Jossan Jag blir så arg! Nu har vi suttit här i en timme och jag fattar inte hur han kan vara så dum! Lukas och jag har varit ihop i ett halvår, och han litar inte på mig. Han tror att bara för att jag går på fest utan honom så kommer jag hångla runt med alla jag ser, vilket pucko han är! Jag litar ju på dig, försöker han. Men jag blir liksom orolig när du dricker. Du tappar kontrollen, du hajar kanske inte hur flörtig du blir. Theo, Peter, Adam, alla tycker det! Jaha, alla tycker det. För självklart är det så att hans äckliga kompisar utgör begreppet alla. Vet du varför de säger så? För att du tycker det! De skulle ju aldrig säga emot dig, fattar du väl! Som du bossar över dem jämt. Det är ju nästan synd om idioterna. Det bara kommer. Jag menar ju inte att Theo, Peter och Adam är idioter. Inte egentligen. Jag vill bara ge igen, och kanske tycker jag att Lukas bossar med dem också. Fast bara ibland. Han blir tyst en stund. Fan va ruttet sagt Jossan. Jag har aldrig sagt nåt taskigt om någon av dina polare, oavsett vad jag tycker. Det sista mumlar han, och jag blir arg på nytt. Jaså? Det kanske är något du vill framföra om dem, nu när vi ändå håller på? Lukas suckar och reser sig upp. Okej, jag sa att hans kompisar var idioter, men han antyder saker om mina också. Dessutom var det han som tog upp att han tyckte att jag var för lättillgänglig på fester. Så om man tar allt som han sagt, och allt som jag sagt, så blir det han som har sagt flest taskiga saker. Alltså borde inte jag be om ursäkt. Nej, svarar Lukas. Jag tänker inte sjunka så lågt som du. Han är så jävla dum i huvudet, min pojkvän. Jag fattar inte ens att han är min pojkvän, eller varför jag är så kär i honom. Ska vi snacka om att sänka sig lågt? Det är inte jag som har sagt att jag tycker att du horar runt! Jag känner plötsligt hur gråten ligger alldeles för nära halsen. Lukas suckar och höjer händerna, som för att visa skydda sig. Ta tillbaka det han sagt. Jag har aldrig ens varit i närheten av att säga en sådan grej, och det vet du. Och jag vet att du inte medvetet är flörtig och sådär, men du är det. Dansar lite för intimt, drar ett skämt för mycket och så. Han låter ganska lugn nu, Lukas. Försöker antagligen få det här bråket till en sådan där vuxen sak. En diskussion. Jag tycker faktiskt att jag som din pojkvän har rätt att uttala mig om jag tycker något känns jobbigt. Han sträcker på sig, min pojkvän. Så himla nöjd med sig själv. Tycker säkert själv att han är så mogen. Nu vill han att jag ska följa hans exempel, säga 1
att han har rätt, att jag ska skärpa mig om han tycker det känns jobbigt. Glöm det baby, jag känner mig inte det minsta mogen! Vilket betyder att du tycker jag uppför mig slampigt, svarar jag. Du säger det bara med andra ord. Och om det är så du ser på mig, så kanske du borde leta efter en annan flickvän. Tystnad. Okej, det var kanske att ta i. Han får absolut inte leta efter en annan flickvän, det vore katastrof! Tänk om han faktiskt överväger att gå ut med den där uppblåsta bimbon i 1an, som alltid stöter på honom. Hon som jag alltid brukar skratta åt, och tänka att hon kanske skulle sluta stöta på 2or som dessutom har flickvän. Nu kanske det är hon som kommer att skratta åt mig istället? Men Lukas fortsätter lika lugn som innan. Om det nu var så att jag ville ha en annan tjej skulle jag inte sitta här och tjafsa med den jag redan har, fast vi ändå inte kommer någonstans. Det faktum att han är sådär lugn, och att han har rätt, det gör mig bara ännu mer irriterad. Nej, du har ju rätt. Vi kommer ingenstans. Och eftersom du inte kunde hänga med på festen i kväll, så hoppas jag att du inte tycker det är alltför jobbigt att inte se vad jag gör. Du kan ju i och för sig skicka dit någon av dina trogna vänner, som säkert kan hålla koll på mig. Det låter elakare än jag tänkt mig när jag formulerade det i huvudet. Men det är för sent för att ta tillbaka det, så därför stegar jag ut ur Lukas rum, kliver raskt i skorna och drar ut. För att riktigt visa hur arg jag är smäller jag i ytterdörren. Såja, med lite beslutsamhet så klarar man allt. Jag har nästan alltid känt mig lite mjäkig mot Lukas när vi har bråkat, vikit mig alldeles för lätt och så. Men nu känns det faktiskt som att jag är i överläge, även om jag kanske tog i lite. Äh, skitsamma! Jag ska i alla fall ha så jävla kul ikväll, och Henna har lovat att fixa en hel sjuttis till mig. Det blir säkert någon billig import-skit, men det gör inget. Det är hemma hos Hennas pojkvän det är fest. Henna som har en pojkvän som inte säger att hon är slampig. Hon går i trean, och hennes pojkvän Johan har gått ut gymnasiet och jobbar på Elgiganten. Han är schyst, och han har många snygga kompisar. Hämnd, gud vad den är ljuv. Lukas ska minsann få veta senare i kväll precis hur snygga de är. Jag är bara hemma och vänder, hämtar lite olika alternativ till kläder för festen och drar sen igen. Mamma frågar flera gånger vart jag ska. Sova hos Ullis sa jag ju! ropar jag innan jag drämmer igen dörren bakom mig. Jag känner att jag framstår som ett PMS-barn, eller bara otroligt elak. Men grejen är ju att Lukas 2
har sagt att han tycker att jag beter mig slampigt, och det suger verkligen. Äh, mamma vet att hon når mig på mobilen när som helst. Det är lugnt. Hon känner föresten Ullis sen länge, eftersom vi alltid har hängt ihop. Det är jag, Ullis, Henna, Karin och Danielle som kommer vara på festen. Alltså, som jag känner. De är grymt bra tjejer hela högen, men det är nog Ullis och Henna jag är tightast med. Det brukar bli att vi sover hos Ullis hon och jag, när det är fest på gång. Hon har egen ytterdörr till sitt rum, vilket underlättar när man kommer hem sent. Egentligen borde jag ringa Ullis och säga att jag snart är där, men jag orkar inte. Hon vet ju att jag ska komma snart. Åh, jag längtar efter att få berätta om bråket med Lukas, och få höra henne flämta till precis där jag vill att hon ska göra det, säga hur korkad han är, och att han inte ens borde få ta upp plats i mitt huvud just nu. Att jag bara borde koncentrera mig på att ha kul i kväll! Det är precis så det brukar vara, och det är det som är så skönt med Ullis. Eller kanske är det tjejer över lag? Den där lojaliteten. Det finns säkert de som säger det kompisen vill höra, bara för att vara schyst. Men Ullis säger precis det jag vill höra, för att hon tycker precis som jag gör. Ytterdörren närmar sig. Jag är nästan svettig av att ha gått så raskt i kvällssolen. Sommaren måste vara inne i sin varmaste fas, för kvällarna är faktiskt riktigt varma just nu. Efter två-tre knackningar öppnar Ullis, klädd i badrock och tungt blött hår som hänger ner på axlarna. Oj, vad tidig du är, utbrister hon. Skulle inte du käka hos Lukas? Jag gör en min, som för att visa att JO, jag skulle ju det. Jag kliver in och sätter mig på hennes säng, iakttar hennes stora hög av kläder som hon slängt på golvet. Ullis säger inget, utan väntar på att jag ska berätta. Så jag berättar. Ullis är snabb att kommentera när jag är klar. Men vilken idiot! Ofta man säger så till sin flickvän, som att han inte litar på dig eller vadå? Ni har liksom varit tillsammans i ett halvår, och så kommer han med det här nu! Jag nickar instämmande. Säger att jag skiter i honom för tillfället. Aatt jag ska ha så jävla kul i kväll, bara. Ullis spricker upp i ett leende. Klart du ska! Klart VI ska. Känns som att vi bara hängt med samma folk nu ett tag, ska bli kul med lite nytt! Jag nickar. Jag är så taggad för i kväll, och det känns bra att inte Lukas ska vara där. En enda kväll utan att faktiskt behöva ägna honom en tanke. 3
Men du, säger Ullis. En grej bara. Spåra inte bara för att du är förbannad på Lukas. Drick inte för mycket, ring inte och säg massa saker du inte menar, och framför allt, gör inget med någon annan. Jag skrattar till, skulle jag göra något med någon annan? Herregud, så hämndlysten är jag inte. Jag vill bara ligga i överläge. Låta honom svettas lite. That s it. Ullis nickar och börjar borta igenom det långa toviga håret. Säger du det så. Tiden går snabbt. Vi snackar bara om i kväll. Hur snygga vi ska vara, alla killar ska liksom dregla över oss! Massa skratt, och så massor av smink och kläder. Jag lånar ett par jeans av Ullis, som sitter skitsnyggt över rumpan. Med mitt nya linne som jag köpte förra helgen plus Ullis byxor blir jag riktigt snygg. Ullis blir också snygg, med en vit kjol och ett somrigt rosa linne till. Oj, jag har helt glömt bort att äta middag. Skitsamma. Om man inte har ätit något blir man ju lättare full sägs det. Så ringer mobilen. Säg att det är Lukas, säg att det är Lukas. Men det är inte Lukas, utan Henna. Blir lite besviken över att det inte var han, att han faktiskt inte har ringt en enda gång sedan jag dramatiskt stormade ut från honom för flera timmar sen. Nej, besviken är nog inte rätt ord. Snarare arg. Riktigt jävla förbannad blir jag. Men jag sväljer det för tillfället, och svarar. Henna frågar om vi börjar bli klara, och jag berättar att vi precis gjort oss i ordning. Hon säger att om vi vill får vi komma förbi nu direkt, för Johan har dragit ihop en förfest. Jag tittar på Ullis. Om vi vill komma förbi på förfest? Ullis nickar genast, så jag säger ja. Jag vill också försäkra mig om att Henna verkligen har min sjuttis, och det har hon. Sen bär det av till Johan. Det är inte långt, han bor bara några hundra meter från Henna, så vi går. Sakta går vi, eftersom vi inte har lust att börja svettas nu när vi precis gjort oss i ordning. Mobilen ringer igen, och hjärtat slår plötsligt fort när jag ser att det är Lukas. Ullis säger att jag måste svara, jag bara måste det. Okej, jag ger mig. Tar ett djupt andetag och trycker på svara. Ja? Ge dig, säger Lukas. Vadå ge mig? Jag vill ännu en gång påpeka vem som faktiskt satte igång hela det här värdelösa bråket! Hade det inte varit för honom, Mr. politiskt korrekt och så himla mogen, skulle vi varit sams nu. Varför kan han inte fatta det? Lukas höjer rösten. Jossan för fan, sluta nu. Du är så förbannat envis. Du vet att jag älskar dig, och jag litar på dig. Jag är bara lite extra orolig när du dricker, ok? Kan du inte sluta vara sådär arg nu? 4
Jag får inte fram ett ord. Han är så gullig när han säger sådär, Lukas. Så gullig som bara han kan. Jag vill säga att jag inte alls är arg och att jag älskar honom också, men det skulle vara att göra det lite för enkelt för honom. Jag pallar inte snacka om det där nu, svarar jag. Vi tar det i morgon. Jag hör hur han suckar. Men du vet att det kommer att lösa sig, tillägger jag snabbt. Jag vill ju inte verka för hård. Vet jag? Han låter lite gladare nu, eller inbillar jag mig? Ja, det borde du. Ärligt, du har inget att oroa dig för. Men vi snackar i morgon. Jag tror att jag hör en suck av lättnad, och kan inte låta bli att le. Tänk att han trodde att det nästan var slut! Att Jossan och Lukas var över. Att man alltid bara behövde ropa på den ena för att man visste att den andra var tätt intill, att allt det där underbara skulle upphöra att existera? Nej, inte en chans. Så mycket är jag säker på. Bra, svarar han. Då hörs vi i morgon. Ha det så kul i kväll, hälsa tjejerna. Absolut. Puss? Puss. Jo, det känns faktiskt bra nu. Ganska bra. Även om jag fortfarande är lite arg, så kommer det att bli helt bra inom en mycket snar framtid. Ullis skrattar och lägger armen om mig. Ni två, alltså Jag kan inte låta bli att skratta jag också, och även fast jag inte druckit en enda droppe av den där sjuttisen så känner jag mig ändå full. Fast det kanske beror på Lukas. Hos Johan har det hunnit komma ett tiotal människor redan. De flesta har jag aldrig sett förut. Ullis är nog i samma sits, så vi får gå en runda för att hälsa på alla först. Fram ur vimlet av folk kommer Henna springande, med en sjuttis i ena handen. Heeeej, piper hon. Äntligen! Hennes ögon är som två springor. Har hon redan hunnit bli full? Det måste ju bara ha varit någon timme sen hon ringde. Typiskt Henna att bli full på förfesten! Hon slänger sig om halsen på oss båda och räcker mig sjuttisen. Jag pussar henne på kinden, jävligt schyst att fixa den alltså! Hon mumlar att hon ska kolla vart Johan är någonstans och försvinner. 5
Ullis och jag sätter oss i Johans kök. Korkar upp flaskorna och börjar dricka. Ullis har vin, och dricker direkt ur flaskan. Jag gillar egentligen inte att dricka ren sprit, men det känns lite dumt att bara gå och ta ett glas hemma hos Johan, som om man är värsta hemmastadd. Nej, det får bli direkt ur flaskan istället. Efter ett tag smakar det faktiskt inte så farligt, och med tanke på att jag får massa vin av Ullis emellanåt så smakar det faktiskt jävligt bra. Det är massa killar vid bordet nu. Tror att det har ökat under den senaste timmen som vi har suttit här, men jag är inte säker. Det är många snyggingar. Kanske ska ringa Lukas för att säga det? Jag skrattar högt vid tanken på det. Fan vad kul det vore! Då skulle han allt få se. Men sen minns jag, nej just det, vi är ju sams. I alla fall nästan. Det är nog inget läge för hämnd just nu. Det är konstigt, för jag känner absolut ingenting av den här spriten, den är ju faktiskt helt jävla värdelös! Ser mig om efter Henna. Vad är det för skit hon har sålt till mig egentligen? Hon skiter ju i mig föresten, bara sa hej och stack. Vad är det för stil? Ullis håller med, fan vilken jävla polare hon är, alltså! Men jag får ju smaka på Ullis vin, Ullis som är en riktig kompis. Så har jag plötsligt en öl också, killen bredvid mig har massor säger han. Jag blir glad och skrattar. Faan va schyst! Han ler, säger att jag kan få mer om jag vill. Gud vad gullig du är, säger jag, och berättar om Henna som blåst mig med spriten. Han håller med, vilken jävla stil. Han frågar om han vill att vi ska leta reda på henne, så jag får säga att jag vill ha tillbaka mina pengar. Jaa, gud vad gulligt, det vill jag. Men Ullis måste ju med, bara det att Ullis inte är där längre. Hon är borta. Äh, skitsamma! Det är jag och snubben nu, Jocke heter han. Jossan och Jocke, fan vad kul det låter! Det är som meant to be, synd bara att jag redan sitter ihop med någon. Åh, Lukas. Värmen sprider sig i kroppen när jag tänker på Lukas. Men så minns jag också vad han sa, att jag är en slampa. När jag berättar det för Jocke blir han arg. Vilket jävla svin säger han, du är värd så mycket mer! Ja, det är ju sant. Jag är värd mer än någon som tycker att jag är en slampa, typ en som Jocke. Jocke bjuder på öl, och han ställer upp när jag måste snacka med Henna. Det är annat än jävla Lukas det. Jag måste ha lite luft nu, det är så varmt. Jocke följer med, självklart följer han med. Han säger att vi kan sätta oss på en bänk en bit därifrån, så vi går dit. Jocke sätter sin hand på mitt lår. Det känns rätt bra. Jocke är faktiskt riktigt snygg. Gud, hans andedräkt känns jättestarkt mot min hals. Massa kyssar på min hals. Ja, varför inte, han verkar veta vad han gör. Så har 6
jag plötsligt Jockes tunga i min mun. Fan vad han är på. Händer överallt. Han försöker komma innanför mina byxor. Eller va? Vad fan händer? Jag drar mig snabbt undan och ställer mig upp. Alldeles för fort. Allt jag har i magen är på väg upp nu, med rasande fart. Jocke säger någonting, jag hör inte vad. Jag har inte ens tid att varna honom, utan spyr rakt över hans fötter. Han flämtar till, reser sig upp och drar. Jag skiter i honom. Jag vill bara ligga ner, det känns som att det är det enda som betyder något just i den här stunden. Bänken är precis lagom stor om jag kryper ihop lite. Så blir allt svart. Gud, vilken huvudvärk. Munnen är alldeles torr. Tror helt seriöst att jag inte har någon kraft kvar i hela kroppen. Bredvid i sängen sitter Ullis och läser. Jag fattar absolut ingenting, gör bara ifrån mig något ljud som för att berätta att jag är vaken. Hon ser på mig. Orolig är hon, det ser jag direkt. Åh, du är vaken. Hur är det med dig? Jag svarar att jag är trött som fan, och att jag nog aldrig varit så bakis. Men annars så. Ullis ler lite. Jo, jag förstår det. Den där snubben, Jocke, han sa att du var ute på bänken. Så jag drog med mig dig hem, med hjälp från Karin. Du var helt veck. Karin? Henne såg jag inte på hela kvällen. Jocke? Ja, jävlar. Nu kommer allt tillbaks. Jocke, bänken, kyssen, händerna, spyan, allt. Helvete. Det är enda jag får fram. Då ser Ullis sådär orolig ut igen. Jag vet inte om du märkte det Men Theo kom dit, Lukas Theo alltså. Efter att du var därute med Jocke, på bänken Alltså, när Jocke kom in sen, så berättade han för alla att Hon avslutar inte meningen, men jag vet ändå. Jag blir kall inombords. Det får inte vara sant, jag har inte varit otrogen mot Lukas och Theo var verkligen inte på festen. Det får bara inte vara så! Men det är så. Och trots att jag säger hur mycket jag älskar Lukas så hjälper det inte. Han är förbannad, sårad och besviken. Han förstår inte hur jag kunde vara så elak. Precis efter att ha sagt att han inte behövde vara orolig för någonting. Att det skulle lösa sig. Jag fattar inte heller. Kanske börjar jag inse att det låg någonting i det som Lukas sa, det som bråket först handlade om. Men och andra sidan, hade han inte sagt det hade det där på festen aldrig hänt! Det var ju för att jag var arg på Lukas som det blev så. Men det är ingen ursäkt, varken för mig själv eller för honom. Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig! Han bryr sig inte. Jo, han kanske bryr sig, men han tycker inte att det spelar någon roll längre. Han säger att jag borde ha visat det istället för att strula med den där jävla Jocke. 7
Jag vet det, älskling. Fan vilken ångest jag har, det är bara så hemskt. Det som för ett dygn sen var så starkt och så okrossbart är bara förstört. Jossan och Lukas, det finns liksom inte mer. Nu är det bara Jossan. Ensamma jävla Jossan. 8