brinner för medborgarna

DÄRFÖR ÄR OHÄLSAN STÖRRE BLAND INVANDRARE DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 1 18 januari 2006 tidningen för dig I Försäkringskassan Resultatdialogen HUR GÅR DET FÖR VÄSTER BOTTEN? HALMSTAD RUSTAR MOT VÅLDET Inger Efraimsson brinner för medborgarna

På god väg in i 2006! Vi har avtal med landets alla försäkringskassor så väl mött på Rygginstituten... Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: 0920-26 85 50, Fax: 0920-26 76 35 E-mail: lulea@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: 060-64 73 00, Fax: 060-64 73 01 E-mail: sundsvall@rygginstitutet.se Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: 08-54 43 11 10, Fax: 08-54 43 11 11 E-mail: vaxholm@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: 0470-70 74 40, Fax: 0470-70 74 30 E-mail: vaxjo@rygginstitutet.se Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. rygg- och nackbesvär stressrelaterade besvär whiplashskador försäkringsmedicinska utredningar arbetslivsinriktade utredningar Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: 060-64 73 13, Fax: 060-64 73 01 E-mail: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se Apartado 192, ES-29600 Marbella Tel: 0034-952 77 05 83 Fax: 0034-952 82 75 40 E-mail: centroforestal@telefonica.net. www rygginstitutet se www.norrlandsreklam.se

# 1 Härliga sanningar står som spön i backen. Jag talar om vår läsarundersökningen som vi skriver om på sidan 10. Det är inte ofta man har privilegiet att svart på vitt få veta vad ni egentligen tycker. Tack alla ni som talat ut och bjuder på massor med artikeluppslag! Kommentarerna spänner över alla möjliga emotioner och ämnen. Somligt är väldigt rolig, DS är trevlig, rolig och bra men jag skulle inte sakna den om den försvann eller så snygg att jag även läser tråkiga artiklar. Annat är värmande beröm eller stärkande uppmuntringar. Sanningar om jobbet sipprar ut i undersökningen Men fram träder också en bild av vårt arbetsklimat. Genomgående kommer reflexioner om stora arbetsbördor, stress, övertid men samtidigt en slags passion eller ska man säga lojalitet för arbetet. En del uttalanden träffar hårt. Skriv någon gång sanningen, hur vi egentligen mår, stressen, kontrollerandet och de tysta arbetsplatserna där ingen längre vågar säga ifrån. Man kan anta att han eller hon inte är ensam om att tycka så här. Samtidigt är det långt ifrån någon majoritet som utrycker samma sak. Men det spelar liksom ingen roll om det är en eller hundra procent som instämmer. Det är en bild av någons verklighet som man bara inte springer förbi och glömmer. Alla individuella sanningar är lika intressanta. Vår analys av undersökningen är bland annat att se upp för att inte bli för tråkiga, locka yngre läsare, minska på chefstugget och bjuda på lite mer handläggarverklig- Catharina byström, chefredaktör 18 22 28 12 AKTUELLT 2006 blir de stora utmaningarnas år 4 Nytt prognosverktyg underlättar bedömningen 7 Barnfamiljerna får mer pengar i år 8 Ros och ris i första läsvärdesundersökningen 10 Mycket detaljstyrning i regleringsbrevet 11 SÅ GJORDE VI DS följde med när huvudkontoret förde en resultatdialog med Västerbotten 12 16 Halmstad rustar för att klara hot och våld. 18 21 INTERVJU Ordförande Inger Efraimsson tog jobbet på villkor att styrelsen fick fullt ansvar 22-25 FOKUS Socialförsäkringsboken 2005: Arbetsmarknaden skapar ohälsa bland invandrare 28 Arbetslösa får oftare nej till förtidspension 29 Finns någon nytta av en utbildning efter fem år? 27 Fokus på siffror skillnader mellan kvinnor och män i sjukförsäkringen 30-31 ÅSIKTER Försörjningsbidrag kan inte ge förtur till sjukpenning 32 Enkelt åtgärda fusk med föräldrapenning 33 NÄST SIST Språkspalten: Att diskriminera med ord 34 Krönikan: Utvecklad, utvilad eller utstött? 35 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36 dagens socialförsäkring Januari 2006

5MINUTER MED: Ingrid Hallgren, chef för enheten för förebyggande och rehabilitering vid Försäkringskassans huvudkontor AKTUELLT Rehabiliteringspengarna utnyttjas inte fullt ut Till och med november 2005 köpte Försäkringskassan rehabtjänster utredningar och aktiva åtgärder för 618 miljoner kronor. Det pekar mot att mer än 200 miljoner av anslaget inte användes förra året. Varför har inte alla pengar använts? Eftersom det inte saknas sjukskrivna som behöver insatser så kan det faktum att anslaget inte har förbrukats väcka uppseende, men det finns många förklaringar. En del län överskred anslaget 2004 och det ledde till försiktighet under 2005. Dessutom ledde tidigare krångel med avtalen till köpstopp i början av året. Arbetsbelastning har också gjort att många handläggare inte hunnit planera köp i förväntad omfattning. Men det finns också flera positiva förklaringar. Nya arbetsmetoder har inneburit krav på tidiga insatser på arbetsplatsen vilket kan innebära att åtgärder inte behöver köpas. Och, inte minst, om de behövs så arbetar nu handläggarna mer aktivt för att arbetsgivarna ska ta sitt ekonomiska ansvar. Försäkringskassans sätt att arbeta, med ökad försäkringsmässighet och nya metoder så som avstämningsmöte, spelar också roll. Bland annat blir beslutsunderlagen bättre vilket minskar behovet av att köpa utredningar. Hur vill du kommentera läget? Man måste vara klar över att vi inte har något förstahandsansvar för åtgärder. Det är arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen som har det. Däremot ska vi köpa åtgärder när det är nödvändigt och ingen annan kan finansiera dem. Men både vi och omvärlden fokuserar för mycket på pengarna i stället för på åtgärder och resultat. Eva Lindén Fotnot: Siffror för december och därmed för hela 2005 kommer runt 25 januari. Nu ska planerna Vad vill du ska hända med Försäkringskassan under 2006? Det hände mycket inom Försäkringskassan förra året. Men nu är det match på allvar. En lång lista med konkreta förändringar ska genomföras under 2006 som berör många medarbetare Det har varit ett bra första förändringsår, summerar generaldirektör Curt Malmborg. Mycket av det som uppnåtts bottnar i den sammanhållna organisationen. Det gäller länssamarbetet kring arbetsskador, tandvård för äldre och nu senast tillfällig föräldrapenning. Det gäller också trepunktsprogrammet för att korta handläggningstiderna för sjukpenning, etableringen av Gemensam service och besluten om koncentration av vissa ärendeslag. Det är exempel på den nya organisationens möjligheter, säger Curt Malmborg. Vi kan nu på ett smidigt sätt organisera arbetet och hjälpa varandra över länsgränserna. Det här har hänt 2005 En hel del hanns med under 2005, bland annat: Ohälsosiffrorna har vänt nedåt. Ensade arbetssätt börjar få genomslag. Länssamarbete kring arbetsskador, tandvård för äldre och tillfällig föräldrapenning. Trepunktsprogrammet för sjukpenning. Monica Larsson, försäkringssekreterare på pensionsavdelningen i Härnösand. Jag skulle vilja se att kunderna behandlades mer lika, oavsett var de bor. Så fungerar det inte nu. Jag hoppas därför att huvudkontoret med större fasthet ska se till att det blir så i fortsättningen. Men det kanske viktigaste resultatet har ändå nåtts på ohälsoområdet där det blivit ett trendbrott i sjukfrånvaron. Vi har fått bevis på att vårt arbete ger effekt, konstaterar Curt Malmborg. Kundcentrum en succé Även det kundcentrum för arbetsgivare som inrättats i Säffle och Åmål har blivit en succé. Det har fungerat över förväntan. Den nya versionen av ärendehanteringssystemet ÄHS har däremot förknippats med problem. Det handlar om inkörningsproblem, menar Curt Malmborg. Det blir alltid så när så stora system ska sjösättas. Men man kan redan nu se att det fungerar bättre. Ny version av ÄHS. Kundcentrum för arbetsgivare. Gemensam service har etablerats. Fuskarbetet har intensifierats. Försäkringsdelegationer etablerade i hela landet. Målbild och förändringsplan för Försäkringskassan. Ronny Johansson, arbetar med redovisningskontroll, Gävle. Jag förväntar mig en bättre löneutveckling så att våra löner harmonierar med övrig statlig verksamhet. Sedan skulle det vara trevligt om våra datasystem fungerade. dagens socialförsäkring december 2005

bli verklighet Curt Malmborg är nöjd med det första året. Curt Malmborg vill också gärna lyfta fram att kunderna inte störts av att 22 organisationer blivit en enda. Vi har även formulerat en målbild som har legat till grund för vår förändringsplan. Det är våra grundpelare och oerhört viktiga för vad vi ska orientera oss mot. Nu ska planerna realiseras Utmaningarna för 2006 ligger i att realisera det som planerats under 2005. Att kunna avläsa resultat i produktionen, till exempel för handläggningstider. Nu är det match på allvar, säger Curt Malmborg. Men vi får inte fastna i siffror utan måste samtidigt upprätthålla den mänskliga aspekten i kundmötet. Under 2005 har ungefär 300 miljoner kronor tagits fram i effektiviseringar. Aina Svensson, handläggare av föräldrapenning, Karlskrona. Eftersom arbetsbelastningen är så hög och det är stort informationsflöde, anser jag att det behövs mer personal på Försäkringskassan, dels för att uppfylla ställt serviceavtal, dels för att orka bemöta våra kunder på ett tillfredsställande sätt. De härrör främst från minskad administration på länskontoren och huvudkontoret och förändringar på ITsidan. De frigjorda resurserna ska styras mot ohälsoarbetet, effektivare kundmöten och kompetensförsörjning inklusive lönepolitik. Vi ska bland annat göra kvalificerade insatser för den väldigt stora gruppen med sjuk- och aktivitetsersättning, säger Curt Malmborg. Många medarbetare efterlyser besked om framtiden, inte minst i samband med pågående omlokalisering av verksamhet. Får de det i år? Det måste de få. Det är ett rimligt krav att få veta vad som ska hända en själv. Allt som kan berättas ska berättas. Vi borde varit bättre på det förra året. Samtidigt kan inte Curt Malmbort ge garantier för att alla får fortsätta med det de gjort tidigare eller att alla självklart får jobb i den nya organisationen. Verksamhetens krav får styra. Gabriel Tirén, försäkringsutredare Stockholm. Först och främst större delaktighet och då menar jag i form av inflytande över verksamheten. Vidare att chefer som befinner sig i position att göra det verkligen driver frågor, till exempel problem i lagstiftningen, mot våra folkvalda och att man tar Många medarbetare fortsätter också att föra fram krav på högre lön? Jag är rätt nöjd med det första avstampet som vi tagit genom avtalet med facken. Vi har tagit ett strukturellt grepp på lönefrågorna. Man får inte glömma att det blir två lönerevisioner till. Sven-Erik Johansson Det här händer 2006 Den långa listan över vad som ska göras under 2006 innehåller bland annat: Verksamhetsstyrningen ska utvecklas. Tydligare chefsuppdrag och chefsöverenskommelser. Individuella mål för handläggarna. En kanal- och kundstrategi. Självbetjänings- och telefonkundtjänsterna ska utvecklas. Handläggningsstöden Ensa och ÄHS ska vidareutvecklas. Länskoncentration av arbetsskadeärenden och ensad handläggningsprocess. Utökad samverkan med arbetsgivare, sjukvården och AMS kring ohälsan. Pilotverksamhet ihop med AMS för att minska antalet långa sjukfall och antalet med tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning. Kompetensförsörjning och kompetensutveckling. Johan Åkesson, utredare inom ohälsoområdet i Lidköping. Jag har fyra saker som jag direkt kommer på. Jag ser gärna att utvecklingen av den försäkringsmässiga delen fortsätter. Jag önskar att samarbetet med övriga aktörer, till exempel vården, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten, utvecklas ytterligare. Att vi får marknadsmässiga löner. Att det skapas förutsättningar, för oss anställda, för att kunna sätta kunden i fokus. tag i saker tidigare. När till exempel lagförändringar genomförs måste vi få vägledning i tid. Vi handläggare måste kunna ge kunderna svar redan innan lagförändringen träder i kraft. Slutligen att underhållsstödet kommer in i ÄHS och att det tas krafttag för att höja våra löner. dagens socialförsäkring december 2005

AKTUELLT Nytt norskt IA-avtal Europarådets definition av jämställdhetsintegrering: Jämställdhetsintegrering innebär organisation, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen. Nytt norskt avtal om inkluderande arbetsliv Den norska regeringen har kommit överens med parterna på arbetsmarknaden om att fortsätta samarbetet kring ett inkluderande arbetsliv för åren 2006-2009. Det första IA-avtalet, som började gälla 2002, hade som mål att minska sjukfrånvaron med 20 procent, anställa flera funktionshindrade samt höja den faktiska pensionsåldern. Sjukfrånvaron har hittills minskat med drygt elva procent och resten ska uppnås under den nya avtalsperioden. Samtidigt ska insatserna öka för att nå de båda andra målen, där det ännu inte hänt något. Jämställdhetsprojekt i fyra län ska förbättra servicen Försäkringskassan i Östergötlands, Södermanlands, Västmanlands och Örebro län kommer att få del av extra engagemang och utbildning när det gäller jämställdhet. Det sker inom ramen för projektet Verka jämställt som drivs av länsstyrelserna i de fyra länen. Dessa har bjudit in vardera 3 5 myndigheter i sina respektive län att delta i projektet, däribland Försäkringskassan. Syftet med projektet är att jämställdhetsperspektivet ska finnas med i allt beslutsfattande inom de berörda myndigheterna, och att servicen därmed ska bli bättre. Julia Durlind har utsetts till myndighetssamordnare inom Försäkringskassan i Östergötlands län. Honberättar att såväl myndighetssamordnarna, ledningsgrupperna och ett antal resurspersoner inom varje länsorganisation kommer att få utbildning för att driva och stödja jämställdhetsperspektivet på olika sätt. Handlingsplan Erfarenheterna från projektet kommer att tas till vara i vårens arbete på huvudkontoret med att ta fram en myndighetsövergripande handlingsplan för hur jämställdhetsperspektivet ska integreras inom socialförsäkringen. Projektet finansieras av EU (Växtkraft Mål 3) och ska pågå till och med 2007. Eva Lindén Arbetslivsinriktad rehabilitering och försäkringsmedicinska utredningar på Varbergs Kurort! På Varbergs Kurort arbetar vi med kognitivt inriktad hälsoutveckling som innehåller tre komponenter, individuell utveckling, lärande i grupp, fysisk- och mental träning och avslappning. Målet är att stärka individens egen kraft att återgå till ett sunt arbetsliv i balans. Vårt team av läkare, leg. psykoterapeut med kognitiv inriktning, sjukgymnaster och dietist vet att en handlingsplan med klara målsättningar ger goda förutsättningar för ett lyckat resultat. Ditt Steg nästa kursstart 5/2. Info och anmälan tel 0340-62 97 23. Vi har gällande avtal med Försäkringskassan för arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Nils Kreugers väg 6, Box 152, 432 24 Varberg Tel. 0340-62 98 00 Fax 0340-62 98 50 info.varbergskurort@comwell.com www.varbergskurort.se dagens socialförsäkring Januari 2006

Lättare bedöma sjukfall med prognosverktyg Med hjälp av ett datorbaserat prognosverktyg kan handläggarna lättare bedöma om en sjukskriven person behöver Försäkringskassans insatser för att återgå i arbete. En del sjukskrivna behöver Försäkringskassans insatser för att komma tillbaka i arbete så snart som möjligt. Andra återgår i arbete utan att Försäkringskassan behöver engagera sig. Att avgöra vem som hör till vilken grupp kan många gånger vara svårt. Samtidigt är det viktigt att den bedömningen görs för att resurserna ska användas där de verkligen gör nytta. Testats i drygt 880 ärenden Nu visar en utvärdering att handläggarna kan ha god hjälp av det prognosverktyg som utvecklats av Försäkringskassan i Västra Götaland i samarbete med huvudkontoret. Verktyget har testats av 45 handläggare vid tio försäkringskontor i drygt 880 ärenden. Träffsäkerheten låg på mellan 68 och 76 procent. Det kan jämföras med tidigare undersökningar som visar att handläggarna, utan något direkt stöd för sin bedömning, träffar rätt i sin prognos i cirka 60 procent av fallen. Hade ni förväntat er större skillnad? Det är svårt att säga, menar Peje Bengtsson, utredningsenheten vid Försäkringskassan i Västra Götaland. Man måste komma ihåg att varje procents förbättring av träffsäkerheten handlar om väldigt många ärenden i och med att det totalt sett finns så många ärenden i landet. Sedan kanske metoden kan utvecklas så att den ger ännu bättre besked. Men det handlar inte bara om stöd för bedömning. Den tvingar också fram en tidig kontakt med den försäkrade, och den gör bedömningen mer enhetlig eftersom man utgår från samma kriterier. Eftersom handläggarna i högre grad skulle arbeta med rätt personer borde också antalet sjukdagar minska. Prognosverktyget fungerar så att handläggaren ställer ett antal frågor till den försäkrade, till exempel om hur hon ser på sitt allmänna hälsotillstånd och när hon tror att hon kan börja arbeta igen. Svaren matas in i ett datorprogram, som ger besked om sannolikheten för att sjukfallet ska avslutas före 180:e dagen. Därefter gör handläggaren sin bedömning verktyget är alltså bara ett underlag för handläggarens bedömning. Det tredje steget är att verktyget sammanfattar all information, det vill säga den sjukskrivnes svar på frågorna, verktygets beräkning av sannolikheten för friskskrivning samt handläggarens bedömning. Sammanfattningen kan klippas in i ÄHS (ärendehanteringssystemet). Men det får aldrig bli så, poängteras i projektrapporten, att det i förväg bestäms att en viss andel av ärendena ska vara så kallade prognosärenden (där Försäkringskassans insatser inte behövs). Det skulle riskera sämre kvalitet i arbetet. Det enda som ska avgöra om ett ärende anses vara ett prognosärende är att man bedömer att det kommer att avslutas inom rimlig tid utan Försäkringskassans insatser. Erfarenheterna är spännande Den fråga som har visat sig ha störst betydelse för att göra en prognos om friskskrivning är När tror du att du kan börja arbeta din normala arbetstid? Uppgifter som finns i Försäkringskassans register om till exempel diagnos, ålder och tidigare sjukskrivning fungerar däremot förhållandevis dåligt för att göra en prognos. Vad händer nu? Man har gjort ett bra jobb i projektet, och erfarenheterna är spännande, säger Birgitta Målsäter, chef för avdelningen produktionsutveckling inom produktionsdivisionen. Vi kommer att studera det närmare i samband med att vi tittar på hur hela processen kan förbättras. Eva Lindén Foto: lars ardarve Den försäkrade får svara på frågor om hur hon ser på sitt hälsotillstånd. DS skrev om Prognosprojektet i nr 7/05. på gång... I Försäkringskassan 23/1 Avstämning av bostadsbidragen för 2004. Hur mycket hushållen ska betala tillbaka respektive få i ytterligare bidrag. 25-26/1 Forskarseminarium i Umeå. En mötesplats för forskare och praktiker inom socialförsäkringen. Temat den här gången är Socialförsäkringarna rätt och fel. Ett samarrangemang med FAS och CSA. I omvärlden 27/1 Varför kommer så få tillbaka till arbetslivet efter långtidssjukskrivning? Konferens i Piteå. Medverkar gör bl a Kristina Alexanderson, professor i socialförsäkring, och Siwert Gårdestig, Försäkringskassan. 1-2/2 Arbetslivsinriktad rehabilitering. Konferens och temadag i Göteborg. Info: www.iqpc.se. 14/2 Inspirerande exempel. Konferens i Stockholm med exempel från myndigheter, bl a Försäkringskassan, som utvecklat sin verksamhet på ett sätt som kan inspirera andra. Förslag om en samlad socialförsäkringsbalk Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol) vill samla de nuvarande 30 lagarna i en socialförsäkringsbalk. Fördelarna med en sådan balk är flera. Den ger socialförsäkringen och den nya administrationen en tydlig identitet. Det blir också lättare att söka i ett samlat lagverk att se samband och konsekvenser när det gäller olika regler och åtgärder att ge information och annan service. Utredningen har gått på remiss, bland annat till Försäkringskassan. dagens socialförsäkring Januari 2006

Utbildningar våren 2006 Arbetsgivarens möjligheter och skyldigheter att påverka sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Sjukfrånvaro - Sjukförsäkring Rehabilitering Systematiskt arbetsmiljöarbete Det delegerade arbetsmiljöansvaret Stockholm Hilton Slussen 29-30 mars 2006 Göteborg Hotel Opalen 25-26 april 2006 A N N O N S Stockholm Hilton Slussen 14-15 mars 2006 Malmö Radisson SAS 4-5 april 2006 Sjukfrånvaro Den "optimala" sjukskrivningen Läkares sjukskrivningsmönster Nytt sjukintyg Nya utredningar och förslag Arbetsgivarens åtgärds- och kostnadsansvar Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter Ny lag 1 juli 2006 Prop 2005/06:59 Företagsbot vid arbetsmiljöbrott "Att vara okunnig om lagar och regler fritar inte från ansvar" Praxis Svea Hovrätt Arbetsrättsliga gränsdragningar Uppsägning av personliga skäl AD-domar Ekonomiska drivkrafter Vad kostar sjukfrånvaron och vad är påverkbart Ekonomiska kalkyler Försäkringskassans roll och ansvar Samverkan arbetsgivare - försäkringskassa - arbetsförmedling Organisation och rehabiliteringsmetodik Chefsrollen - Handläggar rollen Rutiner i sjuk- och rehabiliteringsarbetet Arbetsmiljöansvaret Systematiskt arbetsmiljöarbete Straffrättsligt perspektiv Rättsfall Myndighetssamverkan Arbetsmiljöverket Samordningsansvaret Lagar och föreskrifter Delegering uppgiftsfördelning Arbetstrivsel Ledarskap Psykosocialt klimat Rehabiliteringsansvaret Chefs handläggarrollen Kvalitetssäkring av arbetsmiljön Malmö Radisson SAS 2-3 mars 2006 Kvalitetssäkring av arbetsmiljön OHSAS 18001 "Den internationella arbetsmiljöstandarden" tanke beslut planering genomförande certifiering Revision / uppföljning av arbetsmiljöarbetet AFS 2001:1 11 Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Kvalitetssäkring av sjuk- och rehabiliteringsarbetet AFS 1994:1 2 Arbetsgivaren skall organisera och bedriva verksamhet med arbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna. Nya Friska tag för bättre arbetsmiljö och rehabilitering Fördjupningskurs Stockholm Hilton Slussen 8-9 mars 2006 Samtalsmetodik "Det läkande samtalet" Alkoholmissbruk Drogmissbruk Utmattningsdepression Belastningsskador Själagårdsgatan 19, 111 31 Stockholm Tfn 08-22 04 52 Fax 018-42 20 42 Beställ gärna mer information och kursprogram! Besök vår hemsida www.zober.se dagens socialförsäkring Januari 2006

Mer pengar till barnfamiljer Under början av 2006 träder flera regeländringar som gynnar barnfamiljer i kraft. Både bostadsbidraget och underhållsstödet höjs. Ändringar i bostadstillägg till pensionärer Den högsta bostadskostnad som kan ligga till grund för bostadstillägg till pensionärer som fyllt 65 år har höjts med 180 kronor till 4 850 kronor per månad för ogift person. Högsta bostadstillägg är 91 procent av den summan. Inom bostadsbidraget, som är inkomstprövat, har det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjts från årsskiftet. Det är nu 950 kronor för ett barn, 1 325 för två barn och 1 750 kronor för tre barn eller fler. Samtidigt har den del av bostadsbidraget som avser bostadskostnaden sänkts. En nyhet inom bostadsbidraget är ett umgängesbidrag för föräldrar som har barn tidvis boende i sitt hem. De får nu 300 kronor i månaden för ett barn, 375 för två och 450 kronor för tre eller flera barn. Det särskilda bidraget och umgängesbidraget beräknas för sammanlagt högst tre barn. Om det finns hemmavarande barn så är umgängesbidraget 75 kronor per barn. Regeländringarna innebär att 94 procent av barnfamiljerna med bostadsbidrag har fått höjt bidrag medan sex procent fått oförändrat. I november förra året hade 170 000 hushåll med barn bostadsbidrag. Underhållsstödet, som varit oförändrat sedan 1994, ökar från och med februari med 100 kronor till 1 273 kronor per månad och barn. Samtidigt höjs grundavdraget för bidragsskyldiga från 72 000 till 100 000 kronor per år. Det betyder att 100 000 kronor får dras av innan bidragsskyldigheten räknas fram. Många nya regler De nya reglerna innebär att nästan 40 procent av de bidragsskyldiga föräldrarna får höjt återbetalningsbelopp, en tredjedel får sänkt och en tredjedel oförändrat. Andra förändringar inom underhållsstödet rör bland annat ny dygnsberäkning vid umgängesavdrag så att den dag barnets vistelse upphör räknas som ett helt dygn, och att avdrag för umgänge kan beräknas i förväg för den som har barnet hos sig minst 30 dygn per år. Vidare har utbetalningstidpunkten flyttats från den 20:e till den 25:e i månaden, och vissa begränsningar i fråga om retroaktiva ändringar av underhållsstöd och återbetalningsbelopp samt ändrad gräns för låga återbetalningsbelopp införts. För belopp under 50 kronor per barn och månad blir det ingen återbetalningsskyldighet. Tidigare var gränsen 100 kronor. Även reglerna vid anstånd med att fullgöra betalningsskyldigheten har ändrats. Vid bedömningen kan Försäkringskassan ta hänsyn till banktillgångar, aktier och andra värdepapper. För Försäkringskassan har regeländringarna medfört stora utvecklingsinsatser på IT-sidan men det har också genomförts särskilda informationsinsatser direkt till kunderna. Att antalet frågor från våra kunder ökat med anledning av regeländringarna är ganska naturligt, säger Susanne Fagerberg, chef för enheten för barn och familj vid Försäkringskassans huvudkontor. Som det verkar just nu klarar vi dock att möta behoven på ett bra sätt. Sven-Erik Johansson Nya regler gynnar barnfamiljer. Försäkringskassan i botten på myndighetsranking För andra året i rad hamnar Försäkringskassan i botten på Företagarnas myndighetsranking. Företagarna är branschorganisation för småföretagarna. Dessutom har betyget från småföretagarna försämrats tre år i följd. Trots att Försäkringskassan efter förra årets bottennotering lovade att förbättra servicen gentemot småföretagarna hamnar de i botten igen, skriver Företagarna i en kommentar, vilket, tilläger de, är allvarligt med tanke på medfinansieringsreformen. Curt Malmborg, Försäkringskassans generaldirektör, är förvånad och besviken över kritiken. Min bild är att kundcentret i Säffle och Åmål, som inrättas för att hantera medfinansieringsreformen, har fungerat över förväntan bra. Reformen ställer stora krav på oss, inte bara på kundcentret. Vi tar den här kritiken på stort allvar. Jag vill veta mer om vad kritiken står för och därför har jag bjudit in Företagarnas vd Gunvor Engström för en diskussion. Skattemyndigheten toppar rankingen, något de gjorde även 2004. Anders Ljungberg Från riksdagen Inga undantag för politiska uppdrag Kan man ha förtroendeuppdrag inom politiken och i föreningar samtidigt som man är sjukskriven? Vad tänker arbetslivsministern göra för att inga grupper ska utestängas från politiskt arbete? Det frågar riksdagsman Johan Löfstrand (s) med anledning av att Försäkringskassan ibland anser att kan man sitta i ett fullmäktige så kan man också arbeta. Regeringen har inte för avsikt att föreslå undantagsregler för vissa arbetsinsatser, svarar Hans Karlsson. Inte minst därför att socialförsäkringens utformning är under utredning. dagens socialförsäkring Januari 2006

AKTUELLT Ros och ris för DS Klart godkänt! Läsarna ger ett högt betyg till Dagens Socialförsäkring efter tidningens första år, visar en färsk läsvärdesundersökning. Ros... Lättläst. Bra layout. Bra med iögonfallande rubriker, t. ex. flerfärgstryck. Ganska heltäckande. Tar upp det mesta som rör socialförsäkring och det som anknyter till Försäkringskassan och vårt arbete. Företaget Alert Marknadskonsult gjorde under november en enkät, med 1 250 av Försäkringskassans anställda runtom i landet. Resultaten pekar på att DS uppskattas av sin läsekrets. Det samlade omdömet är att Dagens Socialförsäkring är: aktuell trovärdig läsvärd angelägen Tidningen har fått ett positivt mottagande och klarar sig bra i jämförelse med liknande tidningar. Bland 15 tidningar inom offentlig sektor placerar den sig på en delad femte plats vad gäller helhetsbetyget. Tidningen har etablerat sig mycket bättre än vi förväntat oss på så kort tid. Nu vet vi att vi har en bra plattform och nu ska vi jobba med förbättringar, säger Catharina Byström, chefredaktör. Av det omfattande svarsmaterialet framgår att andelen verkliga läsare är 68 procent, medan andelen läsare/ bläddrare är 84 procent. Samtidigt är det sannolikt fler som läser mer i tidningen, eftersom många vilket enligt undersökningsföretaget är ovanligt anger att de tänker återvända till tidningen för att fortsätta läsningen. Den genomsnittliga lästiden är 19 minuter, vilket är högt jämfört med liknande tidningar. Detta och andra svar visar att tidningen har en engagerad och intresserad läsekrets. Samtidigt är läsargruppen heterogen till sin karaktär. Den är utspridd över hela landet och rymmer människor med skiftande arbetsuppgifter, kunskaper och erfarenheter. Fånga läsekretsens intresse Samtidigt är det lite motsägelsefullt att engagemanget för att DS ska finnas kvar ligger något under medel för liknande tidskrifter. I dag är det framför allt de äldre (50+) och cheferna som ger tidningen ett högt betyg. Locka yngre och skriva mer om frågor som rör arbetsmiljön kan vara förbättringar som intresserar fler läsare Ivan Markowicz Reportagen om samarbete mellan länens kassor styrker samhörigheten som en kassa. Intressanta artiklar av olika slag som man har nytta av i sitt arbete. Aktuellt, så gjorde vi och problemlösare tycker jag är bra. Tidningen är ett lyft!... och ris För mycket personfokusering på exemplariska medarbetare. Något onyanserade intervjuer, framför allt av chefer. Ni kan vara tuffare. Ni är lite för mesiga att hantera kritiska åsikter. Skriv fler artiklar ur de anställdas synvinkel. Låt även kritiken mot resursunderskott, samarbetsproblem etc. komma fram i reportagen. Jag ser egentligen inte något behov av tidningen. Vi får daglig information på Fia. Varför är allt så positivt? Vågar ni inte belysa det negativa, som ändå finns. Vad vill du läsa mer om i DS under 2006? Carolina Richardsson, handläggare och informatör om föräldrapenning, Växjö: Jag skulle vilja läsa mer om utvecklingen av ÄHS. Vilka förbättringar som beställs, vem som beställer och hur detta testas. Detta är en fråga av oerhörd betydelse, om vi ska lyckas hantera TFP och framåt även andra ärendeslag i ÄHS, med ett gott resultat för medborgarna. Niklas Löfgren, försäkringsanalytiker på huvudkontoret: Jag vill läsa mer om pågående projekt och om goda exempel från Försäkringskassan runtom i landet. Sedan vill jag läsa mer om socialförsäkringens utveckling och om vad som är på gång i framtiden. Annars tycker jag att tidningen är rätt bra som den är. Markus Larsson, utredare sjukförmåner, Kristianstad: Gärna fler lokala reportage om hur man arbetar inom olika förmåner runt om i landet. Vi är ju en organisation nu så det kan vara kul att få se om arbetssättet skiljer sig åt eller ej. Gärna något reportage om hur de arbetar på huvudkontoret, vilka gör vad!? Det kan ju vara ett uppslag att synliggöra varandras roller och funktioner nu när vi är statliga. Förståelsen av andras arbetsuppgifter behöver säkerligen bli bättre. I processen sjukförmåner hamnar man som handläggare ibland och det har tyvärr blivit allt vanligare i svåra, nästan hotfulla situationer. Hur hanterar man det ute på enheterna? 10 dagens socialförsäkring Januari 2006

Jag hade väntat mig mer mål- och resultatstyrning och mindre av detaljstyrning, säger försäkringsdirektör Stig Orustfjord Försäkringskassans förändringsarbete berörs inte i regleringsbrevet. Det redovisas i andra former. Marie Axell, kundtjänst, Örebro: Jag skulle vilja läsa mer om det verkliga livet ute på kontoren och hur de anställda har det i arbetet. Sen tycker jag det skulle vara kul att läsa mer om hur medarbetarna upplever ÄHS. Regleringsbrevet Detaljstyrning från regeringen Mycket är sig likt i årets regleringsbrev. Däremot är det ovanligt mycket fokus på detaljer. Med de årliga regleringsbreven styr regeringen myndigheternas arbete. Årets regleringsbrev är det första riktiga till den nya sammanhållna Försäkringskassan. Stig Orustfjord är förvånad över detaljstyrningen. Till exempel så radas uppdragen på tandvårdsområdet upp på en dryg A4-sida. I många fall tycks regeringen snarare vara intresserad av kunskap om hur och vad Försäkringskassan tänker göra än av resultaten. Delvis nytt är regeringens intresse för hur försäkringen fungerar för invandrare. Kunskap som till en del redan finns och som den senaste Socialförsäkringsboken är ett exempel på. Men Stig Orustfjord är tveksam till de nya redovisningskraven eftersom de innebär att information på individnivå förs in i produktionsregistren. Uppgifter som Plock ur regleringsbrevet för 2006 Försäkringskassan ska redovisa vad som gjorts för att arbetsgivarna ska ha en fungerande rehabiliteringsorganisation på varje arbetsplats. Ett integrationspolitiskt mål slår fast att skillnaderna i sjukfrånvaro mellan utrikes födda och i Sverige födda ska minska. På en rad områden ska Försäkringskassan redovisa statistik som visar på skillnaderna i sjukfrånvaron samt göra en analys av dem. Dessutom ska, i samråd med Integrationsverket, en strategi tas fram för hur målet ska nås. skulle kunna missbrukas menar han. Mycket är sig likt sedan tidigare år trots att Försäkringskassan sedan ett år tillbaka är en enda landsomfattande myndighet. En nyhet är att Försäkringsdelegationernas uppdrag betonas. Deras bevakningsuppdrag för 2006, som ska rapporteras till regeringen senast 31 mars 2007, ska koncentreras på bemötandet vid prövning av handikappersättning respektive vårdbidrag. Innan sista september ska Försäkringskassan diskutera med delegationerna och föreslå regeringen vad som bör stå i fokus för granskningen 2007. Nytt för året är också att Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet, Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen fått inskrivet i sina regleringsbrev att även de inom sina områden ska bidra till målet att halvera sjukdagarna till 2008. Anders Ljungberg Även på föräldraförsäkringsområdet vill regeringen ha en redovisning som visar på föräldrarnas födelseland. Fusket ges stort utrymme. Bland annat vill regeringen veta hur fuskbekämpningen ska bli likartad i länen samt vad som görs för att fuskarbetet ska gå i samma takt i hela landet. Könsperspektivet ska integreras i tilllämpningen av försäkringen. Metoder och arbetssätt för hur den enskilde ska bemötas likformigt och rättssäkert ska tas fram. Lennart Larsson, verksamhetschef sjuk- och aktivitetsersättning utredning, utlandsärenden, Visby: Jag vill läsa mer om hur det ser ut för den vanlige handläggaren i landet, vilka problem och möjligheter de ställs inför dagligen och hur de löser sina vardagliga uppgifter. Vi är ju trots allt 16 000 i organisationen och alla bör få en chans att bli sedda. Det vore också intressant att läsa mer om socialförsäkringssystemen i andra länder och särskilt inom EU och EESområdet. Vidare vill jag läsa mer om hur utbildningsinsatser och kompetensutveckling ska fungera och praktiskt utföras i den nya myndigheten. Vem ska hantera pensionerna? En ny ålderspensionsmyndighet eller all pensionsadministration inom Försäkringskassan? Det är huvudalternativen för en ny utredning. Uppdelningen mellan Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM) har, menar regeringen, dels försvårat samordningen, dels inte varit kostnadseffektiv. I höstas föreslog en utredning om PPM en separat pensionsmyndighet. Utredaren Hans-Eric Holmqvist ska lämna sitt betänkande 1 november 2006. Holmqvist ledde tidigare den så kallade Ansa-utredningen som föreslog förstatligandet av försäkringskassorna. Arbetslivstjänster och Samhall Resurs slås ihop Den 1 januari slogs Arbetslivstjänster (ALT) och Samhall Resurs samman till det statliga bolaget Arbetslivsresurs. Genom sammanslagningen vill regeringen åstadkomma ett effektivare stöd för långtidssjukskrivna och varslade att komma tillbaka i arbete. Basen för Arbetslivsresurs blir arbetslivsinriktad rehabilitering men man kommer också att arbeta med förebyggande insatser och omställning. Verksamheten ska finnas på ett femtiotal orter i landet. Samhall Resurs AB var tidigare ett dotterbolag inom Samhall och ALT var en fristående enhet inom AMS. Premiär för DS Läsarbarometer Nu får fler chansen att säga sin mening och påverka innehållet i Dagens socialförsäkring. Efter årets första nummer startar nämligen Läsarbarometern, en frivillig panel som ska hjälpa till att göra tidningen bättre. I den läsarundersökning som nyligen genomfördes (se artikel här intill) ingick en fråga om intresset för att delta i en läsarpanel som ska ge kritik och impulser för förändring av DS innehåll. Intresset var överväldigande: 35 procent av dem som svarade ville gärna vara med och påverka på detta sätt. Därför startar nu Läsarbarometern. I praktiken går det till så att ett femtiotal medarbetare får ett mejl med ett antal frågor efter varje nummer. Efter sex nummer avlöses panelen av nya intresserade läsare. dagens socialförsäkring Januari 2006 11

Alf Molin, Umeå, hälsar Maivor Isaksson och Per Eleblad, Stockholm, välkomna. Det är dags för resultatdialog. 12 dagens socialförsäkring Januari 2006

När produktionsdirektören mötte länsdirektören......uppstod dialog i Umeå I december var det dags för Västerbotten att få besök från huvudkontoret. Den högsta ledningen och den lokala verkligheten möts i ett samtal som är ett av de viktigaste verktygen för Försäkringskassan, den så kallade resultatdialogen. te xt: eva lindén foto: jan lindmark en Per Eleblad, deltar chefen för avdelningen, det vill säga Ola Hägglund. Just i dag kan han dock inte vara med eftersom han behövs vid Försäkringskassans styrelsemöte i Stockholm. Länsdirektören Alf Molin, har tagit med sig biträdande direktören, sina fyra processägare, personalstrategen samt försäkringsstrategen inalles sju personer. Stämningen är lättsam och det blir lite prat och skratt innan alla är på plats. Kanske ligger det lite nervositet i luften? Länsledningen vet dock att man ligger ganska bra till. Alla har tagit del av den sammanställning av resultaten som Per Eleblad har skickat ut. Fortsättning på nästa sida När DS i sällskap med Per Eleblad, controller vid huvudkontoret, kommer till länskontoret i Umeå är klockan tio på förmiddagen. Maivor Isaksson kom redan igår för att titta på samverkansprojektet Visam i Norsjö. Sedan ett par timmar sitter hon nu i förmöte med länsledningen för att få en närmare genomgång av hur organisationen ser ut här i Västerbotten. Tydligen finns det mycket att prata om, minuterna rinner iväg utöver planerad tid. Vi väntar utanför sammanträdesrummet tillsammans med fotografen och pratar fotovinklar, Umeås kraftiga expansion och den kommande trängselskatten i Stockholm. Dörren öppnas till slut Till slut öppnas dörren till sammanträdesrummet och efter en liten paus och en snabb kopp kaffe är det dags för själva resultatdialogen. Den sker formellt mellan produktionsdirektör och länsdirektör. Men givetvis har båda ett antal medarbetare med sig. Det är avdelningen Resultat- och produktionsstyrning vid huvudkontoret som planerar och tar fram underlag för dialogen. Och utöver någon av medarbetarna, den här gång- Vad är en resultatdialog? Resultatdialogen är ett samtal mellan produktionsdirektör och länsdirektör med respektive medarbetare. Den sker två-tre gånger per år varav en gång på respektive länskontor. Syftet är att: ge feed back och en helhetsbedömning av länets verksamhet vad gäller ekonomi, resultat och kvalitet i handläggningen. följa att länsorganisationerna arbetar mot målen i styrkortet. Om inte diskutera åtgärder för att nå målen. diskutera strategiska frågor. dagens socialförsäkring Januari 2006 13

Från vänster: Karin Bohman, (Maivor Isaksson) Per Eleblad, Alf Molin, Några kommer att tro att världen rasar samman, men det tror jag inte den gör. Fortsättning från föregående sida Alf Molin inleder och skämtar om att igår fick Maivor Isaksson se Västerbotten från den mörka sidan mörkret hade hunnit sänka sig över Visam och Norsjö men i dag ska hon få se länet från den ljusa sidan. Maivor Isaksson säger att huvudsaken för henne är inte att vara revisor och pricka av resultat utan att försöka bidra till en konstruktiv dialog om läget. Jag har ansvar för de nationella resultaten. Om något län fallerar måste jag säkra att man kommer upp på banan igen. Eller eventuellt att något annat län kan göra mer. Det är förklaringen till att vi ibland flyttar ärenden, som nu med arbetsskadorna. Ingen fråga för liten Hon poängterar också att ingen fråga är för stor eller för liten för länen att ta upp. Skicka med det ni har! uppmanar hon. Samtidigt får ni förstå om vi ställer lite korkade frågor ibland. Vi vill förstå. Det första som penetreras är ekonomin. Och den är ansträngd. Västerbotten måste minska antalet årsarbetare samtidigt som man vill göra en del nyanställningar. Det är en tuff process att fixa på ett bra sätt, menar Alf Molin. Maivor Isaksson vill veta hur ledningen resonerar. Var kommer ni att minska? Det är lätt att tänka bara på handläggarnivå, men jag tror att man måste fundera på om det går att ta någon annanstans. Vi måste bli duktigare på att se saker ur olika perspektiv, på att se vad som är minst dåligt ur ett verksamhetsperspektiv. Förstår ni hur jag menar? Inom Försäkringskassan gör vi mycket internjobb som tar tid och inte alltid är till nytta för kunden. Kanske måste man våga sticka 16 mål i styrkortet Listan visar prognosen för hela landet 2005. 3 E-underskrift FP 3 Långa sjukfall 3 Nettodagar 3 Ohälsotalet 3 Personalens sjukfrånvaro 3 G-tid TFP 3 G-tid SFN 3 Stycktid TFP 3 NMI 3 E-underskrift TFP 3 Självbetjäningstjänster 3 Telefonikundtjänst 3 Korrekta beslutsunderlag 3 Högst 25 medarbetare per chef 3 G-tid sjp 3 Långtidsfrisk personal 3 = målet nås 3 = målet nås ej 3 = oklart ut hakan ibland och säga nej till saker. Några kommer att tro att världen rasar samman, men det tror jag inte den gör. Något konkret svar får hon inte, men inte heller några direkta invändningar. Alf Molin menar att man behöver diskutera hur sådant som stödet i försäkringsfrågor och FoU ska vara utformat framöver. Länsledningen är nyfiken på om Försäkringskassans ledning kommer att ta några initiativ för att ensa länsorganisationerna. Nej, några stora förändringar är inte aktuella, säger Maivor Isaksson. Det vore ju lätt om jag kunde titta på ett län och säga att det här är bästa organisationen. Men så enkelt är det ju inte. Alla ska ha en chans Totalt finns sexton mätbara mål i det så kallade styrkortet. De flesta är anpassade efter läget och förutsättningarna i varje län. Skälet är helt enkelt att alla ska ha en chans att nå målen. Men det handlar inte bara om att nå ett mål eller inte göra det. Det handlar också om hur man rent faktiskt ligger till, och inte minst, hur resultaten utvecklas. Per Eleblad sammanfattar: Ni har förbättrat sex mål av sexton jämfört med tidigare, och kommer troligen att nå minst sju mål i år. Det är något fler än landet som helhet. Ni ligger med andra ord ganska bra till. Så går man igenom mål för mål. Hur ligger länet till? Om resultatet inte är så bra vad beror det på? Vad tänker man göra åt det? En del områden diskuteras mer än andra. Till exempel är handläggningen av tillfällig föräldrapenning en aktuell fråga. Trassel med ärendehanteringssystemet har gjort att hela landet har halkat efter. Diskussionen blir lång. Det börjar bli riktigt besvärande nu, säger Maivor Isaksson. Media jagar oss, barnfamiljer får inte pengar till jul. I januari blir det alle man till pumparna! Det blir särskilda satsningar där huvudkontoret ska hjälpa till. Hur känns det, Alf? Alf Molin, länsdirektör i Försäkringskassan i Västerbotten, det här var din första resultatdialog. Vad tycker du? Vi visste ju inte riktigt hur det skulle fungera, men det kändes bra. Samtalen behövs för att skapa förståelse för vad som är viktigt och mindre viktigt. Jag tycker att det blev tydligare nu än vad jag upplevt att det varit tidigare. Då levde vi med att allt skulle göras. Det leder bara till att olika områden blir självprioriterande. Nu är det tydligare vad vi måste satsa på. Så det känns inte som om huvudkontoret kommer ut och vet bäst? Absolut inte, vi har ju gemensamma intressen, det finns inget motsatsförhållande utan huvudkontoret och länsorganisationen har samma intresse av att hitta bästa sätten att jobba. Produktionsdirektören ska vara mycket ute på fältet. Helst ännu mer, men det är förstås svårt att hinna med. 14 dagens socialförsäkring Januari 2006

Anders Bohman, Kjell Åke Nilsson, Majvor Olsson, Lars Ågren och Mikael Broman. Vi måste fixa det här, det är en fråga om vår image. Om det är nödvändigt får det bli på bekostnad av annat. Så vill hon veta vad man tänker göra i Västerbotten. Här finns nästan 6 000 oavgjorda ärenden. Vi gör stötvisa insatser, säger Majvor Olsson, processägare kundservice. Vi har avdelat handläggare, hittills i tre omgångar, för att bara jobba med tillfällig föräldrapenning. Det går bättre och bättre. Att flytta handläggare från det vanliga jobbet för att hjälpa till på annat håll är dock inte helt lätt. Maivor Isaksson menar att i det här sammanhanget är det en nackdel med en processorganisation, vilket många län har idag. Hon får medhåll av Kjell-Åke Nilsson, processägare administration, som påpekar att när han var kontorschef kunde han omfördela resurser inom kontoret. Med processer har gränserna blivit svårare att kliva över. Handläggningstiderna Ett annat förbättringsområde, som det kallas, är handläggningstiderna för sjukpenning. Regeringen kräver att 90 procent ska få sina pengar inom 30 dagar, men Västerbotten ligger bara på drygt 70 procent. En speciell grupp har bildats för att beta av ärenden. Vi följer utvecklingen var fjortonde dag, säger Mikael Broman, processägare hälsa, och jag tror att vi snart är ikapp övriga landet. Men det vill inte Maivor Isaksson låta nöja sig med. Går vi bara omkring och tror så blir det bara vad det blir. Lägg en prognos månad för månad, uppmanar hon. När det gäller handläggningstiderna för nämndärenden liksom kvaliteten i beslutsunderlagen ligger länet bättre till. Här blir det en diskussion om kvalitet. Jag har funderat över det här med kvalitet och effekter, säger Maivor Isaksson. Jag tycker inte att någon har kunnat förklara sambanden för mig riktigt bra. Kanske är det dags att fundera över om allt som görs i dag är nödvändigt, kanske väga samman och våga släppa en del. Hon får delvis medhåll av försäkringsstrateg Lars Ågren som menar att handläggarna ofta ställs inför dilemmat: Ska jag göra vad som är bäst just nu för kunden, eller gå efter lagar och rutiner? Hålla huvudet kallt Kundområdet får också godkänt. På svarstider i telefonkundtjänsten är man till och med bäst i landet. Även ohälsoområdet utvecklas bra. Årets mål för antal sjukpenningdagar och långa sjukfall liksom ohälsotalet är redan passerade, även om talen fortfarande är höga. Men för att den positiva utvecklingen ska fortsätta behöver påsen med pengar, det vill säga de 4,8 miljoner som är Västerbottens andel av satsningarna på prioriterade områden, användas på det här området. Det är Maivor Isaksson mycket tydlig med. Nu gäller det att ni håller huvudet kallt och tar hand om de här pengarna. Jag säger inte att det är lätt, men så länge ni levererar resultat som bidrar till att målen nås är det okey. Att pröva rätten till ersättning och tvingas säga nej det är inte någon enkel sak. Här måste handläggarna stöttas ordentligt, säger Maivor Isaksson. Likaså har hon förståelse för att avstämningsmöten är en svår uppgift som man kan behöva träna på. Hittills har dock handläggarna i Västerbotten haft fler möten än genomsnittligt i övriga landet, men ändå alldeles för få. Om målet + och i Västerbottens län + Utvecklingen inom ohälsoområdet + Svarstiderna i telefonkundtjänsten + Utvecklingen av genomströmningstider för nämndärenden + Den egna sjukfrånvaron och andelen långtidsfriska Utbetalning av sjukpenning och tillfällig föräldrapenning inom 30 dagar. Antal långa sjukfall Nivån på ohälsotalet ska nås i år borde 2 700 avstämningmöten genomföras. Maivor Isaksson vill veta hur många möten per handläggare och vecka det skulle innebära. När hon får veta att det är ungefär två stycken tycker hon inte att det låter så mycket. Vore det en omöjlighet? Mikael Broman förklarar att man prioriterar avsluten, det vill säga att snarast möjligt avsluta ärendena på ett riktigt och bra sätt. Och det är inte självklart att avstämningsmöten är det bästa sättet, ibland kan de till och med förlänga en sjukskrivning, menar han. Och vem vet egentligen om 2 700 möten är vad som krävs? Maivor Isaksson håller med om att resultaten är bra trots att metoderna används i liten utsträckning. Diskussionen slutar med att Mikael Broman säger att man trots allt prioriterar mötena och räknar med att fördubbla antalet i år. Och med det får hon låta sig nöja. Även om det finns utrymme för en eller annan utvikning så är det ett disciplinerat möte. Maivor Isaksson lyssnar intresserat men det märks när hon tycker att det är dags att gå vidare. Då blir hon lite kortare i tonen. Och det kanske kan behövas. Det vore lätt att sväva ut i allehanda funderingar när i princip hela verksamheten berörs. När taxin till flygplatsen är på ingång är alla punkter avprickade. Mest blir det ros Maivor Isaksson sammanfattar dagen. Mest blir det ros. Bland annat säger hon att Västerbotten har gjort ett utomordentligt bra jobb när det gäller verksamhetsresultaten. Ni är duktiga! De långa sjukfallen är för många och handläggningstiderna i SFN ärenden behöver kortas ytterligare, men utvecklingen är otroligt bra. Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring Januari 2006 15

Nu ser jag var höjdpunkterna och problemen finns Jag vet ungefär var problemen finns och var höjdpunkterna finns. Det har varit otroligt spännande. Det säger Maivor Isaksson efter att ha genomfört resultatdialoger i samtliga län under sitt första år som produktionsdirektör. Hur viktiga är dialogerna? Mycket viktiga. Här diskuterar vi alla resultat, både det finansiella läget och själva verksamheten. Vi diskuterar vad som har gjorts och vad som behöver göras. Om jag upptäcker liknande problem i många län lyfter jag frågan till den strategiska nivån med inspel till Curt Malmborg och övriga kollegor och stabschefer. Finns det något du vill förbättra i dialogerna? Ja, innan nästa omgång vill jag ha lite bättre framförhållning. Jag vill titta på de områden där de största negativa avvikelserna finns. Och ta med mig medarbetare som jobbar inom de områdena, som kan stötta med konkreta aktiviteter. Nästa år kommer också styrkortet att se lite annorlunda ut, med fem övergripande mål. Jag kommer att ta de delar som är mina och bryta ner i olika variabler, så att de blir möjliga att styra på. Det är mycket som Försäkringskassan ska göra. Är allt lika viktigt? Försäkringskassan har många åtaganden, och allt ska göras. Men ibland uppstår speciella lägen som till exempel nu med de långa handläggningstiderna av tillfällig föräldrapenning. Då måste vi göra omprioriteringar. Vad händer om ett län inte uppfyller de krav som Försäkringskassans ledning ställer? Om utvecklingen inte går åt rätt håll i länen skickar man varje månad in en så kallad avvikelserapport. Varför har det inte blivit så som man tänkt? Vi följer upp med nya samtal och diskuterar med länsledningen vad som kan göras. Det är resultat som gäller så i princip skulle det kunna bli frågan om att skilja personer från det ansvar de har, men med rätt stöd räknar jag med att vi ska kunna lösa problem på annat sätt. Upprättas protokoll över resultatdialogerna? Under resultatdialogen gör vi noteringar om vad vi kommer fram till och det förutsätter jag att länsledningen också gör. Och de noteringarna går vi tillbaka till nästa gång vi ses. Vi servar inte med protokoll utan man får ta ett eget ansvar. Hur skulle du vilja sammanfatta resultatdialogerna under ditt första år? Jag är jättenöjd! Det är få förunnat att få använda tiden så som jag har gjort. Även om det är ett ansträngt schema så är det värt varenda minut. Dels har jag fått möjlighet att träffa alla länsledningar och en hel del medarbetare. Jag har lärt känna folk, jag har gått runt och pratat, suttit och resonerat, och jag har fått veta hur man tänker. Dels har jag kunnat sätta mig in i verksamhetens resultat. Med 21 län är det nästan omöjligt att få grepp om läget genom att bara läsa rapporter. Nu vet jag ungefär var problemen finns och var höjdpunkterna finns. Det har varit otroligt spännande. Vad är skillnaden? Ola Hägglund är chef för avdelningen Resultatoch produktionsstyrning vid huvudkontoret. Du har erfarenhet av resultatdialogerna både före och efter det att Försäkringskassan blev en myndighet. Vad är skillnaden? Det innebär en mer aktiv styrning nu, och är mer inriktade på åtgärder. Vad ska länsorganisationerna göra för att förbättra resultaten och nå målen? Tidigare var det mer av analys och återblickar. Vi har också fler dialoger nu än tidigare. Det tillsammans med att länen kontinuerligt rapporterar in avvikelser från den förväntade utvecklingen gör att det blir en annan kontinuitet och en bättre uppföljning. 16 dagens socialförsäkring Januari 2006

helikopter.nu Vi Erbjuder & Försäkringsmedicin Arbetslivsinriktad rehabilitering I mer än 10 år har vi målmedvetet byggt upp ett unikt resurs- och kompetenscentrum med specialitet på rörelseorgan och stressrelaterade besvär. En framgångsfaktor är våra multidisciplinära team som utgår ifrån människans helhetsbild. Verksamheten rymmer kreativa arbetsplatser. Rikstäckande ramavtal för försäkringsmedicinska utredningar. Ramavtal för arbetslivsinriktade utredningar/ rehabilitering med Försäkringskassorna. För mer information kontakta: Bertil Larsson VD, tel. 0155-22 22 90 eller verksamhetschef Marianne Gröntoft tel 016-10 32 43 E-mail: info.eskilstuna@ec.dll.se Vi finns i Eskilstuna och Nyköping! Goda kommunikationer och möjligheter till övernattning.

Så bygger Halmstad bo Kala besöksrum utan vassa eller tunga föremål, extra utgångsdörr. I Halmstad har man tagit det ökade hotet och våldet mot Försäkringskassans personal på allvar och byggt bort situationer där incidenter kan inträffa. text: Anders Ljungberg foto: KATRIN SVENSSON Ingen blomkruka eller annat tungt föremål Inga bilder på barnen eller andra personliga saker Ingen brevkniv eller annat vasst föremål Inget hålslag eller annat hårt, löst föremål 18 dagens socialförsäkring Januari 2006

rt våldet När säkerhetssamordnaren Nils Fridolf en tisdagseftermiddag i december visar runt i kundtjänsten på försäkringskontoret i Halmstad är det öde och tyst. Idag är det stängt. Här som på andra håll har man tvingats till extraordinära åtgärder för att klara utbetalningarna av tillfällig Extra utgång för nödsituationer Ingen sax Hoten har ökat kraftigt Antalet rapporterade hot ökar snabbt och det finns inget som tyder på att utvecklingen ska vända. Källa: Försäkringskassan föräldrapenning som hopat sig till följd av debaclet med det senaste ärendehanteringssystemet. Dagens Socialförsäkring besöker Halmstadskontoret för att se hur en säker arbetsplats ser ut. Halland är ett av de län där man kommit en god bit på väg. Det vill säga, fyra av de sex kontoren har byggts om i enlighet med Försäkringskassans riktlinjer för allmän säkerhet. I Kungsbacka är ombyggnaden på gång och beräknas vara klar under det första kvartalet. Varbergskontoret betecknar Nils Fridolf som ganska okej även om det går att göra bättre. Vi har strävat efter att få till stånd en välkomnande atmosfär som är säker trots att den inte känns igenbommad, säger Nils Fridolf och visar de tre arbetsplatserna för kundmottagarna. Skärmar hindrar överhörning De skiljs från varandra med skärmar och tillräckligt avstånd för att hindra överhörning. Åtminstone så länge som de väntande besökarna sitter i sofforna och inte går omkring. Förhoppningsvis distraheras de tillräckligt av teven som går på med information och musik. Bakom varje arbetsplats finns en dörr in till försäkringskontoret. Skrivborden är i stort sett rena. Bortsett från datorn finns bara en stämpel (en lätt i plast). Sax, hålslag och brevkniv lyser med sin frånvaro. På Halmstadskontoret finns tio bokningsbara besöksrum. Nycklarna finns inne på försäkringskontoret. Rummen är fräscha och moderna, än mer avskalade än arbetsplatserna i kundtjänsten. Bakom ryggen på handläggaren finns en extra dörr. Det är alltså bara att resa sig och gå om känslan av att besöket håller på att gå över styr infinner sig. I Halland har man varit förskonade från allvarliga incidenter. Grannlänet Jönköping, där Nils Fridolf har andra halvan av sin tjänst, har den senaste tiden varit mer drabbat med skadegörelse och flera hotfulla händelser. Det finns inga enkla svar på varför det är relativt lugnt i Halland, inga fall av hot under 2005, eller varför andra län drabbats hårdare. Försäkringskassans, och till exempel arbetslöshetskassornas, striktare tillämpning av regelverket plockas gärna fram som förklaring. Den som drabbas är handläggaren som får ta emot den ilska som en kund kan känna inför våra regler. En av dem som riskerar att drabbas är Elisabeth Johansson. Hon arbetar med tillfällig föräldrapenning och med föräldraförsäkringen. När hon sitter i kundtjänsten spänner dock arbetsuppgifterna över ett bredare fält. Elisabeth Johansson har dock liksom sina kollegor i Halmstad sluppit allvarligare incidenter även om det ibland varit nära. En kund brusade plötsligt upp och menade att jag uppträdde diskriminerande mot honom. Men jag lyckades lugna ner honom. Jag nöjde mig med att säga att jag inte gjorde någon skillnad på honom och andra. Därmed släppte jag frågan utan att ge mig in på någon mer diskussion. Rann ut i sanden Och det som kunde blivit en hotfull situation rann ut i sanden. Men de flesta kunder är vänliga. Att en och annan är arg, sur eller irriterad är inte samma sak som att de är hotfulla. Den egna attityden är viktig i mötet med de försäkrade för att dämpa spänningar, säger Elisabeth Johansson. Personalen i kundtjänsten använder inte besöksrummen själva. Besöken tar de vid diskarna. Innan flytten till de nya, säkrare, lokalerna hördes en del kritik från handläggarna som var vana med att ta emot besöken i de egna kontorsrummen. Det sas att det skulle bli besvärligt med bokningar och dessutom fanns känslan av att det skulle bli mer ensamt. Tidigare hade de ju kollegorna intill i korridoren. Men sedan vi kom hit har jag inget hört av kritiken och enligt riktlinjerna dagens socialförsäkring Januari 2006 19

Säkerhetssamordnarens arbetsuppgifter Samhällsutvecklingen har gjort att vi tvingats lyfta upp säkerhetsfrågorna. ska man ju vara två om man gör en bedömning av att det finns någon risk. Jag tror på det vi gjort här. Med små medel går det att förebygga risker. Arbetsplatserna i kundmottagningen är rena från personliga saker som foton på barnen och annat som ger ledtrådar till var man bor. Men man har namnbrickor. Vi diskuterar det just nu. Kanske ska vi bara ha förnamnen. Tyvärr har ju samhället blivit sådant att vi kanske inte ska skylta med våra namn i onödan. Idag, åtminstone i teorin, är säkerhetstänkandet starkt inom Försäkringskassan. Inga besökare kan gå rakt in. Väl inne får ingen röra sig fritt. Alla besök skrivs upp och besöksbrickor är ett måste och ska man röra sig inom kontoret blir man som besökare eskorterad Den anställdes säkerhet främst Det finns några grundläggande utgångspunkter i Försäkringskassans arbete för en fysiskt säker arbetsmiljö. Den anställdes säkerhet är det viktiga. De anställda måste i första hand tänka på sig själva. De ska inte tänka på att skydda datorskärmen eller något annat mot skadegörelse. De ska fly undan hotfulla situationer. Slå larm, hellre en gång för mycket än inte alls. vare sig man vill eller inte. Jag tycker att det är bra även om det var lite ovant i början. Intranätets säkerhetsutbildning Elisabeth Johansson känner till säkerhetsriktlinjerna och säkerhetsutbildningen som finns på intranätet är noga genomgången. Men för egen del får jag erkänna att jag nog är lite dålig på vad man ska göra om man måste ta hand om en kollega som råkat ut för något. Nils Fridolf tror att de verbala hoten är fler än de som rapporteras. Erfarna handläggare kanske tycker att de klarar att skaka av sig ett verbalt hot och avstår därför att berätta. Och alla är vi olika. Det som den ena uppfattar som obehagligt och hotfullt behöver inte upple- Inga besökare ska släppas innanför kundtjänsten. Det betyder att i princip alla besök ska tas emot i särskilda besöksrum i anslutning till kundtjänsten. Undantag finns förstås. Direktören har besök, inköpare träffar kända leverantörer, arbetsgrupper med deltagare från andra myndigheter och så vidare. Säkerhetssamordnaren i Hallands och Jönköpings län, Nils Fridolf. Elisabeth Johansson på Halmstadskontoret har sluppit vara med om obehagliga incidenter. Den fysiska säkerheten är bara en mindre del av säkerhetssamordnarens arbetsuppgifter. Informationssäkerhet, tillträdesskydd, inbrottsskydd, kraftförsörjning, säkerhet i serverrum, brandskydd, utrymningsvägar och mycket annat ligger också på bordet. vas på samma sätt av en annan. Vår linje är att hot ska polisanmälas. Men vi gör det i dialog med den anställde. Men gäller det fysiskt våld kompromissar vi aldrig. Det polisanmäls alltid. Samhällsutvecklingen har gjort att vi tvingats lyfta upp säkerhetsfrågorna. Det är inte alltid som en hotfull situation uppkommer utan förvarning. Finns det skäl att misstänka att en kund kan bli hotfull går det att vidta vissa mått och steg i förväg. Nils Fridolf listar dem: Vi kan kräva att de bokar sina besök, hänvisa till en speciell handläggare eller så kan vi vara två från Försäkringskassan vid besöken. Det får aldrig bli så att ett hotfullt uppträdande tillåts påverka besluten. Är hotbilden tydlig så finns möjligheten att ha en väktare på plats i lokalen. Har ändå en hotfull händelse, eller värre, inträffat så måste rutinerna på arbetsplatsen fungera. Och det är Nils Fridolfs och hans kollegors uppgift att se till att så sker. Ansvaret ligger på de verksamhetsansvariga cheferna, säger Nils Fridolf. Det är de som till exempel måste se till att ingen medarbetare som drabbats går hem och lämnas ensam. Chefen samlar en lämplig grupp där medarbetaren får möjlighet att prata igenom vad som skett. På de flesta håll kan vi idag få professionell hjälp med debriefing av företagshälsovården. På varje arbetsplats måste det också finnas rutiner för att garantera att man är två vid hembesök, att man tar kontakt med arbetsplatsen om man går hem efter besöket och så vidare. 20 dagens socialförsäkring Januari 2006