Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum

Relevanta dokument
Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Sammanställning 1. Bakgrund

Vård och Omsorg ANHÖRIGSTÖD. Information till dig som vårdar en närstående

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

Digitaliseringens möjligheter för det goda livet som äldre. Äldreforum Östhammars kommun

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM HÖSTEN ulricehamn.se

ANHÖRIGSTÖD PROGRAM VÅREN ulricehamn.se

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Hälsofrämjande ledarskap

Program Anhörigcentrum

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Att arbeta inom Stöd och service

Existentiell hälsa en livs-viktig fråga! Anna-Karin Jeppsson, Qulturum Thomas Sjöberg, Sjukhuskyrkan

Anhörigstöd. i Sollentuna. Vård- och omsorgskontoret

Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt

Stadens insatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn

Salutogent förhållningssätt

Sammanställning 2 Nätverk 2 Lärande nätverk utveckling av anhörigstöd enligt 5 kap. 10 SoL

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Anhörigstöd. Program hösten ulricehamn.se. Foto: Helena Lundberg

Birgitta Esplund Lilja Specialistsjuksköterska vård av äldre Marina Hahne Anhörigkonsulent och samordnare

Verksamhetsuppföljning

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Mötesplatser för kunskap

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Att utveckla anhörigstöd Chefers ansvar för personalens engagemang i anhörigarbetet. Karin Lindgren Socialstyrelsen

Anhörigstöd. för dig som stödjer och vårdar en anhörig

Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Anhörigstöd för dig som stödjer och vårdar en anhörig

Nulägesbeskrivning arbetsprocesser socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria Projektledare Ann-Sofi Medin

Kommunal anhörigstödsplan till anhöriga som hjälper och vårdar närstående i Sävsjö kommun 2017.

Motion om utveckling av anhörigvården i Västerviks kommun svar

Sammanfattning Tema A 3:3

Uppdrag och målsättning. Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde

Område Rehabilitering

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

hälsofrämjande skolutveckling

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

Vallmons asylboende. Omsorg, struktur och trygghet

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 2

ÄLDRES VARDAG Planerad trygghet eller akut oro

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Äldreomsorgskontoret Öppen träffpunkt

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare Sid 1

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Kartläggning av stöd till anhöriga vid geriatriska kliniker 2013 Sigtuna 10 april 2014

Riktlinjer för Anhörigstöd

Psykisk ohälsa hos äldre, ett bortglömt kapitel - svar på skrivelse från vice ordföranden Inge-Britt Lundin m.fl. (fp)

Socialtjänstlagen 5 kap 10 ( ) Sara Berlin, anhörigkonsulent i SDF Östra Göteborg Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i SDF V:a Hisingen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Hemtjänst. Skurups kommun

Vård- och stödsamordning

hälsofrämjande förskoleutveckling

Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med

Nu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn.

Anhörigstöd. i Skara kommun

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

Region Skåne och Kristianstad kommun psykiatri för barn och ungdomar

Sammanställning 2. Bakgrund

Sida 1(8) Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Mägtupp. som fuller i en enkel blankett "Hälsokontroll fiir anhöriga". Blanketten lämnas till vårdcentralens hälsosköterska som sedan

Förändringsarbete i utveckling och planering av anhörigstöd

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Ansökan om medel för utveckling av multiprofessionellt arbetssätt med inriktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Hälsofrämjande arbete på BVC

Handlingsplan för anhörigstöd äldrenämnden. Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att godkänna handlingsplanen för anhörigstöd.

Verksamhetsbeskrivning

Information om anhörigstöd 2010

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

NSPH Skånes vision. Med Brukarkunskap blir vården bättre

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Ansökan om ekonomiskt stöd inom ANTDområdet utvärdering av gruppstödsverksamhet för barn och ungdom

Systematisk uppföljning av stödinsatser för barn som anhöriga

Elevhälsoplan Knutsbo/Junibackens skolområde

Villkor och utmaningar i samverkansarbetet kring barn och unga i behov av stöd

Moderna organisationers struktur och kultur

Samverkan för ett bättre anhörigstöd på Midhagens öppenvårdsmottagning

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Eskilstuna Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne

HÄLSOPEDAGOGISKTFORUM

Transkript:

Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum

Samverkan en vinst för alla!

Två samverkansmodeller Geriatrik - Nätverksträffar Psykiatri - Anhörigutbildning

KASAM Vad är det som gör att människor blir och förblir friska? - Salutogent synsätt Aaron Antonovskys svar på den salutogena frågeställningen var KASAM (Känsla Av SAMmanhang). Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter. Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet

Samverkansmodell 1: Nätverksträffar När man ställer sig frågan HUR ÄR DET MÖJLIGT? att den där verksamheten jobbar på det här sättet? då finns ett behov av att träffas i nätverk där representanter från närliggande verksamheter deltar.

VAD? Minnesmottagningen, Demenscentrum (dagvård), Myndighetskansliet (biståndshandläggare), Geriatriska, Anhörigcentrum Träffats sedan 2012 (en del aktörer har tillkommit längs vägen). Gemensam målgrupp (personer som har demenssymtom och deras anhöriga). Gemensam önskan att samverka, skapa snabbare vägar.

HUR? Träff 1 ggr/ termin, man träffas hos de olika verksamheterna enligt ett rullande schema. Deltagarna berättar laget runt det aktuella läget på sina verksamheter. Gemensamma frågor/dilemman kan lyftas.

RESULTAT Ökad förståelse för varandras verksamheter (KASAM) Vilket innebär att de olika yrkesgrupperna lättare kan möta sin målgrupp med deras frågor/funderingar Konkret förändring (t.ex. inläggning/återinläggning; vårdplanering) Nya stödinsatser, t.ex. utbildning för anhöriga

Exempel på resultat

I slutet av Om jag bara visste får deltagarna kryssa i blankett om de vill ha kontakt med någon av verksamheterna. De blir i så fall uppringda av den verksamhet de önskat.

Exempel på resultat för den anhörige En anhörig som känner att han inte vet om hur vården och möjligheterna ser ut för föräldern som har en demenssjukdom. Skapar otrygghet och missnöje. Deltar på Om jag bara visste och får därigenom information om sjukdomen, olika verksamheter samt får kontakt med anhörigkonsulent. -Enskilda samtal -Hjälp i kontakt med biståndshandläggare -Deltagande i Anhöriggrupp Minskat missnöje och otrygghet för den anhörige.

Samverkansmodell 2: Anhörigutbildning BUV BUV = Barn, unga vuxna-psykiatrin 18-25 år När anhörig ställer sig frågan VARFÖR får mitt vuxna barn ingen hjälp? VAD kan jag som förälder göra? -Jag orkar snart inte mer. då finns behov trygghet som kan uppnås genom kunskap från professionella aktörer; personer som kan stötta både min närstående och mig som anhörig

VILKA? Psykiatrins mottagning för unga vuxna samt psykiatrins rehab. för unga vuxna i samverkan med Anhörigcentrum Målgrupp; anhöriga/föräldrar som närstående i kontakt med BUV, (ofta förlängning av BUP) Möta anhöriga bortom sekretess

HUR? Start ht 2014 1-2 utbildningar ggr/ termin. 5-6 träffar. (7 grupper har hittills genomgått utbildningen, ca 60 personer) Syfte; ge anhöriga kunskap om psykisk ohälsa samt förståelse för psykiatrins arbete med patienten samt skapa gemenskap mellan anhöriga. KASAM Gemensamma frågor/dilemman kan lyftas.

HUR? Teman med inbjuden gästföreläsare; 1. Att vara anhörig 2. Organisation 3. PPI, Psykopedagogisk intervention 4. Behandling och bemötande 5. Hälsofrämjande åtgärder 6. Anhörigstöd och annat stöd från samhället/föreningar Frågor besvaras av professionen direkt

RESULTAT anhörig? Anhöriga upplever ökad trygghet genom den kunskap de fått om psykisk ohälsa, ökad förståelse för psykiatrins arbete med patienten samt delar gemenskap med andra anhöriga. KASAM Många väljer att fortsätta i grupp Utvärdering efter varje grupp viktigt! Justeringar sker inför varje ny grupp

RESULTAT Psykiatrin? Behandlingsarbetet ger snabbare effekt Ökad förståelse hos anhörig - färre klagomål När vi jobbar aktivt med anhörigstöd kan vi förflytta processer som inte hör hemma i patientens behandling till en tydlig avgränsad insats som anhörigutbildningen innebär. Behandlarna får genom detta mer arbetsro och tid för patienten. - Anna Mann, enhetschef för BUV Roligare att jobba, förändrad kultur i personalgruppen Trygghet att kunna förmedla anhöriga Ringar på vattnet. (affektiva)

RESULTAT Anhörigcentrum? Anhöriga erbjuds kunskap Minskad frustration, ökad trygghet Ökat inflöde (anhöriggrupp, samtal) Anhöriga fångas upp - faller inte mellan stolarna

RESULTAT alla? Patienten/brukaren, anhörig, professionen är vinnare! Samverkan en vinst för alla! Våga prova!

Kontaktuppgifter Lovisa Anell, tel 21 32 28 lovisa.anell@ Gina Axelsson, tel. 21 32 26 gina.axelsson@ Anhörigcentrum, tel. 21 32 30 anhorigcentrum@ Tulegatan 8 Facebook: facebook.se/anhorigcentrumorebro