Leif Göransson goranssonleif@telia.com leif.goransson@slu.se Diversearbetare i grisfoderbranschen SLU
Djuren behöver protein för sitt kroppsunderhåll och sin produktion Behovet av såväl mängd som kvalitet varierar med djurslag, ålder och vad de producerar Idisslare är mindre känsliga för foderproteinets aminosyrasammansättning än enkelmagade djur Greppa
Proteinkvalité Greppa Kväve för våmmens mikrober Aminosyror som tas upp i tunntarmen Sammansättning av aminosyror och deras smältbarhet tunntarmen
Idealt protein till gris Rekommenderat förhållande mellan sis-aminosyror i praktisk optimering, g/g sis-lysin. Växande grisar och gyltor 50 kg Dräktiga suggor Digivande suggor och gyltor 50 kg - Sis-treonin 0,62 0,75 0,65 Sis-metionin 0,30 0,40 0,30 Sis- met+cystin 0,60 0,70 0,60 Sis-tryptofan 0,19 0,25 0,19 Sis-råprotein 15,5 25 17 14,5 för slaktsvin gör ca 14.000 ton soja
Aminosyrabehov för växande Aminsyror i fodret Behov Levande vikt
Variation i vikt inom kull/box Medelvikt, kg Normal variation 1,4 (födelse) 0,8 2,0 9,5 (avvänjning) 6 14 30 21-39 60 42-78 90 62-118
Kompensatorisk tillväxt Tillväxt fasutfoder enhetsfoder Kompensatorisk tillväxt Dagar
Näringsrekommendationerna anger inga absoluta behov Foderutbyte Sogrisar kött% Kastrater kött% 2013-03-21 Låg as-nivå Hög as-nivå
Viktökning hos smågrisar med olika hälsostatus, Williams et al 1994 g/dag 750 700 650 600 550 500 450 400 350 300 250 470 350 570 470 Smågrisar 5,5-27 kg 650 670 530 520 0,6 0,9 1,2 1,5 1,8 Lysin, % i fodret 17% mindre lysin/gris Hög Låg 620 490 2013-03-21
Inverkan av proteinhalt på förekomst av diarré efter avvänjning hos grisar i dålig miljö (Smits, C. & Spreeuwenberg, M.V., 2006) %grisar med diarré 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hög protein Låg protein 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 Dagar efter avvänjning
Råvarors användbarhet Näringsinnehåll energi, aminosyror, min., vit Fysikaliska egenskaper struktur, hantering Tillväxthämmande substanser toxiner, ANF Pris Smaklighet 2013-03-21
Innehåll av ilealsmältbart råprotein per MJ NEv (Energi för växande grisar) i olika fodermedel 60 50 40 30 20 10 0
Rekommenderade maximala inblandningar av olika proteinråvaror, % av energin (från SLU:s fodermedelstabell). Suggor Växande grisar Dräktiga Digivande Smågrisar Slaktgrisar Drank 20 20 10 20 Gräsmjöl 30 5 3 5 Linfrökaka, kallpressad 5 5 5 5 Lupin 10 10 5 15 Rapsmjöl 10 10 10 10 Rapskaka, 15 15 10 15 kallpressad Sojamjöl 30 30 20 30 Åkerböna, 10 1) 10 1) 20 20 vitblommig Ärter, vitblommiga 10 10 20 20 Rena aminosyror Tills behovet är nått Tills behovet är nått 1) Försöken med moderna vitblommiga sorter är få, men pågående studier och praktisk erfarenhet visar att åkerböna är användbar även till suggor.
Aminosyror framställda för foderändamål Lysin Metionin Treonin Tryptofan Valin Isoleucin Arginin
Exempel på försök med olika fodersammansättning Lantmännen 2002 1 3 Korn/ Soja Vete / raps Antal observationer (boxar) 30 30 Vikt vid insättning, kg 26 26 Vikt vid slakt, kg 113 112 Daglig tillväxt, g/dag 910 905 Eneriutbyte,MJ OE/kg 33,5 33,6 Köttprocent % 57,2 a 58,2 b 2013-03-21
Beräkning av det ekonomiska värdet för några fodermedel till gris från priserna på vete, sojamjöl och rent lysin. Vete,kg Sojamjöl,kg Rent lysin,kg 1kg Agrodrank90 = +0,37 +0,41-0,007 1kg Rapsmjöl = +0,12 +0,60-0,003 1kg Åkerböna = +0,55 +0,42 +0,004 1kg Ärter = +0,74 +0,23 +0,006
Exempel på scenario för framtidens produktion av slaktgrisar Kton råvara/ 2,5 milj. slaktgrisar Idag Inom 10 år Foder 560 565 583 504 Spannmål 492 424 455 413 Sojamj 56 Drank 17 58 35 Åkerböna 113 45 Rapsmj 58
N och P i gödseln per slaktgris 30-115kg, kg kg 6 5 4 3 2 Idag Idag efter SLU-rek Inom 10år 1 0 N P
Effekt av ökat proteininnehåll i vete på inblandning av sojamjöl i slaktgrisfoder 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 85,6 87,5 89,5 11,5 9,5 7,5 9% 10% 11% Rp i vete % Vete i bl. % Sojamjöl i bl.
Inverkan av höjt Rp i vete på foderkostnaden/slaktgris SEK/slaktgris 530 520 510 500 490 480 470 460 450 440 430 9% 10% 11% Rp i vete Vete 2 SEK; Soja 3,50 SEK Vete 1,80 SEK; Soja 3,50 SEK
Sammanfattning Idisslarna har inte lika höga krav på proteinets sammansättning som grisar och fjäderfä Djuren har inga absoluta behov, tänk snarare dos-respons Renframställda aminosyror ger stora möjligheter att balansera fodrets protein och minska mängden proteinråvara Sojamjöl behövs inte i foder till idisslare och grisar Fjäderfä, främst kycklingar, är känsligare för ANF och är den produktionsgren som har svårast att klara sig utan sojamjöl Proteinet i spannmål ökar i värde i takt med ökad tillgång av rena aminosyror till allt lägre priser