Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ arbetsterapi och fysioterapi Implicit- en begreppsanalys Kurs: Ämnesfördjupning i arbetsterapi Examinationsuppgift delkurs 2 Författare: Charlotte Blomgren
Innehållsförteckning BAKGRUND 2 SYFTE 3 METOD Datainsamling Lexikal sökning 3 Litteratursökning 3 RESULTAT Lexikal analys 4 Litterär analys 4 Definierande attribut 6 Modellfall 6 Gränsfall 6 Motsatsfall 6 Förutsättningar 7 Konsekvenser 7 Närliggande begrepp/ synonymer: 7 METODDISKUSSION 7 RESULTATDISKUSSION 8 REFERENSLISTA 10 BILAGA 1 Sökschema för datainsamling 1
Bakgrund Som arbetsterapeuter använder vi aktiviteter för att främja hälsa och välbefinnande. Användandet av aktivitet för att uppnå förändring hos individen går tillbaka till arbetsterapins grundande (1,2). Hur och vilka aktiviteter vi använder oss av vid intervention har dock kommit att ändras. Från en grund i skapande aktiviter läggs i dag ett större fokus på utförande av dagliga aktiviteter. Aktiviteter kan struktureras, manipuleras och användas terapeutiskt för att ge optimalt aktivitetsutförande (3). I takt med ökande ekonomiska krav ställs krav på inventering av och evidens för de interventioner som genomförs. Björklund (1) menar att det blir allt nödvändigare att anta ett hälsoekonomiskt perspektiv på insatser där man kan beskriva vad man gör, vad det kostar och vad resultatet blir. Inom arbetsterapi är en del interventioner svårare att förtydliga för andra professioner än andra och t.ex. skapande aktiviteter hamnar lätt i skymundan till förmån för mer konkreta interventioner, såsom träning i personlig vård eller köksaktiviteter, där utförande och mål vanligen har en högre samstämmighet. Jag har min kliniska verklighet inom den somatiska slutenvården där det kan vara svårt att enbart erbjuda regelbunden träning i aktiviter som direkt fokuserar på utförandet av dagliga aktiviter. Vad som kan upplevas som konstruerade aktiviteter är därför vanligt förekommande och används som en kompletterande träning. Den arbetsterapeutiska processen på min arbetsplats utgår ifrån Occuaptional Therapy Intervention Process Model (OTIPM) (4). I denna praxismodell börjar arbetsterapeuten med en bedömning av aktivitetsrealterade problem och gör vid behov en funktionsbedömning för att klargöra orsaken till aktivitetsnedsättning. OTIPM (4) anger fyra modeller för intervention enligt följande; modell för kompensation; modell för att förbättra kroppsfunktion; modell för återfå aktivitetsförmåga; pedagogisk modell. Modellerna kan ej beskrivas i en linjär följdordning utan löper vanligen parallellt genom rehabiliteringsprocessen. Oavsett vilket modell intervention utgår ifrån bör syftet klargöras och konkreta mål formuleras. Detta innebär att interventioner kan utföras på kroppsfunktionsnivå men kopplas till aktivitetsutförande genom långsiktiga mål och syften. I den rehabiliteringsplan som teamet sammanställer tillsammans med patient och ibland anhöriga formuleras mål för behandlingsperioden. Huvudmålet formuleras av patienten och kan vara i såväl funktions- som aktivitetstermer. För att uppnå huvudmålet formuleras ett större antal delmål som stämms av veckovis. De arbetsterapeutiska målen formuleras vanligen som utförande av aktivitet men det är inte ovanligt att delmål riktas mot funktioner som sedan kan överföras till flera aktivteter. Medlet för intervention är olika former av aktivitet. En skapande aktivitet eller träning med datorspel kan i ett större sammanhang syfta mot samma mål som en köksaktivitet men sambandet är ofta mindre påtagligt och det är av vikt att ansvarig arbetsterapeut kan motivera varför olika aktiviteter nyttjas och vilka bisyften de kan tänkas ha då missförstånd av aktivitetens syfte annars kan uppstå. Min första kontakt med begreppet implicit var under grundutbildningen i diskussionen om planering och utformning av arbetsterapeutiska interventioner. Val av intervention bör styras av individen i samråd med arbetsterapeut men är också styrt av organisatoriska, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Inventering av interventioner har lett till diskussioner om olika interventioners syfte och nytta. Begreppet implicit kan komma att ytterligare belysa och fördjupa diskussionen kring de olika syften aktivitet kan ha och hur vi som arbetsterapeuter förhåller oss till detta. 2
Under kommande året planerar jag att genomföra en studie på effekten av en datorbaserad intervention där det kortsiktiga syftet främst syftar till ökad arm/handfunktion. Det är min förhoppning att en analys av begreppet implicit kan bidra till att förtydliga interventionen ur ett aktivitetsperspektiv. Syfte Syftet med denna begreppsanalys är att definiera begreppet implicit för att fördjupa diskussionen kring hur olika interventioner används inom arbetsterapi Metod Denna begreppsanalys utgår ifrån de åtta stegen i Walker och Avants (5) modell för begreppsanalys. Datainsamling: Lexikal sökning: För att få en ordboksdefinition av ordet implicit gjordes en sökning i Svenska akademins ordbok. Då ordet implicit är att räknas som förhållandevis nytillkommet fanns inga träffar och sökningen utvidgades till att innefatta Svenska akademins ordlista, Nationalencyklopedin samt Wikipedia. En sökning gjordes även i Oxford english dictionary samt Cambridge advanced learners dictionary. Litteratursökning: Då användande av ordet implicit är begränsat gjordes en synonymsökning på engelska och sökningen utvidgades till att innefatta även indirect och implied. Då syftet med analysen är att defienera begreppets användning främst inom arbetsterapi kombinerades sökorden även med occupational therapy. Därefter genomfördes en sökning i databaserna Cinahl, Pubmed, Scopus och SveMed+ (se bilaga 1). Sökning gjordes på bergreppet i titel, abstrakt eller fulltext. Sökningen begränsades till tillgänglig fullversion samt svenska eller engelska. Det högsta antalet träffar fanns inom området för matematik men då detta ej ansågs som relevent för gällande syfte uteslöts dessa och genomgång gjordes endast på träffar innefattande occupational therapy. De träffar som erhölls vid sökning på orden indirect och implied gav vid genomläsning av tillgängliga abstract ingen information som ytterligare belyste innebörden av implicit varav dessa uteslöts. Detta resulterade slutligen i inkludering av 1 artikel som använder sig av begreppet implicit. För ytterligare information var jag även i kontakt med författaren till den inkluderade artikeln vilket resulterade i inkluderande av arbetsterapilitteratur samt hänvisning till artikel på svenska. Mer generella sökningar gjordes även på google samt google scholar men resulterade inte i relevant littaratur. Då sökningen resulterade i mycket få träffar genomfördes också en övergripande genomgång av litteratur inom arbetsterapi. Vid genomläsningar av litteratur samt funnen artikel kom syftet att alltmer smalnas av mot implicita metoder och vidare granskning utfördes med fokus på beskrivningar av arbetsterapeutiska interventioner. 3
Då syftet främst berör interventioner utgår nedan beskrivna fall från definition av implicita metoder. Resultat Lexikal analys: Svenska akademings ordlista beskriver ordet implicit som innefattad, inbegripet eller underförstått (6). Nationalencyklopedin beskriver ordet som underförstådd, icke utsagd (7). Enligt Cambridge advanced dictionary kan ordet beskrivas antingen som suggested but not communicated directly eller som complete and without any doubts. I dessa fall kan det antingen röra ett underliggande budskap eller en inre tilltro (8). I oxford english dictionary innefattar ordet entangled, entwined, folded or twisted together, involved (9). Ordet implicit kan ha olika innebörd inom olika områden. Inom matematiken är en implicit funktion en funtion som definieras indirekt genom en eller flera ekvationer som funtionsvärdena ska uppfylla (7). Inom psykologin betyder implicit samma sak som omedvetet (10). Man talar bl.a. om; implicit minne vilket aktualiseras automatiskt utan att kräva någon medveten erinring (7); implicit kunskap vilket beskrivs som tyst eller outtald kunskap som är svår att beskriva i ord men lätt att visa; implicit inlärning vilket innebär saker vi lär oss utan att riktigt kunna förklara hur (10). Inom litteraturen talar man ofta om implicita budskap i texter och syftar då till det som är underförstått men inte utskrivet (10). Litterär analys: Ingen artikel erbjuder en entydig definition av begreppet implicit men Mona Eklund (11) belyser begreppets användning i relation till arbetsterapeutiska metoder inom psykosocial arbetsterapi. Implicita metoder: Mona Eklund (11) skriver i sin artikel explicit and implicit methods in psychisocial occupational therapy att en metod blir implicit då realtionen mellan vad en person gör och aktivitetens syfte är mindre tydligt eller icke observerbart för en utomstående. Implicita metoder används ofta för att stärka specifika funktioner som en förberedelse för utförande av mer konkreta (explicita) metoder. En anledning att fokusera på specifika funktioner kan vara att de utgör en del av att klara flera dagliga aktiviteter. Implicita metoder måste, precis som explicita metoder, ge en känsla av värde och mening för klienten. Inom implicita metoder kan meningsfullhet upplevas både i den aktuella aktiviteten och i den större kontexten av ett långsiktigt mål. De aktiviteter som används är vanligen andra än de som anges i det långsiktiga målet (11). 4
Ursprungligen användes i en svensk artikel av Mona Eklund (12) ordet indirekt, vilket i den engelska artikeln översattes med implicit. Indirekt stod för det som låg bakom, det som inte kunde iakttas utan måste beskrivas eller härledas (13). Mona Eklund belyser i sin artikel (11) följande beskrivningar för användning av implicita metoder inom arbetsterapi Implicita metoder Långsiktigt mål Ett mer tillfredsställande aktivitetsutförande Motivationskälla Inre och yttre motivation Värde och mening Kortsiktigt mål Använda aktiviteter Strategi Tid som krävs Teoretisk ram Position inom yrket Konkret, symbolisk eller självbelönande Ökad funktion inom utförande komponenter Skapande aktivitet, ADL, arbete eller fritidsaktivitet som indirekt relaterat till det långsiktiga målet Användande av meningsfulla aktiviteter Tiden som krävs för att behärska aktuell aktivitetssituation och träna underliggande komponenter Bedömning av aktivitetsutförande, aktivitetsanalys, terapeutisk relation, learning-teaching process, teorier för att förstå underliggande utförandekomponenter Dessa metoder är på ytan mer löst kopplade till yrket och måste tydligt formuleras och kopplas till långsiktiga aktivitetsmål för att stärka yrket Inte heller inom arbetsterapilitteraturen definieras implicit som ett begrepp i sig men Fleming och Mattingly (14) berör begreppet i beskrivningar av implicit kunskap och implicit tillit. Implicit kunskap: Implicit kunskap kan även beskrivas som tyst eller outtalad kunskap, att veta mer än vad man kan säga (14,15). Implicit kunskap syftar till kunskap som finns i det direkt praktiska men som ej formuleras som en formell teori (15). Implicit kunskap fås genom erfarenhet och förmåga att tänka och reflektera över en händelse när den sker. Mycket av den praktiska kunskapen inom ett yrke är implicit (översättning av tacit) (14). 5
Implicit tillit: Beskrivs som att lita till sin egen förmåga och veta att man vet vad man gör (14). Definierande attribut: Icke observerbart: Oavsett om metod eller kunskap så berör det implicita den delen som ej direkt kan observeras fullt ut av andra (11, 14, 15). Outtalat/ omedvetet: Att något är implicit innebär att det har ett element av omedvetenhet i stunden och att det inte är beskrivet med ord (10,15). Berör det underliggande/ bakomliggande: Implicit syftar till det som inte är direkt observerbart exempelvis psykiska och fysiska komponenter, budskap och medvetande (10-13). Modellfall: En kvinna i 40-årsåldern har i samband med en biloycka fått en traumatisk hjärnskada. Till följd av detta upplever hon svårigheter att utföra kontrollerade rörelser med sin högra hand och hon blir lätt trött och tappar koncentrationen. Kvinnans långsiktiga mål är att skrivas ut till hemmet och kunna återta sina vardagliga aktiviteter. Kvinnan tränar i vävning där hon måste arbeta med båda händer samtidigt som hon koncentrerar sig på uppgiften. Hon tycker att detta är en roligt träningsform men det är inte en aktivitet som hon kommer att fortsätta med efter utskrivning. Syfte och mål har låg sammstämmighet. Kvinnan tränar här underliggande fysiska och kognitiva komponenter som ligger till grund för att klara vardagliga aktiviteter. Interventionens syfte är inte observerbart för den utomstående. Interventionen har ett implicit syfte. Gränsfall: En man i 30-års åldern erhåller arbetsterapeutisk träning till följd av att han brutit sin handled. Han har fortfarande ont men önskar träna upp styrka och rörlighet i handen för att så snart som möjligt återgå till sitt arbete som snickare och tillsammans med arbetsterapeuten tränar han med trähantverk. Aktiviteten upplevs som rolig och arbetsterapeuten kan observera att mannen använder sin hand mer än tidigare då han för stunden glömmer smärtan och utför rörelser som han tidigare undvikit. Interventionen har flera syften. Mannen har själv uttalat sitt syfte och val av intervention överensstämmer med mannens önskan att kunna utföra sitt arbete (explit) därtill leder interventionen till minskad smärta och att mannen vågar använda handen (implicit). Motsatsfall: En kvinna i 80-årsåldern drabbades för ett par veckor sedan av en stroke. Till följd av detta upplever hon svårigheter att nyttja sin högra hand i vardagliga aktiviteter och har nedsatt balans. Kvinnan vill klara att tillaga sin egen frukost så att hon inte behöver vara styrd av hemtjänstens fasta tider. Tillsammans med arbetsterapeuten tränar hon på att tillaga frukost tills hon känner sig säker på att klara uppgiften efter utskrivning. Syfte och mål har en hög sammstämmighet. Då kvinnan uttryckt sin önskan har interventionen ett explicit syfte. Interventionens syfte är direkt observerbart för den utomstående. 6
Förutsättningar: Förmåga att överföra lärande mellan olika sammanhang. Om denna förmåga saknas måste de interventioner som används ha explicita syften för att ge en terapeutisk vinst och upplevas som meningsfulla. Konsekvenser: Möjlighet att bredda utbud av aktiviteter samt inrikta träning till innefatta även personliga faktorer och kroppsfunktion utan att överge ett aktivitetsperpektiv. Upplevelse av sammanhang i rehabiliteringsprocessen Användande av implicita metoder eller implicit kunskap kan leda till missförstånd Det implicita är av naturen svårt att kommunicera till andra Närliggande begrepp/ synonymer: Indirekt- något som sker eller förbinds med något via mellanled Implied - involved, indicated, or suggested without being directly or explicitly stated; tacitly understood Tacit understood without being openly expressed; implied; silent; saying nothing; unvoiced or unspoken Metoddiskussion Då antalet träffar i sökningar var oerhört begränsat är det svårt att erhålla en entydig definition av begreppet utöver den smala ordboksdefinitionen. Litteratur inom arbetsterapi samt artiklar erbjuder viss avsmalning av begreppet men då i realtion till andra begepp såsom implicita metoder, implicit kunskap eller implicit lärande. Ingen funnen källa erbjuder en tydlig definition av begreppet och dess användningsområden. Att ange definierande attribut samt olika fall utifrån ett begränsat material kan leda till felaktig information varav denna analys bör tolkas mer som en vägledning och grund för diskussion än som en komplett begreppsanalys i sig. Avsmalningen av datainsamling till tillgänglig fulltext samt tillgänglig arbetsterapilitteratur kan ha varit alltför snäv och det är möjligt att en mer omfattande sökning hade resulterat i fler träffar och givit en mer tillförlitlig analys. I detta fall hade det varit att rekommendera att sökningen utgick från användande av begreppet inom fler områden samt att en bredare sökning av synonym användning gjordes. Ett annat steg hade kunnat vara att göra en kvalitativ begreppsanalys och genom detta få fram fler och tydligare definierande attribut genom att finna mönster i resonemang om användande av begreppet. Att antalet träffar varit så begränsat tyder på att det finns ett behov av att definiera användandet av begreppet men också på att implicit idag utgör ett ord eller term snarare än ett vedertaget begrepp i sig. Detta bekräftas av författaren till ovan artikel som skriver att det för henne är en allmän term som ensam står väldigt anonym och att det är sammanhanget som får förklara den (13). 7
Då jag tidigare varit i kontakt med begreppet samt vid flera tillfällen använt mig av funnen artikel har jag en redan format tanke om begreppet och dess innebörd. En ytterligare anledning till att jag valde detta begreppet är att jag kommer att genomföra en studie där interventionen är att betrakta som i flertalet fall implicit och på kort sikt riktad mot hand/armfunktion. Genom denna analys har jag haft en förhoppning om att kunna sätta interventionen i sitt sammanhang ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Detta kan i viss mån ha påverkar hur jag riktat min sökning samt hur jag valt ut litteratur för genomläsning. Det begränsade tidsperpektivet för denna analys utgör en risk för selektivt sållande i litteraturen. I detta fall är det begränsade materialet dock att betrakta som positivt då jag fått eftersträva att finna så mycket som möjligt är därmed anser jag att risken för selektivt sållande minskat. Resultatdiskussion Implicita metoder och arbetsterapi Syftet med arbetsterapeutiska interventioner kan missuppfattas av såväl andra professioner som av den som utifrån betraktar yrket. Arbetsterapeuter upplever själva att det kan vara svårt att sätta ord på det man gör och saknar ett språk för att begreppsliggöra det kliniska resonemanget och görandet (14). Young (16) skriver att arbetsterapi saknar observerbara regelbundenheter i relationen mellan arbetsterapeutiska interventioner och medel för intervention; mellan val av dessa medel och målet med intervention; och mellan dessa mål och klientens önskan. Interventionerna inom arbetsterapi är många och sker främst genom aktivitet. Att använda aktivitet som huvudsaklig terapeutisk metod kräver att klienten upplever aktiviteterna som värdefulla genom hela den terapeutiska processen. För att kunna beskriva hur en person värderar en specifik aktivitet är det viktigt att förstå såväl varför den väljs och utförs som vilken terapeutisk vinning utförande ger (17). I sin avhandling identifierar Björklund (1) två syften med användande av aktivitet: Den kan vara ett mål, d.v.s. något man gör för aktiviteten i sig och för att den betyder något för individen, men den kan också vara ett medel som man använder för att nå andra mål. I detta fall har aktiviteten ingen mening i sig utan dess syfte är att nå ett mål som har mening för individen. Fleming och Mattingly (14) lyfter fram att det faktum att en aktivitet kan utföras av mer än en anledning verkar vara så mycket en del av terapeutens tänkande att han/hon känner att det är uppenbart. Dom underliggande syftena uttrycks ej då de anses som självklara men kanske kan diskussion om implicit a och explicita metoder komma att belysa det kliniska resonmanget. Utförande av en aktivitet kräver att personen kan nyttja flera underliggande kapaciteter. Teori och praxis inom arbetsterapi har alltid erkänt vikten av dessa underliggande komponenter för ett kompetent utförande (18). Arbetsterapeuter betraktar störning i utförandekomponenter i termer av hur de påverkar möjligheten att utföra aktiviteter (19) och användande av exempelvis hantverksaktiviteter bör endast ske då en sådan uppgift kan underlätta för en person att nå ett aktivitetsmål (20). Björklund (1) anger också att utförandet av en handling påverkas av individens upplevelse av dess syften och menar vidare att den tidsenhet som anges vid analys bestämmer nivån av aktivitetsutförande. Analys av en aktivitet ur ett kort tidsperspektiv befinner sig nära utförandekomponenter eller kroppsfunktionsnivå medans analys ur ett långt tidsperspektiv närmar sig aktivitetsnivå. (21). Flera författare slår fast att arbetsterapi sedan sitt ursprung har genomgått flera paradigmskiften och fortsätter att förändras (17,18). De ändrade omständigheterna inom arbetsterapi markerar också en förändring av arbetsterapeutiska interventioner- från 8
konstruerade aktiviteter på kroppsfunktions nivå i kliniska kontexter till klientcentrerade interventioner syftande mot aktivitet och delaktighet i vardaliga kontexter (17). Av ovan kan tolkas att vi alltmer strävar efter nyttja explicita metoder och att implicita metoder mer härör från ett tidigare biomedicinskt perspektiv även om de likväl fortfarande används inom praxis. Kielhofner ställer sig frågan om det under senare perioden framväxande paradigmet kan komma att sammanföra de inriktningar som tidigare återfunnits inom arbetsterapi (19). Enligt Eklund (12) är de flesta arbetsterapeutiska interventioner en kombination av direkt och indirekt arbetsterapi och dessa både typer anses komplettera varandra till en för klienten viktigt helhet. Implikationer Att vara medveten om vilka metoder man använder samt att förtydliga dess syften underlättar i kommunikation med andra. Om arbetsterapeutiska interventioner ska bli tydligare för andra professioner ställer det också högre krav på dokumentation av vad vi gör, varför och vilket resultatet blir. Journalen är ett av våra kommunikationssätt med övriga medlemmar i teamet och på min arbetsplats nyttjas International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) (22) och dess terminologi för att skapa struktur i dokumentationen. Dokumentation av åtgärder kan ske i termer av aktivitet, funktion eller omgivning. Var olika metoder hamnar i denna struktur är för mig inte självklart då jag ofta finner att samma aktivitet berör såväl funktion som aktivitet. Resonemang om implicita metoder ger dock en viss förklaring till denna svårighet. Resultatet av denna analys har ej bidragit till en definition av implicit som ett fristående begrepp utan visar att implicit idag snarare är att betrakta som en term som får sin betydelse först när den kopplas samman med andra ord eller begrepp. Resultatet har visat på användandet av implicit i olika sammanhang och har i relation till arbetsterapeutiska interventioner fördjupat mitt resonemang kring användande av olika aktiviteter. Att kombinerat använda implicita och explicita metoder kan i min verksamhet ge en ökad möjlighet till förbättring för individen då det bättre överensstämmer med de tidsramar och den miljö som arbetas utifrån. Genom att förtydliga användandet av implicita eller indirekta metoder och dess förekomst inom arbetsterapeutisk teori och praxis kan analysen bidra till att förtydliga och sätta ord på resonemanget bakom de metoder som används. 9
Referenslista 1. Björklund A. On the structure and contents of occupational therapist paradigms: Empirical studies of occupational therapy students and occupational therapists views on occupational therapy. [avhandling]. Stockholm: Karolinska Institutet; 2000. 2. Cynkin S. : Towards health through activities. Boston: Little Brown and Company; 1979. 3. McColl MA, Law M, Steward D, Doubt L, Pollock N, Krupa T (red). Theoretical basis of occupational therapy. Thorofare, NJ: SLACK; 2003. 4. Fisher AG. Occupational Therapy Intervention Process Model. A Model for Planning and Implementing Top-down, Client-centered and Occupational-based Occupational Therapy Interventions. Ft Collins CO: Three Star Press; Revised sept 18, 2006. 5. Walker LO, Avant KC. Strategies for theory construction in nursing. 4th edition. New Jersey: Pearson Prentice Hall; 2005. 6. Svenska Akademiens Ordlista.13 th ed. Stockholm:Svenska akademien; 2006. Implicit; p. 371. 7. NE.se [Internet]. Malmö: Nationalencyklopedin. [uppdaterad 2009; besökt 2009 Nov 19]. Tillgänglig från: http://www.ne.se.ezproxy.ub.gu.se/sok/implicit?type=enc&queryid=6526416 8. Cambridge advanced learners dictionary. 2 nd ed. Cambridge: Cambridge University Press; 2005. Implicit; p. 639. 9. Oxford English Dictionary. 2 nd ed. Oxford: Oxford University Press; 1989. 10. Sv.wikipedia.org [internet]. Wikipedia: Den fria encyklopedin. [uppdaterad 2009 Jun 01; besökt 2009 Nov 19].Tillgänglig från: http://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=implicit&oldid=9315686 11. Eklund M. Explicit and implicit methods in psychosocial occupational therapy. Occupational Therapy in Mental Health: 2002; 18(2): 5-15. 12. Eklund M. Direkt och indirekt arbetsterapi- två behandlingsstrategier inom psykiatrisk arbetsterapi. Socialmedicinsk tidskrift: 1993; 70: 358-362. 13. Eklund M. Personlig kontakt via epost. 20091118. 14. Mattingly C, Fleming MH. Clinical Reasoning: Forms of inquiry in therapeutic practice. Philadelphia: F.A. Davis Company;1994. 15. Polanyi M. The tacit dimension. New York: Doubleday; 1966. 10
16. Young ME, Quinn E. Theories and principles of occupational therapy. London: Churchill Livingstone; 1992. 17. Persson D, Erlandsson L-K, Eklund M, Iwarsson S. Value Dimensions, Meaning, and Conplexity in Human Occupation A Tentative Structure for Analysis. Scand J Occup Ther: 2001; 8: 7-18. 18. Kielhofner G. Model of Human Occupation: theory and application. 3 rd ed. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins; 2002. 19. Kielhofner G. Grundläggande begrepp i arbetsterapi (svensk översättning). Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter; 1994. 20. Reed KL, Sanderson SR. Concepts of occupational therapy. 2 nd ed. Baltimore: Williams & Wilkins; 1983. 21. Nelson D. Occupational form and performance. American Journal of Occupational Therapy: 1988; 42: 633-641. 22. World Health Organisation (WHO). International classification of functioning, disability and health. Geneva: World Health Organisation; 2001. 11
Sökschema för datainsamling Bilaga 1 Sökord / databas I titel, abstrakt eller fulltext Antal träffar 12 Utvalda artiklar för genomläsning (limits- engelska och tillgänglig fullversion) Cinahl Implicit 1109 Implicit AND 12 2 1() Indirect 4182 Indirect AND 23 1 Implied 580 Implied AND 13 Pubmed Implicit 8869 Implicit AND 12 Indirect 111 326 Indirect AND 92 Implied 9612 Implied AND 19 Scopus Implicit 57872 Implicit AND 14 1 1() Indirect 190 759 Indirect AND 113 Implied 32376 Implied AND 23 SveMed+ Implicit 6 1 Implicit AND 1 1 1() Indirect 12 Indirect AND 1 Implied 0 Implied AND 0 Använda artiklar
13