7 Lunds stadskärna Dagens förhållanden Juli 2007 Susanne Ingo och Anna Modin, WSP Analys och Strategi
Där ej annat anges är foton och övriga illustrationer framtagna av Lunds kommun eller WSP Analys och Strategi
Förord Lund är en expansiv stad mitt i en alltmer integrerad Öresundsregion. Den tillväxtmotor som Lund är i regionen har fantastiska möjligheter men innehåller också svåra utmaningar när det gäller att möta dagens och morgondagens behov från en ökande befolkning. I stadskärnan möts olika behov och intressen. Lunds stadskärna har stor betydelse för kommunen men också för utvecklingen i regionen. År 1972 genomfördes en utredning om trafiken och miljön i stadskärnan. Trafikmängderna som flödade genom stadskärnan var då närmare 25 000 fordon/dygn, vilket vida överstiger dagens nivåer. Cityområdets funktion, avvägning av serviceinstitutioners storlek och karaktär samt kärnans form och struktur utreddes. Utredningen ledde till en rad förändringar t.ex. gågator, och låset vid Stortorget som reducerade biltrafik i stadskärnan. År 1985 genomfördes Centrumutredningen. Utökat och sammanhängande gågatusystem var det huvudförslag som antogs och genomfördes. År 2005 gavs Värna och vinna staden ut av Stadsarkitektkontoret. Publikationen redovisade åtta delprojekt som en fördjupning av Översiktsplanen ÖPL 98 med en rad ställningstaganden och rekommendationer om stadens karaktäristika och framtid. År 2006 togs nya beslut inom LundaMaTs i syfte att utveckla transportsystemet i riktning mot ökad hållbarhet. Utredningen innehöll en handlingsplan med 6 reformer och 42 projektförslag som omfattade en stor mängd små och stora åtgärder. Nu 2007 är det dags att ta tag i utmaningen att kombinera ett levande, tillgängligt centrum med dagens och framtidens resandeströmmar. Kommunstyrelsen har initierat en utredning i syfte att lägga grunden för den framtida planeringen av trafik och gaturum. Såväl stadsmiljö som förutsättningar för busstrafik och kommersiell aktivitet ska förbättras. Utredning sker i tre steg. Steg 1 är föreliggande rapport. Den syftar till att ställa samman en nulägesbeskrivning och summera Lunds stadskärnas styrkor och svagheter. Rapporten är baserad på en mängd underlagsmaterial och dialog med såväl politiker och tjänstemän som Lundabor i enkätform, ungdomsting och på en torgdag. Nästa steg i utredningen är att skissa en vision och alternativa utvecklingsmöjligheter i form av scenarier. Det tredje och sista steget är att utifrån visionen skapa en handlingsplan och plan för genomförande inklusive beräkning av kostnader för genomförandet. En särskilt organisation har bildats för uppdraget, med en politisk styrgrupp bestående av presidierna i kommunstyrelsen, byggnadsnämnden och tekniska nämnden Tomas Avenborg (m), Mats Helmfrid (m), Lars Bergwall (c), Anders Almgren (s), Göran Brinck (m), Jörgen Jörgensen (fp), Gunnar Jönsson (s), Kerstin Lindbom (fp) och Mikael Thunberg (s). Ledningsgruppen består av Kommundirektör Jan-Inge Ahlfridh, Stadsbyggnadsdirektör Inga Hallén och Teknisk chef Göran Eriksson. Arbetsgruppen består av Britt Steiner (Kommunkontoret), Håkan Lockby (Tekniska förvaltningen), Karin Loodberg (Miljöstrategiska enheten), Christian Rydén (Stadsbyggnadskontoret), Bengt Aronsson (Stadsbyggnadskontoret) och Jan-Erik Raanes (kulturhuvudstad 2014). Rapporten har utarbetats av WSP Analys & Strategi genom Susanne Ingo och Anna Modin. Tomas Avenborg kommunalråd Britt Steiner projektkoordinator
Här de härliga lagrarna gro. I Lund trängs studenter med företagare och barnfamiljer. De bor i Sveriges bästa kommun. Tidskriften FOKUS rankar Sveriges bästa kommuner att leva i nr 22 juni 2007.
Innehåll FÖRSTA INTRYCKET... 6 LUNDABORNAS UPPFATTNINGAR... 9 TORGDAGEN... 9 UNGDOMSTING... 11 SYNPUNKTER OM SKÖTSEL AV GATOR OCH PARKER... 11 POLITIKERS OCH TJÄNSTEMÄNS UPPFATTNINGAR... 12 CENTRUM I LUND... 14 CENTRUM I ETT VÄXANDE OMLAND... 14 STADSKÄRNANS ROLL... 15 STADSMILJÖN I LUNDS CENTRUM... 16 BESÖKSMILJÖN... 17 NÄRINGSLIVSMILJÖN... 20 BOENDEMILJÖN... 25 LUNDS STADSKÄRNA - SAMMANFATTANDE IAKTTAGELSER... 31 STARKA SIDOR... 31 SVAGHETER... 33 HOT... 34 MÖJLIGHETER... 35
Första intrycket Lunds historiska och väl bevarade stadskärna svarar mot mångas föreställningar om vad som är stadsmässigt. Här finns gott om människor och få baksidor. Många rör sig till cykel och till fots och verkar trivas i centrum. En förstagångsbesökares intryck av stadsrummen, bebyggelsen, trafikkulturen och framtida potentialer återges nedan. Kommersiell livaktighet - uteserveringar, torghandel, musikanter präglar många gaturum Socialt inbjudande - gott om offentliga sittplatser för stora och små, unga och gamla, inkluderade och exkluderade. Öppenhet - öppna gårdar, öppna institutionsområden, folk som rör sig kors och tvärs Stadsmässighet - stadsrummens golv och väggar har mycket god kvalitet med omsorgsfull markbeläggning, vackra fasader och genomtänkt utformning av exempelvis papperskorgar, offentliga toaletter och ytsnåla nedfarter till underjordsparkering Historiskt och stabilt - det vittnar gammal och uppvuxen grönska om. Här finns vackra trädkronor, stora lummiga kyrkogårdar och hemliga gårdsmiljöer som ger ett grönt och vilsamt intryck Upplevelserikt - det finns många olåsta gårdar med fantastiska miljöer som den förbipasserande kan få chans att upptäcka 6
Fotgängare och cyklister har tydlig prioritet - tydliga skyltar i stadskärnan anvisar låga hastigheter. Här finns enorma övergångsställen med stora cykelfack vid trafikljus och välutnyttjade cykelparkeringar. Andra trafikanter respekterar cyklisterna, som har egna gena vägar. Bussterminalerna vid Bankgatan och Botulfsplatsen är små och välordnade. Barn i staden här finns många gågator som fungerar bra. Andra trafikmiljöer är mindre lätthanterliga God cykelkultur - det finns gott om cykelstråk och parkeringar, cyklar hyrs ut billigt vid stationen Väl utbyggd kollektivtrafik - många linjer samlas i centrala stråk. Lundalänken är början på något nytt och spännande. Kollektivtrafik hör naturligt till staden. De många stora bussarna i skarpa kulörer dominerar visuellt, bullrar och medför trafikfaror. Väl utnyttjade cykelparkeringar är det gott om, vissa är överfulla och behöver kompletteras. Trängsel i gaturummet - varutransporter till butikerna och begränsad framkomlighet för bussarna gör att många skrymmande, bullriga och grällt färgade fordon dominerar flera gator, exempelvis vid stationen och utanför rådhuset 7
Värdefull bebyggelse- de värdefulla bebyggelsemiljöerna har många olika karaktärer. Stora skillnader i väst och öst - i väster finns övervikt av bostäder, i öster finns övervikt av arbetsplatser. Bostadsbebyggelsen i väster är delvis värdefull men gles. Det finns fyra möjliga passager över och under spåren. Intensiva stråk utnyttjas väl - vid centralstationen domineras bottenvåningarna både på stationsbyggnaderna och på andra sidan gatan av tät kommers. Outnyttjat i väster - många miljöer präglas av logistik. Mark med lågt utnyttjande - varför bussar just här? Bra miljö för nya kreativa småföretag - i centrum finns bostäder och gårdar i potentiella skyltlägen. Utvecklingsbara stationsnära miljöer i väst Luckor - Även inne i Lunds historiska centrum finns outnyttjade tomter, gårdar och baksidor. 8
Lundabornas uppfattningar Lördagen den 28 april 2007 placerades ett stort flygfoto på Stortorget och förbipasserande tillfrågades om hur de såg på Lunds centrum - vad det är som gör att man trivs, vad som är det bästa och vad som kan förbättras. Platser med positiva och negativa omdömen markerades med olikfärgade stift på flygfotot. Torgdagen Närmare 400 personer besökte Stortorget och 160 av dessa besvarade enkäten om Lunds stadskärnas styrkor och svagheter. Åldersmässigt var Lundabor under 45 år underrepresenterade i urvalet och över 45 år överrepresenterade. De som kom med synpunkter bor i stadskärnan eller i en annan del av Lunds tätort, endast en mindre del bodde utanför Lund. Ett axplock ur svaren återges nedan. Varför trivs du i Lunds centrum? Här är mysigt, atmosfären, bykänslan, den kulturella miljön, den lilla medeltida stadskärnan, öppenheten, folklivet, småskaligheten, närhet till allt, Mårtenstorget. Affärerna, livlig handel, saluhallen, uteserveringarna, kulturutbudet. Bilfritt, bra cykelstråk, lite trafik, rena gator och torg. Vad är det bästa med Lund? Gammalt och mysigt, stabiliteten, kullersten, stämningen, tryggheten, en vacker stad, folkvimlet. Domen, parkerna, torget, lördagsöppet, glass på Stortorget. Tillgängligheten, bilfriheten. Vad behöver förändras? 25 20 15 10 5 Lägg tillbaka gatsten, asfaltera mer, städningen, gräv ner järnvägen. Trafiken, framkomlighet med bil, ta bort bussarna, mer bilfritt, tråkiga och dåliga gator, grå och lappade gator. 0-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75 - Det var 160 personer som deltog i enkäten på torgdagen. Röda staplar visar kvinnor och blåa män, för olika åldersgrupper. 9
10
Ungdomsting Lunds ungdomsting är ett forum där ungdomar, politiker och tjänstemän möts för att diskutera samhällsfrågor ur ett ungdomsperspektiv. Den 25 april 2007 behandlades synpunkter på stadskärnan. Då framfördes bland annat följande: Rusta upp mejeriet, låt unga ta över konsthallen, Öka aktiviteterna i staden i form av festivaler, karnevaler, en ny arena, konserter, dressyrtävlingar, utomhusbio, dansbana på tak, boxningshall, tivoli etc. Fler vattendrag, fler gågator, fler klubbar för ungdomar. Synpunkter om skötsel av gator och parker Våren 2007 genomfördes en enkätundersökning bland 500 Lundabor mellan 18 och 74 år 1. Av enkäten framgår att: 66 procent av de tillfrågade tycker att det är rent och snyggt på gator och vägar i centrum. 32 procent anser att det är skräpigt. Ju yngre man är desto nöjdare. Bland dem som cyklar ofta framgår att följande fem faktorer är viktiga för att förbättra cykelmiljön: fler cykelvägar, bättre snöröjning och sandning, bättre sopning, bättre sammanbundet cykelnät och bättre belysning. 54 procent tycker att parkerna i centrum sköts bra, medan 19 procent tycker att de sköts dåligt. Det största missnöjet verkar orsakas av att det är skräpigt. 35 procent av barnfamiljerna är nöjda med skötsel av lekplatser och redskap, medan 47 procent är missnöjda. Det lilla urvalet gör det dock svårt att dra slutsatser vad missnöjet grundar sig på. Parkerna används oftast för promenader (65 %). Yngre använder parkerna mer för samvaro än vad de som är äldre än 39 år gör. De äldre i sin tur använder oftare parkerna som naturupplevelse. Städning av parkerna prioriteras oftast bland de svarande (48 %). 57 procent tycker att standarden på gångoch cykelbanor är bra, medan 17 procent tycker att den är dålig. Ju oftare man cyklar, desto nöjdare. Endast 13 procent av kommunens invånare kör bil till centrum tre eller fler gånger i veckan. Av dessa tycker 25 procent att det är lätt att hitta en ledig parkeringsplats. De som cyklar ofta tycker att belysning av gator är viktigare än vad de som inte cyklar ofta tycker. Kvinnorna är mer måna om ökade resurser till belysning än vad männen är. Omslagsbild till studien Invånarnas uppfattning m hur gator och parker sköts i Lunds kommun. Sammanfattning av en enkätundersökning gjord för ett 80-tal kommuner på uppdrag av kommunförbundet. Gatukontoret, Lunds kommun. 1 63 procent svarade i enkäten som helhet i det 80-tal kommuner som deltog i enkäten. Hur svarsfrekvensen var i just Lund framgår inte. Källa: Bylund, Tjänsteutveckling AB, på uppdrag av Kommunförbundet 11
A B D F C E A. Stationen B. Lundagård C. City D. Övrigt Ö E. Övrigt S F. Övrigt V Politiker och tjänstemän från olika förvaltningar har samlat kunskap om styrkor och svagheter i Lunds stadskärna. Synpunkterna har delats in i sex delområden som visas ovan. Delområdena har olika karaktär vilket återspeglas i synpunkterna som återfinns nedan. Politikers och tjänstemäns uppfattningar Den politiska styrgruppen och tjänstemän i flera förvaltningar har samlats vid några olika diskussionsmöten för att diskutera vad de ser som positiva och negativa sidor i Lunds centrum. De synpunkter som har framkommit utgör en rik flora av idéer och påståenden. Synpunkterna summeras geografiskt enligt bilden ovan. Vissa synpunkter har platskaraktär vilket innebär att de kan åtgärdas på lokalt på platsen, t.ex. behov av bättre städning eller bredare trottoarer. Andra synpunkter har systemkaraktär som innebär att en plats eller gata föreslås få en förändrad roll, t.ex. nya sträckningar för busslinjer. Stationen med omgivningar Stationen, Lund C, har ett bra läge, den är tillgänglig och har en positiv puls som förstärks av de många uteserveringarna. Platsrelaterade synpunkter på området runt Lund C är till exempel att stationsbyggnad och gångtunnel behöva en uppfräschning och att stationstorget väster om stationen inte används så mycket som det borde. Det finns många och skiftande synpunkter på Clemenstorgets konstutsmyckning. Bantorget upplevs ha genomgått en förbättring på senare år, t.ex. lyfts en ljusinstallation fram som positiv. Systemrelaterade synpunkter på området runt Lund C är till exempel att övergångsställena öster om stationen av många upplevs som problematiska med stora intressekonflikter mellan fotgängare och andra trafikanter. Stationstorget väster om stationen fungerar mycket bra ur trafiktillgänglighetssynpunkt, men det finns varierande synpunkter på Bantorgets funktion. Lundagård med omgivningar norrut Lundagård med sina institutioner som Domkyrka och Universitet karaktäriseras som Lunds själ, en oas och en pärla. 12
Platsrelaterade synpunkter på området runt Lundagård är att det emellanåt är skräpigt, att Norrtull är ett otydligt stadsrum med potentiella kvaliteter, att cykelställen är överfulla och att tillgängligheten till Domkyrkan och Turistbyrån brister. Systemrelaterade synpunkter på området runt Lundagård är först och främst att det måste få bestå med sina kvaliteter som det är idag. Enskilda platser lyfts fram, till exempel Petriplatsen, Löwengrenska trädgården, Lilla Torg, Krafts torg, Kulturen, Café Aten, Skissernas museum och Universitetsbiblioteket. City, de mest centrala kvarteren Vad gäller cityområdet, de mest centrala stadskvarteren är synpunkterna många och spretiga. En genomgående synpunkt är dock att fler gator borde kunna vara framsidor istället för den baksideskaraktär de har idag. gågatustråket inte borde skäras av genom den trafikerade Kyrkogatan. Mårtenstorget väcker också motstridiga känslor. Konsthallen och torghandeln får både ris och ros. Dessutom ifrågasätts dagens parkeringslösningar som medför trafik och infarter som ger baksideskaraktär. Övriga kommentarer i öster, söder och Väster Kommentarer om platser utanför de tre områdena ovan lyfter främst fram kvaliteter. Botan är en lyxig oas, basketen vid Östervång fungerar bra, Mejeriet är positivt, loppmarknaden i södra esplanaden är populär och beachvolleyn vid Svaneskolan lockar många. Stadsparken lyfts också fram som en rofylld lunga men samtidigt kritiseras omgivningarna vid Observatoriet och vid Mejeriet. Tullarna som leder in i stadskärnan bör utvecklas. Platsrelaterade synpunkter på citykvarteren är till exempel att uteserveringarna är en tillgång för staden, att gatubeläggningen är vacker och hör till Lund men försämrar tillgängligheten. Det samma gäller för de gamla byggnader på Lilla Fiskaregatan som är svårtillgängliga med rullstol och barnvagn. Saluhallen lyfts fram som en potential. Den skulle kunna utvecklas ytterligare med nytt koncept. Systemrelaterade synpunkter på citykvarteren är till exempel att gågatorna fungerar positivt och att fler gator borde ges en gågatufunktion. Botulfsterminalen medger å ena sidan en god tillgänglighet till city men för å andra sidan med sig mycket trafik i trånga gaturum. Några anser att den är ful. Galten lyfts fram som ett onödigt provisorium och hela kvarteret Galten bör utvecklas. Staffansgränd, Kattesund, Botulfsplatsen, Västra och Östra Mårtensgatan, Råbygatan och Klostergatan nämns som baksidor med framsidespotential. Stortorget är Lunds mittpunkt och hyllas för sitt folkliv, evenemang och som mötesplats, men kritiseras för att den södra delen med stadshushall och trafik är för underutnyttjad. Några anser att Tidig skiss till hur Stadsparken skulle kunna utvecklas Det pågår flera olika planeringsarbeten i Lunds stadskärna, till exempel av området vid Lund C och Stadsparken. 13
Centrum i Lund Lokalt och regionalt centrum i Lund samt cirklar som markerar 500 m respektive 1000 m avstånd fågelvägen. Lunds historiska centrum med tyngdpunkt vid domkyrkan, Lundagård och Stortorget är också Lunds traditionella lokala centrum. Lunds allt viktigare roll som centrum i Skåne och Öresundsregionen, och det snabbt växande kollektivtrafikresandet på järnväg, innebär att stationen numera håller på att bli Lunds regionala centrumpunkt. Kvarteren mellan Lunds lokala och regionala centrum ligger inom bekvämt gångavstånd från båda. Centrum i ett växande omland En tillväxtregion är starkt beroende av sina kärnor och kärnorna är i sin tur starkt beroende av sitt omland. Köpenhamn är den mest centrala regionkärnan inom den snabbt framväxande Öresundsregionen. På den svenska sidan utgör Malmö och Lund viktiga regionala centrum i både Öresundsregionen och Skåne. Lund, med sin kvalificerade akademiska miljö och snabbt växande näringsliv, är också ett mycket viktigt nationellt ekonomiskt centrum. Det rikt diversifierade utbud av varor och tjänster som finns och utvecklas i Lund drar fördel av marknadspotentialer i ett mycket stort omland. Vissa delar återfinns fysiskt i stadskärnan, medan andra och mer ytkrävande delar lokaliserats strax utanför. Stadskärnans kombinerade roll av traditionellt lokalt centrum och regionalt centrum måste hanteras. Stadskärnans specifika roll, i relation till andra regionalt betydelsefulla delar av Lund, behöver identifieras och stärkas. Helsingör Köpenhamn Ven 30 km Helsingborg Saltholm Landskrona km 20 Malmö km 10 Lomma Vellinge Burlöv öderåsen Svalöv Teckomatorp Kävlinge Trelleborg Lund Staffanstorp Svedala Eslöv Dalby V.Ringsjön Romeleåsen Ö.Ringsjön Lund ligger inom pendlingsavstånd från Köpenhamn, Malmö och stora delar av Skåne Förhållandena i Lunds centrum är inte bara viktigt för Lundaborna. Stadens sociala och historiskt centrum med dess upplevelsevärden och attraktiva besöks- och boendemiljö, spelar är viktigt för människor i allmänhet liksom för de som verkar inom näringsliv, vetenskap och kultur i hela regionen. Bokskogen Skurup Höör Vombsjön Hörby Sjöbo Ystad 14
Statistik i denna rapport avser statistikområdena centrum och väster, markerade med rött ovan. Ringarna visar 1 km från järnvägsstationen och 1 km från stortorget. Stadskärnans roll Attraktiva stadskärnor har mycket stor betydelse för den enskilda staden liksom för regionen som helhet. En stads stadskärna är inte bara en nod för service och handel för dess invånare och besökare. Den bär även identiteten, de kollektiva värdena för hushåll och företag. Den sätter ramen för den ekonomiska mångfalden för sitt omland. Stadskärnan i ett regionalt centrum som Lund personifierar inte bara den enskilda stadens historiska arv och dess sociala och kulturella liv. Den är också en viktig lokal och regional marknadsplats. En stor tät och inre kärna är det som starkast bidrar till tillväxt. 2 Men centrala lägen har också nackdelar som trängsel, slitage otrygghet och kriminalitet. Rollfördelningen mellan, och specialiseringen i, centrumkärnan och andra geografiska områden med många verksamheter avgörs av samspelet mellan de attraherande och de repellerande krafterna. Vissa funktioner behöver det centrala läget och är beredda att betala för den exklusivt höga tillgängligheten. Efterfrågan och betalningsviljan för boende i attraktiva centrala lägen ökar i många av världens städer. Centrala lägen med hög tillgänglighet attraherar. En välfungerande stadskärna erbjuder attraktiva miljöer som lockar såväl besökare och boende som företag. Den har rika upplevelseoch miljökvalitéer, ett rikt utbud av restauranger, caféer och nöjen, bostäder, lokaler och arbetsplatser. Den relativa prisnivån är hög. 2 Tillväxt i Göteborgsregionen, ett underlag för regionens tillväxtstrategi, BRG 2006. s.7-10 15
Stadsmiljön i Lunds centrum Lunds stadskärna ska fungera för såväl besökare och näringsliv som för de boendemiljö. Även transportsystemet ska fylla flera olika syften samtidigt. Grundläggande för en bra boendemiljö är att det finns ett utbud av attraktiva bostäder med god social/offentlig och kommersiell närservice, i synnerhet bra skolor inom bekvämt räckhåll, och etablerade sociala nätverk i en trygg miljö med förutsättningar för hög livskvalitet. Hög tillgänglighet till arbetsplatser är viktigt liksom tillgång till kultur. Tre funktioner i samspel Det finns åtminstone tre övergripande parallella funktioner som Lunds stadskärna och andra platser med motsvarande regional betydelse behöver kunna hantera. Den behöver attrahera, och fungera väl för, såväl besökare, näringsliv som boende. När förhållandena fungerar väl förstärker dessa olika funktioner varandra. Bristande samspel skadar kärnan och regionen. En bra besöksmiljö kännetecknas av tillgång till besöksattraktioner, magneter, tex i form av evenemang eller historiska miljöer i kombination med välfungerande infrastruktur för besökande i form av god tillgänglighet och tillgång till exempelvis husrum, information, bokningsservice. Dessutom är shopping och upplevelser i en intressant miljö vikigt. En bra näringslivsmiljö kännetecknas av hög tillgänglighet, och ett bra basutbud av lokaler, transporter, service och specialiserad företagstjänster, god tillgång till välutbildad arbetskraft samt tillgänglighet till angränsande marknader, FoU-miljöer och innovationssystem och till andra marknader med tillväxtpotential. I nästa avsnitt diskuteras boende- näringslivsoch besöksmiljön i Lunds stadskärna, med tillhörande trafikmiljöaspekter. Gör att du känner dig trygg Gör att du känner dig hemma Har goda kommunikationer Har ren luft Är lummigt och grönt Har livsmedelsaffär Nära lokalt centrum Är vackert Nära till natur eller park Är lugnt, låg bullernivå De tio viktigaste faktorerna för ett gott boende. Boendet har en stor, näst intill avgörande, betydelse för hur livet fungerar. Boendets betydelse ökar med åldern och är viktigare för kvinnor och utlandsfödda än för andra. Trygghet och hemkänsla är särskilt viktigt. Jan-Erik Lind och Sven Bergenstråhle, Boendets betydelser och boendets värden, Göteborgs universitet, sociologiska institutionen. 16
Besöksmiljön Viktiga målpunkter för besökare som hotell, torg, museer och berömda byggnader finns i centrum Den historiska stadskärnan är ett stort och attraktivt besöksmål. Stadskärnan fyller också en viktig roll som representationsmiljö, arena för kulturevenemang och sociala attraktiviteter. Besöken är inte sällan av affärsresekaraktär. Under 2006 hade Lund den kraftigaste ökningen av gästnätter på hotell bland landets storstäder, 17 000 fler jämfört med 2005. Rumsbeläggningen uppgick i snitt till 59 procent. Under vardagarna var den så hög som 73 procent. Utveckling av hotellnätter i storstäder under 2006 i procent jämfört med 2005 Källa: Region Skåne (SCB och Nutek bearbetat av Turismens utredningsinstitut) Många besökare anländer med tåg, flygbuss, eller taxi. Lunds centralstation är en viktig port till Lund. Här stannar fjärrtåg, Öresundståg och pågatåg. Besökare som kommer med flygbussen stiger ofta av vid Lunds station. Bussar från Malmö och andra regionbussar angör stationens östra sida. Vid stationen finns viss information och service till besökare. Nya besökare som kommer med egen bil angör ofta Lund via trafikplatserna på E22. Det finns skyltar till centrum och lokal vägvisning till flera parkeringsanläggningar, med uppgifter om lediga platser. Trafiksituationen i Lunds stadskärna har noga planerats i flera steg 3. Trafikmängderna har reducerats genom olika åtgärder med sikte på att stadskärnan ska vara en plats för balans mellan boende och arbetsliv. Det upplevs av en del besökare som lätt att ta sig till centrala Lund med bil enligt en undersökning som Vägverket gjort. 4 Färdmedelsfördelningen för inköpsresor i Lunds kommun, det vill säga hur besökare transporterar sig, visar att endast 18 procent kommer med bil, den största gruppen kommer 3 T.ex. Centrumutredningar 1972 och 1985 4 Tätortsnära externa affärsetableringar tillgänglighet och utsläpp, Vägverket 2006:83 17
med cykel och en stor andel kommer till fots eller med buss. 5 Till fots 23% Bil 18% Buss 21% Cykel 34% Tåg 4% Färdmedelsfördelningen för inköpsresor till Lunds stadskärna. Källa: Vägverket, Tätortsnära externa affärsetableringar - tillgänglighet och utsläpp Besöksparkering i Lunds centrum Det finns många parkeringsanläggningar i stadskärnan men meningarna går isär om de är lätta eller svåra att hitta fram till. 7 För att underlätta för bilister att finna lediga parkeringsplatser införde Lund 1999 ett parkeringsledningssystem (p-ledssystem). Syftet var att få parkeringsanläggningarna att utnyttjas bättre. P-ledssystemet innebär att stora, väl synliga informationsskyltar visar vägen till garagen. Parkeringstaxan i garagen är lägre än gatuparkeringstaxan. 8 Parkeringstiden i kommunala garage är inte begränsad. Taxan 10 kr/tim 9-20 vardagar och 9-15 lördagar, övrig tid 1 kr /tim. Centralgaraget (Clemenstorget) Dammgården (Brunnsgatan) Färgaren (Staffans gränd) Coop Konsum (Laboratoriegatan) Klosterhagen (Västra Statonstorget) Lunds C (Västra Stationstorget) Mårtenstorget Fordonsflöden per vardagsdygn 2005 6, Lunds kommun. På gatumark är parkeringstiden begränsad för att garantera en viss omsättning/tillgänglighet för korttidsangöring. Taxorna är: 30 min = 8 kr / 30 min ( 16 kr/tim) 1 tim = 12 kr/tim 2 tim = 10 kr/tim 4 tim = 10 kr /tim 12 tim = 5 kr/tim 5 Vägverket, Tätortsnära externa affärsetableringar - tillgänglighet och utsläpp. Vägverket 2006:83 s. 12 6 http://www.lund.se/upload/3480/trafikflöden%202005.p df 7 Citysamordnare Mia Dahl samt skötselenkät (se tidigare avsnitt) 8 Lunds kommun, http://www.lund.se/templates/page 2279.aspx 18
Den historiska stadskärnan med Lundagård, domkyrkan och Stortorget attraherar såväl besökare och studenter som andra Lundabor. Många anländer till Lund via stationen. Miljön är ofta rätt så skräpig. Blickfånget in mot många gårdar domineras av bilar och sopkärl 19
Näringslivsmiljön Rödmarkerade byggnader innehåller offentligt finansierad verksamhet I väster och centrum arbetar knappt 15 000 personer, varav ca 9 000 på östra sidan om stationen och ca 6000 på västra sidan. Förvärvsfrekvensen ökar i Lunds kommun och Lunds tätort. 60 procent av den förvärvsarbetande nattbefolkningen i Lunds tätort arbetar också här. Näringslivet i Lunds stadskärna består till stora delar av service och offentlig förvaltning 9, vård och utbildning. Väster om centralstationen finns också en stor mängd tillverkningsindustri. Servicesektorn, dit handeln räknas, växer. Idag finns ca 270 butiker i centrala Lund varav omkring 100 är franchiseföretag. 10 I hela kommunen finns 550 butiker (detaljhandel, utom motorfordon och reparationsverkstäder). 11 9 Urvalet på kartan motsvarar Byggnad som används för sociala eller kulturella ändamål samt för allmän förvaltning (offentlig verksamhet) som t.ex. skola, sjukvård, idrott eller liknande. Samt Kyrkobyggnad tillhörande svenska kyrkan eller andra trossamfund Källa: Karl- Magnus Jönsson, Lantmäteriet Lunds kommun. 10 David Parry, ordförande i Handelsföreningen 11 Momsregistret, SCB Regional omsättningsstatistik. 2006 20 Öster om stationen efterfrågas fler A-lägen 12 för detaljhandel, t.ex. längs Klostergatan och Östra Mårtensgatan. 13 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% tillverkning service utbildning, vård, offentlig förvaltning väster centrum väster o centrum kommunsnitt Dominerande branscher i Lunds centrum Väster om järnvägen är andelen jobb inom tillverkningsindustri hög. Många ligger relativt centralt. Service dominerar öster om järnvägen. Andelen utbildning, vård och offentlig förvaltning är hög. 12 A-lägen kallas de platser i en stad där flest kunder rör sig. För vidare klassning av gatorna i Lund se Värna och vinna staden s.68 13 Citysamordnare Mia Dahl
Markägoförhållandena i centrala Lund. Ju gulare en fastighet är desto mindre yta, ju blåare desto större, via de röda och lila som är mellanstora. Gråa rutor är kommunägda fastigheter. Gatumark och viss parkmark är exkluderat för att tydligare visa strukturen. Den medeltida stadskärnan, de uppvuxna parkerna och de gamla byggnaderna är viktiga för Lunds attraktivitet. Stadskärnans långa historia avspeglas i att det finns många små fastigheter. Somliga fastighetsägare investerar mer än andra i sin fastighet. Företrädare för handeln, fastighetsägarna och kommunen samverkar om skötsel och utveckling av stadskärnan. De vill gärna ha fasadbelysning på fler byggnader. Bildkälla: www.kyrktorget.se I Lunds kommun kan nästan hälften av den arbetade befolkningen räknas till den så kallade kreativa klassen enligt Richard Floridas sätt att se. Det är fjärde högst andel bland Sveriges kommuner efter Solna, Danderyd och Stockholm. 14 Det bidrar till stabila förutsättningar för ekonomiska utveckling. 15 Väster om järnvägsstationen finns relativt glest utnyttjad mark i centrala lägen. Här finns också ytkrävande tillverkningsindustri. Centrum vandrar Stadskärnans kommersiella centrum håller på att förflyttas geografiskt. För några decennier sedan låg det vid Mårtenstorget, vilket bland annat Coopbutiken med parkering i flera plan på gården vittnar om. I dagsläget är gå- och gårdsgatorna mellan Mårtenstorget och stationen de stråk som är kommersiellt mest intensiva. Företrädare för handeln i Lunds centrum 16 menar att morgondagens centrum kan komma att ligga i centralstationen och möjligen sträcka sig på ömse sidor om densamma. Dock kommer de nya delarna i Väster inte att få samma status. Lunds historiska centrum kommer alltid att vara mer attraktivt. 14 Sweden in the Creative Age, 2007, School of Business, Economics and Law Göteborg University Sid 13 15 Enligt nationalekonomen Richard Floridas teorier http://creativeclass.com/ och Den kreativa klassens framväxt (2006), The flight of the creative class (2007) 16 Mia Dahl, Citysamordnare och David Parry, Ordf. Handelsföreningen 21