Länsstyrelsen Östergötlands arbete www.hedersfortryck.se www.dinarattigheter.se Ett liv fritt från våld, förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är en rättighetsfråga. petra.blomandersson@norrkoping.se
Samordnaruppdraget Konsultativ grupp Hedersrelaterat våld och förtryck Könsstympningsuppdrag Barn- och tvångsäktenskap kartläggning Barn som har bevittnat, varit utsatta för våld Barn och elever med skyddade personuppgifter
Vägledning för arbetet mot könsstympning av flickor och kvinnor Nationellt Kompetensteam Ta fram information till barn och unga kring ny lagstiftning Föräldrastöd Förebyggande arbete Motverka hedersrelaterat förtryck och våld och Individ att unga blir gifta mot sin vilja Vägledningen Utbildnings Våga göra uppdrag, skillnad, sex information till pilotkommuner unga, myndighetsnätverk Nationellt uppdrag, fördela projektmedel Kompotten Det handlar om kärlek, nationell webbplats
REGERINGENS DEFINITION AV HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Utgångspunkten för arbetet är regeringens definition av hedersrelaterat våld och förtryck. Definitionen lyder: Hedersrelaterat våld och förtryck liksom mäns våld mot kvinnor generellt, har sin grund i kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet. I hederstänkandet står föreställningar om oskuld och kyskhet i fokus och familjens rykte och anseende ses som avhängigt flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Kontrollen kan sträcka sig från begränsningar i vardagen som rör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb, giftermål och skilsmässa. Det är inte ovanligt att kontrollen utvecklas till hot om våld och våld och ibland dödligt våld. Pojkar samt homosexuella, bisexuella och personer med könsöverskridande identitet och uttryck kan också drabbas. (Reg. skr. 2007/08:39 s 12-13)
Mäns våld mot kvinnor - Individuellt - Fördömande - Kvinnor (barn) - Direkt (kortare planering) - Makt/kontroll - Psykiskt/fysiskt - Hoppet - Skuld/Skam - Rädsla - Ånger? Hedersrelaterat våld - Kollektivt - Acceptans/Krav - Kvinnor - Barn - Pojkar/Män - Planerat - Kvinnor kan också vara gärningsmän - Makt/kontroll - Psykiskt/fysiskt - Hoppet - Skuld/Skam - Rädsla - Ånger?
Hemmet kollektivet kollektivets rättigheter/behov lydnad kontroll av flickans/pojkens, tankar, känslor, kropp, sexualitet Ensamhet Splittrad Frustration Fakta Känsla Vem är jag? Mellanförskap Skolan/samhället individen individens rätt kritiskt tänkande rätten till din kropp/känslor/tankar/sexualitet Få utrymme att reflektera över sin egen identitet tillsammnas med någon vuxen Osäkerhet Konsekvenser Större säkerhet
Pojkar Dubbla roller Representerar familjen utåt Kontrollera systrar/kusiner Gifta sig med en oskuld Föra släkten vidare Mer att förlora vid en brytning Förlorar status/ställning/makt Studiematerial: Stjärnlösa nätter, dvd, material för att starta en process (Länsstyrelsen Östergötland, RPS, samarbete med övriga länsstyrelser.
Hedersvåld och förtryck
Akut Hjälp Ogillar systemet men vet inte vad dom ska göra Accepterar de förväntningar som finns, protesterar inte Oskuld och kyskhet
Vår utmaning handlar om att barn och unga upplever detta i mötet med myndigheter. Jag är din ångest. Melissa Delir
Helt plötsligt skulle jag fatta en massa beslut om saker jag inte hade en aning om och dessutom hade jag aldrig tidigare fått vara delaktig i något som rörde min person
Skolan behöver ge tydliga signaler om att hedersrelaterat våld är en form av förtryck som inte accepteras. Det är därför viktigt att skolan: Har fungerande rutiner i en handlingsplan som all personal vid skolan känner till. Rutinerna ska röra både förebyggande arbete, akuta insatser och uppföljning. Har rutiner för scenarier som att en elev inte kommer tillbaka efter ett lov, att elever inte får delta i all undervisning och att en elev riskerar att bli eller är könsstympad. Ger tydlig information och undervisning om demokratiska och mänskliga rättigheter som ett verktyg för att motverka förtryck och brott som sker i hederns namn. Aktivt arbetar för att påverka alla pojkars attityder om mänskliga rättigheter, jämställdhet och kvinnors rättigheter. Ger alla flickor och pojkar konkret information om rätten att bestämma över sina liv samt om samhällets stöd i olika former. Se till att barnkonventionen blir kopplad till elevernas verklighet och vara tydlig med att informera var man kan söka hjälp utanför skolans arena om man har problem, t.ex. myndigheter, frivilligorganisationer samt hjälptelefoner och -chattar för barn och ungdomar. Tydligt visar på individens rätt till sin sexualitet och val av partner oavsett sexuell läggning. Idag finns det stödtelefoner som arbetar enbart med denna fråga. Det är viktigt att alla elever får information om dessa. Stärker flickors och unga kvinnors självförtroende och mod att försvara sina mänskliga rättigheter. Samverkar med andra verksamheter och föreningar i det förebyggande arbetet.
Viktiga observationspunkter kan vara: Får hon delta i all undervisning, inklusive idrott och sex och samlevnad? Får hon vara med på skolresor och lägerskolor? Finns det ett krav på att hon ska ta ett stort ansvar för hemarbete och småsyskon? Måste hon ljuga om pojkvän/flickvän, vilka hon umgås med, fritidsvanor och dylikt? Hur ser hennes studiemotivation och koncentration ut över tid? Är hon tidvis (oförklarligt) ledsen, orolig eller uppgiven? Uppvisar hon psykosomatiska symptom (till exempel huvudvärk eller magont)? Har hon sömnsvårigheter? Begränsas hon i sitt privatliv (kontroll av mobiltelefon, dagbok, kläder, väskor osv.)? Är hon utsatt för någon form av bevakning, till exempel från en bror på skolan? Verkar hon oförklarligt rädd för något/någon? Talar hon om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Talar hon om att förlova sig eller gifta sig trots att hon är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som hon rimligen inte kan känna särskilt väl?
Kompletterande frågor kring HRV och KS. SKOLA OCH ARBETSMILJÖ 1. Hur trivs du i skolan? 2. Har du kamrater i skolan? 3. Har du någon vuxen att vända dig till? 4. Kan du koncentrera dig på lektionerna? Om inte, vad tror du det kan bero på? 5. Får du följa med på skolans utflykter/skolresor? Om inte vad tror du det beror på? 6. Får du följa med på skolans läger med övernattning? Om inte vad tror du det beror på? HEM OCH FRITID 10. Deltar du i någon form av fritidsaktivitet ex. idrott? Om inte, vad tror du det beror på? 11. Har du kamrater på fritiden? 12. Brukar du hjälpa till hemma? 13. Har du många regler hemma du måste följa? 14, Vad kan hända om du ej följer dessa? 15. Har du blivit hotad eller slagen? 16. Vad måste du göra som du inte vill? 17. Vad vill du göra som du inte får? FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA 18. Har du de senaste tre månaderna haft besvär av huvudvärk, magont, ont i axlarna? Om ja, vad tror du det beror på? 19. Har du menstruationsbesvär? Urinvägsbesvär? Kissar du ofta? Är du hård i magen? 20. Jag vet att det finns flickor från ditt hemland som utsätts för könsstympning, vet du vad könsstympning är? Har du varit utsatt för könsstympning? kvinnlig omskärelse, opererad i underlivet, klippt, som traditionen bjuder Om ja, har du besvär? KOST, SÖMN OCH FYSISK AKTIVITET 7. Kost, hur äter du? 8. Sömn, hur sover du? 9. Deltar du aktivt på lektionerna i idrott och hälsa? Om inte, vad tror du det bero på? FRAMTID 21. Hur ser dina tankar om framtiden ut
140 miljoner flickor och kvinnor lever nu med könsstympning. (WHO 2010) 2 miljoner stympas varje år i åldrarna 4-11 år. (UNICEF 2014) Drygt 15% av dessa har genomgått Infibulation/faraoniska. Ca 98 % av de somaliska flickorna är könsstympade. Kvinnlig könsstympning förekommer i stor utsträckning i Afrika, men är också vanligt förekommande i en del länder i Mellanöstern. Det förekommer även i Indonesien, Indien, Sri Lanka och Malaysia. 38 000 flickor och kvinnor kan vara könsstympade i Sverige idag enligt Socialstyrelsens. Av dessa är cirka 7000 flickor under 18 år. Endast baserat på flickor och kvinnor med ursprung i Afrika. Ex. Egypten och Irak ingår inte och beräkningen omfattar enbart länder där minst 50 % är könsstympade.
UNICEF 2013
Sverige var det första landet i Europa som lagstiftade mot KS. Sedan 1 juli 1982 är KS enligt lag förbjudet i Sverige. - Syftet med lagen är att förhindra att flickor som bor i Sverige blir utsatta för KS. 1998 gjordes två ändringar: - bytte ut omskärelse till könsstympning. - ny lagparagraf som innebär att en person kan dömas för brott mot KS lagen även om brottet skett utanför Sverige och/eller i ett land där det är lagligt att utföra KS. Två fällande domar 2006
Faraoniska/ infibulation När det gäller långsiktiga medicinska komplikationer finns det skillnader beroende på hur omfattande ingreppet är. Generella omedelbara konsekvenser av könsstympning av flickor är bl.a. smärta och psykologisk konsekvenser, blödning som kan leda till blödningschock och död, infektioner, benbrott som följd av att flickan hålls fast och skador på närliggande vävnader. Kan även leda till infertilitet, cystor, fistlar, kroniska virusinfektioner, psykologiska besvär, problem i samband med förlossning, förlossningsrädsla etc.
Varför könsstympas flickor? Kan annars uppfattas som oren, lösaktig och översexualiserad För att behålla oskulden Garanti för giftermål Oomskurna flickor är inte attraktiva på äktenskapsmarknaden För att bli socialt accepterad Stängt underliv = rent och vackert Ökar fruktsamheten Som preventivmedel Ett nödvändigt steg för att bli vuxen Socialt tryck
Exempel på tecken och symptom: Trauma Springer ut och in i klassrummet (pga. kan inte sitta för länge, klåda) Söker hjälp återkommande hos skolsköterska Tar lång tid att kissa samt kan svida (går flera gånger på toaletten, kissar inte klart) Svåra menssmärtor Systematisk frånvaro från skolan Infektioner i underlivet Klåda i underlivet (flickor försöker få in antibakteriell salva) Återkommande urinvägsinfektioner Dricker inget under hela skoldagen, vill slippa att gå på toaletten, istället huvudvärk Ärr stramar svårt med vissa övningar på gymnastiken Är inte med på viss undervisning Vill inte duscha med andra tjejer Samtala kring HRV, KS, barn- och tvångsäktenskap. Får inte följa med på lägerskola/aktiviteter (Ex. Hagagymnasiet)
Könsstympning utifrån ett hedersperspektiv Du måste omskäras för att inte skämmas, för att inte skada familjens heder. Oskulden måste skyddas för familjens ära. Om din dotter inte är könsstympad är hon inte ren. Därför måste du, även om du inte vill, för familjens skull.
att arbeta med könsstympning har varit som att bygga vägen samtidigt som vi går på den. Tidigare har jag haft svårt att ställa frågan eftersom jag inte har vetat var jag ska göra av svaret. Skolsköterska i Norrköping
SAMVERKAN KRING HEDER OCH KÖNSSTYMPNING Utbildningskontoret Öppna förskolan Förskolan Grund/ gymnasieskolan Komvux/ Sfi Socialtjänsten Socialtjänsten träffar eleven vid några tillfällen, klargörande samtal. Stöttar förskola/ skola i samtal med VH Landstinget FMC BMM (info till VH, tydlig journalanteckning till BVC) BVC (förslag 18 mån, info VH 4 år, tydlig journalanteckning till skolsköterska) VC Barnkliniken Kvinnokliniken (gynekolog, ev öppnande) Ungdomshälsan (barnmorska, kurator, psykolog) Barnhälsan BUP (samtalskontakt) Vaccination utlandsresor Habilitering V&O? Östgötamodellen- samrådsmöten, alt barnahus Polis Åklagare
Gymnasiearbete 2015 Webbsida gymnasiearbete Arlanda gymnasium
Pedagoger inom förskola, grundskola, gymnasium, komvux och Sfi ska lyfta in frågor kring barnkonventionen, mänskliga rättigheter, rätten till sin egen kropp, övergrepp, våld, KS etc. i den ordinarie undervisningen. Skolsköterskor och kuratorer arbetar med grupper Skolpersonalen måste uppmärksamma flickorna för att sedan få stöd från EHT EHT- rektors ansvar Hälsoblankett Hälsosamtal Skola-socialtjänst ( klargörande samtal, samtal med VH utlandsresa) Föräldramöten (bjuder in socialtjänst) Öppna förskolan- BVC Sjuksköterskor från vårdcentralen har återkommande träffar på Komvux, Sfi och språkintroduktion.
Jag har en tjej här hos mig som har stora besvär av sin könsstympning. Hon har börjat fundera på att få hjälp efter de många samtal vi har haft om detta. Bra att upplysning väcker frågor och tankar, men hon är ändå orolig över vad mamma säger/tycker. Hur går jag till väga för att hjälpa henne? Hon har pratat med sin mamma som vill att flickan väntar några år till. Vi har fått förklaring till hennes "häftiga humör" under mensperioden, då smärtan får utlopp på detta sätt. Tack för din hjälp! Kan flickan få hjälp utan mammans vetskap? Skolsköterska
Flicka utsatt för könsstympning Personal i skolan/ elevhälsan Socialtjäns t/polis Barnklinik/ kvinnoklinik Medicinska delen av elevhälsan Vårdcentral FMC UMO
En flicka har haft kontakt med ungdomshälsan. Är enligt traditionen könsstympad och ihopsydd. Hon berättar att man tagit bort klitoris och lite till. Har ibland besvärligt vid menstruation och har mycket ont. Det tar längre tid att kissa, men det fungerar ändå ganska bra enligt henne själv. Har fått smärtstillande tabletter att ta vid behov från ungdomshälsan, men vill inte i nuläget ha hjälp med att öppna underlivet. Det vill hon vänta med. Har en väninna som nyligen har fått tvillingar som också är omskuren och verkar insatt i risker osv. Hon vill vänta med att öppna tills hon träffat sin blivande man och om han tycker att det är ok i sådana fall öppna, men inte tidigare för att kunna visa att hon ej har varit med någon annan man. Det är viktigt att hon kan bevisa att hon är oskuld, hon är annars rädd för vad som kan hända. Hur skulle du hantera detta? Ge förslag på åtgärder/lösningar! Hur resonerar du utifrån ett hedersperspektiv?
Förebyggande arbete mot könsstympning BMM Medicinska delen av elevhälsan Förlossning BVC Socialtjänst Polis
Female genital mutilation (FGM). Female genital mutilation (FGM) is illegal in Sweden. It is also illegal to support or in any way assist in performing female genital mutilation. The maximum sentence for carrying out FGM or helping it to take place is 10 years in prison according to Law (1982:316). The scale for imprisonment starts at 2 years in prison. FGM is any procedure that is designed to alter or injure a girl s (or woman`s) genital organs for non-medical reasons. FGM procedures can cause: Severe bleeding Infections Problems urinating Problems with menstruating and menstrual congestion Cysts Complications in childbirth and increased risk of newborn deaths Infertility Death If you know someone at risk you are obligated to contact the Police or the Social Services.
Kvinnlig könsstympning i primärvården Tips och råd: - Visa respekt och ödmjukhet vid samtal om könsstympning. - Använd inte ordet könsstympning mot patienten utan säg omskärelse, har du gjort traditionen? eller har du gjort något ingrepp i underlivet? - Använd professionell tolkanvändning (kvinnlig), eventuellt telefontolk vilket ökar anonymiteten. - Viktigt att dokumentera och diagnossätta; ICD10 Z917. - Tänk på anmälningsplikten till socialtjänsten som skydd för patienten (<18 år). Dokumentation: - Vad har föranlett besöket? - Medicinsk och social anamnes om hon är född i Sverige eller när hon anlänt. - Ålder när könsstympningen utfördes, vilken typ av ingrepp som skett samt en noggrann beskrivning av könsorganets utseende. - Hur kvinnan upplevde ingreppet och nuvarande inställning till könsstympning. - Akuta/sena komplikationer med hänseende till könsstympning. - Undersökningsfynd med hänsyn till kvinnans besvär bedömning, åtgärd, behandling. - Att information om svensk lagstiftning getts.
Diagnossättning: Vid diagnossättning är det viktigt att tänka på att det besvär som kvinnan/flickan söker för ska vara huvuddiagnos. Man får aldrig registrera koden om könsstympning som en ren upplysning om att patienten är könsstympad. Det finns ingen kod för könsstympning i ICD10 prim utan det är Z917 från ICD10 som ska användas. Åtgärd: Hänvisa patienten direkt till KK alternativt boka läkartid för remissförfarande. Om patienten är minderårig och ännu inte kommit in i puberteten, ska man remittera till barnkliniken. Vid behov av samtalskontakt, vanliga rutiner för psykolog på VC eller remiss till ungdomsmottagningen.
Synliggör, förebygg och vidta åtgärder frågor som vi ställde inom våra egna myndigheter, men även mellan oss Synliggöra problematiken Kartlägg (Hur många ärenden finns inom skola/socialtjänst/landsting)? Ser ni alla som behöver stöd och skydd? Ställ frågor/lyssna/ge stöd/anmäl/agera Förebygga Vilka förebyggande insatser har ni för barn, unga och föräldrar? Har ni rätt metoder och arbetssätt? För alla målgrupper? Saknas något? Vidta åtgärder till stöd, och skydd Utred, tillsätt insatser, skydda, följ upp
Skapa en lokal samverkansrutin: Vilka resurspersoner på skolan ska engageras när flickan eller pojken bedöms vara utsatt för brott? Vilka är kontaktpersoner inom socialtjänsten? Vilka är kontaktpersoner inom landstinget? Vilka poliser ska kontaktas i sådana här ärenden? Hur ska samarbetsmönstret och kontaktutbytet ske mellan skola, socialtjänst och polis? Samverkan i Norrköpings kommun: Konsultativ grupp, socialkontoret, utbildningskontoret, landsting och polis vid behov (erbjuder konsultationstider varannan vecka) Arbetsgrupp, socialkontoret, utbildningskontoret, landsting, polis, åklagare och länsstyrelsen (rutiner, föreläsningar, dilemman etc.) Myndighetsnätverk, ovanstående samt migrationsverket, kriminalvården och frivården (2 ggr per år)
Diskussionsfrågor om heder och könsstympning Hur kan vi arbeta för att identifiera flickor och pojkar som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck eller som redan är utsatta? Hur kan vi arbeta för att identifiera flickor som riskerar att könsstympas eller som redan har utsatts för könsstympning? Hur kan vi arbeta för att identifiera eventuella syskon som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck eller som redan är utsatta? Hur kan vi arbeta för att identifiera eventuella syskon som riskerar att könsstympas eller som redan har utsatts för könsstympning? Hur kan vi förhålla oss till vårdnadshavare i ärenden rörande könsstympning och hedersrelaterat våld och förtryck? Finns det situationer som kan innebära risker för den som riskerar att utsättas eller den som utsatts? Hur kan vi informera att könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudet enligt svensk lagstiftning, om konsekvenser av könsstympning samt att utsatta flickor har rätt till vård och stöd? Hur kan vi arbeta för att involvera pojkar i ett attitydförändrande arbete? Hur kan vi arbeta strukturellt och långsiktigt med frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck samt könsstympning?
När det fungerar bra Viktigt och prioriterat område (nämnd-chef-soc. sekr.) Kompetens/erfarenhet/utbildning/kvalitet Särskilda verksamheter/personer Klara rutiner Helhetssyn Aktivt arbete - Struktur Identifierar och ställer frågor Utreder våldsutsattas situation och behov Analys och bedömning utifrån utsattas behov Riskbedömning görs Beviljar bistånd och följer upp - Bra dokumentation Barns behov i fokus barn utreds och får adekvat stöd Samverkan internt och externt fungerar IVO slutrapport 2014- Nationell tillsyn
När kom hon till Sverige? Har hon yngre systrar? Vet du om de planerar någon resa utomlands? Vet du (om det finns yngre systrar) om de är könsstympade? Ser även att denna flicka blir utsatt utifrån ett hedersperspektiv, ex hur ser hennes fritid ut, familjesituation, är hon kontrollerad av familjen? Hur möter vi upp de äldre flickornas utsatthet, KS kopplat till heder. Flickorna pratar om bortgifte.
Informationsfilmer - könsstympning av flickor och kvinnor Informationsfilm könsstympning till unga Informationsfilm könsstympning till yrkesverksamma Informationsfilm könsstympning till vårdnadshavare
Informationsfilmer lagstiftning tvångsäktenskap Informationsfilm lagstiftning tvångsäktenskap till unga Informationsfilm lagstiftning tvångsäktenskap till yrkesverksamma
Våga göra skillnad - En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja. Metodstöd - hur kan myndigheter och organisationer stödja varandra för att möta individer utsatta för hedersrelaterat våld? Man vill ju finnas - En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Våld i hederns namn - handbok för skola och socialtjänst om skyldigheten att se och hjälpa utsatta. Du är född till att göra skillnad - ett självstärkande material, som även riktar sig till yrkesverksamma för att få en djupare förståelse. De stympade barnen - en bilaga som bygger på Norrköpings Tidningars artikelserien De stympade barnen. Våga stå kvar! - En mindre kommuns erfarenheter av ett framgångsrikt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ung och fri eller? Ett studiematerial för unga om rätten att själv välja sitt liv. Att utveckla en handlingsplan i skolan - ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld.
Handlingsplan förskolan - Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter inom förskolan. Våga se - En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade Handlingsplan grundskolan - Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom grundskolan Vi måste våga se - en informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor Handlingsplan gymnasium/vuxenutbildning/sfi - Handlingsplan för elever med skyddade personuppgifter inom gymnasium och vuxenutbildning inklusive SFI. Mognad och livsutrymme - En vägledning för skydd, stöd och rehabilitering av unga som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och/eller som riskerar att bli gifta mot sin vilja eller som har blivit gifta mot sin vilja.
Nationella Kompetensteamet 010-223 57 60 kl. 09.00-16.00 Råd och stöd till myndigheter, frivilligorganisationer Avidentifierade Ärendehanteringssystem, underlag till utveckling Unga som ringer, stöd vid hänvisning Stöd av varandra i kompetensteamet Delaktiga i utbildningar Utvecklingsarbete
Källhänvisning och bilder 1)Female Genital Mutilation/Cutting: What might the future hold? (UNICEF, juli 2014) 2)Amnesty 3)WHO 4)Länsstyrelsen Östergötland 5)Youtube