STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(101) Industrns förbruknng av nköpta varor (INFI) 2009 NV0106 Innehåll SCBDOK 3.1 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde 0.2 Statstkområde 0.3 SOS-klassfcerng 0.4 Statstkansvarg 0.5 Statstkproducent 0.6 Uppgftsskyldghet 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter 0.8 Gallrngsföreskrfter 0.9 EU-reglerng 0.10 Syfte och hstork 0.11 Statstkanvändnng 0.12 Uppläggnng och genomförande 0.13 Internatonell rapporterng 0.14 Planerade förändrngar kommande undersöknngar 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätnstrument 2.4 Insamlngsförfarande 2.5 Databerednng 1 Innehållsöverskt 1.1 Observatonsstorheter 1.2 Statstska målstorheter 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata 1.4 Dokumentaton och metadata 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng 3.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler 3.2 Redovsnngsförfaranden 4 Slutlga Observatonsregster 4.1 Produktonsversoner 4.2 Arkverngsversoner 4.3 Erfarenheter från senaste undersöknngsomgången
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(101) 0 Admnstratva uppgfter 0.1 Ämnesområde Ämnesområde: Närngsverksamhet. 0.2 Statstkområde Statstkområde: Närngslvets struktur. 0.3 SOS-klassfcerng Tllhör (SOS) För undersöknngar som ngår Sverges offcella statstk gäller särsklda regler när det gäller kvaltet och tllgänglghet, se Förordnngen om den offcella statstken (2001:100). 0.4 Statstkansvarg Myndghet/organsaton: Statstska centralbyrån, SCB Postadress: 701 89 Örebro Besöksadress: Klostergatan 23 Kontaktperson: Catarna Nordström Telefon: 019-17 60 77 Telefax: 019-17 69 64 E-post: catarna.nordstrom@scb.se 0.5 Statstkproducent Myndghet/organsaton: Postadress: Besöksadress: Klostergatan 23 Telefon: 019-17 60 00 Telefax: 019-17 70 82 E-post: scb@scb.se 0.6 Uppgftsskyldghet Statstska centralbyrån, SCB 701 89 Örebro Uppgftsskyldghet förelgger enlgt lagen (2001:99) om den offcella statstken och SCB:s föreskrft SCB-FS 2010:10. Samråd har skett med Närngslvets Regelnämnd (NNR).
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(101) 0.7 Sekretess och regler för behandlng av personuppgfter I myndgheternas särsklda verksamhet för framställnng av statstk gäller sekretess enlgt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). 0.8 Gallrngsföreskrfter Det fnns nga gallrngsföreskrfter. 0.9 EU-reglerng INFI omfattas ej av någon EU-reglerng. 0.10 Syfte och hstork INFI ngår som en betydelsefull del den ekonomska statstken. Det övergrpande syftet med undersöknngen är att ge Natonalräkenskaperna (NR) bättre underlag för beräknng av bruttonatonalprodukten (BNP) tllgångs- och användnngstabeller. Med hjälp av statstken erhålls den detaljerade nformaton som krävs av underlaget tll nput- och outputtabeller för ndustrn. Behovet av nputdata gäller samtlga ndustrföretag från 0 anställda och uppåt. NR är dagsläget den enda användaren och undersöknngen har ännu aldrg publcerats. INFI är en årlg undersöknng och har som egen undersöknng genomförts för åren 1999-2009. Tdgare var INFI en delundersöknng tll Företagens Ekonom (FEK). Olka branscher undersöks olka år enlgt ett rullande schema. Eftersom uppgftslämnandet roterar mellan branscherna nnebär det att ett ensklt företag som mest behöver lämna uppgfter vart tredje år. De branscher som undersöks är 05-33, ndelnng enlgt SNI 2007. För årgångarna 1999-2004 undersöktes alla företag ndustrbranscher med mnst 50 anställda. För resterande företag modellberäknades råvaruförbruknngen med hjälp av de blankettundersökta företagens redovsnng. Samtlga företag som ngck urvalet fck blankett både INFI och FEK vlket underlättade undersöknngens gransknngsarbete. Ansatsen gav dock en skev täcknng mellan branscherna och därför gjordes urvalsdesgnen om. Sedan produktonsomgång 2005 är INFI ett frstående urval, men utgår fortfarande från FEK:ens populaton. Den stora skllnaden är att INFI även går ut tll företag som nte blankettundersöks FEK. Samma år som urvalsdesgnen gjordes om flyttades även fördelnngen av externa kostnader från INFI tll FEK. Eftersom dessa uppgfter är tydlgt kopplade tll FEK så sågs flytten av varablerna som en förenklng både för undersöknngen sg, men framför allt för uppgftslämnarna då det framgck att det ofta var nköpsansvarg som besvarade delen om råvaror medan ekonomansvarg besvarade delen om externa kostnader. Sedan produktonsomgång 2005 samlas endast uppgfter n som avser ndustrns råvaruförbruknng specfcerat på varugruppsnvå och den nya urvalsmetoden utgår från att samtlga branscher ska ha samma täcknngsgrad. Täcknngsgraden ska vara crka 70 procent vlket betyder att 70 procent av branschens totala råvaruförbruknng ska samlas n undersöknngen. Modellberäknng sker för
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(101) resterande företag. Tdgare årgångar fck samtlga företag undersöknngen, utom företag med brutet räkenskapsår, blankett skckad tll sg på våren, men detta är ändrat sedan produktonsomgång 2008. Företag med flera verksamhetsenheter (VE:er) har som tdgare årgångar fått blankett på våren, men numera får resterande företag blankett på hösten. Detta har gjorts dels för att underlätta samgransknngen med FEK samt att det även fnns möjlghet att förtrycka summa råvaror och förnödenheter på blanketterna för att förenkla för uppgftslämnarna. 0.11 Statstkanvändnng Användare av statstken är Natonalräkenskaperna. 0.12 Uppläggnng och genomförande INFI avser att mäta ndustrns förbruknng av nköpta varor. På en detaljerad varunvå samlas företagens råvarukostnad n per kalenderår vlket slutlgen redovsas på NR:s branschaggregat. INFI ger ett bättre underlag för beräknng av BNP där ndustrn står för drygt 20 procent. Undersöknngen är ntermttent och en tredjedel av tllverknngsndustrn undersöks varje år. För att få en komplett produktonscykel krävs nsamlng för tre produktonsomgångar. Branscherna är jämnt fördelade över treårsperoden, så att urvalsstorleken blr ungefär densamma varje år. Företagen som ngår undersöknngen får under våren alternatvt hösten ett mssv nnehållande webbadress, användarnamn och lösenord. Företag som nte nkommer med svar får som mest tre påmnnelser. Företagen får en pappersblankett först vd andra påmnnelsen. För att underlätta för uppgftslämnarna fnns uppgft om råvaror och förnödenheter förtryckta för de företag som undersöks på hösten. Summan hämtas från standardserade räkenskapsunderlag (SRU), företagens skattedeklaratoner. I detta värde ngår även handelsvaror och energkostnader som nte ngår INFI. Uppgftslämnaren ska först uppskatta värden för sna handelsvaror och energkostnader för att därefter fördela ut kvarvarande summa på de råvaror som förbrukas företaget. Som ytterlgare hjälp används branschspecfka blanketter med förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. Från produktonsomgång 2007 har företagen möjlghet att lämna uppgfter va ett generellt SCButvecklat verktyg för webblanketter (SIV). 74 procent av företagen valde detta tllvägagångssätt 2007 och tll produktonsomgång 2008 ökade sffran tll 84 procent. I INFI 2009 valde 93 procent av uppgftslämnarna att lämna uppgfter va SIV. 0.13 Internatonell rapporterng - 0.14 Planerade förändrngar kommande undersöknngar INFI gck över tll SNI 2007 produktonsomgång 2009. Först produktonsomgång 2011 kommer hela tllverknngsndustrn att ha undersökts ny SNI. Mndre omarbetnngar texter, nstruktoner, mssv etc. kommer eventuellt att göras som en följd
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(101) av mätteknska laboratorets genomgång av INFI produktonsomgång 2009. Inga större förändrngar är dock planerade. INFI har ännu aldrg publcerats p.g.a. sekretessproblem. Metodenheten ska undersöka olka tllvägagångssätt och möjlgheter för att framtden kunna publcera någon nformaton från INFI då materalet efterfrågas av både uppgftslämnare samt andra externa ntressenter.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(101) 1 Innehållsöverskt 1.1 Observatonsstorheter I INFI observeras förbruknngen av nköpta varor nom tllverknngsndustrn enlgt slutregstret för undersöknngen FEK 2009. För 2009 observerades följande branschgrupper INFI: Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2007-kod) C101 KÖTTBEREDNING 10.111 Kreatursslakt 10.112 Stycknng av kött 10.120 Berednng och hållbarhetsbehandlng av fjäderfäkött 10.130 Charkuter- och annan köttvarutllverknng C10A FISK- GRÖNSAKSBEREDN 10.200 Berednng och hållbarhetsbehandlng av fsk samt skal- och blötdjur 10.310 Berednng och hållbarhetsbehandlng av potats 10.320 Juce- och safttllverknng 10.390 Annan berednng och hållbarhetsbehandlng av frukt, bär och grönsaker C10B OLJA,FETT,MEJERI 10.410 Framställnng av oljor och fetter 10.420 Matfettstllverknng 10.511 Osttllverknng 10.519 Annan mejervarutllverknng 10.520 Glasstllverknng C10C KVARN, BAGERI 10.611 Mjöltllverknng 10.612 Tllverknng av frukostflngor, mxer och andra lvsmedelsberednngar av kvarnprodukter 10.620 Stärkelsetllverknng 10.710 Tllverknng av mjukt matbröd och färska bakverk 10.721 Knäckebrödstllverknng 10.722 Tllverknng av kex och konserverade bakverk C10D Ö LIVSM, O DJURFODER 10.810 Sockertllverknng 10.821 Tllverknng av sockerkonfektyrer 10.822 Tllverknng av choklad och chokladkonfektyrer 10.830 Framställnng av te och kaffe 10.840 Tllverknng av senap, ketchup, kryddor och andra smaksättnngsmedel 10.850 Tllverknng av lagad mat och färdgrätter 10.860 Tllverknng av homogenserade lvsmedelspreparat nklusve detmat 10.890 Framställnng av andra lvsmedel 10.910 Framställnng av beredda fodermedel 10.920 Framställnng av mat tll sällskapsdjur C11 DRYCKER 11.010 Destllerng, renng och tllblandnng av sprtdrycker 11.030 Framställnng av cder och andra fruktvner 11.050 Framställnng av öl 11.060 Framställnng av malt 11.070 Framställnng av läskedrycker, mneralvatten och annat vatten på flaska
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(101) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2007-kod) C12 TOBAK 12.000 Tobaksvarutllverknng C13_15 TEXTIL KLÄDER LÄDER 13.100 Garntllverknng 13.200 Vävnadstllverknng 13.300 Bleknng, färgnng och annan textlberednng 13.910 Tllverknng av trkåväv 13.921 Sömnad av gardner, sängkläder och lnnevaror 13.922 Tllverknng av presennngar, tält, segel o.d. 13.930 Tllverknng av mattor 13.940 Tågvrkes- och bndgarnstllverknng 13.950 Tllverknng av bondad duk 13.960 Tllverknng av andra teknska textler och ndustrtextler 13.990 Övrg textletllverknng 14.120 Tllverknng av arbets-, skydds- och överdragskläder 14.130 Tllverknng av andra gång- och ytterkläder 14.140 Tllverknng av underkläder, skjortor och blusar 14.190 Tllverknng av andra beklädnadsvaror och tllbehör 14.200 Tllverknng av pälsvaror 14.310 Tllverknng av strumpor 14.390 Tllverknng av andra trkåvaror C161 SÅGNING OCH HYVLING 16.101 Sågnng av trä 15.110 Garvnng och annan läderberednng; pälsberednng 15.120 Tllverknng av reseffekter, handväskor, sadeloch seldon m.m. 15.200 Tllverknng av skodon 16.102 Hyvlng av trä C162 TRÄVARUTILLVERKNING 16.210 Tllverknng av faner och träbaserade skvor 16.220 Tllverknng av sammansatta parkettgolv 16.231 Tllverknng av monterngsfärdga trähus 16.232 Tllverknng av dörrar av trä 16.233 Tllverknng av fönster av trä 16.239 Tllverknng av övrga byggnads- och nrednngssnckerer 16.240 Träförpacknngstllverknng 16.291 Tllverknng av förädlade trädbränslen 16.292 Övrg trävarutllverknng C1711 MASSATILLVERKNING 17.111 Tllverknng av mekansk eller halvkemsk massa 17.112 Sulfatmassatllverknng 17.113 Sulftmassatllverknng C1712 PAPPERS- O PAPPTILLV 17.121 Tllverknng av tdnngs- och journalpapper 17.122 Tryckpapperstllverknng, ej tdnngs- och journalpapper 17.123 Tllverknng av kraftpapper och kraftpapp 17.129 Övrg tllverknng av papper och papp C172 PAPPERS- O PAPPVAROR 17.211 Tllverknng av wellpapp och wellpappförpacknngar 17.219 Övrg tllverknng av pappers- och pappförpacknngar 17.220 Tllverknng av hushålls- och hygenartklar av papper 17.230 Tllverknng av skrvpapper, kuvert o.d. 17.240 Tapettllverknng
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(101) Branschgruppskod och benämnng Omfattar branscherna (SNI2007-kod) 17.290 Tllverknng av andra pappers- och pappvaror C21 LÄKEMEDEL 21.100 Tllverknng av farmaceutska basprodukter 21.200 Tllverknng av läkemedel C26A DATORER MM 26.110 Tllverknng av elektronska komponenter 26.120 Tllverknng av kretskort 26.200 Tllverknng av datorer och krngutrustnng 26.300 Tllverknng av kommunkatonsutrustnng 26.400 Tllverknng av hemelektronk C29 MOTORFORDON 29.101 Tllverknng av personblar och andra lätta motorfordon 29.102 Tllverknng av lastblar och andra tunga motorfordon 29.200 Tllverknng av karosserer för motorfordon; tllverknng av släpfordon och påhängsvagnar 229.320 Tllverknng av andra delar och tllbehör tll motorfordon C30 Ö TRANSPORTMEDEL 30.110 Byggande av fartyg och flytande materel 30.120 Byggande av frtdsbåtar 30.200 Tllverknng av rälsfordon 30.300 Tllverknng av luftfartyg, rymdfarkoster o.d. 30.400 Tllverknng av mltära strdsfordon 30.910 Tllverknng av motorcyklar 30.920 Tllverknng av cyklar och nvaldfordon C31 TILLVERKN AV MÖBLER 31.011 Tllverknng av kontors- och butksmöbler 31.012 Tllverknng av kontors- och butksnrednngar 31.021 Tllverknng av köksmöbler 31.022 Tllverknng av köksnrednngar 31.030 Tllverknng av madrasser 31.090 Tllverknng av andra möbler C33 REPARATION AV MASKIN 33.110 Reparaton av metallvaror 33.120 Reparaton av maskner 33.130 Reparaton av elektronsk och optsk utrustnng 33.140 Reparaton av elapparatur 33.150 Reparaton och underhåll av fartyg och båtar 33.160 Reparaton och underhåll av luftfartyg och rymdfarkoster 33.170 Reparaton och underhåll av andra transportmedel 33.190 Reparaton av annan utrustnng 33.200 Installaton av ndustrmaskner och -utrustnng 1.2 Statstska målstorheter Målobjekt och populaton Målobjekt är de varor som används som nsatsvaror ndustrföretag Sverge under en aktuell referensperod. Referensperoden bör avse ett kalenderår, men om företaget har brutet räkenskapsår ska uppgfterna avse den räkenskapsperod som avslutades det aktuella referensåret. Om två bokslutsperoder har upprättats under peroden så lämnas uppgfter för det senaste bokslutet. Populatonen är samtlga varor som används som nsatsvaror för ndustrell tllverknng samt legotllverknng och underentreprenader.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(101) Varabler Endast värdet på varorna undersöks. Värdet baseras på den redovsade kostnaden för nsatsvaran för företaget. Statstska mått Totalt värde (kostnad) per nsatsvara. Redovsnngsgrupper Statstken redovsas på grupper av nsatsvaror som huvudsak baseras på den kombnerade nomenklaturen (KN) på en 4-ställg nvå. För särsklt vktga nsatsvaror utgår ndelnngen från 8- ställg nvå. Statstken redovsas även på NR:s branschndelnng. Objektgrupp Varabel Mått Populaton Indelnng redovsnngsgrupper Varabelbenämnng och kod Konto enlgt BAS 2009 Samtlga verksamhetsenheter Sverge nom Branschgrupp och bransch enlgt SNI 2007 (5- Råvaror och förnödenheter Ett stort antal -- Total kostnad SNI 05-33. sffernvån). nsatsvarugrupper, entydgt defnerade m.h.a. kopplng tll KN-nomenklaturen. Produktemballage Trä -- Total kostnad (v3201) Produktemballage Wellpapp -- Total kostnad (v3202) Produktemballage Papper, -- Total kostnad papp, kartong (v3203) Produktemballage Plats -- Total kostnad (v3204) Produktemballage Glas -- Total kostnad (v3205) Produktemballage -- Total kostnad Alumnum (v3206) Produktemballage Stål, nkl. -- Total kostnad bleckplåt (v3207) Produktemballage Annat -- Total kostnad materal (v3208) Drekta nköpskostnader -- Total kostnad utöver varans nköpsprs, t.ex. tull, frakt, spedton (v4000) Lagerförändrng som endast -- Total kostnad används då lagerförändrng ej är fördelad på varunvå (v5000) Övrgt, här ngår varor eller -- Total kostnad materal som ej kunnat specfceras ovan (v6000) Summa (v9000) 40-47, 4910, 4920, 4930 Total kostnad 1.3 Utflöden: statstk och mkrodata Observatonsregster på mkronvå (per VE) fnns INFI-databasen. Resultatet av undersöknngen är ännu ej publcerat p.g.a. sekretessproblem. Endast NR tar del av resultatet. 1.4 Dokumentaton och metadata INFI är dokumenterad enlgt SCB:s dokumentatonsmall samt MetaPlus.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(101) 2 Uppgftsnsamlng 2.1 Ram och ramförfarande INFI:s målpopulaton är de råvaror som ndustrföretagen förbrukar sn produkton. För att komma åt råvaruförbruknngen tllfrågas de VE:er nom företag med ndustrell verksamhet om värdet på nköpta och förbrukade råvaror. Så även om målpopulatonen är råvaror, utgör VE:er ramen. INFI använder samma ram av VE:er som FEK med begränsnngen att INFI endast undersöker VE:er nom tllverknngsndustrn. Ramen utgörs av objekt från Företagsdatabasen (FDB) november månad det aktuella året (November-SAMU). Ramen kompletteras med uppgfter om antal anställda per VE från en förtecknng med lokala VE (LVE). För utförlgare detaljer rörande vlka objekt som ngår FDB och andra detaljer avseende ramen se dokumentatonen för FEK 2009. 2.2 Urvalsförfarande Urvalsförfarandet kan delas upp två steg där det första steget kallas för täcknngsgradsansatsen och det andra steget för modellfelsansatsen. Företag med fler än 100 anställda anses vara stort och ska alltd vara med urvalet. Om ett så stort företag nte kommer med urvalsdragnngen med täcknngsgradsansatsen eller modellfelsansatsen läggs det tll urvalet manuellt. 2.2.1 Täcknngsgradsansatsen Steg 1 utgår från att alla branscher ska ha en täcknngsgrad på mnst 70 procent med avseende på varabeln Summa råvaror och handelsvaror (vgr500). Varabeln vgr500 hämtas från SRU och fnns för prncp alla VE:er ramen (ett vsst bortfall förekommer). Om vgr500 nte fnns för aktuellt år används värdet för föregående år, vgr500 t-1. Utgå från de branschvsa totalsummorna av x =vgr500 t-1 för bransch g t, x Varje VE:s andel av den ndustrbransch som den ngår beräknas som kvoten x /t, och den önskade täcknngsgraden (TG) för den gvna branschen ges av att summera upp andelar TG x /t, Mnsta antalet VE:er, mn(n), väljs så att TG 0,7. Notera att summerngen alltd börjar med branschens största VE (med högst andel av branschen) och sedan fallande ordnng. Antalet VE:er som behöver summeras för att uppnå 70 procent av branschtotalen varerar mycket mellan olka 11-12-08 09.04
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(101) branscher, vssa fall behövs bara något eller ett par företag och vssa fall krävs flera hundra. Om ett företag själv står för mer än 70 procent av sn bransch väljs alltså bara ett enda företag. 2.2.2 Modellfelsansatsen Att ha 70 procent täcknngsgrad garanterar dock nte att kvalteten skattnngarna blr desamma för alla branscher. Därför sker Steg 2 en omfördelnng av urvalsenheter mellan homogena och heterogena branscher med hjälp av modellfelsansatsen. I en homogen bransch behövs färre utvalda företag för att beskrva hela branschen på ett bra sätt än en heterogen bransch. Således räcker det med att undersöka färre VE:er en homogen bransch tll förmån för fler VE:er heterogena branscher. Prncpen med 70 procents täcknngsgrad alla branscher frångås därmed, men endast då en god kvaltet kan garanteras. På detta sätt är förhoppnngen att få en smartare fördelnng av urvalsobjekt. Med homogena och heterogena branscher avses branschens fördelnng av nsatsvaror över storleksklasser. För att skatta denna fördelnng används produktonsvaror från undersöknngen Industrns Varuprodukton (IVP). I IVP undersöks alla ndustrella VE:er med över 20 anställda. Anlednngen tll att IVP:s produktonsvaror används stället för exempelvs en tdgare produktonsomgång av INFI är att IVP omfattar en mycket större svarsmängd och kan således ge mer påltlga skattnngar. En annan fördel är att uppgfterna IVP är mer aktuella och således mer relevanta. Sedan antas även att värdet av VE:ens nsatsvaror och produktonsvaror är högt korrelerade. Detta testas en strukturjämförelse mellan IVP och tdgare produktonsomgångar av INFI. Läs mer om detta avsntt 2.2.3 nedan. För att påvsa att en bransch är homogen eller heterogen skattas ett fel från produktonen IVP. Utgå från där Y är VE :s faktska produktonsvärde av vara j och är VE :s totala produktonsvärde. Vdare gäller att β N och β 1 Täljaren summerar värdet av vara j en gven bransch g och nämnaren summerar värdet av samtlga varor bransch g. I modellansatsen skattas alltså en modell där β är vara j:s andel av hela branschens värde. β fungerar således som en fördelnngsnyckel av varor för VE:er en specfk bransch medan e är ett mått på hur väl modellen har lyckats anpassats (skatta β ). Summeras samtlga β för en bransch täcks 100 procent av branschens varor n. För att summan av felen nte ska bl större bara för att en bransch är stor beräknas ett relatvt fel. Summera upp felen för bransch g och dvdera med g:s totala produktonsvärde enlgt 11-12-08 09.04
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(101) e /2 FKV IVP, y Felkvoten ger ett relatvt mått på varatonen branschen. En hög felkvot betyder att felet är stort relaton tll branschens storlek. Tllsammans med täcknngsgraden beräknas det relatva felet för bransch g som, 1 FKV IVP, Målet är att få ett mnsta gemensamma relatva fel för samtlga branscher och detta fås genom att justera upp täcknngsgraden branscher där det relatva felet är högt. På motsvarande sätt justeras täcknngsgraden ner om det relatva felet redan från början är lågt. 2.2.3 Strukturjämförelse Ansatsen med att justera täcknngsgraden efter det relatva felet används endast då varatonen av varuprodukton IVP överensstämmer med varatonen av nsatsvaror INFI. En varansanalys utförs för att strukturjämföra IVP och tdgare årsversoner av INFI. Varerar fördelnngen av varor nom företag ungefär lka mycket IVP som INFI så används modellansatsen med dess justerng. Om ngen bra lkhet kan påvsas används stället täcknngsgradsansatsen. Strukturjämförelsen är alltså en varansanalys och kan beskrvas som en jämförelse av den relatva medelkvadratsumman av felet (RMSE) mellan IVP och INFI. För både IVP och INFI räknas RMSE för varje bransch som RMSE SSE/ a n n SST/ a n 1 där de n stycken varorna ses som behandlng och a stycken VE:er ses som replkat. Detta nnebär något förenklat att RMSE ger ett mått på hur stor del av den totala varatonen (.. ) som är varaton mellan VE:er för varje vara (. ). En mer utförlg och teknsk framställnng av varansanalys fnns kaptel 3 Desgn and analyss of experments (Douglas C. Montgomery, 1976 3rd edton). Då RMSE beräknats för varje bransch både IVP och INFI jämförs deras värden. Ett gränsvärde (δ) kan anges av användaren för att bestämma hur olka varatonerna IVP och INFI får vara. Sätt δ Ett högt δ tllåter större skllnader varaton och kommer därmed att justera fler urvalsstorlekar med hjälp av modellansatsen. Rsken med detta är att den modell som används och grundar sg på IVP nte är särsklt bra på att förklara responsvarabeln INFI som är det ursprunglga målet. Då RMSE ofta är ett tal mellan 0 och 1 kan δ ntalt väljas godtycklgt tll 0,3 och sedan justeras om nte önskat resultat uppnås. 11-12-08 09.04
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(101) Prorterng När urvalet är klart kodas varabeln Pror som talar om hur vktg en VE är för INFI. Detta görs genom att dela n urvalets VE:er Storföretag (Pror = 3), Högprorterad (Pror = 2), Prorterad (Pror = 1) och Ej prorterad (Pror = 0). Prorterngen är gjord nom varje bransch enlgt NR:s branschndelnng. Uppgfter som lgger tll grund för prorterngen har hämtats från tabellen VEUppgfter databasen FEK 2009 och varablerna som används är Legoarbete (v3004) och Råvaror och förnödenheter exklusve energ (v3005). Storföretag (Pror = 3) Storföretagen tas fram och kodas manuellt prorterngsprogrammet. Högprorterad (Pror = 2) För att bl högprorterad ska en VE uppfylla något av följande krterer: Uppgfter saknas för föregående omgång. Vara störst sn bransch med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra något av de största VE:erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 50 procent av branschens totala värde. Prorterad (Pror = 1) För att bl prorterad ska en VE uppfylla något av följande krterer: Vara störst nom en enskld delbransch (enlgt 5-sffer SNI) med avseende på råvaror och förnödenheter. Tllhöra någon av de största VE:erna med avseende på förbruknng av råvaror och förnödenheter, som tllsammans svarar för mnst 90 procent av branschens totala värde. Ej prorterad (Pror = 0) De VE som ej uppfyller något krterum för att bl högprorterad eller prorterad blr ej prorterade. 2.3 Mätnstrument Från årgång 2007 samlas uppgfterna första hand n va SIV. Tdgare produktonsomgångar har uppgfterna enbart samlats n va pappersblanketter. I SIV fnns, förutom en del fasta varabler, förslag på varugrupper som är vanlga nom respektve branschgrupp. Efter SNI-omläggnngen blev de tdgare 109 branschspecfka blanketterna 106 st, alla med olka förtryckta varugrupper (se Blaga 1 för blankett som skckas tll VE:er nom bransch 1011 Slakt och köttstycknng). Det fnns även möjlghet för uppgftslämnaren att skrva tll egna varor defnerade med KN-nummer. 2.4 Insamlngsförfarande Då detaljerade uppgfter om råvaruförbruknngen ofta saknas företagens bokförngssystem har uppgftslämnandet ofta nneburt stora svårgheter för många företag. Tdgare ställdes blanketterna vanlgtvs tll ekonomansvarg, men numera är det önskvärt att nköpsansvarg lämnar uppgfter. Ofta tvngas uppgftslämnaren att göra uppskattnngar.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(101) I maj skckades mssv ut tll företag med flera VE:er, företag med sent bokslut fck mssv august och tll resterande företag skckades mssv ut oktober. Mssven nnehåller webbadress, användarnamn samt lösenord tll den elektronska blanketten (se Blaga 2). Regstrerade värden överförs tll INFI-applkatonen varje natt. I varabeln InkomDatum databastabellen VEAdm lagras datumet då den elektronska blanketten skckades n. Varabeln BlankettStatus sätts automatskt beroende på vad som nträffar. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Kod 3 används för blanketter som kommt n helt utan uppgfter. Dessa uppgftslämnare kontaktas alltd av medarbetare på nsamlngsenheten DFO/FU. BlankettStatus Värde Betydelse 0 Ej nkommen 1 Anstånd 2 Inkommen 3 Reakton från uppgftslämnare 4 Inkommen va ELIS En skrftlg påmnnelse skckas ut tll de uppgftslämnare som ej nkommt med uppgfter då ssta svarsdatum har passerat. Ytterlgare två påmnnelser görs om uppgfter nte nkommer. I andra påmnnelsen skckas även en pappersblankett tll företaget. De som då fortfarande nte har svarat undersöknngen kontaktas av medarbetare på DFO/FU per telefon. I många fall krävs flera telefonkontakter. De företag som slutet av produktonsperoden nte har svarat på undersöknngen mputeras. Detta görs antngen med fördelnng från samma objekt från en tdgare produktonsomgång eller med fördelnng från ett eller flera objekt årets omgång med lkartad produkton. Går ngen av dessa metoder att genomföra görs mputerng utfrån medelfördelnngen nom aktuell bransch. 2.5 Databerednng Värden från de nkomna elektronska blanketterna regstreras automatskt och granskas därefter INFI-applkatonen. Ej nkomna blanketter mputeras också med hjälp av applkatonen. Under gransknngs- och regstrerngsprocessen kodas varje ensklt objekt varabeln GranskStatus som lgger tabellen VEAdm. GranskStatus Värde Betydelse 0 Ej regstrerad 1 Regstrerad 2 Gransknng påbörjad 3 Granskad OK
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(101) Varabeln GranskStatus ändras automatskt beroende på utförande. Kod 0 lgger alltd som ursprungsvärde. Regstrerng av råvaror sker under flken Råvaror INFI-applkatonen. Här regstreras företagets totala förbruknng av nköpta råvaror. Det avser varor och materal som förädlas d.v.s. råvaror, halvfabrkat, tllsatsvaror, lego- och monterngsarbete, produktemballage m.m. Även varor nköpta från annan VE redovsas här. Däremot ska energkostnader exkluderas. Produktemballage, drekta nköpskostnader och lagerförändrng regstreras under flken Produktemballage. Under flken Synpunkter regstreras eventuella synpunkter från uppgftslämnaren. I applkatonen fnns även en flk där granskaren kan kontrollera vad som fnns regstrerat IVP, IVP-varabler. Här redovsas ntäkter och varor för aktuell VE och år samt tdgare år. Flken IVP/VE används vd mputerng. Om ett VE, defnerat med hjälp av organsatonsnummer och löpnummer, var med INFI då branschen undersöktes senast och dessutom lämnade värden så vsas dessa en kolumn bredvd årets värden. Efter att nkomna värden har regstrerats och granskats körs ett kontrollprogram. I detta program fnns 5 typer av kontroller: 1. Uppgfter saknas som ska eller bör fnnas med. 2. Summerngskontroller. 3. Rmlghetskontroller. 4. Samgransknng mot FEK och IVP. 5. Samgransknng mot tdgare lämnade uppgfter. De kontroller som faller ut kan åtgärdas genom rättnng eller genom att granskaren accepterar kontrollen. Vssa kontroller som t.ex. summerngskontroller kan dock nte accepteras utan måste rättas upp. Anlednngen tll accepterade kontroller eller ändrade värden ska skrvas n en ruta för gransknngskommentarer som kommer fram när samtlga kontroller har gåtts genom. I INFI-applkatonen görs även mputerngar. Imputerade värden flaggas genom att varabeln ImpVarde kodas. Det är också möjlgt att klartext lämna en beskrvnng en ruta för mputerngenskommentarer. Det fnns tre typer av mputerngar INFI: manuell mputerng, tvllngmputerng och masknell mputerng. Vd all mputerng har totalen av råvaror och förnödenheter, nsamlad eller mputerad, vart känd antngen från GemVE-tabellen FEK 2009- databasen eller från företagets årsredovsnng. Imputerngen INFI har endast syftet att fördela ut denna total. 1. Manuell mputerng Granskaren lägger själv n värden INFI-applkatonen. Om företaget har vart med en tdgare omgång kan denna nformaton användas vd mputerng efter att avstämnng har gjorts mot IVP eftersom produktonen kan förändras mellan åren. Annat som kan vara tll hjälp är att dskutera fram en rmlg fördelnng med uppgftslämnaren, kunskap om branschen eller nformaton från företagets hemsda. För att markera att ett värde är mputerat används knappen Tll manuell mputerng regstrerngsblden nnan värdet läggs n applkatonen.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(101) 2. Tvllngmetoden Denna metod jämför produktonen, hämtad från IVP, hos objektet som ska mputeras med produktonen hos andra objekt som har nkommt med uppgfter tll INFI. Antngen används ett objekt ensamt eller så vktas flera objekt som har samma struktur på produktonen hop. Objektet eller objektens nsatsvarufördelnng används sedan mputerngsarbetet. För att htta objekt med lkartad produkton, s.k. tvllngar, används knappen Sök tvllng under flken IVP/VE. Genom att lägga n produktonsvkter mputerngsblden som kommer fram skapas ett underlag som har lknande produktonsstruktur som objektet som ska mputeras. Genom att sedan trycka på knappen Förslag tll mputerng och därefter Imputera accepteras de mputerade värdena. 3. Masknell mputerng Denna metod används för värden som ej har mputerats med hjälp av de andra metoderna. Medelvärdesmputerng nom branschgruppen används eftersom mputerng med fördelnng från tdgare år, om sådan fnns, antas ha använts redan vd den manuella mputerngen. Vd medelvärdesmputerng nom branschgruppen undersöks hur många objekt det fnns med fördelnng årets produktonsomgång av INFI, detta görs på 5-sffer SNI. Fnns mnst tre objekt summeras värdena per varabel eller varugrupp nom branschgruppen och fördelnngen som blr resultatet av detta applceras på det objekt och det avsntt som ska mputeras. Fnns det färre än tre objekt används första hand 4-sffer SNI och därefter 3-sffer SNI upp tll branschgruppsnvå tlls en nvå med mnst tre objekt httas. Imputerngar kodas med varabeln ImpVarde tabellerna EmballageUppgfter, VaruUppgfter och VaruUppgfterKomplett och med varabeln ImpAvd3 tabellen TjEmbUppgfterKomplett. Aktuella koder är: ImpVarde Värde Betydelse 0 Ej mputerad 1 Manuellt mputerad 2 Tvllngmetoden 3 Modellbaseradmetod 4 Medelvärdesmp per 5-sfferSNI 5 Medelvärdesmp per 4-sfferSNI 6 Medelvärdesmp per 3-sfferSNI 7 Medelvärdesmp per NR-bransch 8 Medelvärdesmp per samtlga branscher 9 Annan metod
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(101) 3 Statstsk bearbetnng och redovsnng När observatonsregstret är slutgltgt beräknas en total för varje varabel eller varugrupp. För bortfallshanterng och resultatframställnng används programvaran SAS. 3.1 Skattnngar: antaganden och beräknngsformler Tll tabulerngen hämtas varabeln Summa råvaror (vgr503) från FEK 2009-databasens GemVEtabell. Varabeln tas med beräknngarna eftersom den INFI motsvaras av varabeln Summa råvaror och förnödenheter (v9000). Modellberäknngar av nsatsvaruförbruknngen För att få fram totalen för råvaror och förnödenheter har, förutom de nsamlade och mputerade fördelnngarna blankettpopulatonen, även modellberäknade fördelnngar lämnats för objekt som lämnar SRU. Modellberäknngarna utgår från antaganden att det fnns ett generellt samband mellan vlka varor som produceras och vlka varor som förbrukas. Den metod som har utvecklats försöker därför att ta hänsyn tll skllnader produktonsstrukturen mellan verksamheter blankettoch SRU-populatonen. Informaton som utnyttjas vd modellberäknngarna För alla objekt som ska modellberäknas har det totala värdet för råvaror och förnödenheter samt legoarbete och underentreprenad hämtats från FEK (varablerna v3003, v3004, v3005 och v3021). För att få fram värden på dessa varabler för cke blankettundersökta företag har varabeln vgr503 från SRU använts. Därefter har kostnader för energ m.m. som ej ska ngå räknats bort under antagande att SRU-företagen har samma kostnadsfördelnng som blankettföretagen. Uppgfter som har samlats n från de blankettundersökta objekten INFI har naturlgtvs vart en vktg nformatonskälla. Uppgfter om producerade varor har hämtats från IVP för företag som ngår denna undersöknng. Metodbeskrvnng Produktonen summeras för de objekt som ska modellberäknas per 5-sffer SNI. Med hjälp av en algortm skapas sedan ett underlag bestående av objekt som har nkommt med uppgfter om råvaruförbruknngen INFI och vars produktonsfördelnng så väl som möjlgt överensstämmer med den produktonsfördelnng som fnns bland de objekt som ska modellberäknas. Den algortm som används för att söka efter lämplga objekt som ska ngå underlaget börjar med att söka efter objekt som har en produkton som överensstämmer med de modellberäknade på fnaste varunummernvå. Saknas överensstämmelse på denna nvå för någon vara söker algortmen gen på en något grövre varunummernvå. Denna procedur upprepas på allt grövre varunummernvåer tll dess att ett komplett underlag fås. För att begränsa rsken för att stora mätfel ska slå genom underlaget är det nte bara det objekt som matchar bäst som får ngå underlaget utan även andra objekt som matchar nästan lka bra. På alla varunummernvåer söks alltd objekt bland dem som tllhör samma NR-bransch som aktuell 5-sffer SNI. Detta för att förhndra att det dyker upp för många udda nsatsvaror redovsnngen av de modellberäknade värdena.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(101) Andra metoder än den ovannämnda algortmen för att ta fram underlag har också tllämpats. Dessa utgår från de uppgfter som blankettundersökta objekt lämnat INFI. Ena metoden tar fram ett underlag baserat på totalfördelnngen närmaste bransch (enlgt SNI 2007) för de objekt som modellberäknas. Den andra metoden får fram ett underlag genom att beräkna medelfördelnngen där stora och små objekt har samma vkt och applcerar denna. Ett mått på hur väl de olka underlagens produkton matchar de modellberäknade objektens produkton på olka varunummernvåer tas sedan fram för de olka metoderna. Den metod som ger det underlag som genomsntt matchar bäst på 8-, 6-, 4- och 2-sffer KN-nummernvå väljs ut för varje bransch (5-sffer SNI). Teknsk beskrvnng av modellberäknngarna De formler som beskrvs nedan är tllämplga för tvllngmputerng med INFI-applkatonen och modellberäknngen av nsatsvarufördelnngen INFI. I flertalet av de metoder som praktseras för modellberäknng och mputerng försöker ett objekt, Imputerngskanddaten (IK), tllskrvas värden genom att ttta på värden hos andra objekt, Underlagskanddater (UK), där fullständg nformaton fnns. En erkänd metod för detta är Nearest Neghbour mputaton där mputerng för IK:er försöker göras med värden från den UK som lgger närmast (mest lknar) IK:en. Nearest Neghbour-metoden har nte använts för modellberäknngar INFI. Istället har en av metoderna, Bästa matchnng-metoden, försökt att vkta hop värden från flera Nearest Neghbours-UK:er. Genom att vkta hop värdet från flera UK:er tll ett underlag kan följande fördelar uppnås: 1. Beroendet av att en enskld UK:s värden är korrekta blr nte lka stort. 2. Två eller flera UK:er kombnaton kan ha egenskaper som bättre överensstämmer med en IK än vad varje UK gör för sg. Underlaget I INFI:s fall kombneras n UK:er hop som producerar m olka varor så att ett underlag med en produktonsmx fås som så bra som möjlgt överensstämmer med den som fnns hos IK:er.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(101) Formel 1. Lnjär kombnaton av flera UK : er tll ett underlag, produktonssdan PrVktUK PrVktUK PrVktUK där : PrVktUK PrAndV UK PrAndV U = Vara 1 0 PrVktUK 0 PrAndV UK j 1 2 n PrAndV1 UK PrAndV1 UK PrAndV1UK = Produktonsvkt för UK j T j: s andel av underlagets totala produkton 1för = 1,2,..., n och 1 2 PrAndV UK = 1 PrVktUK 1för = 1,2,..., n j = 1,2,..., m och 2 1 PrAndV PrAndV = 1 j= 1 UK UK = Vara j: s andel av den totala produktonen för underlagskanddat n n m m m 1 PrAndV UK j n = ( PrAndV U PrAndV U PrAndV U) 1 = 1för = 1,2,..., n Genom att tllämpa denna formel kommer ett underlag (U) fås vars fktva produktonsandelar av olka varor är en vktad lnjär kombnaton av alla ngående UK:ers produktonsandelar. Vllkoren som ställs för vkterna (PrVktUK) ska summera tll 1 över alla UK och måste lgga mellan 0 och 1 för varje enskld UK samt att en enskld UK:s produktonsandelar för respektve vara summerar tll 1 och lgger mellan 0 och 1 gör så att underlagets produktonsandelar (PrAndVU) också lever upp tll dessa vllkor. För att se hur bra den fktva produktonen hos U:et motsvarar den faktska produktonen hos IK:en används ett mått som har döpts tll gemensam produkton (GP). Formel 2. GP = mn där : mn 0 0 ( a, b) PrAndV j U PrAndV j IK PrAndV j U ( PrAndV U, PrAndV IK) + mn( PrAndV U, PrAndV IK) + + mn( PrAndV m U, PrAndV m IK) = Mnsta PrAndV j IK Beräknng av gemensam produkton = = 1 1 värdet av a och b Underlagets produktonsandel av vara Imputerngskanddatens produktonsandel av vara 1för j = 1,2,..., m och m j= 1 PrAndV j U = 1 1för j = 1,2,..., m och m j= 1 PrAndV j IK = 1 2 j GP kommer att lgga någonstans mellan 0, för U som nte har någon vara gemensam med IK:en, och 1 för U vars fktva produkton andelsmässgt exakt motsvarar den produkton som fnns hos IK:en. GP kan användas för att jämföra hur olka underlag passar en vss IK eller som ett slags kvaltetsmått på hur bra ett specfkt underlag passar modellberäknngen. IK:s nsatsvarufördelnng modellberäknas med hjälp av den fktva nsatsvarufördelnngen som behövs för att skapa U:ets fktva produkton. Ett sätt att göra detta på är att U:et vkta UK:ernas nsatsvarufördelnng på samma sätt som vd vktnngen av U:ets produktonsfördelnng. Detta förfarande tar dock nte hänsyn tll att produkton av olka varor är olka nsatsvaruntensva. För 2 j 2 m
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(101) att korrgera för detta räknas varje produktonsvkt som väljs vd skapandet av U:et om tll en förbruknngsvkt (ForbVktUK). Formel 3. Omräknng av produktonsvkter tll förbruknngsvkter FbVktUK där : FbVktUK PrVktUK Fb tot UK Pr tot UK = 0 PrVktUK PrVktUK = n PrVktUK = 1 Fb tot UK Pr tot UK Fb tot UK Pr tot UK = Förbruknngsvkt för underlagskanddat = = Produktonsvkt för underlagskanddat, väljs då underlag skapas Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Underlagskanddat : s total produktonsvärde 1för = 1,2,..., n och n = 1 PrVktUK = 1 Efter att förbruknngsvkter har skapats för alla UK:erna U:et kan U:ets fktva nsatsvarufördelnng beräknas. Formel 4. Lnjär kombnaton av flera UK : er tll ett underlag, förbruknngssdan T FbVktUK 1 FbAndV 1 UK 1 FbVktUK 2 FbAndV 1 UK 2 FbAndV 2 UK 1 FbAndVm UK 1 = FbVktUK FbAndV1UK FbAndV UK n n m n där : FbVktUK = Förbruknngsvkt för UK FbAndV j UK = Vara j: s andel av den totala förbruknngen för underlagskanddat FbAndV 1 U = Vara j: s andel av underlagets totala förbruknng 0 FbVktUK 1för = 1,2,..., n och n 1 1 FbVktUK = = 0 FbAndV j UK 1för = 1,2,..., n j = 1,2,..., m och m FbAndV UK 1för 1,2,..., n 1 j = = j= ( FbAndV U FbAndV U FbAndV U) Efter att Formel 4 har tllämpats fås en nsatsvarufördelnng fram som lätt går att applcera på IK:s kända totala förbruknng av råvaror och förnödenheter från FEK. Det totala produktonsvärdet och totala förbruknngsvärdet har generellt nte någon betydelse vd skapandet av underlag. Ibland är det dock av ntresse att se förhållandet mellan någon eller båda av dessa storheter hos underlaget och mputerngskanddaten. Begreppet uppräknngstal defneras med hur många gånger en storhet underlaget måste räknas upp (vlken faktor den ska multplceras med) för att motsvara samma storhet hos mputerngskanddaten. Uppräknngstalet för produktonssdan beräknas med följande formel: 1 2 m
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(101) Formel 5. Uppräknngstal U UpprPr tot där : U UpprPr tot PrVktUK IK Pr tot = Pr tot UK n 2 = PrVktUK = 1 IK Pr tot Pr tot UK Uppräknngstal för totala produktonsdan hos underlaget = Produktonsvkten för underlagskanddat Imputerngskanddatens totala produkton = = Underlagskanddat : s totala produkton För förbruknngssdan beräknas uppräknngstalet analogt. Uppräknngstal syns flken IVP/VE INFI-applkatonen där tvllngmputerngar görs. Skljer sg uppräknngstalen mellan produktonssdan och förbruknngssdan åt väldgt mycket kan det antas att underlaget och mputerngskanddaten har stora skllnader produktonsprocessen, t.ex. stora skllnader bearbetnngsgrad på nsatsvarorna. Metoder att htta ett bra underlag Indvduella IK:er har nte modellberäknats var för sg. Istället slås produktonen samman för alla IK:er som har samma SNI-kod. Denna grupp av IK:er har sedan behandlats på samma sätt som en ndvduell IK behandlas formlerna ovan, den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter har slagts samman. I varje grupp av IK:er fnns också ett antal VE:er vars produkton är okänd p.g.a. att IVP har en cut-off. Dessa VE:er lämnar nget bdrag tll nsatsvarufördelnngen, men är ändå med och bdrar tll den totala förbruknngen av råvaror och förnödenheter. Följden blr att de teoretskt modellberäknas med samma nsatsvarufördelnng som gäller för objekten ovanför IVP:s cut-off. Tre metoder har använts för att skapa underlag. Dessa beskrvs nedan var för sg: 1. Medelfördelnngsmetoden U skapas av alla UK:er som har samma SNI-kod som modellberäknngsgruppen enlgt Formel 4. Saknas helt UK:er som har samma SNI-kod på 5-sffernvå som modellberäknngsgruppen tas stället alla UK:er med samma SNI-kod på 4-sffernvå med. Saknas UK:er på 4-sffernvå tas alla UK:er på 3-sffernvå. Saknas dessa tas slutlgen alla UK:er på 2-sffernvå. Samtlga förbruknngsvkter för de UK:er som ngår U:et görs lka stora. Formel 6. Förbruknngsvkter för medelfördelnngsmetoden FbVktUK där : FbVktUK n = 1 = n = Förbruknngsvkt för UK Antalet ngående UK U
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(101) För att kunna beräkna GP måste en omräknng göras från förbruknngsvkter tll produktonsvkter. Detta görs analogt som Formel 3 med ombytta platser för produktonsvkter och förbruknngsvkter, produktonsvärden och förbruknngsvärden. Formel 7. Omräknng av förbruknngsvkter tll produktonsvkter PrVktUK där : FbVktUK PrVktUK Fb Pr tot tot UK UK 0 FbVktUK = = = Pr FbVktUK Fb Pr FbVktUK Fb UK UK = Förbruknngsvkt för underlagskanddat = Produktonsvkt för underlagskanddat tot tot Underlagskanddat : s totala förbruknngsvärde Underlagskanddat : s total produktonsvärde tot 1för = 1,2,..., n och UK UK = 1 tot n n = 1 FbVktUK = 1 2. Medelvärdesmetoden Denna metod fungerar på samma sätt som medelfördelnngsmetoden förutom att förbruknngsvkternas storlek är proportonell mot UK:ens förbruknngsvärdes relatva storlek. Formel 8. Förbruknngsvkter för medelvärdesmetoden FbVktUK där : FbVktUK n = Fb tot = n Fb tot = 1 = UK UK Förbruknngsvkt för UK Antalet ngående UK U 3. Bästa matchnng-metoden Detta är den enda metod som aktvt försöker att skapa ett underlag som matchar produktonen modellberäknngsgruppen. Metoden bygger på en algortm som stegvs bygger upp ett underlag genom att ta med nya UK:er eller öka på ngående UK:ers vkter genom en jämförelse med modellberäknngsgruppens produktonsfördelnng på allt grövre varunvåer. Metoden ska försöka ge ett högt GP-värde samtdgt som det får en bra sprdnng på UK:erna underlaget (med tanke på eventuella mätfel är det nte bra om en UK blr alltför domnerande underlaget). Efter varje steg läggs den del av underlaget som skapats detta steg tll den del av underlaget som skapats tdgare steg. Det beräknas hur stor del av underlaget som återstår att skapa. Detta värde kallas för restvkt. Det beräknas även hur stora andelar av modellgruppens producerade varor som täcks av underlaget och dessa andelar dras av från modellgruppens andelar nför nästa steg. Som UK väljs alla VE:er med nkomna varuuppgfter INFI som har samma SNI-kod. Var och en av dessa UK:ers varufördelnng jämförs med modellberäknngsgruppens resterande fördelnng
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(101) vara för vara. Jämförelsen går tll så att det räknas fram hur stor vkt som behövs för att få max GP-värde för en specfk vara. Formel 9. Beräknng av den produktonsvkt som maxmerar GP - PrVktV j UK där : PrVktV j UK mn ( a, b) PrAndV j UK PrAndV j IK = Mnsta = = = = mn(prandv j UK / PrAndV j IK,1) Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara värdet av a och b UK : s produktonsandel av vara j värdet för en vara j och UK Gruppen av modellberäknngskanddaters resterande produktonsandel av vara När denna vkt har räknats ut för alla varor en enskld UK väljs den som är mnst bland alla k vkter > 0. Formel 10. Val av produktonsvkt för en UK PrVktUK där : PrVktUK PrVktV j UK PrVktV j UK = mn(prvktv 1 UK, PrVktV 2 UK,, PrVktV k UK ) = Vald produktonsvkt för UK = Produktonsvkt som maxmerar GP - värdet för vara > 0 j och UK Med denna vkt beräknas sedan den ensklda UK:ens bdrag tll GP. Formel 11. Beräknng av en enskld UK : s bdrag tll GP GPUK där : PrAndV j UK PrVktUK PrAndV PrAndV j IK 0 0 = mn UK j PrAndV j UK PrAndV j IK ( PrAndV UK, PrAndV IK) + mn( PrAndV UK, PrAndV IK) + + mn( PrAndV m UK, PrAndV m IK) 1 = PrVktUK PrAndV j UK = Vald produktonsvkt för underlagskanddat = Underlagkanddats produktonsandel av vara j = Gruppen av modellberäknngskanddatens 1för j = 1,2,..., m och m PrAndV U 1 1 j j= 1för j = 1,2,..., m och m PrAndV IK 1 1 j = j= 1 2 2 resterande produktonsandel av vara För att se vlka UK:er som ger mest tll GP med mnst vkt beräknas något av dessa två jämförelsetal: en effektvtetskvot eller en relatv effektvtetskvot. Dessa beräknngar görs på följande sätt: j j
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 24(101) Formel 12. Beräknng av eff jmfrlstal rel jmfrlstal där : GPUK = PrVktUK GPUK max = = GPUK /PrVktUK (Alt.I, effektvtetskvot) GPUK /GPUK max (Alt.II, relatv effektvtetskvot) Underlagskanddats bdrag tll gemensam produkton = Produktonsvkt för underlagskanddat = jämförelsetal Maxmala bdraget tll gemensam produkton bland alla UK Alla UK:er vars jämförelsetal överstger ett vsst värde kommer att tas med underlaget. Vlket jämförelsetal som används och hur stort gränsvärdet är ska betraktas som parametrar som kan ställas n för varje steg. Innan de UK:er som har kvalfcerat sg kommer med underlaget görs ytterlgare ett par justerngar. Eftersom flera UK:er kan kvalfcera sg p.g.a. att de har samma varor kan en eller flera produktonsandelar bl mer än täckta. Detta skulle sådana fall nnebära att produktonsandelen för någon annan vara modellberäknngsgruppen redan detta steg blockeras från att helt täckas av underlaget. För att undvka detta görs en proportonell justerng av produktonsvkterna så att alla UK:er som kvalfcerat sg tll underlaget tllsammans nte täcker mer än nödvändgt av alla varor. Formel 13. Justerng av vkter för att undvka överskott av någon vara underlaget Overskottsjust j, öjust PrVktUK Overskottsjust j, öjust PrVktUK Overskottsjust j, = PrAndV j IK = n (PrVktUK PrAndV UK ) 1 = j mn(overskottsjust 1,, Overskottsjust 2,, = Justerngsfaktor m.a.p. vara = Den överskottsjusterade produktonsvkten för underlagskandat > 0 för alla j och j och underlagskanddat, Overskottsjust m, ) PrVktUK där : För att få sprdnng underlaget fnns också en parameter som begränsar hur stort bdrag tll underlaget som ett ensklt steg får bdra med. Om denna gräns överskrds görs en proportonell justerng av vkterna ner tll denna gräns. Formel 14. Justerng av vkter för att se tll att gränsen för stegets bdrag nte överskrds MaxBdr MaxBdrJust = n öjust PrVktUK = 1 BdrJust öjust PrVktUK = MaxBdrJust PrVktUK där : MaxBdrJust = Justerngsfaktor m.a.p. maxbdragsgränsen MaxBdr = Hur stor andel av underlaget som tllåts komma från aktuellt steg
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 25(101) Slutlgen görs en justerng så att stegets bdrag tll underlaget ej överstger underlagets restvkt. Formel 15. Justerng av vkter för att se tll att restvkten nte överskrds RestVkt RestVktJust = n BdrJust PrVktUK = 1 RestJust RestJust PrVktUK = RestVktJust PrVktUK där : RestVktJust = RestVkt = Justerngsfaktor m.a.p. underlagets restvkt Hur stor andel av underlaget som som ej blvt täckt tdgare steg De restjusterade produktonsvkterna för varje UK läggs tll de tdgare steg eventuellt skapade produktonsvkterna. En ny restvkt beräknas och underlagets produktonsandelar dras från produktonsandelarna från modellberäknngsgruppen nför nästa steg. Stegen som körs är följande modellberäknngsnvåer: Steg 1 Modellberäknngsnvå 9. Söknng på fnaste varunummernvå, KNnr + eventuell tlläggskod från IVP. Jämförelsetalet måste vara större än 0,85 och beräknas som alt. I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,5. Steg 2 Modellberäknngsnvå 8. Söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,8 och beräknas som alt. I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,75. Steg 3 Modellberäknngsnvå 8_2. Ny söknng på fnaste (8-sffrg) KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 0,8. Steg 4 Modellberäknngsnvå 6. Söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,75 och beräknas som alt. I, effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1. Steg 5 Modellberäknngsnvå 6_2. Ny söknng på 6-sffrg KNnr-nvå. Jämförelsetalet måste vara större än 0,9 och beräknas som alt. II, relatv effektvtetskvot. Maxbdrag tll underlaget från detta steg är 1.