PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012
Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för Malmö Stad Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Malmö stad Johan Emanuelson Konsult: Uppdragsansvarig: Uppdragmedlemmar: Tyréns Katarina Majer Olle Anderberg, Tyréns Olof Friberg, Tyréns Tyréns AB 205 19 Malmö Isbergs gata 15 Tel: 010 452 20 00 Fax: 010-452 39 64 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av Utredning angående handelspolicy Malmö stad... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Nuläge och framtida förutsättningar för Malmös handel... 4 1.3 Malmös framtida behov... 7 1.4 Lämpliga områden för handelsutveckling... 8 2 Rekommendationer till handelspolicy... 9 2.1 Önskvärd detaljhandelsstruktur och målsättningar för framtiden... 9 2.2 Malmös förhållande till nyetableringar... 12 3(12)
1 Sammanfattning av Utredning angående handelspolicy Malmö stad 1.1 Bakgrund Tyréns har tillsammans med Malmö stad genomfört en utredning för att ta fram ett underlag för rekommendationer till en handelspolicy för Malmö kommun. Tidsperspektivet har varit ca 20 år framåt i tiden. Arbetet har genomförts i olika moment där Tyréns har stått för framtagande av material som därefter har redovisats och bearbetas tillsammans med representanter från Malmö stad vid två workshoptillfällen (externa handelsaktörer närvarade också vid Workshop 2) och ett arbetsmöte. Ett antal möten med en mindre grupp från Malmö stad har även genomförts. Denna mindre grupp från Malmö stad har bestått av Johan Emanuelson och Åke Lundqvist från Stadsbyggnadskontoret, Agneta Möller från Näringslivskontoret och Magnus Alfredsson från Fastighetskontoret. Följande dokument är ett sammanfattande PM av arbetet med Utredning angående handelspolicy för Malmö stad. Ett utförligare material finns sammanställt i en slutrapport. 1.2 Nuläge och framtida förutsättningar för Malmös handel Arbetet med att ta fram rekommendationer till handelspolicy har bestått av ett antal olika delar med syfte att kartlägga handelns nuläge och framtida förutsättningar. Syftet med kartläggningen är att den ska fungera som grund för rekommendationerna till handelspolicy. Trender med betydelse för framtida handelsutveckling Arbetet startade med framtagandet av ett antal trender med betydelse för handelns framtida utveckling i Malmö. Ur tretton betydelsefulla trender som identifierades valdes sex trender ut (utan inbördes rangordning) som anses ha en särskild betydelse för Malmös framtida handelsutveckling: Hållbar utveckling Ökad konsumentmedvetenhet och ett ökat miljöfokus bland allmänheten ställer krav på framtidens handelsplatser. En stad som anpassar sig efter grupper med olika bakgrund och etnicitet Olika åldersgrupper, olika nationaliteter och kulturer har olika behov och påverkar handeln. Knutpunkter i staden skapar möjligheter att utveckla handeln Kravet på god tillgänglighet med flera trafikslag fortsätter att öka. Stationslägen och viktiga hållplatser för kollektivtrafik. Cykelparkeringar vid handelsplatser, p-anslutningar, gångstråk etc. Närhet till handelsplatsen viktig för att klara klimatmål. 4(12)
E-handel Möjligheter eller utmaning? E-handeln kan komplettera befintlig handel men kan även innebära förändrade strukturer för handel. Tät stad med olika typer av handelsplatser En växande befolkning och en ökad befolkningstäthet skapar förutsättningar för mångfald inom handeln. Samverkan Samverkan mellan offentliga och privata aktörer i t ex så kallade BIDs (Business Improvement Districts) för utveckling av områden. Finansiering av specifika upprustningsprojekt. Malmö stads förutsättningar Rekommendationer för handelspolicy tar också sin utgångspunkt från flera viktiga strategidokument från Malmö stad. I Diskussionsunderlag inför markprogram för näringslivet, Malmö stad, maj 2010 fastslås att handelsutveckling är en viktig och prioriterad fråga för Malmö stads framtid. Vidare uppmuntras förtätningar av befintliga områden. I samrådsunderlaget för den nya ÖP redovisas en principiell utbyggnadsstrategi där Malmö ska vara en nära, tät och blandad stad. Befolkning och befolkningsutveckling Befolkningen och den förväntade befolkningsutvecklingen har stor betydelse för hur handeln kan utvecklas över tiden. Malmös växande befolkning innebär ett större konsumtionsunderlag framöver. År 2011 uppgick befolkningen till knappt 300 000 invånare, år 2015 väntas befolkningen uppgå till ca 323 000 invånare, år 2020 till ca 339 000 invånare och år 2025 till ca 364 000 invånare. Marknadsunderlag Framöver förväntas marknadsunderlaget i kommunen öka på grund av prognoser om befolkningsökning och ökad konsumtion. För dagligvaror väntas marknadsunderlaget öka från 8 600 mkr år 2011 till 10 100 mkr år 2015 till 11 500 mkr år 2020 till 13 500 mkr år 2025. För sällanköpsvaror vänts marknadsunderlaget öka från 8 200 mkr år 2011 till 10 700 mkr år 2015 till 13 600 mkr år 2020 till 17 800 mkr år 2025. Marknadsunderlaget är beräknat på rikets genomsnittskonsumtion och bör tolkas med viss försiktighet. Troligtvis är köpkraften i Malmö något lägre jämfört med rikets genomsnitt då inkomstindex (nettoinkomst per individ diviterat med rikets genomsnitt) uppgår till index 90. Försäljningsindex Försäljningsindex visar relationen mellan den faktiska omsättningen och försäljningsunderlaget. För dagligvaror har Malmö kommun index 90, vilket visar på ett utflöde av köpkraft för dagligvaror. Malmö har ett lägre försäljningsindex i förhållande till jämförbara storstäder (Göteborg och Stockholm) som ligger på index 100. 5(12)
Vad gäller sällanköp sällanköpsvaror svaror har Malmö ett inflöde av köpkraft med ett index på 126 men har ett något lägre försäljningsindex i förhållande till jämförbara storstäder ((Göteborg Göteborg och Stockholm) Stockholm) som ligger på index 130. Befintligt utbud och omsättning Det finns fler olika typer av handelsplatser med olika funktioner och roller. I nedan karta redovisas Malmös större handelsplatser (över 5 000 kvm). Sällanköpsvaruhandeln är framförallt koncentrerad i Malmös centrala delar och utmed ringlederna. Enskilda butiker finns spritt på olika lägen. Sett till omsättning av sällanköpsvaror är den högst i City, Svågertorp och Mobilia men även vid Jägersro Jägersro. Det går går att urskilja en större handelskoncentration till cityområdet (norr (n till söder söder) med Mobilia och Entré i anslutning. I övrigt finns inga större koncentrerade handelsområde handelsområden för sällanköpsvaror. Totalt omsatte sällanköpsvaruhandeln i Malmö kommun 2010 ca 11 200 m mkr. Dagligvaruhandeln i Malmö omsatte ca 8 300 mkr år 2010 varav livsmedel uppskattas stå för ca 7 000 mkr. Det är framförallt Malmös östra delar som har högst omsättning inom livsmedel men mindre indre livs livsmedels medelsbutiker butiker kompletterar de stora butikerna butiker och skapar par en relativt jämn fördelning av butiker över staden. Uppdrag Uppdrag:: 232255, Utredning angående handelspolicy - kompetensutveckling, strategisk Beställare Beställare:planering. Malmö Stad 6(12) 2012--05-24
Fram till 2014 tillkommer ca 25 000 kvm ny dagligvaruyta (Emporia och Coop Hyllie) och ca 90 000 kvm sällanköpsvaruyta (Hyllie, Triangeln, Mobilia och Caroli) genom nyproduktion och utveckling av befintliga handelsplatser. 1.3 Malmös framtida behov De befintliga handelsplatserna med sällanköpsvaror och de tillkommande projekten leder till en tuff konkurrenssituation framöver. På lång sikt (år 2025) råder dock balans på marknaden givet att inga större nya handelsplatser tillkommer. För dagligvaruhandeln växer marknaden samtidigt som nya etableringar tillkommer. Det behövs kontinuerligt nya handelsytor för dagligvaror i och med den positiva befolkningsutveckligen. Detta gäller särskilt efter år 2015. Sällanköpsvaruhandeln i Malmö är fortsättningsvis beroende av inflöde från grannkommunerna och externa besökare för att bibehålla sin omsättning och regionala status. Malmös ökande befolkning bidrar även till att marknaden på sikt är i balans. Andra nyckelfaktorer inför den framtiden är tillgänglighet inom samtliga trafikslag, koncentration av utbud, handel i kombination med upplevelse och e-handel. 7(12)
1.4 Lämpliga områden för handelsutveckling Generellt bör tillkommande handel inom sällanköpsvaror lokaliseras i anslutning till befintliga områden medan dagligvarubutiker, framförallt livsmedelsbutiker bör lokaliseras i anslutning till bostäder. Lämpliga områden för handelsutveckling Innerstaden Innerstaden växer när stadskärnan utvidgas framförallt norr om (Nyhamnen) och kring Malmö C och Gustav Adolfs torg, Triangeln, Möllevångstorget och mot Mobilia. Stadskärnans kommersiella centrum finns fortfarande i området mellan Stortorget och Triangeln. Attraktiva kopplingar mellan de olika områdena blir viktiga. Kollektivtrafiknära lägen Befintliga handelsplatser och handelsstråk med max 500 meter från tåg (Citytunneln eller kontinentalbanan) Hyllie, Svågertorp, Triangeln, Möllevången, Värnhem och Caroli är lämpliga lägen. Handelsplatser som ligger utmed planerad spårväg är lämpliga att utveckla, dvs samtliga handelsplatser förutom Jägersro. Stadsdelscentrum och stadsdelshandel Handeln i de större stadsdelarna, exempelvis Rosengårds centrum, skulle kunna utvecklas för att främja funktionsblandning. Med fortsatt utbyggnad av bostäder i Limhamn finns möjlighet att utveckla stadshandeln. Toftanäs får ett bättre underlag med bostads- och verksamhetsområde som tillkommer. Regionala handelsplatser Malmö city (stadskärnan) är idag en regional handelsplats och kommer att fortsätta vara det framöver. Hyllie kan fortsätta att utvecklas som huvudnod för handel i den västra och södra delen av Malmö samt som en stor handelsaktör regionalt. Mobilia kan också fortsätta utvecklas som regional handelsplats. Dagligvaror Dagligvaruetableringar följer generellt befolkningsunderlaget. Lämplig lokalisering för nya dagligvaruytor är i anslutning till befintliga områden med bostäder och utbyggnadsområden. E-handel Lämpliga ytor för e-handelns krav och distributionsställen och uthämtning behöver bevakas. 8(12)
2 Rekommendationer till handelspolicy Tyréns har tillsammans med representanter från Malmö stad formulerat följande (sammanfattande) rekommendationer till handelspolicy. 2.1 Önskvärd detaljhandelsstruktur och målsättningar för framtiden Fortsätt stärk Malmö som regional handelsort Malmös handel bör fortsätta att utvecklas och stärkas för att bibehålla sin regionala status i såväl stadskärnan som i Hyllie och Mobilia. Malmös större platser och stråk med handel utgör gemensamt en motor i den regionala tillväxten för handel. Malmös större platser och stråk med handel erbjuder en mångfald av olika utbud och upplevelser: Malmö city med sitt blandade utbud av unika småbutiker, kedjebutiker, gallerior, restauranger och caféer, kultur och nöjesliv, Mobilias omvandling från externt handelsområde till stadsmässig mötesplats och Hyllie/Emporia med ett stort utbud av handel, upplevelser, konferenser, mässor, events och konserter. En viktig ambition är samtidigt att stärka samarbetet med kranskommunerna och i synnerhet Lund för att stärka regionen på flera områden, inte minst handelsutvecklingen, men även inom besöksnäring, kongresser, konferenser, evenemang och näringslivsutveckling mm. Malmö tillsammans med Lund utgör en stark aktör såväl regionalt, nationellt och internationellt. Vidare är samarbetet med Köpenhamn viktigt för att bibehålla och stärka rollen som regional motor. Förstärk kopplingarna mellan de olika platserna och stråken med handel samt mötesplatserna Malmö ska arbeta med att förstärka de fysiska kopplingar mellan de olika platserna och stråken med handel samt mötesplatserna genom att skapa ett bra kollektivtrafiknät samt gång- och cykelstråk som stimulerar folklivet och handeln i staden. I synnerhet bör kopplingarna mellan Malmö city och övriga platser och stråk med handel prioriteras för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling. Citytunneln med dess tre stationer kan kompletteras med täta bussförbindelser/spårväg, cykelvägar och parkeringar vid stationsområdena. Kopplingarna bör förstärkas genom att tydliggöra handelsplatsernas roll i sitt geografiska närområde. Stadskärnan har två angöringspunkter som skapar rörelse i city; Triangelns station som en viktig nod i ett större område som omfattar Södra City, Triangeln och Möllevången samt Malmö C som viktig nod i ett större område som omfattar Norra City, Nyhamnen, Västra Hamnen. Hyllie är en viktig angöringspunkt för södra och sydvästra Malmö. Malmö city kan stärka sin roll genom att dra nytta av att ha två stationer utmed Citytunneln i sitt närområde samt en station (Hyllie) som erbjuder mässor, arrangemang i Arenan etc. Detta skulle kunna stimulera rörelser mellan dessa huvudnoder, Malmö C och Triangeln vilket i så fall kan gynna handeln utmed handelsstråk i city och citygalleran Hansa. Även Hyllies roll kan stärkas genom att kopplas samman med Malmö city via Citytunneln. Det är viktigt att stärka trafiknoder för kollektivtrafik för buss och i framtiden spårväg, ringlinjen för tågtrafik, cykelstråk och parkeringsplatser för bil och cykel som kan sammankopplas med kollektivtrafik mm, som inte ligger direkt utmed Citytunnelstråket. T ex kan Mobilia i södra Malmö stärka sina kopplingar till innerstaden om det finns turtäthet och effektiv kollektivtrafik mellan dessa områden. För att hitta en god balans mellan bilresande och kollektivtrafik/gång och cykel bör parkeringshus i första hand placeras i stationsnära lägen samt i närheten av centrala handelsstråk. 9(12)
Fortsätt stärka Malmö city och anslutande områden Innerstaden växer Malmös stadskärna är viktig för att kunna beskriva stadens historia och identitet. Ett strategiskt långsiktigt arbete är viktigt för att fortsätta utveckla stadskärnan. Genom att på sikt låta Malmö city växa med anslutande områden såsom Västra Hamnen, Nyhamnen, Carolikvarteren, Dalaplan, Möllevången/Södervärn kan dessa områden tillsammans med nuvarande city ingå i ett större geografiskt cityområde som benämns Malmö city. Fortsätt stärka Malmö citys mångfald i utbud av handel, restaurang, kultur och nöjen för att fortsätta den positiva utvecklingen för Malmö som boende-, handels- och besöksstad. Ett exempel på projekt som har möjlighet att stärka city är konsert- och kongressanläggningen som planeras vid Citadellsvägen. Arbetet med att utveckla olika samarbetsprojekt mellan det privata och offentliga aktörer genom så kallade BIDs är ett bra sätt att hitta gemensamma framtida lösningar för utveckling. I dessa samverkansprojekt bör frågor såsom butiksmix, tillskapande av nya eller effektivisering av handelsytor lyftas fram samt planer för förbättrad service och öppettider, utvecklandet av en funktionell och vacker stadsmiljö samt bevarande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer, både nyare och äldre. En annan viktig fråga för Malmö city är att förbättra tillgången till gång- och cykelstråk, parkering och kollektivtrafik. Arbeta vidare med att förstärka befintliga platser och stråk med handel och dess identitet Det kommer att tillkomma mycket handelsytor framförallt inom sällanköp fram till 2015. På kort sikt kan detta innebära en ökad konkurrenssituation mellan de olika platserna och stråken med handel vilket kan innebära att några handelsaktörer får det svårare under en period. I ett längre perspektiv kan situationen jämnas ut ifall inga nya platser och stråk med handel tillkommer. Det är således viktigt att Malmö stad i samverkan mellan andra aktörer arbetar med att förstärka förutsättningarna för de befintliga platserna och stråken med handel. Det handlar exempelvis om att stärka de olika platsernas och stråkens unika drag och identitet, utformning och fysiska tillgänglighet samt upplevda trygghet och säkerhet. För dagligvaruhandeln råder en bättre balans fram till 2015. Målsättningen är att dagligvaruhandeln långsiktigt ska finnas tillgänglig i närheten av bostadsområden och i närhet av väl fungerande gång/cykel, kollektivtrafik och p-möjligheter. Således är det viktigt att stötta stadsdelscentrum (med väl fungerande service- och dagligvarufunktioner) i staden för att kunna bibehålla närheten av handel till bostadsområden. Förstärk och utveckla Malmös handel tillsammans med besöksnäringen Målsättningen är att förstärka och utveckla handeln och besöksnäringen gemensamt så att Malmö som destination upplevs så intressant som möjligt, dvs att dra nytta av ett stort utbud av olika besöksattraktioner, handel, internationella varumärke, restauranger, boende och nöjesliv. Ett sätt att stärka handeln handlar om att skapa en gemensam destination mellan Malmö och Köpenhamn som gynnar handel och andra delar inom besöksnäringen. Köpenhamn är en stark besöksdestination och har ett unikt varumärke. Dagsbesöken till Malmö är viktig för handeln. Mer långväga utländska besökare får möjlighet att besöka två länder på kort tid. Det finns även en potential bland svenska besökare att kombinera besök i Malmö/Köpenhamn. Malmö bör även förstärka sitt samarbete med Lund och andra regionala attraktionerna som finns runtom i Skåne. 10(12)
Vidare är det viktigt att fortsätta utveckla Malmö som en stad för olika evenemang, events, mässor, konserter, föreställningar, konferenser mm som olika sätt kan gynna handeln, restaurang och besöksnäringen. Arbeta för ökad mångfald i struktur och innehåll Arbeta med att förstärka mångfalden (både strukturen och innehållet) inom handeln. För att Malmö ska få en positiv utveckling är det viktigt att involvera fler grupper i samhället, dels i form i skapandet av nya arbetstillfällen och nyföretagande, dels i form av att involvera boende och olika grupper vid utvecklingen av att förstärka de befintliga platserna och stråken med handel. Det mixade Malmö skapar förutsättningar för handels- och restaurangutbudet att utvecklas med olika innehåll och identitet. Möllevången är ett bra exempel med en egen identitet och med fungerande möten mellan olika grupper. Denna utveckling är önskvärd även i andra delar av staden. Uppmuntra samverkan mellan det offentliga och privata Samverkan bör ske mellan det privata och offentliga för att kunna tillgodose olika behov vid stadsutveckling. För Malmös del är det viktigt att hitta olika nivåer för samarbeten, t ex samverkansprojekt utmed ett specifikt stråk, ett kvarter, område, alternativt för att för att stärka kopplingen mellan olika stadsdelar och platser och stråk med handel. Det kan handla om frågor såsom upprustning av gatustråk, belysning, butiksmix, information och skyltning och trygghet. Olika finansieringslösningar bör prövas för att i framtiden stimulera utveckling. Vid samverkansprojekt är det viktigt att skapa ett engagemang från de olika parterna som berörs och att lyssna in olika intressenters syn, t ex mindre butiksinnehavare. Ett exempel på samverkansorgan är Malmö Citysamverkan som bedriver områdesvist utvecklingsarbete i city. Andra exempel på samverkansorgan är Samsyn Limhamn och Handelsföreningen på Öster. Arbeta med möjligheter att stärka Malmö inom e-handel och hållbart köpbeteende E-handeln är en mycket viktig för att nå alla målgrupper. Det är viktigt för alla butiker, vilken känsla man säljer och vilken upplevelse som uppnås. E-handel i kombination med mysig atmosfär är viktiga ingredienser för framtidens butiker. E-handeln i framtiden ska vara enkelt och praktiskt. Arbeta vidare med att skapa lösningar för e-handel/butik och uthämtningsställen/distributionsställen för Malmös platser och stråk med handel där det går att hämta ut varor i olika delar av staden. Vidare är det viktigt att hitta ett starkare fokus på hållbarhet (t ex ekologiskt, fair trade, närproducerat mm) inom handeln. Ändrade köpbeteenden kan leda till Reduce, Reuse och Recycle. Arbeta utifrån att reducera, återanvända och återvinna så mycket som möjligt, för att minska och ta hand om avfall. Arbeta även med produkter och varor som innebär mindre resursslöseri. Malmö bör ha en öppenhet för nya former av handel som kan uppstå i framtiden. 11(12)
2.2 Malmös förhållande till nyetableringar Malmös förhållande till nyetableringar av dagligvaror Större nyetablering av livsmedel (mer än 1 000 kvm) bör i princip lokaliseras till befolkningstäta stadsdelar eller planerade områden inom den blandade staden. Ett exempel är etableringen av livsmedelsbutiker i Hyllie. Livsmedelsbutiker kan med fördel etableras i stadsdelscentrum eller bostadsområdescentrum för att stärka centrumens funktion. Mindre livsmedelsbutiker (kvartersbutiker upp till 1 000 kvm) samt livsmedelsförsäljning kan etableras i strategiska lägen (till exempel vid knutpunkter, torg, korsningar och huvudstråk) där de kan utgöra ett tillskott i områden som saknar livsmedelsbutiker. Detta kan även gälla bensinstationer i vissa externa lägen. Livsmedelsförsäljning i stadskärnan bör bibehållas och tillåtas utvecklas. Livsmedelsbutikernas storlek och läge bör anpassas efter marknadens förutsättningar att bedriva konkurrenskraftig handel. Utformning och placering bör gynna området och övriga verksamheter. Malmös förhållande till nyetableringar sällanköpsvaror Följande avser etablering av sällanköpsvaror för butiksytor större än 1 000 kvm. Sällanköpsvaror bör i första hand lokaliseras i anslutning till de befintliga etablerade platser och stråk med handel. Viss typ av sällanköpsvaror som riktar sig både till privata kunder och försäljning till andra företag kan, beroende på typ, lokaliseras till verksamhetsområden med blandade funktioner såsom Fosie. Etableringar av enstaka enheter på nya lägen bör ske med försiktighet, framförallt med tanke på miljöpåverkan. Utformning, storlek och läge för nyetableringar bör stärka de befintliga platserna/områdena. Samverkan med andra verksamheter och funktioner i staden bör beaktas vid nyetablering. Nyetableringsens utformning, storlek och läge bör utgå från marknadens förutsättningar att bedriva handel. Malmös förhållande till etableringar i nyproducerade blandstadsområden Etablering av handel i nyproducerade lokaler i blandad stad stärker stadsmässigheten i området och bör ske på de platser som har goda marknadsförutsättningar. Utvecklingen bör ske i nära dialog mellan Malmö stad och exploatören. Vid etablering av handel i nyproducerade lokaler (bottenplan eller egna byggnader) i den blandade staden bör handel koncentreras i strategiska lägen, till exempel vid knutpunkter, torg och huvudstråk. Det är lämpligt att möjliggöra för nyetablering av handel över tid i strategiska lägen även om de inledningsvis saknar marknadsförutsättningar. Livsmedelsbutiker kan med fördel etableras i nyproducerade lokaler i bladad stad. Livsmedelsbutikens storlek påverkas av befintligt utbud och av marknadsunderlaget. Större livsmedelsbutiker (mer än 1 000 kvm) skapar oftast förutsättningar för eventuella övriga etableringar inom andra branschgrupper. Andra tänkbara verksamheter är (i mån av marknadsunderlag) övriga dagligvaror, ej skrymmande sällanköpsvaror, kafé-och restaurangverksamhet, service samt mindre verksamheter. 12(12)