Uppdragsbeskrivning - Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9 6 enligt LSS

Uppdragsbeskrivning-Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9 6 enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Skapad av: Uppdragsenheten Beslutad av: Förvaltningschef Gäller från: 151201 Reviderad den: Diarienummer: 1913-2015 Uppdragsbeskrivning - Korttidsvistelse utanför det egna hemmet 9 6 enligt LSS

Uppdragsbeskrivning för korttidsvistelse utanför det egna hemmet... 3 1.1 Uppdraget korttidsvistelse... 3 1.11 Barnperspektivet... 4 1.12 Hälso- och sjukvård... 4 1.12 Livsstilsfrågor... 4 1.14 Kost och livsmedelshantering... 5 1.13 Genomförandeplan och individuell plan... 5 2 Kvalitetskrav... 5 3 Dokumentation... 6 4 Kompetens... 6 5 Verksamhetschef... 6 6 Samverkan... 6 7 Verksamhetssystem... 7 8 Praktikplatser... 7 9 Ansvar... 7 9.1 Försäkringar... 7 9.2 Larm (i förekommande fall)... 7 9.3 Systematiskt brandskyddsarbete... 8 9.4 Tystnadsplikt/sekretess... 8 9.5 Miljökrav... 8 10 Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring... 8 10.1 Tillsyn... 8 10.2 Intern kvalitetsuppföljning... 8 10.3 Medicinskt ansvariga... 9 Enheten ansvarar för lokaler och utrustning.... 10 11 Ekonomi... 10

Uppdragsbeskrivning för korttidsvistelse utanför det egna hemmet Uppdragsbeskrivningen är ett styrdokument för och beställning av den verksamhet som enheten ska bedriva. Uppdragsbeskrivningen innehåller bland annat kvalitetskrav för de olika verksamheterna. Vård- och omsorgsnämnden fastställer de dokument som ingår i uppdragsbeskrivningen. Dessa är underlag för tecknande av kontrakt mellan förvaltningschef och enhetschef inom vård- och omsorgsförvaltningen. 1.1 Uppdraget korttidsvistelse Enheten ska tillhandahålla korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Verksamheten ska bedrivas kontinuerligt inkluderande helger och lov med undantag av den 24 och 25 december. Antalet barn/ungdomar vid ett och samma tillfälle kan uppgå till nio personer på Fjällripan och fyra personer på Falken. Korttidshemmet ska företrädesvis ta emot barn och ungdomar i åldern från 0-20 år, alternativt t.o.m. att de avslutat gymnasiestudierna. Om det uppstår en vakans i beläggningen och det finns sökande får enheten ta emot personer som har passerat den övre åldersgränsen alternativt erbjuda andra kommuner vistelse enligt samma lagrum. Verksamheten bör organiseras så att man vid varje tillfälle så långt möjligt tillgodoser de individuella behoven. Särskild vikt läggs vid att de äldre ungdomarna förbereds för ett självständigt liv och som en del i detta ingår träning inför vuxenlivet. Barn, ungdom och/eller företrädare ska ha stort inflytande över insatserna och i stor utsträckning påverka innehåll och utformning. Enheten ansvarar för att fritidsombud utses bland personalen. Fritidsombudet ska ingå i det nätverk som finns för fritidsombud och där delta i förekommande uppgifter. Kostnader i samband med fritidsaktiviteter bekostas av den enskilde. Verksamheten ska bedrivas så att den är förenlig med kommunens ansvar enligt Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS), Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt övrig lagstiftning, förordningar och föreskrifter inom området. Verksamheten ska också vara förenlig med kommunens vård och omsorgsplan, riktlinjer och fastställda inriktningsmål. Verksamheten ska bedrivas utifrån en evidensbaserad praktik. Verksamhetsområdet omfattar hela kommunen. Enheten har en aktiv informationsskyldighet om lagarna och deras innehåll, framförallt i de delar som rör den egna verksamheten till den enskilde, närstående, god man/förvaltare och andra myndigheter. Enheten ska också vid förfrågan informera allmänheten i kommunen om sin verksamhet. Enheten ansvarar för att verkställa uppdrag från biståndsenheten enligt gällande delegationsordning. Enheten ska på begäran av förvaltningschef utföra utredningsuppdrag inom kunskapsområdet. Under avtalsperioden kan det ske förändringar i lagar, föreskrifter, allmänna råd,

kvalitetskrav, kommunens mål mm. Det ingår i enhetens uppdrag att följa eventuella förändringar inom verksamhetsområdet. Enheten ska skicka kopia på den första genomförandeplanen till berörd LSS-handläggare vid en ny verkställighet av beslut. Blankett för samtycke att information får lämnas ut ska användas för att säkerställa sekretessen. 1.11 Barnperspektivet Korttidshemmet ska utforma insatsen till barnets eller ungdomens bästa. Barnet eller ungdomen ska få relevant och anpassad information samt ges möjlighet att vara delaktig och framföra sina åsikter under planering och genomförande av insatsen. Barnets eller ungdomens åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Stor vikt ska läggas vid individuellt anpassad kommunikation för att möjliggöra att barnet/ungdomen kan påverka insatsens innehåll och utformning. I den sociala dokumentationen ska det framgå hur information, planering och insats anpassats till barnets eller ungdomens bästa och vilken och på vilket sätt hänsyn tagits till åsikter och önskemål. Det ska också framgå vilka åsikter som lämnats av barnet, ungdomen, förälder eller annan företrädare. 1.12 Hälso- och sjukvård Enligt hälso- och sjukvårdslagen 1982:763, 18 ska varje kommun erbjuda en god hälso- och sjukvård upp till läkarnivå åt dem som efter beslut av kommunen vistas i korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Enligt gällande avtal med primärvården i Region Jämtland/Härjedalen ska de personer som utan stor olägenhet kan ta sig Hälsocentral få sina behov av hälso-och sjuvårdsinsatser tillgodosett där. För de personer som har korttidsvistelse och som har behov av att få hälsooch sjukvårdinsatser utförda under vistelsen är det distriktssköterskan i kommunen som ansvarar för insatsen. 1.12 Livsstilsfrågor Enheten ska utifrån ett friskvårdsperspektiv arbeta med livsstilsfrågor. Enheten ska även ha erforderlig kompetens inom sex och samlevnad, risk och missbruk samt andra behov kopplade till livsstilsproblematik. Avsikten är att ge stöd och vägledning till målgruppen och verksamheten när det gäller riskbeteenden. Enheten ska ha ett förhållningssätt som kan leda till att skjuta fram eventuell alkoholdebut och motverka att unga väljer att använda nikotin och droger. Inställningen ska också vara att minska risken för spelmissbruk och att minska risken för att någon råkar illa ut vid användande av Internet. Enheten ska följa den fastställda handlingsplanen för kostpolicy inom verksamhetsområdet.

1.14 Kost och livsmedelshantering Enheten ska erbjuda en näringsrik och varierad kost och en måltidsmiljö där barn och ungdomar ska kunna uppleva nöjdhet och känna sig bekväm under måltiden. Vid behov ska specialkost tillhandahållas och hänsyn tas till önskemål av hälso-, etiska, eller religiösa skäl. Frukost, lunch, middag och mellanmål ska serveras jämt fördelat över dygnet. Enheten ska ha ett HACCP- anpassat egenkontrollprogram för hantering av livsmedel i verksamheten. Egenkontrollprogrammet ska vara anpassat efter den verksamhet som ingår i uppdraget. Enheten står för kostnader som är förenade med godkännande av livsmedelsanläggningen. 1.13 Genomförandeplan och individuell plan Genomförandeplan ska upprättas för varje person. Planen ska upprättas i samråd med barnet/ungdomen och hennes/hans företrädare (vårdnadshavare/god man etc.). Chefen ska delta vid upprättande av planen. Planen ska ge en helhetsbild av barnet/ungdomens behov av stöd och service samt närståendes önskemål. I genomförandeplanen ska det framgå hur personalen ska arbeta för att ge det stöd och den service som den enskilde behöver. Genomförandeplanen ska följas upp vid behov och minst en gång per år. Vid upprättande av genomförandeplan ska stor hänsyn tas till barnet/ungdomens funktionsnivå. Stor vikt ska tas till barnet/ungdomens önskemål och delaktighet. Vid diskussioner ska hänsyn tas till barnet/ungdomens integritet. Enheten har en skyldighet att informera om rättigheten till individuell plan enligt 10. Beslut om upprättande av denna plan fattas av kommunens LSS-handläggare respektive hemkommunens LSS-handläggare. Om barnet/ungdomen eller dennes företrädare önskar det ska enheten medverka vid upprättandet av den individuella planen. Den individuella planen ska omprövas minst en gång per år. 2 Kvalitetskrav Nämndens kvalitetskrav är en sammanställning av kvalitetskritiska områden som verksamheten skall se som den lägsta nivå som stödet och omsorgen skall säkerställa inte underskrids. Dessa krav kan förändras med tiden om nya kvalitetskritiska områden upptäcks vid granskningar och uppföljningar som nämnden har rätten att genomföra. Vissa krav kan även utgå om de inte längre anse som relevanta för god kvalitet. Insatserna inom LSS och SoL ska vara av god kvalitet och kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (se LSS 6 och SoL 3 Kap, 3 ). Insatser enligt LSS och SoL ska, där de verkställs samtidigt, integreras på ett säkert och tryggt sätt för personen. Den enskilde ska genom insatserna i LSS garanteras goda levnadsvillkor. I kvalitetskarv Lss, bilaga 1, finns de krav och uppföljningsrutiner som ska gälla. Under avtalsperioden kan det ske förändringar i lagar, föreskrifter, allmänna råd, kvalitetskrav, kommunens mål mm. Det ingår i enhetens uppdrag att följa eventuella förändringar inom verksamhetsområdet.

3 Dokumentation Enheten ska följa gällande riktlinjer för dokumentation enligt LSS, SoL och HSL samt Socialstyrelsens Allmänna råd och föreskrifter (SOSFS 2014:5). Verksamheten ska följa vård- och omsorgsnämndens dokumenthanteringsplan avseende SoL, LSS och HSL, bilaga 7. Verksamheten ska se till att samtliga journalhandlingar överlämnas till kommunens centralarkiv enligt gällande gallringsregler när den enskilde flyttar, avslutar insatsen eller avlider. Detta gäller också om ansvaret för verksamheten övergår till annan. 4 Kompetens Socialstyrelsens allmänna råd om kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS 2014:2 är vägledande för hur kompetensen bör vara hos personal som arbetar inom enheten. Enheten ska ha kompetens som svarar mot målgruppens sociala, pedagogiska och omvårdnadsmässiga behov. Enheten ska ha god teoretisk kunskap om personer, med nedsatt kognitiv- och exekutiv funktionsnivå samt vanliga diagnoser inom LSS. Nyanställd personal ska ha deltagit i kommunens introduktionsprogram för anställda (tillsvidare och vikarier). Personal ska ha grundläggande kompetens inom området. Personal ska ha specifik kompetens för att kunna ge stöd och service till just de personer som behöver det stödet. 5 Verksamhetschef Inom vård- och omsorgsförvaltningen är det förvaltningschefen som är verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen. Verksamhetschefen ska svara för verksamheten och har det samlade ledningsansvaret. Verksamhetschefen ska enligt HSL svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen ansvarar för att det finns ett ändamålsenligt ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. 6 Samverkan Enheten ska samverka med vårdnadshavare, god man och förvaltare, inom kommunen (skola, social förvaltning), med länets övriga berörda kommuner, sektor LSS, sektor Hemtjänst, Region Jämtland Härjedalen ( barnhabilitering), primärvården, övriga myndigheter, organisationer och föreningar som är viktiga för barnet eller ungdomen. Verksamheten skall även aktivt bidra till att personer som ej har stöd av kommunen men som skulle kunna vara i behov av stöd blir upplyst om kommens möjligheter. Detta gäller oavsett om det bedöms vara LSS eller SoL som stödet skall utgå från. Samordnad individuell plan, SIP, ska användas då detta medges och anses behövas.

Frivilligorganisationers och föreningars erbjudanden om insatser ska uppmuntras och tas till vara på bästa möjliga sätt för den enskildes räkning. Syftet är att utifrån den enskildes önskemål öka möjligheterna till ett aktivt och meningsfullt liv i gemenskap med andra. 7 Verksamhetssystem Vård och omsorgsnämnden har ett IT-baserat verksamhetssystem för dokumentation av beslutsprocesser, verkställighet samt avvikelsehantering enligt lagrummen SoL, LSS och HSL. Verksamheten är skyldig att dokumentera, rapportera och kommunicera i det verksamhetssystem som nämnden anvisar och enligt de riktlinjer som upprättas. Bilaga 1 Enheten ska tillhandahålla och bekosta SITHS kort till personalen vid behov för att på ett säkert sätt kommunicera. Leverantören har även skyldighet att hålla elektroniska katalogtjänsten HSA uppdaterad. 8 Praktikplatser Verksamheten ska visa öppenhet och samarbetsvilja med universitet/högskolor och andra utbildningar och verksamheten bör erbjuda praktikplatser för studerande vid universitet/högskolor och andra utbildningar. Det är av stor vikt att verksamheten bidrar till ett positivt rekryteringsarbete. 9 Ansvar 9.1 Försäkringar Kommunen har tecknat ansvarsförsäkring, egendomsförsäkring och patientförsäkring för alla enheter inom förvaltningen. Självriskerna är 0,5 prisbasbelopp på egendomsförsäkringen, om föreskrifterna följs, och 0,1 prisbasbelopp på ansvarsförsäkringen. Självrisken ersätts av den enhet som blivit drabbad. Kommunen har även tecknat olycksfallsförsäkring för bl a personer med insats enligt LSS eller SoL. Enheten förbinder sig att förebygga skador som kan drabba personal, brukare, anhöriga och utomstående. Vid skada i samband med hälso- och sjukvårdsinsatser ska enheten informera brukaren (företrädare) om möjligheten att söka ersättning enligt patientskadelagen. 9.2 Larm (i förekommande fall) Fast larmanläggning ägs av vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsnämnden står för service- och driftkostnader på centralenheten och viss ingående, fast trådbunden utrustning såsom brandvarnare. Vård- och omsorgsnämnden står också för kostnader för årlig funktionskontroll enligt särskilt avtal med larminstallatör. Vård- och omsorgsnämnden står dessutom för nyanskaffning av fast larmutrustning. Behovet av nyanskaffning av larmutrustning som beror på oaktsamhet av enhetens personal bekostar enheten. Nyanskaffning av sänglarm och trampmattor m.m. bekostas av enheten. Enheten ansvarar för och bekostar handhavande och utbildning för egen personal på larmsystemets utrustning och funktioner. Enheten står för alla servicekostnader och

nödvändiga batteribyten, batteriladdare på bärbara telefoner/hjälptelefoner, larmknappar, sängvakter, larmmattor m.m. För enhetens löpande service ska vård- och omsorgsnämndens avtalsbundna larminstallatör anlitas. Enheten kontaktar själv larmleverantören för att bli informerad om vilka villkor som gäller för sådan service. Enheten ansvarar för att rapportera konstaterade fel på den fasta utrustningen till larmleverantör och till vård- och omsorgsnämndens kontaktman. Enheten ska vid förskrivning av larm följa den av MAS/MAR fastlagda rutinen. Enheten ansvarar för att regelbundet kontrollera att det röklarm (brandvarnare) som finns är i drift och följer de krav som gäller för ett inte konventionellt brandlarm. Enheten ansvarar för att meddela nämnden om ändring eller förnyelse krävs. 9.3 Systematiskt brandskyddsarbete För att upprätthålla kraven i Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska fastighetsägare och verksamhetsutövare bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Enheten ska årligen komma in med en skriftlig redogörelse av brandskyddet till vård- och omsorgsförvaltningens säkerhetssamordnare. Enheten ska följa kommunens brandskyddsregler och vård och omsorgsförvaltningens rutin för systematiskt brandskyddsarbete. 9.4 Tystnadsplikt/sekretess Enheten ska se till att all personal undertecknar en förbindelse om den tystnadsplikt som råder enligt 29 LSS, 15 kap 1. Enheten ska övervaka att den tystnadsplikten efterlevs. 9.5 Miljökrav Enheten ska följa kommunens miljöpolicy i sitt arbete, se Östersunds Kommuns hemsida. Bilaga 9 10 Uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring 10.1 Tillsyn Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över verksamheter som bedrivs enligt LSS, SoL och HSL. 10.2 Intern kvalitetsuppföljning Nämnden genomför uppföljningar av verksamheten i syfte att säkerställa att uppdraget utförs på det sätt som gällande regelverk, rutiner och kvalitetskrav som nämnden ansett vara gällande för verksamheten.

10.3 Medicinskt ansvariga Inom kommunen finns medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) som har det medicinska tillsynsansvaret för hälso- och sjukvård. Detta regleras i HSL 24 om medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunernas hälso- och sjukvård (rutiner, delegering, anmälningsskyldigheter etc.). 10.3.1 Lex Maria och rapportering av avvikelser HSL Leverantören ska rapportera avvikelser som är av betydelse för patientsäkerheten enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) och följa kommunens upprättade rutiner avseende avvikelsehantering. 10.4 Lex Sarah Enheten ska ha ingående kännedom om de föreskrifter som gäller vid anmälan av risk för eller missförhållanden i omsorger om äldre och funktionshindrade. Föreskrifterna och råden anges i 14 kap 1-2 socialtjänstlagen (1980:620) SOSFS 2008:10(S) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 24a LSS, SOSFS 2008:11(S) Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om Lex Sarah i SoL och LSS i kraft. En viktig förändring är att Lex Sarah utvidgas till att omfatta hela socialtjänsten. Vid rapportering av risk för eller missförhållanden ska enheten följa de instruktioner och rutiner som utarbetats av vård- och omsorgsnämnden. Bilaga 12 10.5 Avvikelsehantering LSS och SoL Enheten ska följa de rutinersom finnas för avvikelserapportering. Syftet är att säkra kvaliteten för den enskilde och att undanröja orsaker till att avvikelsen upprepas. Avvikelserapporten ska leda till att säkerställa den enskildes behov av stöd och service på det sätt som överenskommits. Bilaga 6, Bilaga 15, Bilaga 16 10.6 Rapportering Enheten ska lämna in de uppgifter som vård- och omsorgsnämnden kan behöva för att fullgöra sin rapporteringsskyldighet till andra myndigheter. 10.7 Uppföljning och utvärdering Uppföljningen är en del i nämndens ledningssystem för kvalitet som är under utveckling och kraven på rapportering mm kan komma att ändras under avtalsperioden. Enheten ska varje år rapportera enligt kvalitetskraven bilaga1. Rapportering sker i kvalitetsenkäten. Enheten ska vid varje tillfälle rapportera och besvara enkät för öppna jämförelser. Eller vid begäran delta i andra aktuella undersökningar/enkäter. Vård- och omsorgsnämnden kommer att göra löpande uppföljningar av hur avtalsvillkoren inklusive kvalitetskraven i bilaga 1 följs. Vård- och omsorgsnämnden har rätt till full insyn i verksamheten. Detta för att nämnden ska kunna följa upp och utvärdera att uttalade mål och riktlinjer följs och för att kunna följa upp och bedöma beviljade insatser. Enheten ska i en plan beskriva hur de avser arbeta för att uppnå kvalitetskraven.

10.8 Lokaler, utrustning, tekniska hjälpmedel Enheten ansvarar för lokaler och utrustning. Enheten ska kontrollera om det finns behov av renovering och vid behov kontakta lokal och bostadsenheten, teknisk förvaltning enligt rutin. Enheten står för kostnaden för arbetstekniska hjälpmedel. Inköp av arbetstekniska hjälpmedel ska ske efter samråd med arbetsterapeut. Vid individuellt behov av hjälpmedel, kontaktar enheten Region Jämtland Härjedalen, Barn och Ungdomsrehabiliteringen. 11 Ekonomi 11.1 Ersättning Enheten erhåller årligen ett anslag. Anslaget beräknas utifrån enhetens budgeterade kostnader. Förvaltningschefen godkänner budgetanslaget för varje år. Justering av anslaget kan ske under året om väsentliga förändringar i verksamhetens förutsättningar uppstår, t ex fler eller färre brukare som innebär förändrade behov av personal.