Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi 2015 2017

Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi 2015 2017 www.regionblekinge.se

2

Innehåll Förord s 4 Bakgrund s 6 ARBETSMETODER Omvärldsbevakning s 8 Handlingsplaner s 8 Lärande s 8 Analys s 8 UTBILDNING Gymnasiekompetens s 10 Kommunal vuxenutbildning s 11 Folkhögskola s 12 Yrkeshögskolor i Blekinge s 13 Högskoleutbildning s 14 Arbetsmarknadsutbildningar s 15 Studie och yrkesvägledning s 16 Samordning av utbildning till anställda s 17 BRANSCHER Branscher s 22 Teknik s 23 Vård och omsorg s 24 Tjänste- och servicesektorn s 25 Försvarssamverkan s 26 Branschråd - Branschkluster s 27 ÖVERGRIPANDE OMRÅDEN Skola/arbetsliv s 28 Lärcenter s 29 Jämställdhetsintegrering s 30 Entreprenörskap s 31 ÖVERSIKT AV UTVECKLINGSOMRÅDEN 2015-2017 s 32 ARBETSMARKNAD Kompetensbehov s 18 Fler i arbete s 19 Inflöde av kompetens s 20 Validering s 21 Blekinge Kompetensförsörjningsstrategi 2015-2017 Region Blekinge Dnr: 806-295-2014 Beslutad av Regionstyrelsen 2015-03-11/KAT JOH 3

Förord KOMPETENSFÖRSÖRJNING EN STRATEGISKT VIKTIG FRÅGA FÖR BLEKINGE Blekinge står inför flera utmaningar. En av dem är att se till att rätt kompetens finns tillgänglig för de företag som behöver rekrytera nya medarbetare. Kompetensförsörjningsfrågan är en av de viktigaste faktorerna för Blekinges utveckling. I Blekinges arbetsliv finns en stor bredd av kompetenser. Bättre matchning mellan behov och tillgänglig arbetskraft, djupare samverkan mellan aktörer och nya metoder för att få in fler på arbetsmarknaden kan vara några sätt att arbeta för att säkra försörjningen av kompetens för Blekinges företag och organisationer och för att minska arbetslösheten i Blekinge. Blekinges kompetensförsörjningsstrategi har arbetats fram i samverkan med företrädare för Blekinges näringsliv och offentlig sektor. Den är framtagen utifrån målsättningarna i insatsområde Arbetsliv i Blekingestrategin. Samverkan, delat ansvar och samarbete kring de olika utvecklingsfrågorna är nyckelfaktorer för ett gott framtida arbete. Kompetensförsörjningsstrategin är en strategisk grund med tydligt utpekade utvecklingsområden inom detta för Blekinge så viktiga område. Christina Mattisson, Regionstyrelsens ordförande 4 4

5

Bakgrund 6 KOMPETENSPLATTFORM Regeringen anser att det är viktigt att stärka samverkan mellan den regionala tillväxtpolitiken, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken och gav år 2010 aktörer med regionalt utvecklingsansvar i länen i uppdrag att etablera regionala kompetensplattformar för samverkan när det gäller kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Syftet med de regionala kompetensplattformarna är att de ska bidra till: ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjningsoch utbildningsområdet, samordning av behovsanalyser inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet, ökad samverkan kring kompetensförsörjning och utbildningsplanering, ökad kunskap om utbud och efterfrågan av utbildningsformer, med utgångspunkt i de olika utbildningsformernas nationella mål samt myndigheternas ansvar. BLEKINGESTRATEGIN Blekingestrategin togs fram under 2012-2013 i en bred dialog med många olika aktörer. Den fastställdes av Regionstyrelsen under 2013. Under rubrik Arbetsliv beskrivs kompetensförsörjning. INDIKATORER: Andel arbetsgivare som upplever god tillgång på rätt kompetens Andel 18 till 24-åringar som avslutat gymnasiet Andel 30 till 34-åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning Antal utbildningsplatser på eftergymnasiala utbildningar 2020 2020 har näringslivet och de offentliga organisationerna god tillgång till kompetent arbetskraft samtidigt som många går vidare till högre utbildning och en hög andel av befolkningen är sysselsatt. Kompetensförsörjningsstrategin ska komplettera Blekingestrategin med tydliga mål inom kompetensförsörjningsområdet. EU-2020 EU-målen som rör kompetensförsörjning är att sysselsättning ska öka till 75 % av befolkningen, antalet elever utan gymnasiebetyg ska vara mindre än 10 % och att antal 30-34 åringar som har eftergymnasial utbildning ska vara 40 %. Varje nation kan besluta om högre mål och Sverige har beslutat: Betydligt mer än 80 % av 20 64-åringar är sysselsatta. Andelen elever utan gymnasiebetyg ska vara lägre än 10 % Minst 40-45 % av 30 34-åringarna ska ha högre utbildning UNGDOMSKRAFT Under 2013 tog Region Blekinge i samverkan med länets kommuner, Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen i Blekinge, Blekinge tekniska högskola m.fl. fram en utvecklingsplan i syfte att halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge till år 2017. Utvecklingsplanen har lett till en bred samsyn kring att utveckla samverkan.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Blekinge har en hög arbetslöshet jämfört med riket. Många företag/arbetsgivare har mycket svårt att hitta arbetskraft, avhoppen från gymnasieskolan är höga samtidigt som utbildningsaktörer har svårt att rekrytera studerande. Sammantaget gör detta att samverkan på olika sätt är nödvändig för att utveckla arbetsmarknaden i Blekinge. Vision I Blekinge samarbetar hela arbetslivet, skolor och utbildare och för en bra regional kompetensförsörjning. KOMPETENSRÅD I Blekinge samordnas kompetensstrategiska frågor av Kompetensrådet. Kompetensrådet är sammansatt av olika funktioner som är kopplade till de utvecklingsområden som beskrivs i strategin och varje person representerar ett ansvarsområde i Blekinge. Med bredden från många områden får de olika utvecklingsområdena i strategin och i handlingsplanerna bred förankring och ett brett spektra av erfarenheter och roller i utvecklingsarbetet. Funktionerna eller varje område utser själva sin representant. Rådet ansvarar för att handlingsplaner upprättas, att uppföljning och återförande av erfarenheter sker. Syfte: Kompetensförsörjningsstrategin är en gemensam strategi för aktörer och skapar en tydlig riktning på vart vi är på väg och hur vi avser att samverka. Strategin gäller tom. 2017. Revideras 2017. EU 2020 Blekingestrategin 2014-2020 Kompetensförsörjningsstrategi 2015-2017 Handlingsplaner kopplade till kompetensförsörjningsstrategin Analyser för utbildningsplanering Förebygga skolavhopp Vård och omsorg, samordnad utbildningsplanering 7

Arbetsmetoder Det strategiska arbetet bygger på samverkan och fokus på utveckling av metoder inom några områden. OMVÄRLDSBEVAKNING Inom området kompetensförsörjning och kompetensplattformar sker mycket inom många områden. Ett arbete med att omvärldsbevaka, sprida och dela med sig av hur andra gör, rapporter mm. ska utvecklas under tiden fram till 2017. HANDLINGSPLANER För att konkretisera strategin kommer det under varje område skapas konkreta handlingsplaner. Dessa görs i samverkan med det regionala kompetensrådet. Handlingsplanerna beskriver: Aktiviteter Uppdraget/uppdragen Koppling till regionala mål Mätbara mål Ansvariga Tidsplan Återrapportering när och hur Här uppmuntras aktiviteter där flera aktörer samverkar. LÄRANDE Den återrapportering som görs i respektive handlingsplan redovisas på lämpligt sätt via webb och möten. Kompetensrådet ansvarar för handlingsplaner görs, att återrapportering och uppföljningen görs. Kompetensforum skapas som en tydlig yta där aktörer inom plattformen två gånger per år träffas och delar erfarenheter och skapar lärande. ANALYS En regional struktur skapas och modeller där vi regelbundet samlar och redovisar statistik och resultat inom området kompetensförsörjning. Exempelvis kan olika modeller för analys testas, struktur för att samla in och redovisa framgångsrika metoder utöver statistik och resultat, att analysera framgångsrika metoder ger ett lärande och nycklar till nya framgångsrika aktiviteter mm. Det görs ett stort antal undersökningar av kompetensbehov av olika aktörer. Sedan 2010 har det på regional nivå gjorts tre olika större genomlysningar 2010, 2012 och 2014. Som ett underlag för utbildningsaktörer behöver detta göras minst årligen och med en avstämning med arbetslivet så att man får fram vad arbetsmarknaden vill och behöver. 8

9

Utbildning GYMNASIEKOMPETENS Av de unga arbetslösa i Blekinge saknar var fjärde gymnasiekompetens. (AF 2013) Unga utan gymnasiekompetens och ungdomar med invandrarbakgrund har generellt svårare att få jobb. Räknar man hur många ungdomar som är arbetslösa och inte studerar eller inte har någon form av stödåtgärd är det cirka 7 %. (AF 2013) Många arbetsgivare kräver att man genomgått gymnasieutbildning och det blir ett hinder för att få ett arbete. Det är viktigt att alla elever under sin utbildning ges en möjlighet att få inblick i olika yrken och i arbetslivet. För arbetsgivare är kontakter med gymnasieelever viktig för att skapa intresse för en verksamhet. PROGRAMRÅD Programråden med företrädare för arbetslivet är viktiga att ha på alla gymnasieprogram. SKOLAVHOPP I Blekinge gick 2013 5016 elever folkbokförda i Blekinge i gymnasieskolan. 83 % av de som gick ut 2013 fullföljde utbildningen. Detta varierar mellan kommunerna. För att nå målen i EU-2020 så behöver vi utveckla arbetssätt som gör att fler går ut gymnasieskolan med examensbevis. Under 2014 påbörjades en förstudie i alla kommuner i Blekinge för att kartlägga hur gymnasieskolorna arbetar för att förebygga skolavhopp. 2015-2016 Ett gemensamt arbete startar för att öka antalet som går ut gymnasieskolan med examensbevis. Modeller för att minska avhopp har utvecklats och testats. 2017 Fler än 90 % går ut gymnasieskolan i Blekinge med examensbevis I de kommunala skolorna hade 90 % av de som gick ut gymnasieskolan, grundläggande behörighet. Av alla 20-åringar 2013 hade 64 % grundläggande behörighet. 10

KOMMUNAL VUXENUTBILDNING VUXENUTBILDNING Vuxenutbildningen består av tre skolformer; kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Utgångspunkten för vuxenutbildningen ska vara elevens behov och förutsättningar. Utvecklingen av Vuxenutbildningen har resulterat i flexibla organisationer som ständigt anpassas efter den studerandes behov och önskemål av olika utbildningsalternativ i tid och rum. Som vuxenstuderande är det elevens behov som skall stå i centrum. Eleven kan välja att studera på heltid eller deltid, enstaka kurser eller ett egenvalt kurspaket. Eleven kan studera i grupp, på distans eller efter ett flexibelt upplägg som man själv är med och väljer. LÄRLINGSUTBILDNING FÖR VUXNA Lärlingsutbildning inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå ska omfatta minst 400 och maximalt 1 600 gymnasiepoäng. Minst 70 procent av lärlingsutbildningen skall genomföras på en arbetsplats. Utbildningen planeras i samråd med Arbetsförmedlingen, företag och organisationer som är verksamma inom de branscher utbildningen är avsedd för. För varje lärlingsutbildning för vuxna skall det finnas ett lärlingsråd eller annan liknande funktion för samråd mellan utbildningens företrädare och arbetsmarknadens organisationer. YRKESUTBILDNING FÖR VUXNA Yrkesvux kallas den satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning som regeringen första gången aviserade i budgetpropositionen för 2009. Det rör sig om en satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom den kommunala vuxenutbildningen. Syftet med satsningen är att motverka brist på personer med en yrkesutbildning och nå de grupper som saknar gymnasieutbildning med yrkesinriktning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Satsningen på yrkesvux riktar sig till de grupper som saknar gymnasieutbildning eller har behov av att ändra yrkesbana. Även nya svenskar som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny kan delta i yrkesvux. Bestämmelser om urval enligt 3 förordningen (2009:43) om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning fastställer att företräde ges till den som oavsett tidigare utbildning har en svag ställning på arbetsmarknaden. 2015-2017 Antal utbildade inom Komvux ökar. Samordning mellan kommuner ökar Utbildningar inom yrkesvux och lärlingvux startar som bygger på de behov som arbetslivet i Blekinge har ökat. STATISTIK I BLEKINGE I Komvux erbjuds studier för vuxna som saknar kunskaper motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan. Antalet elever i Komvux har varierat kraftigt över de senaste tjugo åren, mycket till följd av olika statliga satsningar på vuxenutbildningen. År 2013 studerade omkring 2 800 elever från Blekinge på Komvux. Kommun eller landsting kan vara huvudman för Komvux, men kan uppdra åt andra att anordna utbildningen. År 2013 studerade 15 procent av kursdeltagarna hos en annan anordnare. Av de 3100 kursdeltagare som studerade en kurs i Komvux 2013 fullföljde nästan hälften den kurs de hade påbörjat. Kopplingen mellan de regionala kompetensbehoven och yrkesutbildningarna är mycket viktig. Kommunerna i Blekinge har en bra samverkan mellan aktörer inom vuxenutbildning. 11

FOLKHÖGSKOLA STUDIEFORM Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. De allmänna kurserna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Varje folkhögskola bestämmer självständigt över vilka kurser man anordnar och vilken profil man har på sin skola. Folkhögskolorna har olika typer av kurser, med en mängd olika inriktningar och ämnesområden: Allmän kurs (behörighetsgivande) som är ett alternativ till gymnasieskolan eller Komvux på olika nivåer profilkurser, yrkesutbildningar, distanskurser, kortkurser, framför allt sommarkurser. Samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen är utmärkande för folkhögskolan som skolform. Man arbetar med mer eller mindre sammanhållna studiegrupper, studerar ofta ämnesövergripande i projektform och man utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter. Det ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanliga på folkhögskolorna. Folkhögskolorna är inte bundna till centralt fastställda läroplaner utan istället arbetar man efter egna verksamhetsplaner. Genom överenskommelse med Universitetsoch högskolerådet kan Allmän kurs ge behörighet till högre studier. Källa: Folkbildningsrådet Folkbildningens styrka är att se till hela människan och genom att integrera individens livsvärld stimulera till ett livslångt lärande. STUDIEMOTIVERANDE UTBILDNING PÅ FOLKHÖGSKOLA Under 2013 har 5 167 personer i landet deltagit i en Studiemotiverande folkhögskolekurs som genomförs i samverkan med AF. 84 procent bestod av ungdomar mellan 16 och 24 år. Kurserna har bedrivits på 121 folkhögskolor. Ett år efter avslutad studiemotiverande kurs har 38 procent studerat vidare. 14 procent har fått arbete sex månader efter avslutad studiemotiverande kurs. Källa: Folkbildningsrådet I BLEKINGE FINNS FYRA FOLKHÖGSKOLOR. Litorina folkhögskola har cirka 150 studerande. Skolan ligger i Gullberna Park i Karlskrona. Huvudmän för skolan är Karlskrona kommun, Karlskrona hantverkarförening, Föreningen Norden och Region Blekinge. Blekinge folkhögskola ligger i Bräkne-Hoby. Här samlas människor från hela Sverige, en mötesplats för kunskap och kultur. Huvudman för skolan är Landstinget Blekinge. Skolan har cirka 250 studerande. Jämshögs folkhögskola har cirka 150 studerade inom långa kurser, dagkurser, studiemotiverande kurser och etableringskurser. Lunds stift är huvudman för skolan. Valjevikens folkhögskola ligger mellan Blekinge och Skåne. Det är både folkhögskola, rehabiliterings-, kurscenter samt sport- och friskvårdsanläggning som ger möjligheter till specifika kunskaper inom flera olika intresseområden. Valjeviken betraktas ofta som handikapprörelsens skola men här finns kursdeltagare både med och utan funktionsnedsättningar. Huvudman är Svenska Neuroförbundet. Under 2013 gick 12 566 (ej unika) personer på någon av Blekinges fyra folkhögskolor. Av dessa gick 408 på den allmänna linjen för att få gymnasiekompetens. 2015-2017 Öka antalet utbildade från Blekinge som får gymnasiekompetens på folkhögskola Utveckla utbildningar för de som står långt ifrån arbetsmarknaden Öka antalet personer som går studiemotiverade utbildningar I Blekinge gick 79 personer studiemotiverande utbildning 2013. Totalt fanns 180 platser till förfogande för Blekinge. Undersökningen visar att 72 procent har blivit motiverade till fortsatta studier och att 51 procent har fått ökat självförtroende. Källa: Folkbildningsrådet 12

YRKESHÖGKOLOR I BLEKINGE Blekinge är ett län med många tillverkande industriföretag och teknikområdet är den grupp som har flest anställda. Länet har en högskola som fokuserar på IT och teknik, och yrkeshögskola är ett alternativ till utbildningsväg. Blekinge har långa traditioner inom bland annat teknik och vård och andra för länet viktiga områden och för att fylla på med kompetens behöver dessa traditioner och erfarenheter omvandlas till moderna utbildningar. Yrkeshögskolorna i Blekinge arbetar för livslångt lärande och utgår ifrån de kompetensbehov vi har i länet. Företagen vill ha utbildningar i länet för att de studerande ska kunna läsa här och arbeta här efter utbildningen. Arbetslivet lägger ett stort engagemang i utbildningarna och de studerande behövs i Blekinges arbetsliv. Arbetslivet har en viktig roll för att identifiera kompetensbehov och att medverka till YH-utbildningar för att skapa tillväxt i Blekinge. YH-formen passar väldigt bra för Blekinges småföretag där utbytet ger stor effekt. Mellanstora företag har stor utbyte av LIA som en provanställning. Det krävs större kunskap och kännedom om yrkesutbildningar. Idag finns det fyra regionala utbildningsanordnare som verkar i Blekinge. Att öka antal utbildningsplatser är viktigt för arbetslivet. Det kan ske genom fler utbildningar, fler aktörer och genom fler platser på respektive utbildning. 2013 beviljades sex nya utbildningar till Blekinge och 2014 beviljades fyra. Yrkeshögskolorna är en viktig del av Blekinges kompetensförsörjning som bidrar med framtida yrkeskompetenser och roller. Ett gemensamt arbete krävs för att hitta fler strategiska utbildningsområden. 2014 fanns ett antal utbildningsanordnare i Blekinge av yrkeshögskoleutbildningar, Hermods, EC-utbildning, Hyper Island, Yrkeshögskolan Syd och kunskapskällan i Ronneby. 2015-2017 En gemensam marknadsföringsaktivitet per år genomförs. Samverkan startar kring kompetensbehov och behov av ansökningar. 2017 Antal utbildningsplatser i Blekinge har ökat. Samverkan mellan företag och YH-aktörer har ökat I YH-utbildningarna yrkesskolor samverkar arbetsgivarna med utbildningsanordnaren i utbildningen och det innebär för sysselsättning och tillväxt för länet, och att befolkningen kan bo kvar och verka i länet. Arbetsgivarna leder och driver utbildningarna samt tar emot studenter studeranden på praktik, så kallad LiA. Företag är YH:s kvalitetssäkrare och Lärande i arbete. LIA är företagens samhällsansvar, vilket betyder att nära samarbete med arbetslivet är avgörande. Minst en gemensam marknadsföringsaktivitet per år genomförs. Samverkan kring kompetensbehov och behov av ansökningar är etablerat. Yrkeshögskolans varumärke känt i Blekinge. 13

HÖGSKOLEUTBILDNING Enligt statistik från SCB (2013) hade 37 % av Blekinges invånare i åldern 25-64 år en eftergymnasial utbildning Detta kan jämföras med riksgenomsnittet på 36,5 %. När det gäller invånare med minst tre års högskolestudier varierar andelen mellan kommunerna, från 11 till 26 % av befolkningen i denna åldersgrupp. Rikssnittet är 19,4 %. Skillnaderna mellan kommunerna beror i hög grad på vilket behov de lokala företagen har av medarbetare med minst tre års högskolekompetens. Många av Blekinges företag och organisationer lägger ner ett stort arbete på rekrytering av individer med rätt högskolekompetens. Blekinge har en starkt profilerad högskola, Blekinge Tekniska Högskola (BTH), med rekryteringsbas såväl nationellt som internationellt. För Blekinges näringsliv och samhälle är högskolan en viktig aktör för kompetensförsörjning i regionen inom områdena tillämpad IT, innovation för hållbar tillväxt samt inom disciplinerna ekonomi, design, hälsa och vård. I högskolans uppgift ska det ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Högskolans verksamhet attraherar studenter, företag och organisationer och bidrar på så vis till nya investeringar och kompetens i regionen. Vid Blekinge Tekniska Högskola finns möjlighet att komplettera förkunskaper för högskoleutbildningar inom teknikområdet. Tekniskt basår är en ettårig förutbildning som ger studenter kunskaper om och behörighet i ämnesområdena matematik, fysik och kemi. Dessutom innefattar förutbildningen en orienterande kurs inom ingenjörsvetenskap. 2015-2017 Andel av befolkningen i Blekinge som har högskoleutbildning 3 år eller mer ökar med 0,5 % årligen. Att hitta rätt utbildning som också ger arbete är mycket viktigt för unga personer med även för de som vill omskola sig. Kunskaper om företagen, yrken och kompetenser är viktigt inför dessa val. Individer som väljer att läsa på högskolenivå eller väljer att omskola sig av olika skäl behöver därför tydlig information och vägledning om vilken kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. BTH:s utbildningar integrerar tydligt teori och praktik som är relevanta på och för arbetsmarknaden. Anställningsbarheten ökar för BTH:s studenter, såväl nationella som internationella. 14

ARBETSMARKNADSUTBILDNINGAR Arbetsmarknadsutbildning ska vara kort och tydligt inriktad mot aktuell efterfrågan på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Med arbetsmarknadsutbildning avses yrkesinriktad utbildning som syftar till att stärka den enskilde arbetssökandes möjligheter att få ett arbete samt underlätta för arbetsgivarna att få arbetskraft med lämplig kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ges i form av kurser som Arbetsförmedlingen eller andra aktörer upphandlar av olika utbildningsanordnare. Utbildningen ska leda till arbete och vara yrkesinriktad. Arbetsmarknadsutbildningen kännetecknas av snabb rörlighet mellan olika områden i takt med förändringar på arbetsmarknaden. Under senare år har utbildningar inom tillverkningsindustri, vård/omsorg samt transport dominerat i Blekinge. Utbildningstiden är helt individuell och beror på den arbetssökandes bakgrund och utbildningens art. En anvisning till en arbetsmarknadsutbildning bör ej omfatta mer än sex månader. Om en enskild deltagare behöver längre utbildningstid för att uppfylla utbildningsmålet kan anvisningen sträcka sig längre än sex månader. MÅLGRUPP Tjänsten är till för arbetssökande som behöver skaffa sig ny kompetens, eller bredda eller höja sin nuvarande yrkeskompetens, för att öka sina möjligheter på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsutbildning kan erbjudas till person som är arbetslös eller riskerar bli arbetslös och är arbetssökande på Arbetsförmedlingen som från den dag han eller hon fyller 25 år. Kravet att den som anvisas ska ha fyllt 25 år gäller inte för unga med funktionshinder eller vissa andra skäl. 2015-2017 Ökad samverkan för att fler får arbetsmarknadsutbildning. Ökad samverkan så att utbildningarna matchar de regionala arbetsgivarnas behov av kompetens. Arbetsmarknadsutbildning ska erbjudas arbetssökande med störst behov, det vill säga långtidsarbetslösa och de som riskerar långtidsarbetslöshet. Under 2013 blev 499 personer klara med en arbetsmarknadsutbildning i Blekinge. 15

STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Att det finns en koppling till arbetslivet genom hela skolan, grund-, gymnasie- och högskola, är betydelsefull både för att kunna göra väl underbyggda val men för att förstå den praktiska användningen av den teori man läser. Att redan som ung känna till yrkesroller och koppla det man lär sig i skolan till yrkesroller och arbetslivet är viktigt. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del av hela skolans ansvar inte bara rollen studie och yrkesvägledare. Uppdraget är hela skolans och all personal är delaktig. Studie- och yrkesvägledaren har en nyckelroll i detta arbete. Det är viktigt att samverka kring det strategiska arbetet, att det gemensamt ordnas aktiviteter för att uppdatera SYV med lokala yrkesroller och att jobba med gemensamma aktiviteter. Metoder för att utveckla SYV:s arbete med studenter/elever i att se vilka kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. 2015-2016 Alla grund- och gymnasieskolor i Blekinge påbörjar utveckling eller fortsätter utvecklingen mot en strategi för hela skolan när det gäller studie- och yrkesvägledning. Medvetandegöra och tydliggöra studievägledningens roll inom högskoleutbildning. 2017 Alla åk 1 9-skolor jobbar efter Skolverkets allmänna råd för studie- och yrkesvägledning samt har en egen plan hur råden lokalt skall omsättas. Alla gymnasieskolor har en struktur för arbetet med yrkesvägledning och personalen är delaktig. Utveckla SYV:s arbete med studenter/elever i att se vilka kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar. 16

SAMORDNING AV UTBILDNING TILL ANSTÄLLDA Blekinges företag och andra arbetsgivare har ett stort behov av att kontinuerligt kompetensutveckla personalen. Att arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, där kompetensutveckling är en tungt vägande del, är en viktig fråga då tillgång på rätt kompetens är en alltmer avgörande konkurrensfaktor för arbetsgivare. Ett antal olika projekt har genomförts under de senaste åren, där man kunnat se ett tydligt samband mellan kompetensutvecklings-insatser och en mer effektiv produktion. Exempelvis finns Blutsam, Blekinge utveckling i samverkan och START 11 där företag gemensamt har genom utbildning för anställda. Genom samverkan mellan olika aktörer kan kompetensutvecklingsinsatser i större utsträckning bedrivas i regionalt. Detta kan ske genom s.k. Kompetensmäkling där kluster eller liknande upphandlar utbildning till flera företag. Samarbete mellan kommuner finns idag när det gäller utbildning inom ledarutveckling och ledarförsörjning. Detta kan utvecklas till fler grupper/områden. 2015 Lämplig modell för Kompetensmäkling är identifierad och testad. Arbetsgivare i regionen har ökat sin kunskap om strategisk kompetensförsörjning. Samverkan mellan kommuner har ökat för utbildning av kommunalt anställda. 2017 Kompetensmäkling via modellen är igång och en långsiktig strategi är sanktionerad. Fler företag/arbetsgivare i regionen har en plan för sin egna strategiska kompetensförsörjning. Samverkan mellan kommuner är etablerad för utbildning av kommunalt anställda. 17

Arbetsmarknad KOMPETENSBEHOV På en väl fungerande och dynamisk arbetsmarknad ligger antal utbildade och utbildningarnas innehåll i paritet med företag och arbetsplatsernas behov. För att matcha arbetsgivares behov behövs en närmare samverkan mellan utbildare och arbetsgivare samt en sammanställning av kompetensbehov. Exempelvis är fokusdialoger med arbetsgivare och sammanställning av analyser som görs sätt att utveckla detta arbete. För att vara strategiskt i framkant mot framtida kompetensbehov behövs en omvärldsbevakning för att kunna vara förberedda. 2015-2017 Modeller för omvärldsbevakning och strategisk matchning av kompetensbehov tas fram. Antal företag som beskriver att man inte hittar personal att anställa har minskat. Foto: Jimmie Adamsson 18

FLER I ARBETE Den höga ungdomsarbetslösheten i Europa är en av de stora utmaningarna för Europas framtid och är därför ett gemensamt problem för flera av medlemsstaterna. I Blekinge har vi bland den lägsta sysselsättningen i landet när det gäller unga kvinnor och män. Ungdomsarbetslösheten var i september 2014 25,4 %. Arbetsmarknaden i Blekinge erbjuder få ingångsjobb. Industrin, som är den bransch som dominerar i Blekinge har också få ingångsjobb, vilket då gör att det blir svårare för ungdomar och personer med låg utbildning att komma in på arbetsmarknaden. Dagens höga nivå beror i stor utsträckning på att ungdomsarbetslösheten var hög redan innan finanskrisen 2008, vilket gjorde att situationen förvärrades. Med anledning av att det finns ca 2 200 ungdomar som idag är arbetslösa eller i program, finns det en risk att flera av dessa hamnar i en bestående arbetslöshet. Källa: Arbetsförmedlingen statistik Arbetsmarknaden i Bleking har en efterfrågan på kompetens som inte stämmer med den kompetens som de anmälda på arbetsförmedlingen har. Blekinges kommuner, Region Blekinge, Landstinget Blekinge, Länsstyrelsen Blekinge, BTH, Almi och Arbetsförmedlingen har gemensamt antagit utmaningen att halvera ungdomsarbetslösheten i Blekinge till år 2017. Metoden för att nå målet är fördjupad och intensifierad samverkan mellan aktörer i Blekinge. Enligt OECD-analysen av Småland Blekinge som genomfördes under 2011 så kan unga kvinnor och mäns livssituation vara en god indikation på vart en region är på väg. Analysen visar också på att Blekinge har en relativt lågutbildad befolkning, vilket enligt rapporten begränsar utvecklingen i länet och det uppstår en matchningsproblematik. Det är uppenbart att krafttag behövs göras i länet för att skapa en mer löftesrik framtid för unga. För att arbeta med förändring behöver det utvecklas modeller för att stödja målgruppen. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats i Blekinge under de senaste månaderna. Förnärvarande ligger arbetslöshetssiffrorna på 10,5 % (september månad). Källa: AF avser 16-64 år Efterfrågan på arbetskraft stiger och personer med utbildning och god kompetens får en allt starkare ställning på arbetsmarknaden när konjunkturen förstärks. Mot bakgrund av detta riskerar bristen på arbetskraft att öka inom allt fler yrken i regionen. Samtidigt har vi även en stor andel människor som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden och en uppgift blir att rusta dessa för att kunna ta del av konjunkturuppgången. De flesta arbetsgivare kräver t.ex. lägst gymnasiekompetens, så att motverka avhopp från gymnasiet samt motivera till studier har hög prioritet. Positivt är att vi ser att arbetslösheten stadigt sjunker inom alla grupper. Vi ser en minskning både hos ungdomar, personer med funktionsnedsättning samt utrikesfödda. För att även fortsättningsvis ha en positiv utveckling av sysselsättningen i regionen är en utmaning fler arbetssökande som står relativt långt ifrån arbetsmarknaden och fler arbetsgivare som har svårt att rekrytera. Detta innebär en stor utmaning och ställer krav på god samverkan med näringslivet. 2015-2016 Ungdomsarbetslösheten minskar. Sysselsättningen ökar i åldern 16-64 år. Modeller utvecklas för en effektivare matchning mellan tillgänglig och efterfrågad arbetskraft för att korta både vakans och arbetslöshetstider. 2017 Samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Region Blekinge, Utbildningsanordnare, Kommuner, Landsting och Näringsliv i Blekinge har ökat och utvecklats. Nya metoder för att matcha arbetslösa mot arbetsmarknaden finns. 19