Färgelanda kommun årsredovisning 2007
Innehållsförteckning Redovisning av kommunen och kommunkoncernen Kommunstyrelsens ordförande.................... 1 Målrapportering............................... 2 Kommentarer årsbokslut......................... 5 Personalredovisning............................ 7 Välfärdsbokslut............................... 10 Kommunfullmäktige........................... 12 Kommunstyrelsen............................. 13 Välfärdsförvaltning Sektor Barnomsorg / Utbildning.................. 14 Sektor Äldreomsorg........................... 16 Sektor Individ och familjeomsorg / LSS........... 18 Sektor Kultur och Fritid........................ 20 Sektor Kost och Städ.......................... 21 Serviceförvaltning Sektor Gemensam administration................. 22 Sektor Plan och Bygg.......................... 25 Sektor Fastighet och Anläggning................. 26 Sektor VA- / Renhållning....................... 27 Sektor Medlemsavgifter........................ 29 Drifts- och investeringsredovisning............... 30 Resultaträkning och VA-Verksamhet.............. 31 Balansräkning................................ 32 Finansieringsanalys............................ 33 Redovisningsprinciper......................... 34 Noter....................................... 35 Fem år i sammandrag - koncernen................ 39 Fem år i sammandrag - kommunen............... 40 Organisationsstruktur - Färgelanda kommun....... 41 Begreppsförklaringar.......................... 42 Revisionsberättelse och Beredningsyttrande........ 43 Sektor Näringsliv, arbetsmarknad och kommunikation 23 De fyra bilderna på framsdan av Färgelanda kommuns årsredovisning representerar Centrumparken i Färgelanda, plantering i Färgelanda, en vintermorgon och övning under inspirationsdagarna. Utgivare: Färgelanda kommun 458 80 Färgelanda Telefon: 0528-56 70 00 Foto: Färgelanda kommun Tryck: Strömberg distribution i Huddinge AB Inlaga: Omslag: Multi art silk 130 gram Multi art gloss 170 gram FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNIN 2007
Kommunstyrelsens ordförande 2007 har på flera sätt varit ett bra år för Färgelanda kommun. Arbetsmarknaden är god, arbetslösheten låg och ohälsotalet bland kommuninvånarna minskar. Byggandet är fortfarande lågt men det finns en efterfrågan på industrilokaler och industrimark. Tre livsmedelsföretag är på gång att etablera sig i kommunens industrifastighet Björnhuset, vilket innebär en breddning av näringslivet. Politiskt har året präglats av införandet av den nya politiska organisationen. Politikerrollen har blivit annorlunda. De folkvalda kommunfullmäktigeledamöterna har helt andra möjligheter att forma inriktningarna för framtiden genom beredningarna. Beredningarna skall stå för visioner och planer och har kommunens tjänstemän till sin hjälp som sakkunniga. Välfärdsberedningen har under 2007 arbetat med en plan kring framtidens Äldreomsorg som förväntas bli klar till sommaren 2008. Serviceberedningen har bland annat sysslat med inriktning för fysisk planering och den framtida räddningstjänsten. Bokslut och budgetberedningen har jobbat efter en ny budgetmodell som tar hänsyn till befolkningsutveckling och standardkostnader. En tillfällig beredning tillsattes i slutet av året för att dra upp riktlinjer för verksamheter i andra driftsformer. Kommunstyrelsen är driftsnämnd för samtliga verksamheter. Det ger ett bättre helhetstänkande men också stor bredd på olika ärenden för ledamöterna att sätta sig in i. "Vi måste våga förändra det vi inte är nöjda med, även om vi inte vet exakt hur allting blir." Färgelanda kommun redovisar ett bättre resultat än budgeterat. I resultatet ingår vinst från försäljningen av TRAAB med 2.2 mnkr och vinst från fastighetsförsäljningar. Verksamheterna har sammantaget överskridet sin budget. Variationen mellan sektorerna är stor. Glädjande är att sektor Äldreomsorg har vänt sin trend och redovisar betydligt mindre underskott än på flera år. För 2008 kommer klimat och energifrågorna vara fortsatt stora. En klimatstrategi är under arbete. Översiktsplan för vindenergi är påbörjad i samarbete med övriga Dalslandskommuner. Fjärrvärme med bioenergi är under upphandling för Färgelandas centrala delar och konvertering av oljepannor är planerade. Fortsatt planering av en idrottshall i Högsäter är också aktuell 2008. Min vision är en allsidig hall som är klimatsmart. Större uppmärksamhet behöver ägnas åt frågorna i individ och familjeomsorgen. Hur kan förebyggande insatser göras för att förbättra förutsättningarna för invånare och ekonomi. För näringslivets del är det viktigt att ta till vara på de nya möjligheter som etableringen av livsmedelsklustret ger. Kommunen kan här bidra med att gör utbildningar lättillgängliga för näringslivets behov. Aktuella exempel är utbildning i Livsmedelshygien och Lean production som är till nytta både för näringsliv och kommun. Arbetet med personalens delaktighet i utvecklingen av verksamheten är viktig. Inriktningen är att fortsätta med kompetensutveckling som ger inspiration till utveckling på den egna arbetsplatsen. Lean-projekten är ett verktyg att ta till vara personalens kunskaper och fokusera på det som är viktigt och av värde för brukarna. Här finns stora möjligheter att skapa en god arbetsmiljö och det engagemang hos personalen som kan få Färgelanda kommun att bli attraktiv både som arbetsgivare och boendeort! Tack alla medarbetare som bidrar till kommunens utveckling och en god service till våra invånare! Järbo i mars 2008 Ann-Marie Jacobsson FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNNG 2007 1
Målrapportering Kommunens vision: "Vår kommun Färgelanda - Din bästa medspelare i det goda livet" Visionen Kommunens ambition är att finnas till för medborgarna i livets olika skeden. En vilja att varje invånare, utifrån sina behov och förväntningar, skall uppleva Färgelanda kommun som en god kommun att leva och verka i. Vår vision har kopplingar till Västra Götalandsregionens vision Det goda livet och Vision Dalsland; Dalslänningen är driftig och skapar själv förutsättningar för att driva sin egen och Dalslands utveckling framåt. Kommunens gemensamma övergripande mål De övergripande målen är riktade till alla verksamheter i organisationen. Samtliga detaljerade mål som verksamheterna själva har satt upp ska kunna härledas till de övergripande. Kommunens gemensamma övergripande mål 1. Invånarna som utgångspunkt 2. Hela kommunens utveckling 3. En trygg kommun med hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna i livets alla skiften 4. Ökad dialog med kommuninvånarna 5. Förbättra förutsättningarna för företagen 1. Möta efterfrågan för att skapa högre kvalite. Förstahandssökande till gymnasieskola i hela fyrbodal. Medborgarkontorets arbete för att underlätta mötet mellan kommuninvånare o den kommunala organisationen. 2. Verka för bredbandsutbyggnad kontakter med olika intressenter. Kontakter med Vägverket och arbetet i infrastruktursgruppen i Fyrbodal skapar förutsättningar för bättre vägar. 3. Kommunen möter efterfrågan utan att överskrida gränserna för kötid inom kommunens omsorgsverksamheter. Kommunen jobbar kontinuerligt med att utveckla kvaliten, se inriktningsmål 1 4. Välfärdberedningen bjöd in till möte med kommuninvånarna om framtidens äldreomsorg. Informations och utbildningsmöten för föräldrar med barn i grundskolan. Under året har 11 medborgarförslag behandlats av fullmäktige. 5. Anställning av utvecklingsstrateg se inriktningsmål 3. Nedan följer ett sammandrag över hur beredningarna jobbat med sina uppdrag under året. Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 6. Planera för framtidens äldreomsorg och äldreboenden i samråd med kommuninvånarna 7. Planera en ny idrottshall i Högsäter i samråd med föreningslivet 8. Utveckla resursfördelningsmodeller och möjligheter till resultatenheter 9. Planera för övergång till miljövänligare energi och tillgång till förnyelsebar bränsle 6. Välfärdsberedningen har tillsammans med förvaltningen tagit fram olika alternativ för de boenden vi idag har i kommunen samt beräknat kostnader för de olika alternativen. Beredningen har också presenterat utredningen inför fullmäktige där åsikter och önskemål om kompletteringar framfördes, beredningen arbetar med dessa kompletterande uppgifter och beräknar kunna redovisa resultatet inför fullmäktige under våren 2008. 7. Här har välfärdsberedningen tillsammans med serviceberedningen undersökt lämpliga platser för placering av idrottshallen och förundersökning av planändring förväntas ske. Välfärdsberedningen har även diskuterat med skolpersonalen gällande placering och behov av hallen, beredningen har genomfört en enkätundersökning till föreningar i kommunen gällande behovet av en idrottshall samt bjudit in desamma till ett möte för att tydliggöra undersökningen och få fram ytterligare åsikter. En kostnadsberäkning av projektet har genomförts. 2
Målrapportering Beredningen beräknar att lämna ärendet till fullmäktige för beslut under våren 2008. 8. Arbetet med resursfördelningsmodeller och utvecklandet resultatenheter har förts i förvaltningarna och i kommunstyrelsen. Beredningarna har inte varit involverade i resursfördelningsmodeller utan boksluts och budgetberedningen har lämnat förslag på resursfördelning för 2008-2010 på nämnd, förvaltning och sektorsnivå. Resursfördelningen beaktar både demografiska förändringar och jämförelsetal för verksamheterna. 9. Ett Dalslandsgemensamt projekt för planering av vindkraft har startat under året. Serviceberedningen stödjer och följer detta arbete. Nedan följer en redovisning över hur kommunstyrelsen arbetat med inriktningsmålen, uppdragen och direktiven. Varje inriktningsmål har ett antal effektmål knutna till sig, effektmålen återfinns under respektive sektorsredovisning. Inriktningsmålen är markerade med i-nr som effektmålen refererar till. (i1 är inriktningsmål 1, i2 inriktningmål 2 osv.) Inriktningsmål för kommunstyrelsen 1. Verka för hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna 2. Verka för en god ekonomistyrning och en effektiv organisation 3. Förbättra förutsättningarna för företagen 4. Arbeta för en övergång till förnyelsebar energi 1. Gymnasiesamverkan, alla Färgelandas gymnasieelever kan fritt söka i hela fyrbodal. Effektmål o prodmål tas fram sektorsvis för att kunna återknytas till kommunstyrelsens inriktningsmål, målarbetet är under ständig utveckling. Utökning av bemanningspoolen vilket säkerställer kvaliten och kompetensnivån för brukarna. Brukarenkäter och undersökningar har färdigställas under hösten för att återkoppla måluppfyllelsen. Under hösten har arbetsplatserna arbetat med att ta fram vad som är kvalite i sin verksamhet vilket resulterar i kvalitetsredovisning. Korta väntetider för bygglovsärendehantering. Bryta ner målkedjan. Hygienpris har delats ut till Solgården. 2. Arbetet med ett gemensamt förhållningssätt för chefer. Utbildning i Lean production, ett arbetssätt för att hindra resursslöseri, under vintern har även några arbetslag kommit igång med Lean-processer. Månadsuppföljning av ekonomiskt utfall till KS. I oktober genomfördes en utbildningsdag under namnet inspirationsdagarna, samtliga anställda fick då b.l.a en ekonomiutbildning. Information om vad pengarna i kommunen används till och varifrån de kommer. 3. Förutsättningarna för företagen förbättras exemplevis genom, inrättandet av utvecklingsstrateg i staben. Tydliggjort arbetsmarknads- och näringslivsenhetens roll genom information till företagen. Mötesplats Färgelanda har utvecklats från 17 företag till 52 företag, föreningens syfte är att underlätta för kommunens handel och besöksnäring genom samarbete. Kommunen har klättrat 60 platser till plats 167 på Svenkst näringslivs lista över företagsklimat i sveriges kommuner. Livsmedelsklustret är sjösatt, tre företag med inriktning på livsmedlesproduktion kommer bedriva sina verksamheter i samma lokal. 4. Beslut om erbjudande av miljöbil till personalen, Fyrbodal håller i upphandlingen. Fortsatt arbetet med att få till stånd en fliseldad fjärrvärmeanläggning i Färgelanda. Inventerat och prioriterat vilka av kommunens fastigheter som skall konverteras från olja till andra energislag. Kommunen deltager i Klimatcoach-projektet som bl.a. ska leda till framtagande av ett förslag till Klimatstrategi/energiplan för kommunen. Samverkan sker med Dals-Eds kommun och sammanlagt deltager ca 25 kommuner i landet i projektet. Sammanfattning av effektmålen för inriktningmål 1 (i1) Totalt antal effektmål knutna till inriktningsmålet 33 st Antal effektmål som kunnat mätas under 2007 20 st Antal upföljda mål som nått upp till 2008 års nivå 10 st Sammanfattning av effektmålen för inriktningmål 2 (i2) Totalt antal effektmål knutna till inriktningsmålet 10 st Antal effektmål som kunnat mätas under 2007 7 st Antal upföljda mål som nått upp till 2008 års nivå 4 st Sammanfattning av effektmålen för inriktningmål 3 (i3) Totalt antal effektmål knutna till inriktningsmålet 5 st Antal effektmål som kunnat mätas under 2007 4 st Antal upföljda mål som nått upp till 2008 års nivå 0 st Sammanfattning av effektmålen för inriktningmål 4 (i4) Totalt antal effektmål knutna till inriktningsmålet 1 st Antal effektmål som kunnat mätas under 2007 1 st Antal upföljda mål som nått upp till 2008 års nivå 0 st 3
Målrapportering Nedan följer en redogörelse hur kommunstyrelen arbetat med de uppdrag och direktiv som fullmäktige givit. Uppdrag och direktiv till kommunstyrelsen 5. Främja en lugn och trygg miljö i våra skolor och i barnomsorgen 6. Utveckla innehållet i äldreomsorgen som terapi, utevistelse och naturliga mötesplatser 7. Inrätta en funktion för att förenkla kontakterna med företagen och personer med idéer om nytt företagande 8. Arbeta aktivt för att öka tillgängligheten till bredband och mobiltelefoni i hela kommunen 9. Fler kommunala verksamheter läggs ut på entreprenad 10. Förbättra skyltning och informationen till invånare och besökare 11. Utveckla möjligheterna till inflytande och ansvar för personalen på varje arbetsplats 5. Förstärkningen med Klassmorfar medför fler vuxna i förskolorna. Ett utvecklingsarbete har pågått under 2007 för att omvandla tidigare handlingsplaner till fullvärdiga Likabehandlingsplaner. Anpassat lokala ordningsregler efter de ny nationella bestämmelserna om beslagta föremål etc. Den nya lagstiftningen har satt fokus på frågan om mobbing i skolan vilket lett till ett ökat antal anmälningar i både regionen och kommunen. Kommunen satsar på kompetensutveckling för både skolledare och övrig personal. Vidare pågår ett utvecklingsarbete med stöd av myndigheten för skolutveckling för att fånga upp barn och unga i riskzon. Arbetet fokuserat på ett samarbete mellan skola och socialtjänst. Se effektmål under sektor Barnomsorg/Utbildning. 6. Genom anhörigstödsprojekt arbetar man med förebyggande hembesök och frivilligverksamhet. Plusjobbarna bidrar till att det blir mer utevistelser. Frivilligverksamhet bedrivs på samtliga boenden, där det både i norra och södra kommundelen finns möjlighet varje vecka för folk utifrån att delta. Samarbete där pensionärsorganisationerna, röda korset, svenska kyrkan är de mest aktiva i frivilligarbetet i kommunen som mest består av gruppaktiviteter. Solgården är en naturlig mötesplats i norra kommundelen och Lillågården håller på att bli det i den södra där bland annat matlaget startats upp. Under året har en äldremässa anordnats, en utbudsmässa där olika utställare visar upp sina produkter och tjänster som kan underlätta vardagen. 7. Anställt en utvecklingsstrateg under året som skall kunna jobba både internt och externt. 8. Kontakt med Telia och Vattenfall i syfte att samförlägga kablar för telefoni och el. Kommunen har även förmedlat en kontakt mellan en aktör på bredbandsmarknaden och kommuninvånare. Budgeterat för bredbandssatsning i 2008 års verksamhetsplan. 9. En projektgrupp bestående av bla. politiker, kommunledning och fackliga representanter är inrättades i början av året. Gruppen har varit på studiebesök i Sunne och Uddevalla samt tagit fram en processplan. En utbildning för kommunfullmäktige och tjänstemän har genomförts. I slutet av året tillsatte kommunfullmäktige en tillfällig beredning för att utreda frågan vidare. 10. Annonsering i kommunbilagan i Dalslänningen som går ut till alla hushåll i kommunen. Bytt ut och uppdaterat informationstavlorna vid våra rastplatser samt i Färgelanda centrum. Anställt en informationsansvarig som handhar både extern och intern information. 11. Genomfört en inspiratonsvecka som vänder sig till all personal, seminarierna var ekonomi, gemensamma förhållningssätt och gruppdynamik. Inspirationsdagen avslutades med en inbjudan och uppmaning till all personal att starta utvecklingsprocesser på sin arbetsplats. Ett samverkansavtal FAS 05 sjösattes vilket syftar till att tydliggöra samverkan mellan fackliga organisationer och arbetsgivaren på alla nivåer. 4
Kommentarer årsbokslut Årets resultat Koncernen ger ett positivt resultat på 6 131 tkr, vilket är 2 942 tkr bättre än föregående år. Av koncernens resultat avser 676 tkr Valbohems AB:s resultat. Även kommunens resultat för 2007 är positivt på 5 455 tkr vilket är 2 782 tkr bättre än föregående år, kommunens budgeterade resultat för 2007 uppgår till 4 730 tkr. Nämndernas verksamheter redovisar ett underskott på -570 tkr medan finansieringsdelen, dvs. skatter och generella statsbidrag, ger ett överskott på +2 039 tkr gentemot budget. Kommunen har som finansiellt mål att resultatet skall uppgå till 1,5-2,5% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat uppgår till 1,9 % av dessa. Kommunen uppfyller kravet på balans för 2007, kommunen har inga underskott att återställa från tidigare år då 2005 års resultat återställde de samlade underskotten från 2003 och 2004. Under året har kommunen sålt sin andel i Trestadsregionens Avfalls AB (TRAAB), vilket medförde en reavinst på 2 352 tkr. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter ökar med +4 249 tkr (+5,2%). Av de totala intäkterna avser 31 441 tkr hyresintäkter, 12 660 tkr barn- och äldreomsorgsavgifter, 14 969 tkr övriga bidrag, 10 047 tkr konsumtionsavgifter och 6 331 tkr statsbidrag. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har ökat med +7 704 tkr (+2,3%). Personalkostnaderna som är den enskilt största posten och svarar för 60 % av kostnaderna, ökade med +6 829 tkr. Merparten av kostnadsgrupperna ökade jämfört med 2006, störst ökning står materialinköp för +1 681 tkr. Kommun Koncern Balanskrav Belopp i tkr 2007 2006 2005 Årets resultat +5 455 +2 673 +5 317 - Reavinster försäljningar -2 886-240 -10 + Reaförluster försäljningar +8 +142 - Justerat resultat +2 577 +2 575 +5 307 Avskrivningar Avskrivningarna ökade med 1 124 tkr för koncernen med 1 056 tkr för kommunen, dock ingår nedskrivning med 1 000 tkr i beloppen. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader ökade med +4 579 tkr (+1,7%). För kommunens del ökade nettokostnader med +5 541 tkr (+2,0%). Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter och statsbidrag är för koncernen är 96,1 %, vilket är en förbättring jämfört med 2006 då andelen var 97,4 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag ökade med +8 480 tkr (+3,1 %) och uppgår till 282 641 tkr. Av beloppet utgör 212 631 tkr (75 %) skatteintäkter från kommuninvånarna, ersättning från inkomstutjämning 61 846 tkr, ersättning för kostnadsutjämning 6 159 tkr och övriga statsbidrag 2 005 tkr. Skatteintäkterna har ökat med +5 179 tkr (+2,5 %), ökningen är något högre än budgeterad vilket främst beror på positiv skatteavräkning. Generella statsbidrag ökar med 3 301 tkr (4,9 %), budgeten var dock beräknad med en ännu större ökning än vad utfallet blev. I kostnadsutjämningen ingår även LSS utjämning, kommunen är nettobetalare och kostnaden för 2007 uppgick till -7 120 tkr. 5
Kommentarer årsbokslut Finansnetto Finansnettot har försämrats med -959 tkr för koncernen. Vilket har sin förklaring i att koncernens räntekostnader har stigit med 27 %. Eget kapital Det egna kapitalet ökar med årets resultat, för koncernen med +6 131 tkr och för kommunen med +5 455 tkr. På tre år har koncernens egna kapital ökat med 13 678 tkr då både kommunen och Valbohem AB redovisat positivt resultat tre år i rad. Enligt en ny VA-lag skall VA-kollektivet särredovisas, vilket medför att fonden för VA-kollektivet flyttats från eget kapital till kortfristig skuld, beloppet uppgick till 1 767 tkr, vilket således det egna kapitalet minskas med. Pensionsskuld och övriga avsättningar Pensionsskulden består dels av pensioner intjänade före 1998 som redovisas som ansvarsförbindelser och pensioner intjänade från 1998 som redovisas som skuld i balansräkningen. Under året ökade avsättningen för pensioner med +1 125 tkr. Ansvarsförbindelsen dvs pensionskulden som ligger utanför balansräkningen uppgick vid årsskiftet till 151 990 tkr, vilket är en ökning med 24 965 tkr. Ökningen beror främst på nya beräkningsgrunder för skulden. Övriga avsättningar är för framtida underhåll av våtmarker. Kommun Koncern Långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder minskade med 9 662 tkr under året. Koncernen har tagit upp nya lån på 1 090 tkr under året. Amorteringar och lösen av lån uppgår till 10 936 tkr för koncernen. Kortfristiga skulder Koncernens kortfristiga skulder ökar från föregående år och uppgår till 60 714 tkr, kommunens kortfristiga skulder ökar med +4 263 tkr. Kommunens ökning hänförs främst till VA-kollektivet som flyttats från eget kapital. Soliditet Soliditeten har ökat under 2007 från 37,8 % till 38,9 % för koncernen och från 55,4 % till 57,2 % för kommunen. Om hänsyn tas till hela pensionsskulden, inklusive den del som redovisas som redovisas som ansvarsförbindelse, minskar koncernens soliditet från 28,1 % till 27,5 % och kommunens minskar från 36,9 % till 35,6 %. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan och det är främst dess utveckling som är väsentlig och inte dess absoluta nivå. Borgensåtaganden Åtagandet för dotterbolaget Valbohem har ökat med +5 090 tkr, genom att Valbohem lagt om sina lån mot kommunal borgen, samt att kommunen utökat borgensåtagnadet mot Valbohem. För egna hem har åtagandet minskat med -375 tkr och för Trestadsregionens Avfalls AB har åtagandet upphört eftersom kommunen sålt sin andel i bolaget. 6
Personalredovisning Inledning Årets personalekonomiska redovisning pekar på två viktiga faktorer som kommer att vara avgörande för verksamhetens kvalitet i fortsättningen hur vi möter den kommande bristen på personal och sjukfrånvaron. Vi delar fortfarande våra problem med stora delar av arbetsmarknaden, speciellt den offentliga. Det gör det ännu mer angeläget att ha en god personalpolitik för att kunna behålla och rekrytera personal. Personalkostnader I sammanställningen över de totala personalkostnaderna ingår direkta löner, personalomkostnader, pensionskostnader, traktamenten, bilersättningar, utbildning, mm, vilka har ökat med 0,7 % jämfört med 2006. Att ökningen inte är större beror på att kostnaden för övertid och fyllnadstid har minskat. Anställda Här räknar vi antalet fysiska personer. Om en person har flera anställningar inom kommunen räknas personen bara en gång. Antalet anställda var 781 personer den 31 december. Av dessa var 660 kvinnor och 121 män. Med anställda avses här tillsvidareanställda och vikarier på heltid och deltid samt timanställda. Detta är en ökning med 3 personer jämfört med den 31 december 2006. Tillsvidareanställningar En och samma person kan ha flera anställningar. Dessa räknas då i stället för personen. Antalet tillsvidareanställningar var 503, vilket är en ökning med 1 anställning jämfört med 2006. Personalkostnader Belopp i tkr 2007 2006 2005 Totalt per årsarbetare 400 391 374 -varav lön arbetad tid 268 265 253 Deltid per personalkategori Andel i % 2007 2006 2005 Barnomsorg 26 27 21 Äldreomsorg 67 67 70 Skola 18 18 20 Fritid/kultur 38 38 47 Teknik 32 33 31 Administration 22 20 22 Visstidsanställningar Visstidsanställda är de som har vikariat och tidsbegränsade anställningar som är tre månader eller längre. Antalet visstidsanställningar var 78. Vilket är en minskning med 60 anställningar jämfört med 2006. Minskningen beror på framförallt att tjänstgöringsgraderna delats upp på resten anställda som fått högre sysselsättningsgrad samt att vissa tjänster gjorts om till resursrader och ersätts vid behov. Timanställningar Antal timanställningar var 322 fördelat på 288 personer. Timanställningarna har därmed ökat med 44 jämfört med år 2006. Ökningen beror på att vissa anställ-ningar inte har avslutats efter slutfört uppdrag. Årsarbetare Begreppet årsarbetare innebär att man räknar om samtliga anställdas (inkl timanställdas) närvaro och frånvarotimmar till heltidstjänster. Antalet årsarbetare var 487, en ökning med två årsarbetare jämfört med 2006. Sysselsättningsgrad 54 % av kommunens tillsvidareanställda personal och vikarier arbetar heltid, vilket är en minskning jämfört med år 2006, då 56,8% arbetade heltid. Detta ligger inte i linje med kommunens strävan att öka sysselsätt- 7
Personalredovisning ningsgraden för de anställda. Genomsnittsålder Personalkategori Kvinnor Män Barnomsorg 45 - Äldreomsorg 46 45 Skola 48 49 Fritid/kultur 49 41 Teknik 48 49 Administration 51 51 Totalt 47 48 Åldersstruktur Åldersfördelningen för kommunens tillsvidare- och vikarieanställda personal var 47 år för kvinnor och 48 år för män. 47,1% av kommunens anställda är 50 år eller äldre vilket innebär att medelåldern är densamma som 2006. Personalrörlighet Personalrörligheten var 26 % under året. Det innebär att 131 personer började, slutade eller bytte anställning inom kommunen. Motsvarande siffra för 2006 var 154 personer. Av dessa 131 personer slutade 19 personer på egen begäran vilket motsvarar 3,8 % av alla tillsvidareanställda vilket ryms inom ramen för vad som anses vara normal personalrörlighet (6 %). Antalet var jämnt fördelat över alla yrkeskategorier. Arbetad tid och frånvaro Av den totala arbetstiden utgör 26 % frånvaro av olika slag t ex semester, sjukdom, studier, fackligt arbete tjänstledighet och kompledighet. Jämfört med 2006 är den arbetade tiden 1 % högre. Sjukfrånvaro I procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 2007 2006 Total sjukfrånvarotid 7,9 9,5 -andel långtidssjukfrånvaro ( 60 dagar) 68,3 78,9 Sjukfrånvaro kvinnor 8,4 10,1 Sjukfrånvaro män 5,8 6,8 Sjukfrånvaro åldergruppen -29 år 4,2 5,0 Sjukfrånvaro åldergruppen 30-49 år 7,0 8,0 Sjukfrånvaro åldersgruppen 50- år 9,3 12,0 Sjukfrånvaro per nämnd / förvaltning I procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 2007 2006 2005 Kommunstyrelsen 14 5 Barn- och utbildningsnämnden 12 10 Omsorgsnämnden 8 11 Kultur- och servicenämnden 9 9 Miljö- och byggnämnden 18 16 Utifrån nya organisationen Kommunledning 1 Välfärdsförvaltningen 8 Serviceförvaltningen 7 Kommunen totalt 8 10 10 Mertid och övertid motsvarade 5 årsarbetare, vilket är en minskning med 3 årsarbetare jämfört med 2006. Det största övertidsuttaget finns inom yrkesgrupperna undersköterskor och vårdbiträden. En bemanningsenhet inom äldreomsorgen har lett till att övertidsuttaget har minskat. All frånvaro inom äldreomsorgen kommer att hanteras av bemanningsenheten vilket kommer att leda till att övertid och mertid fortsatt kommer att minska. Sjukfrånvaro Av antalet anställda har 37 % av kvinnorna inte haft någon sjukfrånvaro under året, vilket är en minskning med 1 % jämfört med 2006. Av männen har 52 % inte haft någon sjukfrånvaro under året, vilket innebär att antalet friska män har minskat med 5 % jämfört med 2006. Sjukfrånvaron var under året 8 % vilket är en minskning med 1,5 % jämfört med 2006. Antalet sjukdagar per anställd var i genomsnitt 28 dagar, vilket är i stort sett oförändrat. om man inkluderar timanställda. Man kan konstatera att sjukfrånvaron ökar med stigande ålder, att kvinnor är mer sjuka än män. Den högsta sjukfrånvaron finns inom skola/barnomsorg vilket är en förändring jämfört med 2006 då högsta sjukfrånvaron fanns inom administrationen. Antal sjukfrånvarotimmar var i januari 8 127. Motsvarande siffra för december var 5 221 timmar, vilket är en minskning med 2 906 sjukfrånvarotimmar. Sjukfrånvaron fördelar sig. Totalt har 2,7 miljoner kronor utbetalats i sjuklön, vilket är något lägre jämfört med 2006. 72 sjukdagar har bytts mot annan ledighet, mot 82 dagar föregående år. Projekt HälsoSteget avslutades augusti 2007. Att arbeta med hälso- och friskvårdsutveckling i projektform är en metod att föredra, då det blir klara riktlinjer och avgränsade områden samt avsatta medel och då når organisationen mycket snabbare positiva effekter. Dock är att beakta att förändring av livsstil (som behövs för många) inte sker på kort tid, utan 8
Personalredovisning att två år som detta projekt pågått kan vara lite i kortaste laget. Projektet har i det stora hela uppnått minst uppsatta mål och önskade effekter inom de flesta områden och en klar förbättring av anställdas livsstil och hälsodata kan utläsas. Hälso- och livsstilsfrågor är numera ett ämne som ofta behandlas och pratas om i arbetsgrupperna (nästan dagligen). Ekonomiskt så har projektet varit mycket lönsamt för kommunen, då det har fått mycket positiva effekter som avsevärt minskade sjukfrånvarooch vikariekostnader samt ett ökat hälsomedvetande hos individen, vilket innebär bättre effektivitet och mindre störningar. Löner Den sammanlagda medellönen ökade med 425 kronor eller 2,1 % (inkl löneglidning) jämfört med 2006. Redovisningen avser tillsvidareanställda samt vikarier med månadslön. Kvinnornas medellön är 86 % av männens vilket är en minskning med 1 % jämfört med föregående år. Medellön Belopp i kr 2007 2006 2005 Kvinnor 20 140 19 778 19 366 Män 23 447 22 643 22 829 Samtliga 20 654 20 229 19 845 Utbildning/utveckling Totalt har 1,2 miljoner kr satsats under året på personalutbildning och personalutveckling. Detta är en ökning med 284 tkr jämfört med 2006 vilket ligger i linje med kommunens personalförsörjningsprogram. Kommunens största resurs är dess personal. Genom en god personalpolitik skapar vi ett större värde av det bidrag som de anställda ger till verksamheten. Kompetensutveckling ska fortsättningsvis utgöra ett väsentligt inslag i utvecklingssamtalen. Framtiden Det har under de senaste tio åren skrivits mycket om att kommunerna kommer att få brist på personal. Enligt Svenska kommunförbundets beräkningar behöver kommunerna under perioden 1997 2010 rekrytera 625 000 nya medarbetare. Till vård och omsorg behövs 225 000 och till förskola, skolbarnomsorg och skola behöver 230 000 anställas. Orsaken är personalomsättning som till stor del beror på att medarbetare kommer att gå i pension. Samtidigt ökar behoven inom vård och omsorg av äldre. Personalbehovet bestäms i huvudsak av de behov som finns av kommunal verksamhet, d v s hur kommunernas befolkning ser ut och förändras över tiden, samt av den personal som vi kan anta finns kvar under perioden, d v s hur stora personalavgångar vi har. Vi vet att kommunen har stora personalavgångar att vänta. Detta antagande bygger dels på att vi har en normal personalomsättning, dels på att vi genom att ha kunskap om varje anställds ålder kan någorlunda förutse när personerna beräknas gå i pension. Denna bedömning visar att mer än hälften av de årsarbetare vi hade år 2000 kommer att lämna kommunen under perioden 2001 2010. Vi måste kraftsamla kring dessa frågor. Det är en stor utmaning vi står inför, att byta ut mer än hälften av alla medarbetare samtidigt som det ger stora möjligheter att förändra och utveckla verksamheten. Vi måste bli aktivare med att marknadsföra kommunen som arbetsplats och finna vägar - traditionella och nya - för att rekrytera personal. Kommunen har tagit fram ett personalförsörjningsprogram med förslag till åtgärder för att lösa kommunens framtida personalbehov. 9
Välfärdsbokslut Arbetad tid och frånvaro Människors hälsa och välbefinnande bestäms av många faktorer i en komplex helhet med dels individuella faktorer (t ex ålder, kön, arv, socialt sammanhang, livsstil och levnadsvanor) och dels påverkan från det samhälle vi lever i. Det är därför nödvändigt att se människan i sitt totala livssammanhang och i hela sin omgivning. Hälsa kan ses som en resurs för individen och som ett välfärdsmål för samhället. Vi vet att denna resurs är ojämnt fördelad och det övergripande målet med folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Kommunens vision Vår kommun Färgelanda Din bästa medspelare i det goda livet relaterar till det ansvar som alla verksamhetsområden i kommunen har för att på olika sätt och med gemensamma krafter utveckla god livskvalitet, välfärd och folkhälsa för kommuninvånarna. Som en del av denna tvärsektoriella samverkan i Färgelanda kommun finns på beslutsnivå ett Hälsopolitiskt råd (HÄPO) med politiker från kommunen och Hälso- och sjukvårdsnämnden samt ansvariga tjänstemän från kommunens olika verksamhetsområden. I Hälsopolitiska rådet fastställs en årlig folkhälsoplan med prioriteringar av behovsområden och beslut om gemensamma hälsofrämjande insatser. I april 2003 antog Sveriges riksdag 11 nationella folkhälsomål i syfte att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos hela befolkningen. Den nationella folkhälsopolitiken med dessa 11 målområden, tillika bestämningsfaktorer och indikatorer, bidrar med vetenskapliga underlag och en är strukturell utgångspunkt för både Västra Götalandsregionens och kommunens folkhälsoarbete. I folkhälsoplanen för Färgelanda kommun konkretiseras de nationella folkhälsomålen genom det Hälsopolitiska rådets prioriteringar av målområden baserade på lokala förutsättningar och behov av folkhälsoinsatser, vilka nedan är markerade med fetstil. De nationella folkhälsomålen är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. De sex första målområdena handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand påverkas av opinionsbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som är faktorer som individen själv i hög grad påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. För att främja hälsa och förebygga ohälsa är det viktigt att bygga på det goda, det som är friskt och det är viktigt att folkhälsoarbetet inte bara genomsyrar varje nämnds tänkande, varje förvaltnings-, myndighets- och andra verksamhetsområdens agerande, utan också blir alla medborgares angelägenhet. 10 FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 20047
Välfärdsbokslut Välfärdsindex för 2007 Begreppet välfärd handlar om en samlad benämning av människors levnadsförhållanden. De framgångsfaktorer som är viktiga i sammanhanget kan lyftas fram med hjälp av nyckeltal/indikatorer, vilket är en komprimerad form av information som i det här fallet bygger på olika former av statistik. Vart fjärde år sammanställs ett Välfärdsbokslut (Vfb) för Färgelanda kommun, vars syfte är att dels belysa aktuella behovsområden när det gäller hälsofrämjande insatser och dels att vara ett styrinstrument som kompletterar det ekonomiska bokslutet. Detta som ett stöd för politiker och verksamhetsansvariga inför beslut om målformuleringar och verksamhetsinriktning, samt för att över tid se utvecklingen av välfärden och folkhälsan i kommunen. Diagrammet nedan ger med hjälp av indexerade nyckeltal en sammanfattande bild av en del av välfärdsbokslutets nyckeltal/indikatorer. Nyckeltalen för Färgelanda kommun jämförs i diagrammet med riket alternativt Västra Götalandsregionen (VGR), som har värdet 1 för samtliga indikatorer. De nyckeltal som för Färgelanda är bättre än i riket/vgr ur folkhälsosynpunkt har ett högre värde än 1 och ligger utanför den markerade ringen för riket/vgr. Omvänt gäller att värden som hamnar innanför denna ring tyder på en sämre nivå i Färgelanda jämfört med riket/vgr. Det är viktigt att ha i åtanke att i statistik som visar resultatet i en liten befolkningsgrupp så kan ett fåtal personer ge relativt stort utfall. Befolkningsantalet i Färgelanda kommun fortsätter att minska och 31 december 2007 var invånarantalet i Färgelanda kommun 6 770 personer, varav 48% kvinnor och 52% män. 8% har utländsk bakgrund och 4% är utländska medborgare. 21% av kommuninvånarna är under 18 år och 20,5% är över 65 år och resterande drygt 58% är därmed i åldersgruppen 18-64 år. Medelåldern är 43,4 år och medellivslängden för kvinnor var perioden 2001-2005 79,8 år och för männen 75,2 år. Ungefärlig medelålder vid första barnets födelse är 26 år för kvinnor och 31 år för män. FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2004 7 11
Kommunfullmäktige Resultat Kommunfullmäktige Belopp i tkr 2007 2006 2005 Budget (netto) 2 784 1135 919 Utfall 2 518 939 909 Resultat +266 +196 +10 Kommunfullmäktige - resultaträkning 2007 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter 2 - +2 Verksamhetens kostnader -2 520-2 784 +264 Avskrivningar - - - Verksamhetens nettokostnader -2 518-2 784 +266 Kommunbidrag 2 784 2 784 - Internräntekostnader - - - Resultat +266 0 +266 Mandatfördelning kommunfullmäktige Socialdemokraterna Centerpartiet Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna 12 mandat 10 mandat 4 mandat 4 mandat 2 mandat 2 mandat 1 mandat Politik är att vilja men också att välja. Kommunalpolitik handlar till stor del om att identifiera kommuninvånarnas behov och intressen i en viss beslutssituation, om att bedöma handlingsutrymmet och hitta de lösningar som bäst tillgodoser kommunens gemensamma utveckling på lång och kort sikt. Ekonomisk översikt Kommunfullmäktiges budget, som även inkluderar revisionen, för 2007 uppgick till 2 784 tkr. Resultatet för året ger ett överskott på +266 tkr. Överskottet för kommunfullmäktige bedöms ha två orsaker, dels har ingen tillfällig beredning arbetat under året dels har färre förtroendevalda än budgeterat deltagit i utbildningar. Några viktiga beslut 2007 Kommunen har sålt sin andel av Trestadsregionens Avfallsaktiebolag till Ragn Sells. Kommunen har fortsatt att ta emot flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige. 15 miljoner utöver budget har avsatts för investeringar i industrilokaler. Detta beslut har utgjort grunden för kommunens engagemang i att skapa förutsättningar för nya företagsetableringar i Björnhuset. En livsmedelspolicy har godkänts. Västra Götalandsregionen och kommunen har träffat ett nytt avtal om gemensamma folkhälsoinsatser. Avtalet gäller till och med år 2011. Under året har kommunfullmäktige haft 9 sammanträden. Närvaron har varit god med i genomsnitt 34 (av 35) beslutande vid varje sammanträde. Allmänheten har varit representerad med i genomsnitt 10 personer. Totalt antal mandat 35 mandat Revisionen Revisionen granskar årligen all verksamhet i kommunen och skall bedöma om nämnder, styrelser och bolag har tillräcklig styrning och kontroll över sin verksamhet och ekonomi. Under 2007 har revisionen granskat kommunens redovisning av semesterlöneskulden och hur budgetprocessen fungerat inom äldreomsorgen. Myndighetsnämnden Myndighetsnämnden är den kommunala nämnd som skall svara för kommunens myndighetsutövning. I nämndens uppdrag ingår t ex att fatta beslut om bygglov och lokala trafikföreskrifter, om försörjningsstöd och vård av barn och unga och omhändertagande. Uppdraget är hårt styrt av lagstiftning och andra regler. Överförmyndare Om någon på grund av sjukdom behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller behöver hjälp med sin ekonomi för sin egen del, kan domstol förordna en god man eller förvaltare. Tillsynen sköts av en överförmyndare. Valnämnd Nämndens uppdrag är att genomföra allmänna val. 12
Kommunstyrelsen Ekonomisk översikt Kommunstyrelsens överskott hänförs främst till försäljningen av TRAAB (Trestadsregionens avfalls AB), försäljningen gav ett överskott på 2,2 mnkr. Merparten av de övriga verksamheterna redovisar ett utfall i paritet med budget. Största positiva avvikelserna återfinns inom facklig tid +145 tkr vilket hänför sig till att Lärarförbundet inte har utnyttjat budgeterade timmar pga vakant ordförandepost. Underskotten hänförs främst till utbildningskostnader inom politiken och utvecklingkontoret. Projektet Färgelanda mat som resulterade i företagsetablering i Björnhuset har belagts med kostnader på 330 tkr merparten konsultkostnader, intäkter i motsvarande grad har bokats upp. Personal Verksamheten bedrivs med en begränsad personalstyrka, endast 6,25 årsarbetare. Sjukfrånvaron har varit låg cirka 1 procent i genomsnitt under året. Investeringar Årets investeringar uppgår till 50 tkr och utgörs av ergonomiska arbetsplatser. Måluppfyllnad Effektmålen för sektorn återfinns i marginalen. Framtiden Den demokratiska utvecklingen kommer i allt större utsträckning att påverka kommunen. För oss medför den förändrade åldersstrukturen två mycket tydliga utmaningar. Den första utmaningen: För kommunen ligger idag medelåldern nära och t o m över 50 år, en trend som kommer att hålla i sig ytterligare ett antal år. Denna utveckling förstärks ytterligare av en rad reformer som vidtagits från samhällets sida för att stimulera människor att vara kvar i arbetslivet längre, inte minst genom omläggning av pensionssystemet. Detta kommer att ställa krav på våra chefer att ha tillräcklig kunskap att organisera arbetet mot bakgrund av den allt äldre arbetskraftens varierande styrkor och svagheter. Denna utmaning är redan här och varar ytterligare ett antal år. Den andra utmaningen: Succesivt kommer antalet pensionsavgångar att bli alltfler. Problemet ligger i framförallt i att så många lämnar arbetslivet samtidigt. På vissa arbetsställen kommer antalet pensionsavgångar inom loppet om några få år att två- eller tredubblas. Detta ställer krav på förmåga att rekrytera nya medarbetare och samtidigt säkerställa en systematisk kunskap och erfarenhetsöverföring innan de äldre medarbetarna hinner gå i pension. Denna utmaning är ännu inte så påtaglig ännu men kommer att prägla kommunen inom en snar framtid. Den långsiktigt strategiska satsningen på att diversifiera kommunens näringslivsstruktur börjar ge resultat. Målet är fler företag och arbetstillfällen inom livsmedelsbranschen. Resultat Kommunstyrelsen Belopp i tkr 2007 2006 2005 Budget (netto) 7 452 6 551 5 637 Utfall 5 399 6 451 5 567 Resultat +2 053 +100 +70 Kommunstyrelse & Stab - resultaträkning 2007 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter 6 198 827 +5 375 Verksamhetens kostnader -11 431-8 103-3 328 Avskrivningar -149-154 +5 Verksamhetens nettokostnader -5 378-7 430 + 2 052 Kommunbidrag 7 452 7 452 - Internräntekostnader -21-22 +1 Resultat +2 053 0 +2 053 Effektmål Befolkningsutvecklingen skall vara positiv År 2010 skall kommunen ha minst 7000 invånare: (i1-3) 6 824 6 779 6 850 7 000 Kommentar: Scb siffror. Ett trendbrott kan konstateras i befolkningsutvecklingen, tidigare års större minskningar har stannat av. Målet för 2010 är nåbart. Vår organisation skall ha ett kompetent ledar- och medarbetarskap År 2010 skall andelen friska medarbetare vara minst 94 %:(i2) 89% 92% 91% 94% Kommentar: Siffrorna hämtade från PA-systemet. Insatserna i form av Häslosteget har fått avsedd effekt vilket ökningen av antalet friska medarbetare bekräftar. År 2010 skall andelen medarbetare som upplever sin arbetsmiljö som positiv vara minst 90%: (i2) - 86% 80% 90% Kommentar: Siffrorna hämtade från enkätundersökning. Undersökningen visar på att det stora flertalet medarbetare trivs på sin arbetsplats. Genom att aktivt arbeta med ledarskap och medarbetarskap under de kommande åren kommer målet för 2010 att nås. Stor vikt kommer att läggas vid att arbetsgrupperna får möjlighet till delaktighet och kan påverka sin arbetsmiljö. År 2010 skall andelen medarbetare som upplever att de har rätt kompetensnivå vara minst 90%: (i2) - 92% 80% 90% Kommentar: Siffrorna hämtade från enkätundersökning. Målet kommer revideras då undersökningen visar att det är för lågt satt. Man kan konstatera att den upplevda kompetensnivån hos kommunens anställda är hög. 13
Barnomsorg / Utbildning Ekonomisk översikt Resultat Barnomsorg / Utbildning Belopp i tkr 2007 2006 2005 Budget (netto) 119 114 118 436 115 927 Utfall 118 120 117 270 112 853 Resultat +994 +1 166 +3 074 Barnomsorg / Utbildning - resultat 2007 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter 8 761 6 548 +2 241 Verksamhetens kostnader -125 927-124 519-1 408 Avskrivningar -819-983 +164 Verksamhetens nettokostnader -117 984-118 954 +970 Kommunbidrag 119 114 119 114 0 Internräntekostnader -136-160 +24 Resultat +994 0 +994 Förskola och skolbarnomsorg Andel i procent 2007 2006 2005 Andel placerade barn 1-5 år i förhållande till efterfrågan 97 92 92 Andel årsarbetare med högskoleutbildning: -förskola i.u 42 43 -skolbarnomsorg i.u 75 54 Förskola: -antal placerade barn per årsarbetare 6,4 6,8 6,7 -antal heltidsbarn per årsarbetare 6,7 6,9 6,2 -kostnad per placerat barn (tkr) 83,7 79,3 76,3 Skolbarnomsorg: -antal inskrivna barn per årsarbetare 16,8 16,6 21,9 -kostnad per placerat barn (tkr) 37,0 40,6 32,9 Personal 2007 2006 2005 Antal årsarbetare 191,0 190,8 192,0 Andel personalkostnader i % av totala kostnader 55,6 53,0 52,7 Effektmål År 2010 skall minst 90 % av eleverna ha fullständigt slutbetyg efter skolår 9. (i1) 34% 34% 34% 34% Kommentar: Andelen föräldrar som svarade ofta var 48,5 % och alltid 48,5%. Svarsalternativet aldrig visade 0 % och sällan 3,5 % Barnomsorgen (förskola, familjedaghem, fritidshem) gav ett underskott på -437 tkr, vilket bland annat förklaras av att kommunen återbetalade ett statligt bidrag till förskolan på 372 tkr. Antal barn på fritidshemmen var lägre jämfört med budget och en anpassning av kostnaderna gjordes därefter. Detta gav ett överskott. Grundskolan gav ett underskott på -2 224 tkr. Allmänt sett har kommunen problem med att få ekonomin att gå ihop på grund av sviktande elevantal och ett stort antal skolenheter. De interkommunala ersättningarna till grannkommunerna översteg budget och extra köpta stödinsatser genomfördes. På Södra rektorsområdet gav ofördelaktiga klasstorlekar låg budget vilket innebar att kostnaderna inte kunde anpassas därefter. Dessutom avsattes resurser för internt utförda stödinsatser med cirka en årsarbetare i Ödeborg. En stor del av de anställda är organiserade i Lärarnas riksförbund (LR) och Lärarförbundet (LF). Avtalen medförde ett överskridande mot budget på cirka 0,5 % räknat på helår. Särskolan, d v s obligatorisk grundsärskola och gymnasiesärskola gav ett överskott på +177 tkr. Inom grundsärskolan köptes stödinsatser utöver budget och för gymnasiesärskolan blev antalet studerande elever färre än budgeterat vilket gav överskott både för interkommunala ersättningar (+462 tkr) och skolskjutsar (+158 tkr). Gymnasieskolan (inklusive IV-programmet) gav ett överskott på +1 320 tkr. Avvikelsen förklaras till största delen av lägre interkommunala ersättningar och skolskjutskostnader (+1 721 tkr), vilket i sin tur berodde på färre antalet elever än budgeterat. Dessutom ingick kostnader för IVelever i gymnasiebudgeten. På IV-programmet medförde hemtagning av 14 stycken elever tillkommande kostnader för lärartid (-399 tkr). Gemensam administration gav ett överskott på +1 988 tkr och det förklaras av att man erhöll överskotten från åren 2004-2005 med +794 tkr, senarelagda anställningar av lokala ledningsresurser med +802 tkr och ett överskott för de anställdas utbildning med +244 tkr. Personal Antalet årsarbetare år 2007 var 191,05 stycken, att jämföra med 2006 års siffra på 190,77, alltså en minskning med 1,72. År 2005 var antalet 192 årsarbetare. Antalet sjukfrånvarotimmar har minskat under året, från 4000 timmar i början på 2007 till 2500 timmar i december. Dock är sjukfrånvaron fortfarande högre inom sektorn än kommunen har som mål. Mycket av vår kompetensutveckling görs tillsammans med våra kollegor i V8-kommunerna. Där utbildar vi varje personalgrupp för sig med kollegor från de andra kommunerna, och rektorerna sammanställer tillsammans behovet av utbildning. Kostnaderna blir genom detta betydligt lägre eftersom att vi delar på dem. Genom HÄPO (Hälsopolitiska rådet) får vi förslag och även ekonomisk 14
Barnomsorg / Utbildning hjälp till många utbildningar inom dess verksamhetsområde och även Myndigheten för Skolutveckling erbjuder oss utbildningar. Investeringar Av investeringar på 965 tkr utgörs 393 tkr av IT- och datorinköp. På Norra rektorsområdet investerade man i inventarier såsom ljuddämpande bord, belysningar, filmduk och AV-hjälpmedel. Dessutom förnyade man maskinparken i slöjdsalar, vilket också gjordes i Södra rektorsområdet. På Valboskolan skedde en rejäl förnyelse av möbler och utrustning, bl a i tekniksal och grupprum samt anskaffning av material till NO-institutionen. Valbohöjds rektorsområde investerade i möbler, tekniska hjälpmedel, ljuddämpande bordsskivor och säkerhetsutrustning i slöjdsal. Måluppfyllnad Effektmålen för sektorn återfinns i marginalen. Framtiden Under år 2007 var barnomsorgen i princip kontinuerligt fullbelagd. Färska prognoser pekar på att en inflyttning förväntas ske till kommunen bland annat med anledning av företagsetableringar. Det kommer i så fall att medföra en ökad efterfrågan inom barnomsorgen. En planering måste starta för att lösa denna situation på bästa sätt. Ett antal nya reformer inom skolan väntar. Nytt betygssystem fr.o.m. skolår 6 innebär behov av kompetensutveckling. Gymnasiereform som bl.a. innebär frisök redan fr.o.m. hösten 2008 vilket innebär att våra elever kan tas emot som andrahandssökande i hela landet. Kostnaderna för detta är ännu inte överblickbara. Grundskola: År 2010 skall andelen elever som känner sig trygga i skolan vara minst 85 % (i1) 68% 85% 75% 85% År 2010 skall alla elever uppleva en trygg skola fri från mobbning eller annan kränkande behandling (i1) 83% 85% 90% 100% Under 2006-2007 har vi här redovisat andelen elever som svarat att de aldrig eller sällan utsatts för kränkande behandling. I och med den nya målformuleringen skall fortsättningsvis enbart redovisas andelen aldrig. Allmänna kommentarer till ovan tre nyckeltal: Nyckeltalen visar en positiv trend. Kommunens anställda arbetar kontinuerligt och långsiktigt med dessa frågor samt även normbildning bland elever. Av allt att döma ger det resultat på sikt. I ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan är elevernas inflytande en viktig komponent. År 2010 skall andelen elever som upplever att de ges möjligheter att vara med och bestämma om skolarbetet vara minst 50 % (i1) 33% 27% 40% 50% Kommentar: För angiven procentsats var svaren antingen ofta eller alltid. Därutöver tillkom att 41 % svarade ibland. Grundskola med förskoleklass Andel i procent 2007 2006 2005 Resultat nationella prov: svenska år 5 84 85 77 engelska år 5 80 82 75 matematik år 5 85 78 78 svenska, läsförtåelse år 9 93 92 83 svenska, uppsats år 9 96 99 85 engelska år 9 91 97 92 matematik år 9 96 82 81 Meritvärde*: år 8 173 167 160 år 9 204 198 191 Andel årsarbetare med pedagogisk utbildning 95 91 84 Antal lärare per 100 elever 8,8 7,8 8,3 Kostnad per elev (tkr) 85 88 98,1 * Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Gymnasieskola Andel i procent 2007 2006 2005 Andel grundskolelever med gymnasiebehörighet 89 93 89 Andel elever som fortsatt studierna efter 1 år i.u i.u 98 15
Äldreomsorg Resultat Äldreomsorg Belopp i tkr 2007 2006 2005 Budget (netto) 66 108 68 327 68 203 Utfall 66 504 70 025 69 243 Resultat -396-1 730-1 040 Äldreomsorg - resultat 2007 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter 15 232 14 652 +578 Verksamhetens kostnader -80 885-79 593-1 292 Avskrivningar -723-971 +248 Verksamhetens nettokostnader -66 378-65 912-466 Kommunbidrag 66 108 66 108 0 Internräntekostnader -126-196 +70 Resultat -396 0-396 Äldreomsorg 2007 2006 2005 Hemtjänst: -antal vårdtagare (december) 107 122 103 -antal beviljade timmar per år 29 514 30 919 34 631 Personal 2007 2006 2005 Antal årsarbetare 140,4 190,8 192,0 Andel personalkostnader i % av totala kostnader 71,1 53,0 52,7 Ekonomisk översikt Sektorns nettokostnader uppgick till 66 504 tkr för år 2007. Resultatet för året ger ett underskott på -396 tkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på 0,6 %. Större ekonomiska avvikelser under året presenteras nedan: Områdeskontor + 748 tkr p g a två vakanta chefstjänster. Särskilt boende -1736 tkr, varav 805 tkr är gammalt underskott. Lärkans avveckling som särskilt boende uppgår till 750 tkr. Att planerat stängningsdatum gick att tidigarelägga tack vare en väl fungerande process medförde dock förlorade intäkter av hyra, mat och vårdavgifter. Den beläggning vi förväntat oss på det nya seniorboendet uteblev och de första hyresgästerna anlände först under november månad. Avdelningen Syrenen på Lillågården 361 tkr p g a att enheten budgeterats som hemtjänstboende men i praktiken har samma vårdtyngd som övriga enheter. Personalkostnader 260 och intäkter för kost felbudgeterade 140 tkr. Hemtjänst och bemanning tillsammans + 116 tkr. Omfattningen på bemanningen har varit lägre än budgeterat, vilket innebär både lägre kostnader och intäkter. Totalt är det +275 tkr på personal och 100 tkr på intäkterna. Tack vare ett projektbidrag har ett projekt med anhörigstödjare kunnat genomföras. Hemsjukvården + 132 tkr, lägre kostnader än beräknat på inkontinensartiklar, samt 50 % högre personalstat, vilket gjort att vikarier ej behövs under året. Rehabiliteringsverksamheten + 132 tkr p.g.a. ej ersatta vakanser under året. Kontot för medicinskt färdigbehandlade har ej utnyttjats under året tack vare att vi kunnat ta hem alla vårdtagare inom föreskriven tid, + 55 tkr. Bostadsanpassningar + 120 tkr, beroende på att alla beslutade anpassningar ej är utförda och betalda under året. Att både kostnader och intäkter överstiger budget beror bl a på att kommunen får projektpengar från t ex Socialstyrelsen, vilka ej varit kända när budgeten upprättades. Kommunrehab 2007 2006 2005 Personer som utbildats i förlyttnings teknik och arbetstekniska hjälpmedel 40 54 161 Utdelade hjälpmedel 774 840 793 Beslutade bostadsanpassningar 27 38 47 Personal Totala antalet tjänster inom äldreomsorgen är 140,4. Personalstat inom hemtjänsten har under året inte räckt till vad det gäller antal biståndsbedömda timmar framförallt i hemtjänst Norr. Detta har lösts genom bemanningsenheten. Under året har en assistent anställts för att ta emot sjukanmälningar och tillsätta alla timvikarier inom ÄO. Avdelning Lärkan har stängts under året och personalen där har omplacerats enligt egna önskemål på andra särskilda boenden. Ett beslut om att stänga Linden fattades också under 2007. Ett led i beslutet är att avd. Eken skall ändras till demensavdelning. Under senare delen av året har det konstant funnits 4-6 tomplatser på kommunens särskilda boenden. En överblick av fördelningen mellan antalet ordinarie/somatiska platser kontra demensplatser visar att behovet av demensplatser stadigt ökar och i något snabbare takt än tidigare beräknat. Den sovande jouren har tagits bort från Tallbacken och ersatts med utökat stöd från Nattpatrullen. Lillågårdens personalstat har ändrat struktur för 16
Äldreomsorg att få en jämnare fördelning mellan enheterna, dessutom gjordes en utökning med 25 % på Syrenen. Håvesten B har under året haft en i stort sätt oförändrad personalstat. Kommunrehab har under året hyrt ut sjukgymnasten 40 % till primärvården. Detta har inneburit att utvecklingsområden för Kommunrehab har fått stå tillbaka. Totalt har sjukfrånvaron inom sektorn minskat till 8,15 %. Ohälsotalen har varierat inom sektorn. Lillågården, Håvesten B samt centrala området är de områden som visar ohälsotal under kommunens mål på 6 %. Resterande områden hamnar dock över detta mål. Det arbetas aktivt inom alla områden i syfte att sänka sjukfrånvaron. Vad som bör beaktas är attt risken för sjukdom ökar vid stigande ålder och genomsnitts åldern bland omvårdnadspersonalen är hög. Investeringar Årets investeringar på 1 199 tkr utgörs av inventarier och datorinvesteringar. Den största posten av investeringarna utgörs av äldreomsorgssystemet 797 tkr. Till särskilda boendena har investerats i 13 nya sängar, hjälpmedel och inventarier. Hemtjänsten investerar fortlöpande i nya larm. Måluppfyllnad Sektorn effektmål redovisas i marginalen. Framtiden Inom Äldreomsorgen ser vi många utvecklingsområden som bland annat beskrivs i förslaget till ÄO plan. Vi ser många möjligheter inom områden som hemrehabilitering, utökad dagverksamhet och en uppsökande verksamhet hos våra äldre. Vi känner också att det i framtiden är viktigt att fokusera på ohälsotalen hos personalgrupperna genom ett ökat samarbete med företagshälsovården. Vi ser det som viktigt att noggrant följa rehabiliteringsprocessen och fortsätta dokumentera rehabutredningar även om lagstadgat krav är borttaget. Struktur utredningen pekar på behovet av ett demenscentrum och en högre personaltäthet än dagens befintliga. I grunden är vi positiva till tanken med en resursfördelningsmodell, men vi ser problem om nuvarande beräkningsgrunder skall vara detsamma. Kvalitets och lagkrav blir allt svårare att klara med en allt lägre bemanning. Justeringar utifrån anpassningar till verkligheten och lagkrav behöver göras. Effektmål Bemötande Andel personer som är nöjda eller mer än nöjda med personalens bemötande skall vara 100 %: (i1) 42% 100% 100% 100% Kommentar: Målet för 2010 är redan uppfyllt. Trygghet Våra vårdtagare skall känna sig trygga med att genomförda insatser överensstämmer med biståndsbedömningen samt att personalen känner till dessa. År 2010 skall andelen vårdtagare som är nöjda/ mycket nöjda med hur väl personalen vet vad de behöver hjälp med vara minst 62%: (i1) 42% 100% 100% 100% Kommentar: Målet för 2010 är redan uppfyllt. Omvårdnadens/vårdens omfattning År 2010 skall andelen personer som erbjuds utomhusvistelse minst 1 gång/vecka vara minst 90%: (i1) 42% 100% 100% 100% Kommentar: En diskussion kommer att tas upp angående frågeformuleringar i brukarenkäten 17
Individ och familjeomsorg / LSS Resultat IFO & LSS Belopp i tkr 2007 2006 2005 Budget (netto) 24 599 20 774 20 719 Utfall 26 501 23 066 22 308 Resultat -1 902-2 292-1 589 IFO & LSS - resultat 2007 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter 4 818 4 934-116 Verksamhetens kostnader -31 165-29 299-1 866 Avskrivningar -135-195 +60 Verksamhetens nettokostnader -26 482-24 560-1 922 Kommunbidrag 24 599 24 599 0 Internräntekostnader -19-39 +20 Resultat -1 902 0-1 902 Personal 2007 2006 2005 Antal årsarbetare 38,6 Andel personalkostnader i % av totala kostnader 54,8 Individ- och familjeomsorg 2007 2006 2005 Antal anmälningar 139 84 79 Ekonomiskt bistånd i tkr 2 126 3 049 3 358 Vårdinsatser barn och ungdom: -antal vårddagar i familjehem 3 107 3 498 3 740 -antal vårddagar på institution 432 705 327 -antal familjehemsplacerade barn 10 10 10 Vårdinsatser missbrukarvård: -antal vårddagar på institution i.u 284 - LSS / LASS 2007 2006 2005 Invånare med insats enligt LSS/LASS 40 39 33 Antal insatser 69 63 55 Antal insatser exkl. dagcenter/boende 46 41 40 Bruttokostnad per insats, tkr 231 215 220 Ekonomisk översikt Sektorns nettokostnader uppgick till 26 501 tkr för år 2007. Resultatet för året ger ett underskott på -1 902 tkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på 7,7%. De större avvikelserna för året är: Psykiatri + 416 tkr Under större delen av året har vi haft en vakant skötersketjänst. Det har påverkat kostnaderna positivt. En placerad vårdtagare har under året avlidit vilket minskat våra kostnader för institutionsvård inom psykiatrin. IFO-kontor + 231 tkr Vi har under året haft två långtidssjukskrivningar vilket har reducerat personalkostnaderna. Institutionsvård vuxna 235 tkr. Antal placeringsdagar för vuxna har ökat. Familjehemsvård - 592 tkr. Kostnaden för familjehemsplacerade barn har ökat marginellt. Däremot har kostnaden för vuxna placerade i familjehem ökat. Ekonomiskt bistånd 748 tkr Förändringar i A-kassan och striktare bedömning av försäkringskassan har medfört ökade socialbidragskostnader. Boende enligt LSS 168 tkr Varav -132 tkr består av gammalt underskott, årets verksamhet har ett underskott på -36 tkr. Övriga insatser LSS 340 tkr. Nya ärenden avseende köpta platser i annan kommun. LASS - 459 tkr Intäktsavvikelse på 405 tkr p ga förändringar i ärenden. Kostnaden för de 20 första vårdtimmarna har ett underskott på 118 tkr, samt kostnader för journätter som inte ersätts av försäkringskassan. Utökat behov av personlig assistans till svårt sjuk brukare. Personal Individ och familjeomsorg har en IFO-chef, sex socialsekreterare, två familjebehandlare, tre behandlingsassistenter och en psykiatrisköterska på 75 %.Totalt arbetar 12,75 årsarbetare i verksamheten. En vakant skötersketjänst har tillsatts under året. LSS har 2 chefer med uppdelade verksamhetsområden, 6 omvårdare gruppbostaden, 4 habiliteringsassistenter serviceboendet, 3 grupphandledare daglig verksamhet, 13 personliga assistenter, 3 personal korttids samt ett antal timanställda som ledsagare och avlösare. Totalt 25,85 årsarbetare. Under hösten har övertalighet uppstått 100% personlig assistent. Sjukfrånvaron inom IFO har minskat något under året men har präglats av 3 långtidssjukfrånvaro varav två återkom i slutet av året och en fortsatte att vara långtidssjukskriven halvtid in på 2008. LSS en långtidssjukfrånvaro 50 % under hela året, total sjukfrånvaro 4,75 % Kompetensutbildning inom sektorn: IFO: Under året har verksamheten sökt pengar från länsstyrelsen och fått medel för att lära sig en kartläggningsmetod kallad ASI. Alla medarbetare har gått en fyra dagars utbildning i motiverande samtal samt fyra handläggare som arbetar med barn och ungdom har börjat processen med att arbeta enligt BBiC (Barnens Behov i Centrum) vilket under hösten 18