Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Jamaica 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Jamaica är en konstitutionell parlamentarisk demokrati med en folkmängd på cirka 2,7 miljoner invånare. Oppositionspartiet Jamaicas arbetareparti(jlp) vann en historisk seger vid parlamentsvalet den 3 september 2007 och bröt därmed regeringspartiet Folkets nationella partis 18-åriga maktinnehav. JLPs partiledare Bruce Golding blev ny premiärminister. Det råder allvarliga brister i respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Jamaica. Samtidigt råder politisk pluralism och frihet på massmedieområdet; inte heller förekommer rapporter om politiskt motiverade försvinnanden och politiska fångar. Fyra parlamentsval i rad har genomförts under ordnade former. Denna bild förmörkas emellertid av ett stort inslag av våld, mord och rättslöshet, bland annat i form av omfattande polisbrutalitet och utomrättsliga avrättningar av brottsmisstänkta. Förhållandena i fängelserna är undermåliga. Häktade personer och intagna fångar utsätts enligt rapporter ofta för misshandel. Straffrihet är vanligt för poliser som begår brott. Dödsstraff finns på straffskalan, men har inte verkställts sedan 1988. Rättssystemet är ineffektivt och överbelastat och korruptionen inom den offentliga verksamheten omfattande. Organisationer för mänskliga rättigheter tillåts verka fritt. Våld mot och diskriminering av kvinnor utgör ett särskilt allvarligt problem. Detta gäller även gentemot individer som är eller uppfattas som homosexuella liksom mot personer som har drabbats av hiv/aids. Människohandel och barnarbete utgör också allvarliga problem. De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.
2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Jamaica har ratificerat de flesta centrala konventionerna på MR-området. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Den amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Våldet i landet är fortsatt omfattande. År 2006 uppgick antalet mord per 100 000 invånare till minst 45 en minskning av rapporterade fall från 2005 års siffra på minst 62. Bristen på respekt för kroppslig integritet utgör tillsammans med polisens utomrättsliga avrättningar, ett allt allvarligare problem. Över 1 000 människor uppges ha dödats av polis sedan 1999. I samband med gripanden av brottsmisstänkta dödades cirka 200 personer varav 10 poliser under 2006. Detta är ett problem som regeringen, trots ansträngningar, inte lyckats komma tillrätta med. Dråp- eller mordmisstänkta poliser går ofta fria. De senaste fem åren har inte ett enda fall lett till fällande dom. Politiskt motiverade mord och försvinnanden rapporterades inte under 2006. Förhållandena i fängelserna är överlag undermåliga. Regeringen har tillåtit lokala och internationella människorättsorganisationer, frivilliga och religiösa organisationer samt media att besöka fängelserna och studera förhållandena.
3 4. Dödsstraff Dödsstraff finns på straffskalan. Regeringen har dock motstått påtryckningar från en alltmer våldsdrabbad befolkning att gå ifrån det moratorium för verkställande av dödsstraff, som gällt sedan 1988. Antalet fångar som nu sitter i dödscell uppges uppgå till ett 50-tal. FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna har intervenerat i frågan med hänvisning till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen föreskriver att häktade personer skall lagföras inom 24 timmar en föreskrift som i många fall inte respekteras. Godtycklig arrestering och frihetsberövande förekommer i stor omfattning. Systemet att bli fri mot borgenssumma har kritiserats av polisen för att vara alltför generöst, främst när det gäller hårt kriminellt belastade brottslingar. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket regeringen allmänt respekterar. Domstolsväsendet utgör en integrerad del av det karibiska rättssystemet med Privy Council som högsta rättsinstans. Rättssystemet är dock ineffektivt och överbelastat vilket gör att det kan dröja år innan en misstänkt person kan lagföras. Jamaica har anslutit sig till, men ännu inte ratificerat, konventionen om inrättandet av en karibisk högsta domstol. 7. Straffrihet Amnesty International har rapporterat att ingen polis har dömts för mord under de senaste åren. Det tolkas allmänt som att polisen är immun mot åtal och tillåts i praktiken döda utan påföljd. Amnesty International är vidare allvarligt bekymrat över den långa tid som det tar för myndigheter att föra rättslig talan mot misstänkta polismän. På senare år har organisationen också dokumenterat brister i systemet gällande förundersökningar av mord utförda av poliser. Kritiken gäller bland annat brist på utredare, icke professionell hantering av brottsplatser, otillräckliga obduktioner och att vittnen inte hörs inom rimlig tid. Ett annat problem är tillkomsten av privatgarden med mobbingtendenser mot brottsmisstänkta, vilket också lett till dödsfall. Polisutredningarna leder sällan till resultat genom att vittnen i rädsla för repressalier inte vågat avge vittnesmål.
4 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Lagen föreskriver rätten till rubricerade former av frihet som i allmänhet respekteras. Media kan fritt ge uttryck för kritiska åsikter om de politiska makthavarna och deras förehavanden. Det förekommer ingen inskränkning i den akademiska friheten eller friheten att använda Internet. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Lagen ger medborgarna allmän rösträtt till periodiskt återkommande fria val. Av den nya regeringens 18 ledamöter är endast två kvinnor. Det råder en allmän uppfattning om att korruption förekommer inom såväl den exekutiva som den lagstiftande makten. Korruptionen anses dock vara mest omfattande inom polisväsendet. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Lagen föreskriver rätten att organisera sig fackligt och fackföreningarna kan i allmänhet verka fritt och oberoende av regeringen. Fackföreningsrörelsen har traditionellt en stark ställning i Jamaica och 20 procent av de 1,2 miljoner arbetstagarna är fackligt anslutna. En kollektiv förhandling kan endast äga rum i ett företag om 50 procent av arbetstagarna stöder ett sådant förslag ett villkor som har kritiserats av International Labour Organization (ILO) för att vara alltför restriktivt. Lagen föreskriver ingen strejkrätt men strejker förekommer i praktiken. År 2006 ledde 220 tvister till 21 strejker. En stor grupp arbetstagare inom så kallad samhällsviktig verksamhet äger inte rätt att strejka. ILO har kritiserat den breda definitionen av samhällsviktig verksamhet och uppmanat regeringen att begränsa den. Det finns inget förbud i lag mot barn- och tvångsarbete, med undantag av barnprostitution 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälso- och sjukvården är av förhållandevis god kvalitet. Inspektioner för kontroll av att arbetsplatserna upprätthåller fastställd standard genomförs regelmässigt. I fall där arbetsplats inte uppfyller gällande hälso- och säkerhetskrav utdelas först en varning innan eventuellt straff utdöms.
Arbetstagare äger rätt att avbryta hälsofarligt arbete utan att riskera förlora sin anställning om personen ifråga är fackligt ansluten. Det finns ingen antidiskrimineringslag till skydd för personer som har drabbats av hiv/aids. 5 12. Rätten till utbildning Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri för barn i åldern 6-11 år. Utbildningsministeriet uppger att 99 procent av barnen i skolålder är inskrivna i undervisningen. Ekonomiska förhållanden tvingar dock 1 000-tals barn att stanna hemma både för att bistå i hushållningen och för att undvika avgifter relaterade till undervisningen. Närvaron i grundskolan bedöms därför uppgå till 78 procent och i vissa områden på landsbygden till 50 procent. Cirka 70 procent av barnen i åldern 12-16 deltar i sekundärundervisning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Jamaica är en av de politiskt ledande nationerna i Karibien. Landet är drabbat av våld och en utbredd fattigdom. Folkmängden uppgår till 2,7 miljoner invånare med en BNP per capita motsvarande 4 500 USD. Landet ligger på 101:e plats av totalt 177 länder i UNDP:s Human Development Index (HDI). OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Våld mot och diskriminering av kvinnor är fortsatt ett mycket allvarligt problem. År 2006 anmäldes 635 våldtäkter, vilket bedöms vara en underskattning eftersom majoriteten av fallen - framför allt i hemmet - inte rapporteras. Straffet för våldtäkt är max 25 års fängelse. Även om lagen förbjuder prostitution är det frekvent förekommande, främst i turistområdena. Kvinnorättsgrupper, bland annat Women s Media Watch, har välkomnat regeringens beslut i (november 2005) att ratificera den inter-amerikanska konventionen om att förhindra, bestraffa och utrota våld mot kvinnor (The Inter-American Convention on the Prevention, Punishment and Eradication of Violence against Women). Lagen förbjuder dock inte sexuellt ofredande på arbetsplatser Handeln med kvinnor är omfattande men regeringen har skärpt lagstiftningen för att bekämpa den illegala verksamhet. ILO har uppskattat att flera hundra minderåriga ingår i landets sexhandel. Kvinnor utsätts också för diskriminerande behandling i arbetslivet.
6 15. Barnets rättigheter Fysiska och sexuella övergrepp på barn är ett allvarligt problem. Även barnprostitution och handel med barn för sexuell exploatering förekommer. Regeringen har lovat vidta åtgärder för att förbättra situationen. Oberoende organisationer har rapporterat att ledare för kriminella gäng och även fäder ser sexuella förbindelser med unga flickor och döttrar som en rättighet och cirka 400 sådana fall anmäldes under år 2006 - en kraftig ökning av rapporterade fall jämfört med föregående år. Regeringen har uttryckt oro över denna utveckling och har också medgivit att antalet oanmälda fall förmodligen är stort. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Grundlagen förbjuder diskriminering som grundas på ras, kön eller religion. Positiv diskriminering på grundval av politisk partitillhörighet har blivit vanligt förekommande när det gäller fördelning av allmänna bidrag eller arbetstillfällen. Detta gäller i synnerhet i så kallade "garrison constituencies" som är beteckningen på valkretsar med en partipolitiskt homogen sammansättning. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Diskriminering som en följd av sexuell läggning och könsidentitet är vanligt förekommande. Sexuellt umgänge mellan män bestraffas med tio års fängelse. Förre premiärministern Patterson har klart deklarerat att landet inte vill låta sig utsättas för påtryckningar i syfte att förändra sina stränga lagar gentemot homosexuella. Homosexuella män vågar sällan rapportera övergrepp av rädsla för svåra repressalier. 18 Flyktingars rättigheter Lagen innehåller ingen föreskrift om att bevilja asyl eller flyktingstatus enligt 1951 års konvention om flyktingstatus jämte 1967 års protokoll. Regeringen har dock infört ett system för skydd av personer som vid återsändande löper risk att bli förföljda i sitt hemland. Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och andra humanitära organisationer för att bistå flyktingar och asylsökanden. Samtliga haitier, som begärde flyktingstatus under 2006, har återsänts av myndigheterna. Regeringen har gett tillfälligt skydd till hundratals personer som inte levt upp till kriterierna för flyktingstatus enligt flyktingkonventionen.
7 19. Funktionshindrades rättigheter Lagen föreskriver inte förbud mot diskriminering av personer med funktionshinder. Diskriminering förekommer främst i arbetslivet och skolor. Ingen diskriminering rapporteras gällande hälso- och sjukvården där behandling, i stor utsträckning, sker på lika villkor. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Ett antal lokala och internationella organisationer för mänskliga rättigheter kan fritt verka i landet och uttrycka sina åsikter. Regeringens tjänstemän samarbetar med dessa grupper och är ofta lyhörda för deras rekommendationer. The Independent Jamaica Council for Human Rights är landets enda formella organisation som täcker alla aspekter av frågor som rör mänskliga rättigheter. Den icke-statliga organisationen Jamaicans for Justice (JFJ) inriktar sig på frågor gällande polisers straffrihet, utomrättsliga avrättningar och våldsövergrepp. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Information om internationella insatser saknas.