Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv.

Relevanta dokument
Broskolans. röda tråd i Slöjd

Idé och formgivning Skolan strävar efter att eleven:

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Pedagogisk planering. Teknik i grundsärskolan, år 7-9 Arbetsområde staden

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Kursplan 2.4 Projektarbete Il

HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK

Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013

Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Kursplan 1.4 Projektarbete l

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

Institutionen för Estetiska ämnen Umeå universitet

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Kursplan 3.6 a Avslutande projektarbetet

Verksamhetsberättelse. Grundsärskolan. Läsåret 2012/13

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Bedömningsunderlag för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Strävansmål för åk 2 Exempel på arbetsuppgifter Fridhems uppnåendemål för åk 2

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

Kursplanen i ämnet slöjd

Att bedöma och sätta betyg i slöjd utifrån Lgr11

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Arbetsplan Läsåret 2018/2019. Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Lathund för pedagoger Grundskola med:

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

LSL210, SLÖJD, Formgivning, 30 högskolepoäng

Slöjd. Grönt, lönt och skönt!

Grundlärarprogrammet F-3 och 4-6 Riktlinjer för slut-vfu

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Lokal pedagogisk planering Läsåret

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Tema Drömmar. Kunskapsmål Efter avslutat arbete skall eleven ha förmåga att:

LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Bedömningsunderlag VFU allmänna uppgifter

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Backstugans förskola

Beställningsuppdraget i Åk9 - ett samarbete mellan skola och förskola

BLI ÄNNU BÄTTRE PÅ ATT SÄTTA LIKVÄRDIGA BETYG

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

1. Skollagen 2. Läroplanen Lpo 94 / Lpf Grundskole- / Gymnasieförordningen

Lathund för pedagoger Grundskola med:

Verksamhetsplan Förskolan Bränningevägen 2015

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM. För studenter antagna fr.o.m. H 11

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Nygatans förskola

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Kursbeskrivning för kursen. Verksamhetsförlagd utbildning och matematikdidaktik för grundskolan kurs inom ULV-projektet UM34UU

Riktlinjer för VFU verksamhetsförlagd utbildning

Broskolans röda tråd i Bild

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

Ht-15 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

Dokumentation för lärande

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Kursbeskrivning. US3VFÄ, USVF73 och CHVFÄ3,

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

Kursplan 3.3 a Produktutveckling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Valideringsansökan. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. September 2009

Institutionen för mat, hälsa och miljö Kurskod LSA 210 avdelning för slöjd 12 okt mars Kursuppläggning LSA 210-6

Den individuella utvecklingsplanen

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Vt-14 VFU-DOKUMENTATION GRUNDLÄRARE F-3

Älta skola med förskolor. Verksamhetsplan för förskoleklasserna på Älta Skola

Sja lvsta ndigt uppsatsarbete inom Teknisk Projektledning och Affa rsutveckling (15 hp)

All personal arbetar efter de nationella och lokala mål som finns för verksamheten.

Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Kompletterande pedagogisk utbildning Omdömesformulär på egen skola angående studenternas tillämpade didaktiska och sociala lärarförmågor under VFU

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Regnbågens förskola

Grundlärare i fritidshem Fritidspedagogik Omdömesformulär angående studenternas tillämpade didaktiska och sociala lärarförmågor under VFU

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare Komvux Malmö Södervärn

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor år år år. > 60 år år.

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Esko Mäkelä. Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet

Transkript:

M a l m ö h ö g s k o l a L ä r a r u t b i l d n i n g e n K S 1 0 3 F Tr e d i m e n s i o n e l l t h a n t v e r k / s l ö j d F e h m i D u r a k u S KRIVUPPGIFT Titel: Själv eller tillsammans? Författare: Fehmi Duraku Nyckelord: studieplaner, eget arbete, grupparbete, barnperspektiv, pedagogperspektiv. Förord Eftersom jag snart nått mitt mål med att slutföra kursen i tredimensionellt hantverk/slöjd på lärarhögskolan i Malmö började mina tankar att utvärdera utbildningen, de trevliga minnena under hela utbildningen och funderingar kring samarbetet mellan lärare och studenter. Denna samverkan fungerade utmärkt och både lärare och studenter var samarbetsvilliga och villiga att lösa komplicerade problem tillsammans. En enda missräkning var att jag inte hade möjlighet att opponera med den studenten eftersom han inte var kontaktbar. Den svenska grundskolan är sedan 1994 målstyrd. Det betyder att det ligger i varje slöjdlärares uppdrag att tolka de nationella styrdokumenten(läroplan, kursplan) 1 och enligt skolverket bestämma metoder och undervisningsinnehåll så att de nationella direktiven följs och målen uppnås(skolverket 2000a) 2 Eftersom slöjdverksamheten är tänkt på det viset, kommer undervisningen att se olika ut på olika skolor. Det betyder att så långt är olikheter i undervisningen i olika skolor ingen garanti för att målstyrningen fungerar dvs. att slöjdlärarna arbetar olika med den verksamhet de leder och ansvarar för. 1 Peter Hasselskog(2006) Slöjda för livet, Sådan lärare sådant lärande Slöjdlärarens intentioner och kursplanen. 2 En fördjupad studie om värdegrunden. Rapporten handlar om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena. 1

Syfte Syftet med denna skrivuppgift är att resonera om för och nackdelar av hur individuella arbeten såsom grupparbeten upplevs som undervisningsform i slöjdprocessen. För att få en djupare förståelse för hur individuella arbeten och grupparbeten går till, och hur det påverkar elever och slöjdlärare i deras lärande, valde jag att använda mig av följande moment. Att arbeta i en lugn grupp (intervju med min kollega). Hur arbetar jag med ett projekt Våra gemensamma mål Utvärdering Portofolio Databasen @tt slöjda Mina erfarenheter om det individualiserade arbetet i slöjd Mina kommentarer och resonemang om för och nackdelar med individuellt arbete och grupparbeten. Barnperspektiv och pedagogperspektiv om individuellt/grupparbete i slöjd. Att arbeta i en lugn grupp (ur intervju med min kollega) Gruppen fungerar bra och många arbetar självständigt. Eleverna arbetar med fördjupningar vilket betyder att de har själva planerat och bestämt vad de ska göra och hur de ska använda de möjligheter som finns. Några i gruppen arbetar efter instruktioner och beskrivningar. Läraren försöker följa dem steg för steg och förstå hur man för över det till det egna arbetet. Några i gruppen arbetar efter egna modeller och då läraren diskuterar med dem om skiss och lösningar för att det ska bli som dem vill och att de ska få några utmaningar samt utveckla mer. Det betyder att elevernas inflytande är viktigt för läraren. Hur arbetar jag med ett projekt Projektgruppen har lite svårare att komma igång och behöver mer hjälp, dessutom är de inte lika samarbetsvilliga vid ett eventuellt grupparbete. 2

Elever arbetar med sina delar av projektet, och jag går runt och följer upp deras arbete samt diskuterar lösningar. Jag använder handledning och lite frågor och eleverna skriver dagboksanteckningar. Jag pratar om betyg och betygskriterier. Elever får själva utvärdera sina insatser i slutet av projektet. Dagboksanteckningar ger en uppfattning om vad de gör under lektionerna. Jag tycker att man bör skriva dagboksanteckningar efter varje lektion eftersom det är ett viktigt moment i slöjdundervisningen. Man skriver om; Vad man gör, Vad man upplever under arbetsgången Har material med sig, Vem har gjort vad? Hur har arbetet fungerat? Vad ska man göra innan nästa träff? Vad behövs för material? Våra gemensamma mål Lärarens ansvar är att tolka, planera och genomföra verksamheten. 3 Enligt kursplanen i Sverige och läroplansgrunderna i Finland ska bedömningen i slöjd ta hänsyn till elevens förmåga att utveckla, skapa och genomföra sina egna idéer från alla delar av slöjdprocessen, från idé till färdiga produkter. Elever med olika förutsättningar och olika behov har olika möjligheter att nå målen. Varje lärare bör därför formulera och åskadliggöra mål och kriterier på så sätt som passar dessa elever vilket innebär att lärarens sätt att organisera och genomföra undervisningen varierar. Ett viktigt moment är att få eleverna att följa beskrivningar, hur de diskuterar olika lösningar och möjligheter och tänka på de elever som önskar hjälp som förväntas agera söka upp läraren som går från en elev till elev, skriva upp sig på hjälplistan. Utvärdering Utvärderingen visar att slöjdlärare ofta planerar sin undervisning ensamma och deras tid inte räcker till när eleverna undrar över något. 3 Informationsteknik- Ett redskap i slöjden av boken Slöjda för livet om pedagogisk slöjd,kajsa Borg &Lars Lindström 3

Man får en idé och utvärderar sitt arbete. Utvärdering poängteras vilket man kan säga att slöjdarbetet inte är avslutat förrän eleverna har redovisat en egen utvärdering och reflektion över slöjdprodukten och processen. Kursplanen i Sverige samt Finland poängteras i värdering som är en viktig del av slöjdprocessen (se s.117 i boken Slöjda för livet). Enligt författarna redovisar eleverna hur inspiration, idéer, formgivning, och olika ställningstaganden påverkade slutresultatet, och på så sätt utvecklas elevernas förmåga att bedöma, värdera och dra slutsatser av de egna arbetsinsatserna. Det betyder att eleverna tar ett stort ansvar för och bestämmer över det egna lärandet och dokumentationen av det. Portofolio Portofoliometoden är ett viktigt moment i slöjd. Elever behöver dokumentera och värdera både slöjdprocesser och produkter. Att använda foto med text är ett enkelt sätt att dokumentera och redovisa om hur elevernas slöjdarbete har vuxit från idé till färdig produkt. Det är lätt för både läraren och eleverna att följa utveckling i slöjd under den tiden som eleverna arbetar med sina produkter. Enligt Pollari 4 1994 anses vara en av portofoliometodens fördelar. Databasen @tt slöjda På databasen @tt slöjda, blir man inspirerad när man letar efter andra alster och portofolio, instruktionsfilmer, information till elever, föräldrar och lärare. Databasen @tt slöjda har blivit en inspirationskälla för alla slöjdintresserade och synlig för många människor, så som föräldrar, politiker, vänner och allmänhet. På @tt slöjda är det eleverna själv som tar ansvar för och bygger sin egen portfolio direkt på Internet. Bilder, kommentarer, alster sparas i databasen som underlag för framtida utvärdering och utvecklingssamtal. Elever bygger själv upp ett betygsunderlag i sin portofolio. Slöjdprocessen avslutas med en värdering och en reflektion. Läraren och föräldrarna är delaktiga och följer elevens utveckling under en längre tidsperiod dvs. förälder och lärare har tillgång till allt vad eleven gjort, redovisat och vad denne har fått för betyg. Med hjälp av @tt slöjda avlastas läraren när man skriver betyg och omdöme. 4 Pollari, Pirjo(1963),(författare), This is my portfolio Portofolio koulussa(1994) 4

Mina erfarenheter om det individualiserade arbetet i slöjd Jag tycker att det är bra med individanpassade uppgifter. Eleverna sporras och leder till att de utvecklar sin förmåga att tänka kreativt. Jag låter dock inte eleverna välja helt fritt utan styr upp deras uppgifter så att de har möjligheter att nå upp till målen i läroplanen. Detta görs genom att arbeta med uppgifter som nivåanpassas. Eleverna utgår från en basuppgift som kan vidareutvecklas utifrån eget tycke och vilja. Det är alltså elever som i samarbete med mig väljer hur mycket arbete som skall läggas på uppgifter utöver baskriterierna. Mina kommentarer och resonemang om för och nackdelar med individuellt arbete och grupparbeten. Min erfarenhet av individuellt arbete är positivt i den bemärkelsen att varje elev kan styra sina val av arbetsuppgifter och uppgifternas kvalitet och utformning. Däremot hamnar de elever som har svårare för att uttrycka sig och visa upp sina kunskaper i en situation där de kan känna sig utanför. Dessa elever får man styra upp lite mer på bekostnad av det fria valet. Grupparbete kan fungera väldigt bra om man för med hela gruppen i processen, dock kan det skapa konflikter när vissa elever väljer att stå utanför gruppen och inte medverkar på samma villkor. Somliga elever har också på grund av dominans lätt att känna sig utanför när ingen i gruppen lyssnar på dem. Barnperspektiv och pedagogperspektiv om individuellt/grupparbete i slöjd Utifrån elevernas perspektiv så tror jag att flesta väljer en individuell uppgift före ett grupparbete. Dagens samhälle präglas allt mer av synen på individen som bästa alternativ och detta återspeglas i barnens/elevernas vardag i takt med individualiseringens utbredning. Därför skapar vi också ett klimat där var och en står sig själva närmast. Sedan är det oftast lättare att bedöma varje enskild elevs prestation än vad det är i ett grupparbete. Jag tycker att samarbete bidrar till att utveckla idéer. Planeringsfasen och genomförandefasen i en slöjdprocess utvecklas i olika steg av den diskussion och dialog som uppstår i ett samarbete som bidrar till att skapa en bättre lärande miljö och förändra både slöjdprocessen 5

och färdiga produkten, t.ex. när varje individ ser sin delaktighet och man får igång en process där de ser nyttan av att samarbeta. Utifrån det som jag har nämnt tidigare med de elever som står utanfor gruppen, kan det ofta leda till konflikter och andra negativa följder. Utanförskap är en sida som ofta infinner sig vid grupparbete. Betygssättningen blir också mer komplicerad när gruppen inte fungerar som tänkt. Sammanfattning Syftet med denna skrivuppgift var ju att resonera om för och nackdelar av hur individuella arbeten såsom grupparbeten upplevs som undervisningsform i slöjdprocessen. Därför jämförde jag bl.a. detta i en lugn grupp och en grupp som arbetar med projekt. Den lugna gruppen fungerade bra och de flesta arbetade självständigt och det var främst individuellt arbete, där också flera fördjupade sig. Däremot hade projektgruppen svårare att komma i gång och behövde mer hjälp vid både individuellt- och grupparbete. I slutet fick eleverna från projektgruppen utvärdera sitt arbete genom att skriva dagboksanteckningar. Portofolio som bör innehålla allt man har gjort inklusive dagboksanteckningar som sedan ska betygsättas, detta underlättar sedan för läraren att sätta betyg. Elevens utvärdering framhävs som en viktig del av slöjdprocessen av kursplanen i både Sverige och Finland. Databasen @tt slöjda har blivit en inspirationskälla för alla slöjdintresserade och underlättar arbetet med portofolio där man kan göra sin egen på nätet och samtidigt få inspiration från andra människors arbeten. Lärarens ansvar gentemot eleven är att i bedömningen ta hänsyn till dennes förmåga att utveckla, skapa och genomföra sina idéer från alla delar i slöjdprocessen. Genom mina erfarenheter har jag kunnat resonera om för- och nackdelar med individuellt/grupp arbete ur ett barnperspektiv såväl som ur ett pedagogperspektiv och dessa olika aspekter hjälper läraren att undervisa i slöjd. 6

Källförteckning. Boken: Slöjda för livet om pedagogisk slöjd av Kajsa Borg & Lars Lindström http://www.slojd.nu/slojda/) http://www.skolverket.se/sb/d/203 7