Örnsköldsviks kommun. Vesa Heinonen, Terranova, Kari Hallantie, Susanna Ollqvist, Tuija Warén, Forststyrelsen, Christina Knookala, Anita Storm Kvarkenrådet, Milly Lundstedt, Pia Nykvist Länsstyrelsen 15

ERFARENHETSUTBYTE MED VESTNORST FJORDLANDSKAP I HÖGA KUSTEN Företagare från Näröyfjord samt representanter för förvaltningen av världsarvet besökte Höga Kusten i maj 2009. VIS 63 - projektet presenterades, diskussion om fortsatt erfarenhetsutbyte. Besök vid Västra entrén, Skuleskogens nationalpark. En av 12 världsarvsbesöksplatser i Höga Kusten. Representanter från både Höga Kusten och Kvarkens skärgård deltog i utbytet. Besök hos lokala matproducenter som t.ex. Gårdsbutiken i Nordingrå. ERFARENHETSUTBYTE MED FOKUS PÅ KULTURMILJÖ Webbsidan Örnsköldsvik 10 000 år presenterades på Hotell Höga Kusten och projektet såg till att representanter från Kvarkens skärgård var med på tillfället. Arbetet med webbsidan Örnsköldsvik 10 000 år har presenterats för olika grupper inom projektet VIS 63 N. Med hjälp av denna sida kan man studera hur landhöjningen ständigt har förändrat landskapet och vilka spår som människor från olika tider har lämnat efter sig. Materialet på webbportalen kan också användas för att undervisa om världsarvet och hur landskapet förändras. Örnsköldsvik 10000 år har gett idéer till det pedagogiska materialet. FÖRVALTNINGSRESA TILL VESTNORSKT FJORDLANDSKAP I maj 2010 besökte en delegation på 11 personer världsarvet Vestnorskt fjordlandskap i Norge, som också är ett geologiskt världsarv. I Vestnorskt fjordlandskap har man arbetat länge med att ta fram en förvaltningsmodell som passar för Näröyfjord och Geiranger som tillsammans bildar världsarvet. Besöket gav en djupare förståelse för uppbyggnaden av förvaltningen samt hur man valt att hantera frågorna som berör världsarvet. Först besökte gruppen Näröyfjordområdet och fick stifta bekantskap med deras förvaltningsmodell. De har utvecklat förvaltningen från ett franskt koncept. Randi presenterar Sivle Gard. I Näröyfjorden har man fokuserat på att få med den lokala företagaren, mycket tid har lagts på att tillsammans arbeta fram ett gott värdskap. Delegationen besökte på Sivle Gard som drivs av Randi Engelsen Eide. Randi presenterade företaget samt visionen och iden bakom det. Reflektionerna efter besöket var att det är viktigt att företagen som tar emot gäster är eldsjälar och har förmågan att vara entusiastiska varje gång de tar emot gäster. Randi var ett bra exempel på en kvinna med förankring i den plats hon använder, förmåga att förmedla kulturen och bakgrunden till varför hon idag är där hon är- samtidigt som hon gav en förståelse för vilka utmaningar och möjligheter som finns och har funnits historiskt i området samt vad världsarvet betyder för den enskilde företagaren. En företagare ska kunna sin historia och ska ha sitt koncept på det klara. Delegationen besökte även vid informationspunkt, inskriptionsstenen samt informationstavlor. Intressant design på informationstavlorna - smälter väl in i landskapet i och med sin lätta konstruktion och dominans av glas. Man gjorde även en båtresa på fjorden. Båtturen var en viktig del för att aktivt kunna delta och förstå utmaningarna som Näröyfjord har var det gäller infrastrukturen och logistiken. I ett gårdstun i Flåm presenterades Näröyfjordens förvaltningsmodell, projektarbete, förankring samt förhållandet til nationell nivå och finansiering. Deltagare förbereder sig inför en båtresa på fjorden. Resan fortsatte till Geiranger med buss och sen med båt längs med fjorden in till Geiranger och Fjordcentret. Där fick vi information om deras arbete på Fjordcentret, bl.a. hur de arbetar med världsarv och pedagogik. Delegationen deltog även på Vestnorskt fjordlandskaps rådsmöte, där även VIS 63 projektet presenterades. 16