Smärt och Rehabiliteringscentrum i Östergötland Årsredovisning 2002 www.lio.se
PRESENTATION Smärt och Rehabiliteringscentrum (SoRC), är beläget i Linköping och är en länsövergripande specialistresurs för diagnostik, behandling och rehabilitering vid komplicerad smärta. Centrum mottar också remisser från Kalmar och Jönköpings län. I uppdraget ingår också att vara kompetenscentrum vid komplicerad smärta. Centrum deltar i forskning och undervisning och är upplåten enhet för avdelningen för Rehabiliteringsmedicin, INR vid Hälsouniversitetet. Inom centrum finns kompetens inom flera medicinska specialiteter (anestesiologi, allmänmedicin, geriatrik, internmedicin, rehabiliteringsmedicin, socialmedicin och smärtlindring) samt inom olika paramedicinska discipliner. Antalet anställda var vid utgången av år 2002 30 personer (motsvarande 26 heltider). Centrum har, likt andra kliniska verksamheter, att följa de lagar och förordningar som gäller för hälso och sjukvård. Smärt och Rehabiliteringscentrum i Östergötland är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets övergripande uppdrag är att utifrån en etisk och demokratisk grund om människors absoluta, okränkbara och lika värde utveckla en god hälso- och sjukvård och tandvård utifrån befolkningens behov som befrämjar medborgarnas hälsa stärka den representativa demokratin, utveckla idéer och arbetsformer som svarar mot medborgarnas behov och krav finna former för att inför medborgarna tydliggöra landstingets ansvar skapa länkar mellan medborgarna och de politiska företrädarna för att öka kunskapen om samhället och demokratin som regionalt forum främja en ekologiskt hållbar utveckling i Östergötland och tillväxt för ökat välstånd och bättre livsvillkor, allt detta i ett föränderligt Europa i övrigt fullgöra de uppgifter som definierats av riksdagen. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2002 var ca 7 miljarder kronor. 2
PRODUKTIONSENHETSCHEFENS KOMMENTAR Verksamhet Centrum har under år 2002 erhållit 783 nya remisser och 105 av dessa har i huvudsak vidarebefordrats till annan mer lämplig klinik. Antalet nybesök 1 hos läkare har uppgått till 623, återbesök till läkare: 780, antal patienter som deltagit i rehabiliteringsprogram: 92, antal patienter som genomgått lätt rehabilitering (smärthanteringskurs): 40. Det interna arbetet har även år 2002 präglats av ansträngningar att effektivisera utredning, behandling och rehabilitering. På grund av ett förhållandevis stort inflöde av nya remisser och läkarbrist har väntetiderna ökat under året. Utbildningsinsatserna för att stärka systematiken och innehållet i rehabiliteringsprogrammen medelst ett kognitivt beteende inriktat betraktelsesätt har fortsatt. Detta arbete resulterade i slutet av år 2002 i en större omstrukturering av rehabiliteringsverksamheten samt revidering av kriterierna för intag i rehabiliteringsprogram. Dessa förändringar tillämpas i praktiskt kliniskt arbete från och med februari 2003. Arbetet med att framta en första mer komplett version av ett balanserat styrkort för Centrum har pågått under 2002 och en första version kommer att kunna vara klar under våren 2003. Ekonomi Årets resultat är + 1 749 tkr. Resultatet beror till största delen på lägre personalkostnader samt att ersättning för flyttkostnader erhölls år 2002 medan delar av kostnaderna belastade verksamheten år 2001. Personalkostnaderna uppgår till 10,9 mkr och är därmed ca 0,9 mkr lägre än budgeterat beroende på vakant tjänst samt sjukskrivingar. Kostnader för röntgen och lab har efter kostnadsmedvetenhet kunnat reduceras mot budgeterat medan kostnader för läkemedel har stigit något jämfört med budgeterat. Personal Centrum har svårigheter att rekrytera läkare med intresse för komplicerad smärta (framförallt finns behov av läkare med anestesiologisk och/eller neurologisk specialistutbildning). Periodvis kan detta delvis kompenseras av ST läkare, men under året har inte någon ST läkare varit i tjänst vid Centrum. Underbemanningen är inte hållbar på längre sikt och påverkar både den kliniska utvecklingen och forskningen negativt. Under år 2002 har en PTP psykolog rekryterats med avsikten att långsiktigt rekrytera smärtintresserad psykolog samt stärka den beteendevetenskapliga kompetensen. POU samtal genomförs regelbundet med all personal. Personalenkäten visade att Centrums kvalitetsarbete på ett flertal områden medfört förbättringar men också att det fanns områden med förbättringspotential. Kompetensutvecklingen har under året dels rört införandet av ett kognitivt beteende inriktat arbetssätt och dels deltagande i olika vetenskapliga kongresser nationellt och internationellt.. Björn Gerdle Produktionsenhetschef 1 Enligt ADAPT siffror via vårddatalagret ger något andra tal 3
Verksamhetsgenomgång Sedan 2001 pågår inom Smärt och Rehabiliteringscentrum ett arbete med att utveckla ett balanserat styrkort som är väl förankrat hos personalen. Nedanstående är en preliminär version där internt hitintills två av perspektiven har diskuterats mer ingående. Vision Bli smartare än smärtan Verksamhetsidé Smärt och Rehabiliteringscentrum bedriver och utvecklar multidisciplinär diagnostik, behandling och rehabilitering för personer med långvarig komplicerad smärta Smärt och Rehabiliteringscentrum betjänar Patienter Sjukvården Universitetet Studenter Forskning Samhället Smärt och Rehabiliteringscentrum tillhandahåller Kompetens i form av specialiserad kunskap och empati Smärt och Rehabiliteringscentrum vill uppnå Bättre hälsa och livskvalitet för patienten och dess anhöriga Utvecklade kunskaper Minskade samhälleliga kostnader genom Multiprofessionella bedömningar Behandling Multidisciplinär rehabilitering Forskning Undervisning och använder Personalens, kunskap, erfarenheter och empati Patientens resurser, erfarenheter och mål Vetenskaplig utveckling Pågående eller planerat arbete med Visioner, Strategier och Kritiska framgångsfaktorer Arbetet med att utveckla ett balanserat styrkort för Centrum kommer att fortsätta under år 2003. Särskilt gäller detta framtagandet av enkelt hanterbara nyckeltal för de olika perspektiven. En första version av ett mer komplett styrkort kommer att kunna vara klart under första halvåret 2003. 4
Perspektiv Strategier Kunder I. Högst 3 månaders väntetid för minst 90 % av remisserna Kritiska framgångsfaktorer: Jämn tillgång på utredningstider. Nyckeltal: Andel (%) med högst 3 månaders väntetid. Uppfyllelse av nyckeltal år 2002: i medeltal 48 % under året. II. Minst 8 vetenskapliga arbeten per år i internationella tidskrifter Kritiska framgångsfaktorer: Uttag av ALF veckor, klinisk forskningstid, klinisk lärares forskningstid. Nyckeltal: Andel (%) av årsbeting Uppfyllelse av nyckeltal år 2002: Har uppfyllts. Strategier - Interna processer I. Teamkonferens eller prel svar till inremitterande inom 1 månad för minst 90 % av patienter som utreds Kritiska framgångsfaktorer: Regelbundna teamkonferenser, tidsbokning via ADAPT, mall för slutbedömning. Nyckeltal: Andel (%) avslutade fall inom 1 månad efter utredning hos läkare. Uppfyllelse av nyckeltal år 2002: Kan ej bedömas vad gäller tidsaspekten, men är med all sannolikhet uppfyllt vad gäller andelen. II. Remissvar/epikris inom 1 månad för 90 % av patienter som genomgått rehabprogram Kritiska framgångsfaktorer: Tydliga avslut, strukturerad mall för remissvar/epikris Nyckeltal: a) andel (%) av årets beting för rehabprogram (grupp, individuellt, smärtskola) som avslutats och b) dito där remissvar skickats Uppfyllelse av nyckeltal år 2002: a) betinget enligt avtalet vad gäller rehabiliteringsprogram har uppfyllts, b) går ej att bedöma vad gäller tidsaspekten men remissvar har skickats för minst 90%. Strategi - Utveckling och förnyelse Minst 75% av patienterna besvarar enkäterna Kritiska framgångsfaktorer: Inmatningsrutiner, engagemang hos personal, tillgänglighet vid teamkonferenser, utskick vid remissgranskningen Nyckeltal: Andel (%) som besvarat enkät under året Uppfyllelse av nyckeltal år 2002: Uppfyllt. Strategi - Medarbetare Alla har möjlighet till adekvat kompetensutveckling i sitt arbete Kritiska framgångsfaktorer: Delegerat ansvar, samspel med övriga, närvaro vid interna möten Nyckeltal: Andel (%) som under året haft POU samtal. Uppfyllelse av nyckeltal år 2002: Uppfyllt till 95%. Strategi - Ekonomi Budgetuppfyllelse Kritiska framgångsfaktorer: Full bemanning, tillräcklig mottagning, kunskap om beting, individuella beting Nyckeltal: a) Differens mellan skattat resultat och budget, b) antal nya accepterade remisser under året och c) andel (%) av betinget för nybesök i avtal som genomförts Uppfyllelse av nyckeltal år 2002: Som helhet uppfyllt. a) resultat: +1 749 tkr, b) 678 och c) 100%. 5
EKONOMIUPPGIFTER PE 020 Smärt- och RehabiliteringsCentrum Resultaträkning, finansieringsanalys, investeringar och balansräkning 2002 Resultaträkning (tkr) Bokslut 2002 Budget 2002 Bokslut 2001 Intäkter Koncernbidrag -118 Patientavgift 330 300 295 Försäljning sjukvård till nämnd 14 190 14 637 15 332 - varav HSP 9 175 1) 9 527 9 509 - varav LSV 4 779 2) 4 870 5 202 - varav läkemedel ÖV 236 3) 240 621 Försäljning sjukvård till övr 844 834 866 - varav HSP 609 4) 784 716 - varav LSV 29 0 150 - varav försäljning US 206 5) 50 Försäljning utbildning 49 0 39 Försäljning övriga tjänster 0 51 Statsbidrag 63 6) 0 Bidrag för personal -6 7) 0 6 7) Övriga bidrag 2 972 2 198 2 055 - varav FoUU statlig 1 259 8) 1 535 1 392 - varav FoUU landsting 626 9) 607 607 - varav övrigt 1 087 10) 56 56 Sålt material, varor, övriga intäkter 327 11) 400 280 Summa verksamhetens intäkter 18 769 18 369 18 806 Kostnader Lönekostnader -7 472 12) -8 093 12) -6 605 Arbetsgivaravgifter -3 086-3 345-2 728 Övriga personalkostnader -372 13) -432-445 Summa personalkostnader -10 930-11 870-9 778 Kostnader för köpt verksamhet -972 9), 14) -1 346-1 007 Verksamhetsnära material och varor -361-100 -80 Läkemedel öppenvård -269-240 -621 Lämnade bidrag -8-8 -8 Övriga verksamhetskostnader -4 475 15) -4 579-3 862 Summa övriga kostnader -6 085-6 273-5 578 Summa verksamhetens kostnader -17 015-18 143-15 356 Avskrivningar -257 16) -326 16) -122 Verksamhetens nettokostnader 1 497-100 3 328 Finansiella intäkter 257 17) 100 215 Finansiella kostnader -5-3 Årets resultat 1 749 18) 0 3 540 1) 573 smärtutredningar är utförda, rörlig ersättning erhålls per utredning. Avtalade smärtutredningar är 550-600/år och 600 st var budgeterade. 2) Fast ersättning från nämnd. 3) Avdrag har skett med 4 tkr för SoRC:s del av underskott av Vårdcentralernas allmänläkemedel. 4) 60 tkr försålt till Jönköpings län, 176 tkr till Kalmar län samt 230 tkr till övriga län - totalt 36 smärtutredningar. 5) Ersättning för Spinal Cord från Neurocentrum, US. 6) Ersättning för praktikplatser 25 tkr samt 38 tkr för städkostnader ALF-ytor. 7) Kreditering av lönebidrag utbetalt 2001 men tillhörande FHVC. 8) Ändring av hantering kring lokalkostnader har gjorts under året. Ersättning samt kostnad motsvarande 276 tkr hanteras utanför produktionsenheten. 9) Ersättning 626 tkr för professorstjänst. Betalning till INR, HU har skett med 632 tkr under kostnader för köpt verksamhet. 6
10) Ersättning för flyttkostnader från LFÖ med 1 003 tkr. 11) Projektintäkter. 12) Lönekostnaderna är lägre än budgeterat beroende på vakant läkartjänst under andra halvåret. 13) Planerad utbildning har ej genomförts, därav lägre kostnad än budgeterad. 14) Här ingår även kostnader för tjänster (professor från Hälsouniversitetet och US-gemensamma kostnader). Kostnaderna för lab och röntgen har minskat med 13 % (pris+volym) jämfört med 2001. 15) Här ingår kostnader för flytt till Garnison med 759 tkr vilket är kompenserat under övr bidrag, se not 10) 16) Den beslutade ALF-investeringen på 385 tkr genomförs först i början på 2003 (Radiofrequency-utrustning). Budgeten var beräknad med 12 månaders avskrivningar under 2002. 17) Ränteintäkterna har överstigit de budgeterade med 157 tkr. 18) Vakant läkartjänst har medfört lägre personalkostnader samt lägre kostnader för lab och röntgen. Finansieringsanalys (tkr) Bokslut 2002 Bokslut 2001 Tillförda medel Resultat efter finansnetto 1 749 3 540 Justering för avskrivningar 257 122 Minskning av förråd Minskning av kortfristiga fordringar 249 11 Ökning av kortfristiga skulder Övriga rörelsekapitalpåverkande poster Summa tillförda medel 2 255 3 673 Använda medel Nettoinvesteringar 46 1 065 Ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder 1 349 722 Summa använda medel 1 395 1 787 Förändring av likvida medel 860 1 886 Investeringsredovisning Bokslut 2002 Bokslut 2001 Inventarier 46 1 065 Datautrustning Medicinsk utrustning Fordon Summa investeringar 46 1 065 Investeringssammanställning Bokslut 2002 Bokslut 2001 CPU-hållare 46 1 019 46 Summa investeringar 46 1 065 7
Balansräkning (tkr) Bokslut 2002 Bokslut 2001 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier 842 1 021 Datorutrustning Medicinsk apparatur 66 98 Fordon Summa anläggningstillgångar 908 1 119 Omsättningstillgångar Förråd och lager Kundfordringar 181 155 Övriga kortfristiga fordringar 40 290 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 90 1) 115 Kassa och bank 7 617 6 757 Summa omsättningstillgångar 7 928 7 317 Summa tillgångar 8 836 8 436 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital 6 154 2 614 Årets resultat 1 749 3 540 Summa eget kapital 7 903 6 154 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 129 1 531 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 338 2) 352 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 442 3) 397 Övriga kortfristiga skulder 24 2 Summa kortfristiga skulder 933 2 282 Summa skulder 933 2 282 Summa eget kapital och skulder 8 836 8 436 Not till eget kapital varav rörelsekapital 6 995 5 035 varav anläggningskapital 908 1 119 1) Uppbokning av förväntade projektintäkter 87 tkr Facettled, 2 tkr avser lev faktura från Sun Flex Miljö AB som skickats till PG men ej blivit betald under 2002. 2) Lönerevision för läkare från 1 okt 2002 är förhandlad men inte utbetald. Den slutliga lönen inkl arbetsgivaravgifter, landstingsgem kostnader samt IT-påslag har bokats upp. Antalet sparade semesterdagar har minskat från 305 dagar 2001 till 260 dagar 2002. Okompenserad övertid minskat från 23 timmar 2001 till 5 timmar 2002. 3) Återstående projektmedel: 171 tkr för SEDOC II, 91 tkr för Reuma-WAD, 25 tkr för AO, 106 tkr för FEN-INT 26 samt 49 tkr för Cellpatch med morfin. 8
ORGANISATIONSBESKRIVNING Smärt och Rehabiliteringscentrum Strategi Forskning Utveckling Produktionsenhetschef Klinikchef Mottagning och utredning Behandling Rehabilitering och uppföljning 9