2012:2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares rapport Konsten att växa smart Tillväxt och tillväxtstrategier i Stockholm och andra snabbväxande städer i Europa
Förord Urbanisering förknippas inte sällan med megastäder eller enorma folkförflyttningar i länder som Kina och Indien. Vad vi mer sällan talar om är det som sker framför våra ögon; att Stockholm är en av Europas snabbast växande städer och att också vi har att hantera urbaniseringens hot och möjligheter. Stockholm är bland de snabbast växande städerna i Europa. Under de senaste åren har staden vuxit med cirka 40 000 personer per år, vilket motsvarar två fullsatta SL-bussar om dagen. Urbanisering påverkar både Stockholms företagsklimat och individklimat. Den innebär mångfald, växande marknader, innovationsklimat och kompetens. På område efter område kan Stockholm erbjuda en kritisk massa för världsledande forskning, design, företagande och kultur. Men Stockholm håller också på att växa ur sina kläder. Bostadsmarknaden fungerar allt sämre, trycket på transportinfrastrukturen har aldrig varit större och efterfrågan på skola, barnomsorg och andra tjänster sätter press på systemen. Den här rapporten undersöker, med hjälp från fem utländska stadskontor, urbana framgångsrecept och vad Stockholm kan lära av sina snabbväxande konkurrerande städer i Europa. Vi behöver hantera tillväxten för att behålla och stärka vår attraktionskraft. Ska Stockholm förbli en spännande och dynamisk stad för företag och människor står vi inför viktiga beslut idag. Vi behöver bli bäst i konsten att växa smart. FREDRIK JOHANSSON Chef Analys & policy, Stockholms Handelskammare 2
Sammanfattning De fem snabbast växande städerna i Europa är Manchester, Oslo, Bryssel, Stockholm och München. Sett till storstadsregionerna växer Oslo, Stockholm och Zürich snabbast. Oslo och Stockholm är de enda städerna där både staden och kringliggande kommuner i regionen växer snabbast i Europa. Under de senaste åren har Stockholm vuxit med nästa 40 000 personer per år. Det motsvarar en årlig befolkningstillväxt på ungefär 2 procent. Stockholm och Oslo väntas även vara de mest snabbväxande städerna under de kommande åren. Slår prognoserna in beräknas de växa med en dubbelt så hög ökningstakt som deras snabbväxande konkurrenter. Stockholm kan lära från flera olika städer med avseende på stadsutveckling. I synnerhet Oslos tillämpning av trängselskatt och Münchens beslutsstruktur. Det finns behov av en mer sammantagen och konkret urbaniseringsstrategi för Stockholm och andra snabbväxande städer. För effektiv och hållbar stadsutveckling är följande områden viktiga: bostäder, infrastruktur, skolor, omsorg och sjukvård. 3
Bakgrund och syfte Den ekonomiska världskartan förändras i snabb takt. En av de tydligaste och kanske viktigaste krafterna bakom förändringarna i den globala ekonomin är urbaniseringen. Mer än hälften av jordens befolkning bor idag i städer. 1 År 2050 väntas denna siffra stiga till cirka 70 procent. Urbaniseringstrenden påverkar inte bara politiken och ekonomin utan även vår livsstil och kanske till och med våra värderingar. Vi förknippar ofta urbanisering med så kallade megastäder i tredje världen eller med världens stora metropoler. Men sanningen är att vi i Sverige och i Stockholm lever mitt uppe i en urbaniseringstakt 2 som är hög i internationella jämförelser. Sett till Europa är urbaniseringstakten här bland de högsta. Idag bor 22 procent av Sveriges befolkning i Stockholms län samtidigt som 31 procent av landets totala ekonomiska tillväxt skapas här. Stockholms län står för nära hälften av Sveriges totala befolkningsökning. Under 2011 har befolkningen vuxit med mer än 37 000 invånare. Till år 2030 beräknas regionen växa med ett helt Göteborg, dvs. en halv miljon nya invånare, och med dagens tillväxttakt ser det nu ut att luta mot ett helt Oslo (cirka 600 000 invånare). I ljuset av den snabba urbaniseringstakten är bostadsbrist, otillräcklig infrastruktur, trängsel i trafiken och ökad efterfrågan på skola, barnomsorg, sjukvård och äldreomsorg stora utmaningar. Denna rapport syftar till att kartlägga vilka städer i Europa som växer snabbast och analysera tillväxtens orsaker och konsekvenser, samt de strategier olika städer väljer för att hantera dessa förändringar. Den första delen redovisar befolkningstillväxten i 33 europeiska städer. I den andra delen diskuteras och analyseras varför de fem snabbast växande städerna och storstadsregionerna växer som de gör. Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna bakom urbaniseringsutvecklingen i städerna? Vilka är städernas största utmaningar? Finns det strategier 1 FN definierar stadsområde som >20 000 invånare. Enligt SCB är en tätort en sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan huset och minst 200 invånare. 2 Urbaniseringstakt definieras här som befolkningsökning i städer. för att hantera urbaniseringen? Vad kan Stockholm lära av de andra snabbväxande städerna? Metod för att beräkna befolkningstillväxten Det är brist på färsk och jämförbar statistik om hur befolkningstillväxten ser ut i Stockholm i förhållande till andra jämförbara och europeiska städer. På europeisk nivå är det Eurostat som tillhandahåller statistik från EU:s medlemsstater, samt från andra europeiska och OECD-stater. Eurostat samlar i huvudsak in statistik från nationella statistikmyndigheter och tyvärr finns det brister och tidseftersläpningar i statistikunderlaget. Att statistiska definitioner skiljer sig åt mellan länder bidrar ytterligare till att statistiken inte blir helt jämförbar. Eurostat är organiserad efter s.k. NUTSnivåer. För Sverige utgörs t.ex. den första nivån (NUTS-1) av hela landet, NUTS-2 motsvarar riksområden 3 och NUTS-3 motsvarar län. Den geografiska och statistiskt definierade indelningen skiljer sig åt mellan länder vilket leder till att det inte går att göra rättvisande jämförelser mellan NUTS-3 i Sverige och t.ex. Tyskland (där motsvarande område snarare är att jämföra med Sveriges NUTS-2). I termer av befolkningstillväxt skulle därför en analys baserad på statistik från Eurostat inte ge en rättvisande bild av verkligheten. Ett försök att överkomma problemet har varit att utveckla begreppet LUZ (Larger Urban Zones) i The Urban Audit. The Urban Audit är ett pilotprojekt iscensatt av DG Regio vid EUkommissionen. Projektet syftar till att jämföra urban statistik och indikatorer. Tyvärr finns det även här eftersläpningar i statistiken och i många fall saknas data helt. Metoden i denna rapport har därför varit att samla in den senaste statistiken från respektive stads statistikmyndighet och identifiera det 3 Östra Sverige (Stockholms län), Östra Mellansverige (Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro och Västmanland), Södra Sverige (Småland med öar), Sydsverige (Blekinge och Skåne), Västsverige (Halland och Västra Götaland), Norra Sverige (Värmland, Dalarna och Gävleborg), Mellersta Norrland (Västernorrland och Jämtland), Övre Norrland (Västerbotten och Norrbotten). 4
geografiska området för stad och storstadsregion var för sig. För vissa städer har all statistik och information funnits tillgänglig via Internet och i vissa fall har vi kontaktat berörd myndighet. Befolkningstillväxten har sedan beräknats mellan 1 januari 2000 1 januari 2011 samt 2010 2011. Data avser 1 januari respektive år. 4 För vissa städer saknas data för 2011. Trots detta har vi valt att inkludera dessa städer i studien, förutsatt att befolkningstillväxten har varit relativt konstant. 5 Vår bedömning är att resultatet blir mer missvisande om dessa utesluts. Urval städer Urvalet av städer baseras på städerna i European Cities Monitor 2011 (ECM), dvs. 36 städer. 6 För tre av dessa 36 städer saknas data (Aten, Moskva och Istanbul), vilket gör att det slutliga urvalet städer är 33 stycken (Bilaga 1). Det finns ett antal betydligt mer snabbväxande östeuropeiska städer än de städer som ingår i ECM 2011. 7 Vi har dock valt att inte ta med dessa i urvalet då de framförallt ekonomiskt och socialt skiljer sig från Stockholm. Tillväxten innebär också stora utmaningar för dessa städer, men av en annan natur än för Stockholm. 4 I de fall som statistik saknas för vissa år har förgående års statistik använts. 5 Befolkningstillväxten beräknas istället mellan 1 januari 1999 och 1 januari 2010, samt 2009 2010. 6 Amsterdam, Aten, Barcelona, Berlin, Birmingham, Bratislava, Bryssel, Budapest, Bukarest, Dublin, Düsseldorf, Edinburgh, Frankfurt, GenËve, Glasgow, Hamburg, Helsingfors, Istanbul, Köpenhamn, Leeds, Lissabon, London, Lyon, Madrid, Manchester, Milano, Moskva, München, Oslo, Paris, Prag, Rom, Stockholm, Warszawa, Wien och Zürich. 7 T.ex. de turkiska städerna Çankiri, Bilecik och Bursa (Eurostat, City Mayor 2010). 5
Urbanisering från ett globalt perspektiv Det blir allt vanligare att det är städer, snarare än nationer, som är i fokus i ekonomiska tillväxtanalyser och vid företags etableringsbeslut. Städer är hot spots för ekonomisk tillväxt och utveckling. I städerna finns en kritisk massa, dynamik, kapital, innovationskraft och de mest framtidsinriktade konsumenterna. I städer skapas affärsidéer och banbrytande forskning, men också konst, underhållning, matlagningskonst och arkitektur. Stadens betydelse för människans ekonomiska, sociala och kulturella utveckling är helt enkelt stor och det uppmärksammas allt mer av allt fler. Detta beror inte minst på de senaste decenniernas starka globala urbaniseringstrend och fortsatt höga befolkningsprognoser för städer. Som tidigare nämnts bor mer än hälften av jordens befolkning numera i städer. Denna siffra väntas stiga till cirka 70 procent år 2050. Framtidens tillväxtstäder finns i första hand i utvecklingsländerna. Enligt en McKinsey-studie kommer 600 städer att stå för 60 procent av den ekonomiska tillväxten år 2025, varav majoriteten återfinns i utvecklingsländer. Det är främst städer med högt befolkningstryck och mindre än 10 miljoner invånare, s.k. middleweights-städer, som kommer att ha största betydelse för denna utveckling. Sänker vi blicken och granskar Europas städer har de en tillväxttakt som är betydligt lägre. Samtidigt har de flesta europeiska länder en stark historia av urbanisering och stadsutveckling. Dess städer har därför bättre förutsättningar att kanalisera tillväxten på ett effektivt och hållbart sätt. Urbaniseringens möjligheter och utmaningar I en värld med konstant befolkningstillväxt, ändliga resurser och ekonomisk tillväxt är urba nisering en positiv trend. För det första innebär växande städer skalfördelar och effektivare resursanvändning. Städer använder resurser effektivare på grund av lägre energianvändning, kompaktare boende, bättre kollektivtrafik, effektivare avfallshantering, bättre förutsättningar för återvinning m.m. För det andra är stora städer även kunskapscentras och plattformar för samverkan och nätverk. Genom kontaktytor och mångfald skapas goda förutsättningar för innovation och nytänkande. Ju tätare en stad är, desto enklare och snabbare sker kunskapsutbyte. Kunskapscentras och en hög koncentration av högutbildade är till stor del självgenererande och lockar ytterligare människor och kompetens. Urbanisering bidrar även till social och ekonomisk mångfald, ett växande arbetskraftsutbud, större efterfrågan, ökat antal företagsetableringar och ett mer diversifierat näringsliv. Generellt sett har stora städer högre ekonomisk tillväxt. 8 Trots storlekens betydelse visar en ny studie av Economist Intelligence Unit (EIU) att det inte finns någon korrelation mellan stadens befolkningsstorlek och en stads allmänna konkurrenskraft. 9 Det kan till viss del bero på att befolkningstillväxt även kan leda till flaskhalsar och överbelastning av befintliga och inflexibla system. Befolkningstillväxt under okontrollerade former kan resultera i trängsel, ökade luftföroreningar, miljöproblem, segregation och bostadsproblem. Stora städer är även ofta förknippade med kriminalitet och fattigdom. Städer som tillväxtmotorer Storstäder är i hög utsträckning nationers ekonomiska motorer. Går det bra för städerna spiller tillväxten i sin tur över på övriga landet. Varje stadsregion består av ett mångfacetterat nätverk av specialiserade och kompletterande företag och verksamheter som genererar agglomerationsfördelar. 10 Den höga koncentration av branscher och människor som möjliggörs i storstäder skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling. Samma gäller för Sverige där Stockholm är den främsta tillväxtmotorn. Stockholms läns BRP per capita år 2009 uppgick till 480 000 kronor. Därmed var Stockholms län också det enda länet som låg över riksgenomsnittet på 333 000 kronor per capita. 11 Vidare stod invånarna och företagen i Stockholms län för nära hälften av statens direkta skatteinkomster 12 under 2011. 8 Mälardalsrådet et al. (2010). 9 EIU (2012). 10 Med agglomerationsfördelar menas den nytta som skapas av att en kritisk massa företag och människor ligger nära varandra. 11 SCB. 12 Avser statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, kapitalinkomster och statlig fastighetsskatt samt egenavgifter (SCB Taxeringsutfallet 2011). 6
De snabbast växande städerna i Europa Tabell 1. Topp 5 snabbast växande städer i Europa sedan millenniumskiftet (procent), avser 1 januari respektive år. Stad Befolkningstillväxt 2000 2011 Befolkningstillväxt 2010 Årlig befolkningstillväxt, snitt Stadens andel av rikets befolkning, 2011 Stadens befolkningsökning som andel av rikets 2010 Stadens befolkningsökning som andel av storstadsregionens 2010 Befolkningstäthet (inv./km 2 ) Manchester 19,8 1 3,1 2 1,7 1 3 53 4 313 Oslo 18,1 2,1 1,5 12 20 55 1 406 Bryssel 17,3 3,3 1,5 10 25 N/A 7 103 Stockholm 13,9 2,1 1,2 9 24 50 4 504 München 13,3 1,7 1,1 2 N/A 68 4 355 1 Siffran gäller för perioden 1999 2010. 2 Siffran gäller för perioden 2009 2010. Källa: Städernas statistikkontor. Manchester har vuxit snabbast Stockholm är idag en av de snabbast växande städerna i Europa. Men den stad som leder tillväxtligan är Manchester, som har vuxit med nära 20 procent sedan millenniumskiftet. Under 2009 hade staden en befolkningstillväxt på 3,1 procent. Bara Bryssel växte snabbare med 3,3 procent under 2010. Manchester växer även snabbast med avseende på den genomsnittliga årliga ökningstakten under det senaste decenniet. På andra plats hamnar Oslo med en befolkningstillväxt på 18,1 procent. På tredje plats bland de snabbast växande städerna hamnar Bryssel, Stockholm hamnar på fjärde plats och München på femte. Sverige och Norge är extra starkt beroende av sina huvudstäder Oslo, Bryssel och Stockholm svarar för cirka en tiondel av Norges, Belgiens respektive Sveriges totala befolkning, i jämförelse med Manchester och München vars befolkning endast utgör 1 2 procent av ländernas befolkning (Tabell 1). Vad gäller befolkningsökningen ser det annorlunda ut. Trots att Manchester är den snabbast växande staden i Europa står den bara för 3 procent av Storbritanniens totala befolkningstillväxt. Detta kan ställas i jämförelse med Bryssels och Stockholms befolkningsökning som utgör en fjärdedel av ländernas totala befolkningsökning och Oslo en femtedel. Staden München å andra sidan visar en stark befolkningstillväxt, samtidigt som Tysklands befolkning minskar. Tabell 2 visar storstadsregionerna betydelse för länderna. Även här sticker Stockholm och Oslo ut bland Topp 5 snabbast växande storstadsregioner. Båda de nordiska storstadsregionerna svarar för i storleksordningen en fjärdedel av respektive lands befolkning. Stockholms län svarar för cirka 47 procent av Sveriges totala befolkningsökning under 2010. Motsvarande siffra för Osloregionen är 36 procent. Trots att staden Manchester intar första plats av Europas snabbast växande städer hamnar dess storstadsregion endast på 21:a plats med en befolkningstillväxt på 4,5 procent sedan millenniumskiftet. Växande, tätbefolkade storstäder skapar tillväxtmöjligheter Bryssel är den mest befolkningstäta av de Topp 5 snabbast växande städerna sedan år 2000 (Tabell 1). Staden, som till ytan är nästan lika stor som Stockholms stad, har över 50 procent högre befolkningstäthet. Tätbefolkning stimulerar kollektivtrafiken och minskade färdsträckor och effektiviserar energianvändningen. Den stad som har lägst befolkningstäthet, och som skiljer sig avsevärt från övriga Topp 5 snabbast växande städer, är Oslo. Samtidigt är Oslo den stad som växer snabbast med avseende på både staden och storstadsregionen. Möjligheterna för vidare förtätning i Oslo är således stora. 7
Tabell 2. Topp 5 snabbast växande storstadsregioner sedan millenniumskiftet (procent), avser 1 januari respektive år. Storstadsregion Befolkningstillväxt 2000 2011 Befolkningstillväxt 2010 Årlig befolkningstillväxt, snitt Regionens befolkning som andel av rikets 2011 Regionens befolkningsökning som andel av rikets, 2010 Befolkningstäthet (inv./(km 2 ) Madrid provins 24,7 0,5 2,0 14 18 839 Osloregionen 17,1 1,9 1,4 25 36 178 Barcelona provins 16,7 0,3 1,4 12 11 715 Zürich kanton 14,2 1,3 1,2 17 22 792 Stockholms län 13,9 1,7 1,2 22 47 315 Källa: Städernas statistikkontor. De nordiska storstadsregionerna växer snabbast Staden som en ekonomisk enhet och arbetsmarknad sträcker sig i regel utanför stadens administrativa gränser. Ser vi till storstadsregionerna för urvalet av städer är provinsen Madrid den storstadsregion i Europa som har vuxit mest sedan millenniumskiftet. Sedan år 2000 växte befolkningen i regionen med nära 25 procent. Den genomsnittliga årliga tillväxten har legat på 2 procent, men tillväxten har mattats av och under 2010 växte regionen med endast 0,5 procent. Samma mönster gäller även för grannprovinsen Barcelona som endast växte med 0,3 procent under 2010, jämfört med en genomsnittlig årlig tillväxt på 1,4 procent. Befolkningsprognoserna för både Madrid och Barcelona visar till och med en negativ befolkningstillväxt fram till 2020 (Tabell 3), vilket till stor del beror på den ekonomiska kris som städerna och landet befinner sig i. Liknande mönster kan också noteras i stora städer i andra länder som påverkats mest av den ekonomiska krisen. En kanske mer rättvisande bild av den snabbast växande storstadsregionen i Europa just nu får vi därför genom att titta på befolkningstillväxten under det senaste året. Osloregionen hamnar då på första plats, Stockholms län på andra plats och kantonen Zürich på tredje. Stockholm utmanas av vår nordiska granne Under 2010 hade Osloregionen en befolkningstillväxt på 1,9 procent, tätt följt av Stockholms län på 1,7 procent. Sett till den genomsnittliga årliga tillväxten sedan år 2000 är staden Oslo snäppet vassare än Stockholm, med en årlig tillväxt på 1,5 procent jämfört med Stockholms 1,2 procent. Det som särskiljer städerna åt är befolkningstätheten. Stockholm är mer än tre gånger så tätbefolkat som Oslo. Detta kan till stor del förklaras av att staden Oslo till ytan är lite mer än dubbelt så stor som Stockholm. Vid en jämförelse av storstadsregionerna däremot är befolkningstätheten i Stockholms län nästan dubbelt så hög jämfört med Osloregionen, trots att de till ytan är nästan lika stora. 8
Befolkningsprognos 2010 2020 Tabell 3. Befolkningsprognos 2020. Stad/region Prognos antal invånare, 2020 Förändring (procent) 2010 2020 Andel av rikets befolkning, 2010 Prognos andel av rikets befolkning, 2020 Manchester 541 800 8,6 0,8 0,8 Oslo stad 700 868 19,4 12,0 12,6 Bryssel 1 200 108 10,1 10,1 10,4 Stockholm 993 836 17,3 8,9 10,0 München 1 474 360 10,8 1,6 1,8 Osloregionen 1 438 180 19,0 24,9 26,0 Stockholms län 2 402 403 16,9 21,6 24,2 Zürich kanton 1 465 920 8,5 17,4 17,5 Madrid provins 6 396 914-1,0 13,7 14,0 Barcelona provins 4 954 494-10,0 11,7 10,8 Amsterdam 796 973 3,8 4,6 4,7 Frankfurt 690 327 3,9 0,8 0,8 Hamburg 1 785 110 4,9 2,1 2,3 London (Greater London) 7 832 145 8,9 12,6 13,0 Paris 2 581 000 1,3 4,1 3,9 Parisregionen 11 756 000 3,5 18,7 18,5 Källa: Städernas statistikkontor och Stein Brothers AB. Oslo och Stockholm kommer att fortsätta leda tillväxtligan Under 2010 2020 beräknas folkmängden i städerna Oslo och Stockholm öka från 586 860 respektive 829 417 till 700 868 respektive 993 836. Det motsvarar en ökning med 19,4 procent för Oslo stad och 17,3 procent för Stockholms stad. Av samtliga 33 europeiska städer i denna studie beräknas även storstadsregionerna för Oslo och Stockholm att växa snabbast mellan 2010 2020, med 19 respektive 17 procent. Det är en dubbelt så stor ökningstakt jämfört med Manchester och Zürich. Det är alltså inte enbart staden som växer utan över kringliggande kommuner. Enligt en tidigare studie som Stockholms Handelskammare tagit fram under hösten 2011 (som även inkluderar Amsterdam, Frankfurt, Hamburg, Greater London, Paris och Parisregionen) väntas även Stockholms län och Osloregionen att växa dubbelt så snabbt som Greater London fram till 2020 och fyra gånger så snabbt som Amsterdam, Frankfurt, Hamburg och Parisregionen. 9
Sex städer om urbaniseringens utmaningar och strategier Befolkningen växer allt snabbare i våra städer samtidigt som den ekonomiska konkurrensen hårdnar. För att Stockholm ska klara av att behålla och attrahera människor som vill leva, studera, arbeta, forska och driva företag här måste vi ha en tydlig strategi för hur Stockholm ska växa med efterfrågan. Lyckas inte staden med detta kommer folk att välja andra städer att flytta till. Vilka är de huvudsakliga drivkrafterna bakom urbaniseringsutvecklingen i våra Topp 5 snabbast växande städer och storstadsregioner? Vilka är städernas främsta utmaningar från ett urbaniseringsperspektiv? Vad kan vi lära av varandra? I detta avsnitt lyfts orsaker, konsekvenser och de främsta utmaningarna med den starka befolkningstillväxten som sex stadskontor har identifierat för att undvika växtvärk och bromsklossar för sina städers utveckling. Manchester Befolkning, 2011 Stad: 498 800 Storstadsregion: 2 629 400 Befolkningstäthet, staden: 4 313 inv./km 2 Manchesters befolkning växte med mer än tre procent under 2010. Men Manchester har inte alltid vuxit. Tvärtom. I slutet av 1900-talet fick staden erfara en stor befolkningsminskning, som följd av industriomvandlingen och stora neddragningar inom produktion. Mellan 1951 och 2001 föll befolkningsmängden med 40 procent. Sedan dess har en av staden främsta prioriteringar varit att attrahera nya medborgare. Den starka befolkningstillväxten i Manchester beror till stor del på en hög invandring, främst från utlandet, som kom igång rejält efter EU-utvidgningen 2004. Men även inhemsk inflyttning i unga åldersgrupper har ökat, och bidragit till den höga nettoinvandringen. En annan drivkraft är ett ökande barnafödande. Även åldersstrukturen i Manchester håller på att förändras. Mellan 2001 och 2010 har andelen i arbetsför ålder, barn mellan 0 4 år och åldersgruppen 85+ ökat samtidigt som åldersgrupperna 5 14 år och 65 84 år har minskat i andel. Att behålla och attrahera medborgare i Manchester utmanar Trots att ytterligare befolkningstillväxt är högt prioriterat för staden visar bara prognosen en tillväxt med 8,6 procent till 2020. I jämförelse med övriga Topp 5 snabbast växande städerna är det hälften så stor tillväxt. Givet befolkningsprognosen är en av Manchesters främsta utmaningar att anpassa staden efter de klimatmål som är satta i Climate Change Action Plan för både staden och storstadsregionen. Målet är att minska utsläppen med 48 procent fram till 2020. Detta kommer bl.a. att innebära att anpassa avfallshantering, som ökar med en växande befolkning. Likaså krävs en genomtänkt samordning med utvecklingen av infrastrukturen. Vidare ställer urbaniseringen krav på en utbyggnad av flygplatsen och transport- och vägkapaciteten. Den demografiska utvecklingen med åldrande befolkning ställer också högre krav på hälso- och sjukvården och utbudet av sociala tjänster och prisvärda boenden. För närvarande pågår ett arbete med att identifiera de investeringar som krävs i skolan för att möta den växande efterfrågan, som följd av det höga befolkningstrycket. Fem strategiska möjligheter för Manchester Manchester arbetar utifrån Central Manchester Strategic Regeneration Framework (SRF), som har identifierat fem utvecklingsområden för staden: 1. Vidare tillväxt i citykärnan och därmed fler arbetstillfällen. 2. Expansion av kluster i s.k. Southern Gateway ett universitets- och sjukhusområde, där det även finns potential för ett mediakluster. 3. Reformera bostadsmarknaden i Manchester genom bland annat uppgradering av befintlig bebyggelse och implementering av så kallad private landlord licensing, som innebär att det krävs licens för att kunna hyra ut sin bostad privat. Syftet med private landlord licensing är att upprätthålla en hög levnads- och boendestandard för medborgarna. 10
4. Investera i utbildning främst för yrkesinriktad utbildning. Det krävs även investeringar i infrastrukturen för utbildningsväsendet. 5. Reformera sociala tjänster dels vad gäller tillhandahållande, leverans och möjligheter för privata investeringar, dels i form av fysiska tjänstecentras. Internationella rankingar om Manchester European Cities Monitor 2011 (ECM) rankar Manchester på 16:e plats. ECM ger en översikt om hur europeiska städer från ett företags- och etableringsperspektiv. European Cities and Regions of the Future (fdi Intelligence) rankar Manchester på: - 5:e plats i Top 10 Small European Cities. - 2:a plats i underkategorin Top 10 Small Cities Business Friendliness. - 2:a plats i underkategorin Top 10 Small Cities Infrastructure. - 4:e plats i underkategorin Top 10 Small Cities Human Resources. - 24:e plats i Top 25 Regions FDI Strategy. I Winning in Growth Cities 2011/2012 hamnar Manchester på 4:e plats respektive 13:e plats i Top 25 Cities for Global Retail Property Investment och Top 25 Cities for Global Property Investment Growth. Oslo Befolkning, 2011 Stad: 599 230 Storstadsregion: 1 230 794 Befolkningstäthet, staden: 1 406 inv./km 2 Befolkningstäthet, storstadsregionen: 178 inv./km 2 Oslos befolkning växer med cirka 2 procent årligen. Denna tillväxt drivs dels av hög fertilitet hos den unga befolkningen, dels av en stark nettomigration. Sedan EU-utvidgningen 2004 har migrationen legat på rekordnivåer, både till Norge som helhet och Osloregionen i synnerhet. Attraktionskraften bakom denna nettoinvandring är bland annat en hög inkomstnivå i förhållande till EU-länderna och en låg arbetslöshet. Den starka nettoinvandringen från EU väntas fortsätta även framöver, mycket på grund av Norges medlemskap i EEA. Oslo har, liksom många andra europeiska städer, genomgått en strukturomvandling, från industri till en kunskaps- och tjänsteekonomi. Förutom ett diversifierat och tjänsteintensivt näringsliv är Oslo, på grund av sitt geografiska läge, en väletablerad hamnstad. Är man snabbast i klassen ställer det också högre krav Oslo, som växer snabbast om man ser till både staden och storstadsregionen, har, enligt Byrådsavdelningen, hittills lyckats möta befolknings- och stadsutvecklingen utan några större inlåsningseffekter. Både sysselsättningen och mobiliteten i Osloregionen är hög. Men liksom många andra jämförbara städer står Oslo inför kommande demografiska utmaningar. Befolkningsprognosen med ett kraftigt tillväxttryck, som till stor del drivs av inflyttning från andra delar av Europa, utmanar det befintliga systemet, både i termer av ekonomi, infrastruktur och bostäder. Högt tillväxttryck ställer allt högre krav på snabba politiska beslut om nödvändiga investeringar och åtgärder. Stigande bostadspriser och låsningar i befintlig infrastruktur Bostadsmarknaden i Oslo tampas med stigande priser, vilket skapar problem för de som vill ge sig in på bostadsmarknaden. Även trycket på infrastrukturen och efterfrågan på offentliga tjänster har överstigit den befintliga kapaciteten. Enligt beräkningar måste Oslo stad bygga, i snitt, en ny skola per vecka för att kunna möta den växande befolkningens behov. Kollektivtrafikverket i sin tur är i behov av investeringar på 100 miljarder norska kronor under de kommande 20 åren. Nationella bestämmelser begränsar stadsutvecklingen En stor utmaning för huvudstadsregionen Oslo är relationen till den norska regeringen, där nationella bestämmelser försvårar utvecklingen av moderna och hållbara bostadsområden. Detta beror bland annat på brist på finansiering av transportinfrastrukturen och skydd av jordbruksmark och miljöområden. Det är ännu oklart hur och var 200 000 nya bostäder ska byggas under de kommande 20 åren. Utgångspunkten för nybygget är däremot förtätning och ombyggnationer, men det kommer även att krävas en utbyggnad av närliggande städer till Osloregionen. En ytterligare dimension av dessa utmaningar är att utveckla staden utan att samtidigt tumma på en hög standard på tjänster, miljö, livskvalitet och konkurrenskraft. 11
Regionala splittringar Det finns även svårigheter i att finna regionala lösningar på utbyggnad och stadsutveckling i Oslo. Det finns många oppositionella grannkommuner som värnar om en mer glesorienterad stadsutveckling. Likaså utmanar bevarandet av jordbruk, historiska platser och biologiskt mångfald. Urbaniseringen utmanar det norska välfärdssystemet Trots nettoinvandringens många fördelar står den norska skattebaserade välfärdsmodellen inför stora utmaningar vad gäller migrationen. Välfärdsmodellen bygger på en relativt hög sysselsättning och jämn inkomstfördelning. På lång sikt kan en kombination av åldrande befolkning och låg sysselsättning i vissa grupper hota systemets hållbarhet. Behov av en uppdaterad urbaniseringsstrategi I Oslo har de upprättat en strategisk samarbetsallians som kallas Osloregionen, bestående av 67 kommuner och två fylkeskommuner i huvudstadsområdet. Dess huvudsakliga syfte är att göra Osloregionen mer känt, både nationellt och globalt, samt att öka dess konkurrenskraft. Byrådsavdeling for byutvikling tillsamman med grannkommuner och län arbetar med att ta fram en strategi för markanvändning och transport. För närvarande uppdateras styrdokumentet från 2008 för stadsutveckling och urbanisering, för att kunna anpassas efter dagens situation och prognoser. Bomringen bidrar till infrastrukturens utveckling Ett annat viktigt strategiskt instrument för Osloregionen är Bomringen, motsvarande Stockholms trängselskatt. Bomringen främsta syfte är att få in intäkter för att finansiera utvecklingen av transportsystemet. Bomringen har funnits sedan 1991 och har bidragit till Oslos och Akerhus moderna trafiknät, tunnelbanesystem, buss- och tågtrafik. Sedan 2008 har delar av intäkterna också gått till att subventionera biljettpriserna för kollektivtrafiken. Internationella rankingar om Oslo European Cities Monitor 2011 (ECM) rankar Oslo på 34:e plats. ECM ger en översikt om hur europeiska städer från ett företags- och etableringsperspektiv. European Cities and Regions of the Future (fdi Intelligence) rankar Oslo på: - 17:e plats i Top 25 European Cities Overall. - 1:a plats i underkategorierna topp 10 Large Cities Economic potential, Large Cities Quality of Life och Large Cities Human Resources. - 2:a plats underkategorin Top 10 Large Cities Business Friendliness. LaSalle Investment Managements European Regional Growth Index (E-REGI) 2010 rankar Oslo på 6:e plats. Oslo rankas högt inom innovation. I Winning in Growth Cities 2011/2012 hamnar Oslo på 2:a plats i topp 20 dyraste städer att bo i. München Befolkning, 2011 Stad: 1 353 186 Storstadsregion: 3 218 451 Befolkningstäthet, staden: 4 355 inv./km 2 Münchens befolkning växte med 1,7 procent under 2010, och är således den femte snabbast växande staden i Europa. Befolkningstillväxten kan främst förklaras av Münchens starka ekonomi och välstånd. Fler år av ekonomisk framfart attraherar nya entreprenörer och företag och har bidragit till expansion av befintliga. Nettoinvandringen och nettoinflyttningen är således hög. En annan sida av denna utveckling är den låga arbetslösheten i München som lockar både människor från andra delar av Tyskland och från utlandet. Arbetskraftsinvandringen består i huvudsak av unga mellan 20 35 år. Förutom arbetskraftsinvandringen driver det årliga tillflödet av studenter befolkningstillväxten. En effekt av den stora tillförseln av unga åldersgrupper är också en ökad fertilitet. Men i jämförelse med andra städer är fertiliteten relativt låg i München, med 1,2 barn per kvinna. München har en kunskapsbaserad ekonomi med framgångar inom hightech-industrin, universitet och forskningscentras. Där finns ett stort diversifierat näringsliv och en stark bas inom finans- och försäkringsbranschen. München är även känt för en traditionellt stark samverkan mellan näringslivet, universiteten och politiken. På grund av stadens relativt 12
självständiga roll från staten har den varit framgångsrik i att aktivt driva utvecklingen framåt och fatta de nödvändiga beslut som har krävts för att lyckas hänga med den demografiska utvecklingen. Vilka är Münchens främsta utmaningar från ett urbaniseringsperspektiv? På lång sikt har München identifierat en rad prioriteringsområden, där infrastrukturkapaciteten, energiomställningen och sociodemografiska problem är de mest kritiska. Infrastruktur, transport och energi Sub-urbaniseringen, dvs. att folk bosätter sig i mer avlägsna områden i och utanför stadens gränser, innebär växande utmaningar för staden med avseende på överbelastade transportnät, buller, luftföroreningar och ökade kostnader för kollektivtrafik. München stå även inför den stora utmaningen att ställa om energianvändningen bland bostäder till fossilfritt fram till 2025, då kärnkraften ska ha avvecklats. Begränsa exploateringen av orörd mark Givet den starka befolkningstillväxten i München kommer staden att ha knappa markresurser för nybyggnation inom tio år. Med avseende på grönområden är regeln att det ska finnas 17 m 2 grön offentligt mark per invånare i ett nybyggt bostadsområde. För att minska nybyggnationer och exploatering av orörd mark strävar staden, liksom Stockholms stad, att återanvända och bygga om befintliga områden som gamla industri-, militär- eller järnvägsområden. En annan strategi är att förtäta genom att bygga på höjden och tätare. Samtidigt kommer München att behöva investera stora summor i energisektorn, modernisera bostäder och kollektivtrafiksystemet för att kunna möta de klimatmål som gäller. Denna reglering påverkar och komplicerar stadsutvecklingen och nybyggnationer ytterligare. Bostäder och levnadskostnader Generellt kommer staden att få det svårt att möta efterfrågan på prisvärda bostäder. Varje år efterfrågas 7 000 nya bostäder. Samtidigt minskar bristen på bostäder stadens attraktivitet för familjer, utländska studenter och kompetens. München är redan idag en av Tysklands dyraste städer vad gäller hyra och bostadspriser, och prisnivåerna fortsätter att stiga. Problemet med de höga boendepriserna spär i sin tur på skillnaderna mellan låg- och höginkomsttagarna och segregation, då trösklarna för att ta sig in på bostadsmarknaden blir allt högre. För att dämpa effekten av de höga boendekostnaderna måste staden gå in och subventionera för låg- och medelinkomsttagarna. Sociodemografiska utmaningar En annan viktig utmaning är att hantera den sociodemografiska utvecklingen med en åldrande befolkning, förändrade hushållsstrukturer och social polarisering. Framförallt gruppen av +75 år kommer att öka med cirka 38 procent fram till 2030. Grupperna av utlänningar, invandrare och utrikesfödda samt ensamstående kommer också att öka i antal och andel. Mer än 50 procent av barn och unga i München kommer att ha en invandrarbakgrund. Strategin Kompakt, urban, grön München har sedan 1998 en urbaniseringsstrategi, Perspective Munich, vars huvudsyfte är att planer, implementera, kommunicera och undvika okontrollerad utspridning av stadsbebyggelser (s.k. urban sprawl 13 ). De strategiska ledorden för stadens regionala utveckling är kompakt, urban, grön. Perspective Munich är skräddarsydd för att kunna möta de mest aktuella och kritiska utmaningar som beskrivits ovan, baserat på den senaste demografiska statistiken. Målet är att Perspective Munich ska vara ett levande dokument. För närvarande pågår en uppdatering av strategin där staden konsulterar invånarna och för en dialog genom konferenser och digitalt. Internationella rankingar om München European Cities Monitor 2011 (ECM) rankar München på 9:e plats totalt. ECM ger en översikt om hur bra 36 europeiska städer är från ett företags- och etableringsperspektiv. I underkategorierna hamnar München på följande platser: - 4:e plats i kategorin kvalificerad arbetskraft. - 5:e plats i kategorin kvalitet på telekommunikationer. 13 Urban sprawl innebär att en stad sprider ut sig till mer avlägsna områden på landsbygden. Ofta förknippas begreppet med långa avstånd till jobb och city, höga infrastrukturkostnader, ökad biltrafik och miljöförstöring samt brist på offentliga miljöer. 13
- 6:e plats i kategorin interna transportnät. - 6:e plats i kategorin livskvalitet för anställda. - 8:e plats för extern transportnät. - 9:e plats för tillgänglighet till marknader. - München hamnar i botten av rankingen i kategorin tillgång och kostnader för kontorslokaler, arbetskraftskostnader. I European Cities and Regions of the Future (fdi Intelligence) hamnar München på 6:e plats i Top 25 European Cities Overall. I underkategorierna rankas München: - 2:a plats i kategorin Top 10 Mayor Cities FDI Strategy. - 4:e plats i kategorin Top 10 Mayor Cities Economic Potential. - 8:e plats i kategorin Top 10 Mayor Cities Quality of Living. - 8:e plats i kategorin Top 10 Mayor Cities Infrastructure. LaSalle Investment Managements European Regional Growth Index (E-REGI) 2010 rankar München på 3:e plats. München starka placering beror främst på ett starkt diversifierat näringsliv och fokus på innovation. Winning in Growth Cities 2011/2012 rankar München: - 5:e plats i Top 20 Cities for Innovation 2010. - 4:e plats i kvalitet för universitet. Zürich Befolkning, 2011 Stad: 371 633 Storstadsregion: 1 368 822 Befolkningstäthet, storstadsregion: 792 inv./km 2 Under det senaste decenniet har befolkningen i kantonen Zürich växt med 14,2 procent och Zürich har således den fjärde snabbast växande storstadsregionen i Europa. Drivkrafterna bakom den höga tillväxten har dels varit en kvalificerad invandring, främst från Tyskland och Italien. Zürich ekonomiska attraktionskraft är en av de främsta orsakerna bakom den höga nettoinvandringen. På grund av låg arbetslöshet, låga skatter och högre lönenivåer jämfört med grannländerna är det ekonomiskt fördelaktigt att arbeta och leva i Zürich. Inflyttningen har huvudsakligen utgjorts av yngre välutbildade grupper, något som har bidragit till att kompensera för den åldrande inhemska befolkningen. Befolkningstillväxten har även stimulerats av ett högt födelseöverskott. Zürich är internationellt känt som ett finanscenter. Finanssektor står för en femtedel av jobben och bidrar med cirka en tredjedel av det ekonomiska mervärdet (EVA) för staden. Zürich är även framgångsrikt inom de kreativa näringarna och hightech-industrin. Idag domineras den industriella och kommersiella näringen av småföretag. 14 Staden har också en hög utbildningsnivå på dess invånare, där cirka 40 procent av invånarna har en akademisk examen. De ekonomiska effekterna av befolkningstillväxten i Zürich under de senaste åren bedöms positiva. Den ökade efterfrågan på varor och tjänster ökar i sin tur sysselsättningen och skapar nya arbetstillfällen. Resultatet blir ökade skatteintäkter på samtliga nivåer, såväl lokala, kantonala och federala, och stärkt social trygghet. Sammantaget dominerar uppfattningen politiskt om att kantonen och staden Zürich växer miljövänligt och med socialt ansvar och att det finns goda förutsättningar för att upprätthålla den höga levnadsstandard och livskvalitet som där finns. Men tillväxt kommer inte utan utmaningar och flaskhalsar. Zürich främsta utmaningar Oklar finansiering och utveckling av bebyggelse och infrastruktur Urbaniseringen i Zürich har även inneburit negativa konsekvenser i form av brist på prisvärda bostäder. Det finns ett ökat tryck på ytterligare expansion av bebyggelse i och runt om Zürich vilket i sin tur har bidragit till ökad trafik mellan stadens centrum och de mer perifera områdena i kantonen Zürich. Bostadsbristen i regionen har bidragit till att främst ung kompetens får allt svårare att etablera sig på bostadsmarknaden. Detta i sin tur har resulterat i allt större svårigheter för de kreativa näringarna att hitta rätt kompetens. Dessa negativa konsekvenser av urbaniseringen har länge varit ett hett och kontroversiellt ämne. De skulle kunna lösas och förbättras genom en politik som utnyttja den ökade inkomsten, som är resultatet av befolkningstillväxten, till att finansiera nödvändiga åtgärder. Hur detta ska realiseras är däremot inte fastställt. 14 Stadt Zürich (2011). 14
Skyddad mark försvårar bostadssituationen Fysisk planering för bostadsområden i kantonen Zürich är begränsad. Outvecklad mark i kantonen är till stor del skyddad från byggnader och annan infrastruktur. Den ökade efterfrågan på mark för bostäder och kontor måste därför mötas med en motsvarande förtätning i de redan bebyggda områdena. Det är främst tätorter och områden med hög kvalitet som kommer att utvecklas. Det i sin tur innebär utmaningar med buller i tätbefolkade områden. Trafikkapaciteten har nått sitt tak Den befintliga kapaciteten i vägtrafiken i staden Zürich har nått sitt tak och ytterligare befolkningstillväxt leder bara till fler bromsklossar. Ytterligare trafik på grund av den starka befolkningstillväxten måste därför helt och hållet baseras på kollektivtrafiken, något som kräver väl genomtänkta investeringar i utbyggnaden av befintlig kollektivtrafik. Den stora utmaningen blir att samordna denna mellan tätorterna. Kvalificerad invandring och segregering En allt större utmaning är också att möta och hantera de sociala och politiska dimensionerna av urbaniseringen i Zürich. Det finns stora risker för segregering och att den utländska befolkningen är koncentrerad till vissa stadsdelar och områden. Detta problem kommer att prioriteras under de kommande åren för att skapa en större medvetenhet. En annan utmaning, kopplad till den demografiska utvecklingen, är de förändrade ekonomiska förutsättningarna för staden. Dels innebär det en förändrad skattebas, där de förväntade skatteintäkterna är svåra att beräkna, dels innebär en åldrande befolkning ett minskat skatteunderlag och svårigheter med att finansiera social tjänster, infrastruktur, utbildning etc. Zürich styrka är även dess svaghet Finanssektorns dominans i Zürich ekonomi kan, på grund av dess instabilitet och utsatthet av finansiella kriser, också vara ett stort hot för de ekonomiska förutsättningarna av stadsutveckling. 15 8 strategiska fokusområden Zürich arbetar utifrån följande fokusområden för att strategiskt hantera konsekvenserna av regionens befolkningstillväxt och utbredning. 15 Stadt Zürich (2011). Utveckling av kunskaps- och forsknings - centras, life science och medicin Erbjuder planeringsstöd till strukturomvandling av universitet. Staden förser universitetsområdena med bra kollektivtrafikförbindelser, cykel- och gångbanor. Bygger infrastruktur för konferensverksamhet som mötesplats för internationellt utbyte. Staden samarbetar med bostadsorganisationer för att tillgodose prisvärda boendealternativ till studenter och akademiker vid universiteten. Staden arbetar med att skapa en kontaktyta mellan forskningen och sjukhusen, i syfte att sprida nya upptäckter så snabbt som möjligt. Strategi för att stärka finanssektorn Staden och kantonen Zürich samarbetar för att upprätthålla en stark, stabil transparent finanssektor, samt efter Cluster Strategy for Financial Services. Strategi för att främja de kreativa näringarna Staden använder de kreativa näringarna för inhemsk och internationell marknadsföring. Staden arbetar med att skapa plattformar för utbyte mellan de kreativa näringarna och andra institutioner, företag och myndigheter. Staden hjälper även till med att finna centrala och funktionsanpassade lokaler för denna näring. Strategi för att göra plats för hållbara industriella- och kommersiella verksamheter Staden har satt upp byggregler för att säkerställa mark för industrierna och företagen. Staden arbetar med regelförenkling för småföretagen. Strategi för samverkan och livskvalitet Staden har fokus på att minska social segregeringen och främja livskvaliteten för samtliga samhällsgrupper. Staden arbetar för ett tryggt 24 h-samhälle. Staden arbetar med att förbättra ramverken för skolor och universitet, samt för att stärka läraryrkets attraktivitet. Strategi för en effektiv och kvalitativ boendesituation i Zürich Staden arbetar med att själva tillhandahålla bostäder till uthyrning för att främja en social mix runt om i staden. Staden garanterar åtminstone 25 procent av deras hyresrätter. 15
Staden arbetar enlig Spatial Development Strategy RES och förespråkar förtätning. Strategi för en bättre och effektivare infrastruktur Staden arbetar med att förbättra service och stärka attraktiviteten för kollektivtrafiken samt cykel- och gångtrafiken, i syfte att minska biltrafiken. Staden utformar och anpassar offentliga utrymmen och framkomligheten för handikappade, äldre och barn. Strategi för en god miljö Zürich jobbar efter 2000-Watt-Society, med målet att minska energianvändningen per capita med en tredjedel och växthusgaser med en sjättedel till 2050. Staden ger utmärkelser till hållbara upphandlingar. Internationella rankingar om Zürich European Cities Monitor 2011 (ECM) rankar Zürich på 10:e plats. ECM ger en översikt om hur europeiska städer från ett företags- och etableringsperspektiv. European Cities and Regions of the Future (fdi Intelligence) rankar Zürich på: - 18:e plats i Top 25 European Cities Overall. - 3:a plats i underkategorin Top 10 Small Cities European Cities. - 1:a plats i Top 10 Small Cities i underkategorierna Economic Potential, Business Friendliness, Cities Quality of Life och Human Resources. - 11:e plats i Top 25 Regions Overall (Greater Zürich). LaSalle Investment Managements European Regional Growth Index (E-REGI) 2010 rankar Zürich på 9:e plats. Madrid Befolkning, 2011 Stad: 3 265 038 Storstadsregion: 6 489 680 Befolkningstäthet, storstadsregion: 839 inv./km 2 Madrid tillhör de storstadsregionerna som har haft störst befolkningstillväxt sedan millenniumskiftet. Men givet den ekonomiska kris som Spanien och staden befinner sig i har den demografiska trenden vänt. Ser vi till dagens situation och befolkningsprognoserna minskar befolkningen i Madrid. Således kvalar regionen inte längre in på Topp 5 snabbast växande storstadsregioner i Europa. Vilka är de främsta utmaningarna för storstadsregionen från ett urbaniseringsperspektiv? Bostadsöverskottet dominerar den urbana utvecklingen i Madrid Den urbana utvecklingen i Madrid är unik vad gäller bostadsmarknaden. Till skillnad från andra europeiska städer har Madrid ett överskott av bostäder, vilket gör det svårt att förutse hur den framtida bosättningen kommer att se ut i de mer perifera delarna av Madrid. Spanien är i skrivandets stund mitt inne i en kris som till stor del har orsakats av byggsektorn och överflödet av bostäder. Resultatet är en rekordhög arbetslösheten som har förändrat stadens förutsättningar att utvecklas på ett hållbart sätt. Efter att bostadspriserna har sjunkit sitter madridborna numera fast med höga bolån baserade på värden som inte längre gäller. Behov av att uppdatera strategier för stadsutveckling Trots att Madrid har haft en stark immigration fram tills nu, vilket har bidragit till att fertiliteten har ökat i Madridregionen, går trenden i motsatt riktning. Den höga arbetslösheten har avskräckt folk från att flytta till staden och nettoinvandringen är numera negativ. Mycket pekar även på att krisen kommer att ha en negativ inverkan på barnafödandet under den närmsta framtiden. Madrid står därför i dagsläget inför den demografiska utmaningen med att revidera de befintliga befolkningsprognoserna, och därmed även stadens strategier för stadsutveckling. Ökad transport och längre avstånd Krisens ekonomiska och sociodemografiska effekter har lämnat spår i hela Madridregionen. Resultatet har blivit allt större avstånd mellan boende, arbete och tjänster. Detta, kombinerat med brister i kollektivtrafikens täckning, har lett till ökad trängsel och privat transport. Den höga arbetslösheten sätter även spår i minskad konsumtion, vilket i sin tur har resulterat i att företag tvingas gå i konkurs. Strategi för att vända trenden? Enligt Generaldirektoratet för samhällsplanering och regional utvecklingsplanering har Madrid ingen urbaniseringsstrategi, utan regionen förlitar 16
sig på att marknadskrafterna ska leda utvecklingen och ta dem ur krisen. Den absolut största utmaningen för staden är att möta ingripanden från den regionala regeringen. Internationella rankingar om Madrid European Cities Monitor 2011 (ECM) rankar Madrid på 6:e plats. ECM ger en översikt om hur bra 36 europeiska städer är från ett företags- och etableringsperspektiv. Cities of Opportunities (PwC) rankar Madrid på15:e plats. Stockholm Befolkning, 2011 Stad: 847 073 Storstadsregion: 2 054 343 Befolkningstäthet, staden: 4 504 inv./km 2 Befolkningstäthet, storstadsregionen: 315 inv./km 2 Både staden och storstadsregionen i Stockholm har ett av de högsta tillväxttrycken det senaste decenniet, idag och i prognosen för åren fram till 2020. Under 2010 växte Stockholms befolkning med 2,1 procent. Den rekordhöga befolkningstillväxten i Stockholm beror främst på inflyttningsnettot. Sett till de internationella folkflödena flyttar 31 562 till Stockholms län medan endast 13 877 lämnar för att bo utomlands. Detta tillsammans med ett stort födelseöverskott bridrar till att Stockholms län växer snabbare än övriga Sverige. Utländsk invandring driver även på befolkningstillväxten i Stockholms län. Sedan början av 2000-talet tar Stockholms län emot cirka 30 procent av Sveriges totala invandring, som till stor del består av flyktingar, anhöriginvandring och svenskar som flyttar tillbaka till Sverige. Stockholms län är också det län som har det högsta barnafödandet per 1000 invånare. Det förklaras i sin tur av en kombination av ökat barnafödande bland kvinnor i Stockholm och en inflyttning av kvinnor i fertil ålder. Befolkningsökningen i Stockholms län uppgick helåret 2010 till cirka 47 procent av ökningen i hela Sverige. 17 av de 20 snabbast växande kommunerna i Sverige är Stockholmskommuner. I Stockholms stad väntas befolkningsökningen ligga på 17,3 procent mellan 2010 2020. Utbildningsnivån i Stockholm län är generellt hög och majoriteten av kommunerna med högst utbildningsnivå är stockholmskommuner. Mer än 30 procent av befolkningen har minst en treårig eftergymnasial utbildning i åtta av kommunerna i Stockholm. 16 Stockholm har idag ett diversifierat näringsliv och en växande tjänstesektor. Den privata sektorns andel av BRP är cirka 60 procent, vilket är betydligt högre jämfört med övriga län i Sverige. Diversifieringen och branschmixen bidrar till att regionen är mindre sårbar vid konjunkturnedgångar, då regionen inte blir lika utsatt om en viss bransch drabbas. Stockholm växer inte utan friktion Eftersatta infrastrukturinvesteringar Överbelastade transportnät och framkomlighetsproblem är resultatet av decennier av eftersatta investeringar i infrastrukturen. Även underhållet av Stockholms infrastruktur har hittills varit dåligt och nu krävs stora renoveringsåtgärder på bland annat Essingeleden och Slussen. Hårt belastade transportnät och ökad trängsel Vidare saknas det i stort sett förbifarter förbi innerstaden, vilket är en förutsättning för att kunna välkomna ytterligare invånare. Vägnätet behöver byggas ut och kompletteras med en ringled runt staden. Likaså står Stockholm inför utmaningen med ett överbelastat tunnelbanesystem och spårsystem i de centrala delarna av staden. Begränsad markanvändning hotar expansionsmöjligheterna Liksom för många andra västeuropeiska städer är optimal och effektiv markanvändning en kontroversiell fråga i Stockholm. Trycket på att bo i Stockholms innerstad, där möjligheterna för ytterligare exploatering är begränsade, är högt samtidigt som exploateringsprojekt av mark i de mer perifera delarna av Stockholm är svårfinansierade, konjunkturkänsliga och förknippade med högre risk. Allvarlig bostadsbrist och låg rörlighet Stockholms bostadsmarknad fungerar inte. Den är trögrörlig och det finns en stor och allvarlig bostadsbrist som utgör ett problem för stadens och länets utveckling och tillväxt. Det beror dels på att Stockholmsregionens befolkning växer rekordsnabbt samtidigt som bostadsbyggandet släpar efter kraftigt, dels på hårda regleringar av bostadsmarknaden. 16 SCB. 17
Missmatchen mellan befolkningsökningen och bostadsbyggandet medför att Stockholms län har ett växande bostadsunderskott som beräknas uppgå till 91 000 bostäder. Givet att befolkningsprognoserna slår in kommer det att saknas 200 000 bostäder i Stockholms län år 2020. En stor utmaning för Stockholm är alltså att skapa nya bostadstillfällen och öka rörligheten på bostadsmarknaden. I Stockholms innerstad är kötiden för en lägenhet i snitt 4 7 år, 17 i jämförelse med många europeiska städer där det är möjligt att hitta ett förstahandsboende inom en vecka. Ett annat problem för Stockholm är bristen på studentbostäder. Till utmaningarna hör även att många fastigheter i ytterstaden, i synnerhet söderort, är 20 30 år gamla och har svårt att attrahera hyresgäster utan att stora ombyggnationer och anpassningar görs. Således krävs investeringar även här. Kapaciteten i välfärdstjänsterna Den höga befolkningstillväxten i Stockholms stad och län har genererat ett efterfrågetryck på främst dagis och skolor som måste mötas med ett ökat utbud. En kritisk faktor vad gäller detta är det växande behovet av personal inom välfärdstjänsterna. Till det kommer att betydande delar av framförallt skolan står inför kvalitetsutmaningar. Skolan kommer behöva växa, samtidigt som kvaliteten förbättras. Tröga kommunala beslutsprocesser och för många kockar i köket En stor utmaning för Stockholms stad och län, som gäller för samtliga berörda områden, är att effektivisera kommunala beslutsprocesser och öka och förbättra samarbetet mellan olika kommuner och landsting. Ett annat problem är att det finns för många huvudmän på samma nivå och område, t.ex. inom trafiken och vården, vilket saktar ner och förlamar processer och leder till minskad effektivitet. Strategi för ett Stockholm i världsklass Stockholms stad har ett flertal strategiska dokument som utgör grunden för stadsutvecklingen. Bland annat finns det en översiktsplan för Stockholm som antogs 2010 och som innehåller fyra stadsutvecklingsstrategier. Utgångspunkten för dessa är att kunna möta en befolkningsökning 17 Stockholms Stads Bostadsförmedling AB. med 200 000 nya invånare fram till 2030 genom förtätning av centrala staden och utvecklingen av regionala stadskärnor och tyngdpunkter i yttre delarna av staden. Ett annat mer visionärt instrument är Vision 2030 Ett Stockholm i världsklass som sätter upp målen för hur Stockholm ska växa långsiktigt och hållbart. Översiktsplanen för Stockholm är i sin tur ett steg i att konkretisera visionen. Som komplement till visionen och översiktsplanen finns RUFS 2010 som är Stockholms regionala utvecklingsplan, med målet att göra Stockholms storstadsregion till den mest attraktiva regionen i Europa. I RUFS 2010 har sex strategier identifierats: Öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn. Utveckla idéer och förnyelseförmåga. Säkra värden för framtida behov. Vidareutveckla en flerkärnig och tät region. Stärk sammanhållningen. Frigör livschanser. Ett annat strategiskt instrument för Stockholm är Framtidsutredningen 2008 som har identifierat nio förbättringsområden: Arbeta för ett bättre företagsklimat. Utveckla marknadsföringen av Stockholmsregionen. Mer kraft i det regionala samarbetet. Stöd både spets och bredd i näringslivet t.ex. genom utveckling av biomedicinskt kluster som Hagastaden. Bättre kommunikationer dels vad gäller framkomligheten på vägar och järnvägar, dels vad gäller internationella flygförbindelser. Stärk kompetensförsörjningen genom satsning på t.ex. yrkesutbildningar och utbildningar inom tekniska områden. Verka för en flexiblare arbetsmarknad. Profilera regionens höga livskvalitet. Förverkliga Vision 2030. Internationella rankingar om Stockholm European Cities Monitor 2011 (ECM) rankar Stockholm på 13:e plats. ECM ger en översikt om hur europeiska städer från ett före tags- och etableringsperspektiv. Stockholm rankas högt i kategorierna hög kvalitet på telekommunikation, tillgång till kvalificerad arbetskraft, hög livskvalitet, låga föroreningar och bra interna transportnät. 18
European Cities and Regions of the Future (fdi Intelligence) rankar Stockholm på: - 10:e plats i Top 25 European Cities Overall. - 1:a plats i Top 25 Regions Overall (Stockholms län). - 2:a plats underkategorin Top 10 Mayor Cities Quality of Life. - 3:e plats i underkategorin Top 10 Mayor Cities Infrastructure. - 5:e plats i underkategorin Top 10 Mayor Cities Human Resources. - 6:e plats i underkategorin Top 10 Mayor Cities Economic Potential. - 8:e plats i underkategorin Top 10 Mayor Cities Business Friendliness. LaSalle Investment Managements European Regional Growth Index (E-REGI) 2010 rankar Stockholm på 5:e plats. I Winning in Growth Cities 2011/2012 hamnar Stockholm på 16:a plats i Top 25 Cities for Global Property Investment och 17:e plats i Top 20 Most Expensive Places to Live. Stockholm rankas 4 av 26 städer i Cities of Opportunities 2011 (PwC), som rankar städer utifrån tio olika faktorer som är avgörande för en stads attraktivitet och tillväxtpotential. 19
Recept för att hantera urbaniseringen De sex städerna och storstadsregionerna Manchester, Oslo, München, Madrid, Zürich och Stockholm har en del gemensamt vad gäller orsaker och konsekvenser av den starka befolkningstillväxten under det senaste decenniet. Men det finns också mycket som skiljer. Överlag beror den höga nettoinflyttningen till städerna inom EU (Manchester, München, Madrid och Stockholm) av en kombination av inhemsk och utländsk inflyttning. Oslo och Zürich å andra sidan sticker ut genom en särskilt hög andel utländsk invandring, i synnerhet från EU-länder, som till stor del förklaras av ekonomisk attraktionskraft och höga löner. Vilka grupper som flyttar till staden påverkar i sin tur kraven på stadsplanering och segregering. Zürich med en kvalificerad invandring behöver till exempel fokusera på att motarbeta koncentrationen av sociala elitgrupper medan Stockholm, som tar emot stora grupper flyktingar, måste fokusera på insatser som integrerar dem i samhället och sätter dem i arbete. Sverige är mer sårbart för Stockholms urbana utmaningar Gemensam nämnare för städerna är ändå deras ekonomiska styrka och betydelse för deras länder. Denna faktor är extra påtaglig för Stockholm, men även Oslo. Sverige är sårbart på grund av den starka koncentrationen till enbart Stockholmsregionen. Lyckas inte Stockholm anpassa sina system efter den växande befolkningens behov går det ut över hela Sverige och den svenska ekonomin i högre grad jämfört med de andra städerna. Många av de övriga länderna i denna studie är så pass stora att de har fler storstäder, som dessutom är större än Stockholm, som fungerar som tillväxtmotorer. Detta faktum gör att det är desto viktigare att Stockholm har slagkraftiga strategier och utvecklas i takt med, eller snabbare än, befolkningstillväxten. De främsta utmaningarna och lärdomarna för Stockholm De absolut största utmaningarna som följer den starka befolkningstillväxten finner vi inom infrastruktur och bostäder. Samtliga städer lyfter överbelastade transportnät och eftersatta kol- lektivtrafiksystem som de största problemen för stadsutvecklingen. De senaste årens starka befolkningstillväxt har resulterat i trängsel, längre avstånd mellan arbete och boende och brister i kollektivtrafiken. Detta kan ses som ett kvitto på att städerna inte fullt ut lyckats hantera urbaniseringen. Oslo och Stockholm är de enda städerna som använder sig av trängselskatter för att minska trängsel, skapa ekonomiska incitament för att resa vid andra tidpunkter och öka användningen av cykel, kollektivtrafik och andra mer miljövänliga transportslag. Oslos tillämpning av Bomringen är intressant ur ett internationellt perspektiv då den norska huvudstaden verkar ha lyckats bygga ut den delen av infrastrukturen i en takt som åtminstone vissa svenska städer avundas. Gemensamt för samtliga städer och storstadsregioner, med undantag för provinsen Madrid, är att de alla tampas med bostadsbrist och behov av effektivare markanvändning. Att det finns ett stort behov av nybyggnationer i städerna är uppenbart, och utgångpunkten är förtätning och utbyggnad av befintliga bostäder. Hur de nya bostadstillfällena ska frigöras i tillräcklig mängd framgår däremot inte. I Stockholm har befolkningstillväxten, i första hand, hittills absorberats genom att folk bor tätare. Men denna trend kan förväntas nå sin mättnadspunkt, och då krävs det att vi bygger betydligt fler bostäder än vad som sker i dagsläget. Den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län räknar med att det behövs 13 000 nya bostäder per år fram till 2030 (baserat på en årlig befolkningstillväxt på cirka 25 000 personer) och tar inte hänsyn till dagens underskott. Givet de senaste årens kraftiga befolkningsökning och befolkningsprognoserna krävs det snarare ett bostadsbyggande inom spannet 20 000 25 000 nya bostäder per år i Stockholms län. Många av stadskontoren lyfter även den växande efterfrågan på välfärdstjänster som en stor utmaning. En växande befolkning efterfrågar mer och ställer högre krav på sociala tjänster, såsom dagis, skola, vård och omsorg. Lyckas inte städerna bygga tillräckligt många nya skolor eller 20