Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 2 (717G02)

LINKÖPINGS UNIVERSITET Konstvetenskap och visuell kommunikation Anna Ingemark Milos, Gary Svensson Anvisningar för uppsatskursen Konstvetenskap 2 (717G02) Inledning Uppsatskursen i Konstvetenskap 2 innebär ett utmärkt tillfälle för er att under några veckor fördjupa er inom ett område som ni är nyfikna på. Brukligt är att ni på den här nivån skriver i par, så fundera redan nu på att ta kontakt med en kursare ni kan tänka er att samarbeta med. Ni kommer att välja ut och undersöka ett väl avgränsat material utifrån en problemställning och presentera undersökningen i form av en så kallad b-uppsats. Ämnet bör vara inom det traditionellt konstvetenskapliga fältet och det empiriska materialet bör kunna studeras i original. Uppsatsen skall därför anknyta till något av följande två områden; Arkitektur under 1800-2000- tal i Sverige eller Bildkonst (måleri, skulptur, foto etc) under 1800-2000-tal i Sverige. Under arbetets gång kommer ni att fördjupa er kunskap och lära er det vetenskapliga hantverket, vilket självfallet kräver en god planering och ett flitigt arbete. Inledningsvis skall ni formulera ett ämne ni är intresserade av. Viktigt är, utöver att ni själva ska kunna se era studieobjekt, att det går att få fram relevant material och andra källor. Vi vill att ni i uppsatsen utgår från tidigare vetenskapliga undersökningar när det gäller ert ämne (så som konstnären, epoken eller fenomenet). Vetenskapliga texter kan vara artiklar, avhandlingar, men även C- och D-uppsatser. Hittar ni ingen relevant litteratur måste ni välja ett annat uppsatsämne. Ämnet skall sedan preciseras med en konkret problemformulering bestående av syfte och frågeställning i relation till en översikt av tidigare forskning på området. Den metod (och eventuella teoretiska perspektiv) som ska tillämpas på det avgränsade materialet i syfte att besvara frågeställningen ska också förklaras och beläggas med hjälp av relevant litteratur. Utgå gärna från någon av de metoder eller tolkningsmodeller vi diskuterat under andra delkurser, inte minst kursen Bild- & arkitekturanalys ger bra ingångar till uppsatsskrivandet. Utgångspunkten är antingen någon form av Bildanalys (se ex. Lars Olof Larssons Metoder i konstvetenskap för olika tolkningsmodeller) eller en variant av Arkitekturanalys (se ex. Understanding Architecture för metoder att närma sig arkitektur). På b-nivå brukar någon eller några av dessa metoder, oavsett ämnesval vara relevanta; Deskriptiv (beskrivande) metod, Komparativ (jämförande) metod 1

eller Biografisk metod. Denna första skiss över uppsatsens upplägg kallas för synopsis och ska godkännas av er handledare (se längre ned i denna anvisning). När ni har kommit så här långt är grundarbetet redan gjort och ni har skrivit ett första utkast till den mycket viktiga inledningen på uppsatsen. Därefter tar det egentliga analysarbetet vid, liksom skrivandet av huvudtexten, redovisningen av resultaten och så vidare. Genom hela denna process kommer din handledare och din handledningsgrupp att följa och hjälpa er. Till er hjälp har ni även metodlitteratur, så som den obligatoriska kursboken Från tanke till text av Arne Jarrick & Olle Josephson eller Jan Trosts Att skriva uppsats med akribi. 1 En uppsats skall följa formalia, dvs. de riktlinjer som karaktäriserar ett vetenskapligt arbete. Dessa riktlinjer ser olika ut beroende på disciplin, ämne och historisk tidpunkt. Riktlinjerna underlättar för läsaren att förstå vad som är ett citat, vilken källa som använts eller vad som är författarens eget bidrag till en vetenskaplig diskussion och så vidare. Det kan inte nog understrykas att formalia är av yttersta vikt och bör följas noggrant eftersom det är en central del av det akademiska hantverket. Akribi (vetenskaplig noggrannhet) och akademisk hederlighet är vetenskapliga ledord som ni alla bör följa. Var således noga med att redovisa källor och var ifrån ni fått tankar och reflektioner för att därmed undvika att bli beskyllda för fusk och plagiering. Klarhet och begriplighet avseende både genomförande, struktur och språk är också av stor vikt när man skriver en vetenskaplig text. Använd er av korta, men informativa rubriker och markera nytt stycke med indrag (istället för blankrad). Språket ska vara tydligt, korrekt och givetvis läsvänligt. Titlar på böcker, tidskrifter och konstverk kursiveras. Använd gärna Från tanke till text 2 samt Svenska skrivregler som stöd i den språkliga behandlingen. Den sistnämnda är även användbar när det gäller hanteringen av referenser, som i vårt ämne brukar utgå från det så kallade Oxfordsystemet (fotnoter). 3 Var noga med att inte bara ange verket utan också precisera vilka sidor ni hänvisar till. När det gäller citat är det ett absolut krav att ange exakt sida. Använd referenssystemet korrekt och konsekvent. Glöm inte den slutliga finputsningen av uppsatsen där eventuella oklarheter, stavfel, ofullständiga noter, sidnumrering etc. korrigeras, även detta är en del av akribin. 1 Arne Jarrick & Olle Josephson, Från tanke till text en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter, Studentlitteratur, Lund 2011 samt Jan Trost, Att skriva uppsats med akribi, Studentlitteratur, Lund 2010. 2 Jarrick & Josephson 2011, s. 9-12. 3 En fotnot kan vara en källhänvisning där man första gången en källa nämns anger alla uppgifter. Förnamn, efternamn (observera att det i källförteckningen är omvänd ordning), titel, förlag, förlagsort, utgivningsår samt sidhänvisning (om inte noten syftar på hela boken). Se exempel på detta i not 1 här ovan. Nästa gång samma källa används räcker det med efternamn, årtal samt sidhänvisning (se not 2 här ovan). Men en not kan likt denna även vara förklarande där man kan göra en utvikning eller förklara något utan att tynga brödtexten. Texten ska vara 10 punkter och ha enkelt radavstånd. 2

Uppsatsarbetet Förenklat kan man säga att följande beståndsdelar är viktiga i en akademisk uppsats; Problem Syfte Frågeställning Teori Metod Empiri Litteratur & tidigare forskning Sammanfattande diskussion Vad? Detta undrar jag över och vill undersöka. Målet? Syftet med studien ur ett vetenskapligt (inte personligt) perspektiv ska formuleras kort och koncist; Syftet med denna uppsats är att genom en semiotisk bildanalys undersöka hur tre bilder ur Denise Grünsteins fotoserie Figure out kan förstås ur ett genusperspektiv. Frågor? Syftet bryts ner i två, tre frågor som jag vill ställa till mitt material. Det här synsättet präglar min studie (t.ex. ett genusperspektiv). Hur? Så här tänker jag gå till väga för att få svar på min frågeställning. En metod i vårt ämne kan t.ex. vara att göra en deskriptiv och komparativ analys av två byggnader. Eller en ikonologisk bildanalys av ett urval målningar. Detta material eller objekt studerar jag (t.ex. en konstnärs målningar från en viss tidsperiod). Vilken litteratur och/eller tidigare forskning har varit bärande för min egen studie? Här beskriver man de viktigaste källorna; Arkitekturhistorikern Eva Erikssons doktorsavhandling Mellan tradition och modernitet Arkitektur och arkitekturdebatt 1900-1930 (2000) är en skildring av arkitekturens utveckling i början av 1900-talet, där de kritiska diskurserna beskrivs parallellt med det konkreta byggandet. Sammanfattar kort min studie och resonerar kring mitt resultat Ett synopsis (uppsatsskiss) Ett synopsis är ett utkast som ska klargöra aspekter som uppsatsens ämne, perspektiv, metod och urval av det empiriska materialet och andra källor. Det innebär helt enkelt en skiss över uppsatsens upplägg som ska godkännas av er handledare innan resten av uppsatsarbetet tar vid. Det ska omfatta följande: En arbetstitel (som kan revideras senare) Presentation av ämnet 3

Presentation av syfte och frågeställning Presentation av avgränsningar Presentation av valet av metod (samt ev. teoretiskt perspektiv) Presentation av det empiriska materialet Presentation av litteratur som du avser att använda samt tidigare forskning Preliminär disposition av uppsatsen innehållsligt (uppsatsens upplägg och olika rubriker) En tidsplan vad ska göras vecka för vecka Akademiska uppsatser har en speciell struktur som består av: inledning, bakgrund, beskrivning, analys/tolkning där ni besvarar er frågeställning, sammanfattande diskussion, käll- och litteraturförteckning. Strukturera uppsatsen tydligt och följ en röd tråd. Var noggranna med den språkliga bearbetningen och anpassa språkbruket efter den akademiska genren. Inledningen är en form av programförklaring och kan med fördel bygga på ert synopsis. Den får gärna väcka läsarens intresse och ringa in studiens specifika förutsättningar. Detta kapitel inleds med en kort introduktion som leder läsaren vidare till rubriker som Syfte & frågeställning, Metod, Material, Litteraturöversikt & tidigare forskning och Disposition osv. Dessa rubriker är inte huggna i sten, men innehållet ska finnas med. Bakgrundsteckningen varierar i förhållande till ämnet, hit kan höra historisk och/eller konsthistorisk kontext, men också biografiska uppgifter om ni exempelvis skriver om en konstnär. Kort sagt allt läsaren behöver veta inledningsvis för att kunna följa er beskrivning och analys. Tänk på relevansen för just er studie, så att inte bakgrunden blir alltför omfattande och överskuggar analysdelen. Analysen/tolkningen ska besvara er individuella frågeställning och kan därför inte preciseras. Ni beskriver och tolkar ert material eller era studieobjekt. Här utgår man främst från den teori och metod man valt att tillämpa på materialet/studieobjektet. Finns det möjlighet att göra relevanta jämförelser, t.ex. med andra konstverk/byggnader/föremål eller med tvärvetenskapliga resonemang? Kan ämnet sättas in i ett större sammanhang? Ekonomiskt? Socialt? Kulturellt? Historiskt eller samtida? Vad har andra författare haft för åsikter om ämnet, ur vilka synvinklar har det studerats tidigare? 4

Sammanfattande slutdiskussion innefattar en kort sammanfattning av uppsatsen, där man även lyfter fram sitt resultat eller de tendenser ni har kunnat se i studien. Käll- och litteraturförteckning Bildbilaga Handledning På b-nivå är det framförallt grupphandledning som erbjuds, där gruppen har en gemensam handledare. Handledaren måste godkänna valet av ämne och ert synopsis. Likaså måste handledaren ge klartecken innan uppsatsen får laddas upp på hemsidan inför framläggning på uppsatsseminariet. Inför varje handledningstillfälle är det viktigt att skicka in ett utkast (enligt överenskommelse) och ev. frågor för att handledningen ska vara givande. Relationen mellan författare och handledare bygger självfallet på en ömsesidig respekt, där var och en tar sitt ansvar. Handledaren ska lotsa er igenom uppsatsprocessen, men ni står själva för kunskapsinsamlingen, skrivprocessen och den språkliga bearbetningen. Den färdiga uppsatsen Omfattning: Uppsatsen bör omfatta ca 20 sidor. 12 punkter och 1 ½ radavstånd. En sida är lika med 2000 tecken oavsett typsnitt. Använd gärna Times New Roman, Garamond eller något annat klassiskt, läsvänligt typsnitt. Sidantalet exkluderar innehållsförteckning, referenser, källförteckning och bildbilaga. Uppsatsventilering/seminarium: När uppsatsen bedöms som klar för framläggning av handledaren skickas den till urkund samt laddas upp på vår hemsida (som pdf-fil). Uppsatserna seminariebehandlas efter ordning som därefter fastställs. Samtliga studenter måste vara förberedda på såväl opponent- som respondentrollen. Uppsatsen läses och betygssätts av en examinator. Efter seminariet har studenterna 5 arbetsdagar på sig att korrigera formella fel som påpekats och först efter inlämning av denna slutgiltiga version (som mejlas till examinator) registreras uppsatsens betyg av studieadministratören. Opposition och försvar Opponenten är en kritiker vars uppgift är att påtala förtjänster och brister i en uppsats genom att detaljstudera de olika delarna med fokus på upplägg, genomförande och formalia. 5

Anvisningar för opponenter Några allmänna metodiska frågor kring projekt och uppsatsarbeten. 1) Överensstämmer valet av rubrik med uppsatsens innehåll och syfte? 2) Har författaren preciserat syftet med sin studie? Är frågeställningarna rimliga? 3) Hur är uppsatsens upplägg i förhållande till innehåll, syfte och frågeställningar? 4) Vilken metod har författaren valt? Är den konsekvent genomförd? Kunde författaren ha valt någon annan? 5) Finns det brister i argumentationen vad avser klarhet och logisk stringens? 6) Vad finns att säga om författarens användning av sitt källmaterial? 7) Hur lyckas författaren förverkliga sitt syfte och få svar på sina frågeställningar? Framgår det vilket resultat studien har gett? 8) Hur har författaren lyckats formellt och språkligt? 9) Hur är uppsatsen i helhet? Undvik svepande omdömen - exemplifiera. Gör kritiken konstruktiv. Låt gärna kritiken följas av förslag om hur det kunde ha gjorts bättre. Sist men inte minst viktigt - kom ihåg att som författare blir man glad att få höra om man gjort något bra! Det handlar alltså om att ge både positiv och negativ kritik på ett respektfullt sätt. Seminariets upplägg På b-nivå räknar vi med 30 minuter per uppsats, så det är viktigt att använda tiden väl. 1. Författaren får ordet för att korrigera eventuella tryckfel o dylikt. Rättelsen ska vara av sådan art att de i princip är nödvändiga för läsarens förståelse. 2. Opponenten får ordet för att först ge en sammanfattning av innehållet i arbetet. Denna ska innehålla de olika stegen i forskningsprocessen och presenteras på ett enkelt och beskrivande sätt. Sammanfattningen avslutas med att opponenten frågar författaren om arbetet varit korrekt uppfattat. 3. Författaren ges möjlighet att bekräfta om sammanfattningen varit korrekt eller komplettera om det fanns felaktigheter/missuppfattningar. 4. Oppositionen inleds lämpligen med att framhålla arbetets förtjänster. Opponenten framför sin kritik som författaren bemöter. Svaren bör vara av karaktären försvar (hänvisning till vedertagen praxis t.ex.) och förklaring (tidsbrist, praktiska problem m.m.) Den därpå följande kritiken ska vara konstruktiv och om möjligt ge förslag till alternativ. Om det förekommer upprepade stavfel, oklara meningar eller liknande kan dessa markeras och överlämnas till respondenten efteråt. Det 6

viktiga är att lyfta fram mer övergripande kritik, så att inte diskussionen fastnar i alltför många detaljer. 5. Åhörare och examinator får möjlighet att fråga eller kommentera uppsatsen. Målet med kursen är att ni ska: lära er hur en vetenskaplig text skall se ut och vilka krav som ställs på ett sådant arbete kunna formulera ett problem, syfte och frågeställningar öva er att självständigt samla material och att sammanställa och analysera detta skriva en begriplig, läsvänlig text med en tydlig röd tråd och korrekt formalia På vilka grunder bedöms uppsatsen av examinator? Grundläggande för bedömningen av vetenskapliga texter är att man skiljer mellan två olika slags kompetenser och tecken på kvalitet utifrån vilka ett antal generella bedömningskriterier kan formuleras. Vetenskaplig färdighet (d.v.s. förmågan att tillämpa regler, principer, metoder, tekniker som är vetenskapliga) Självständighet (eget tänkande, kritisk analys, kreativitet, originalitet, medvetenhet, mognad o.s.v.) Generella bedömningskriterier De generella kriterierna nedan gäller på alla nivåer av vetenskaplig textproduktion från A-nivå till doktorsavhandlingen. Skillnaderna ligger i hur höga krav man ställer och vilken relativ vikt kriterierna tillmäts. Färdighetsdimensionen Här handlar det om förmågan att förhålla sig på ett vetenskapligt tillfredsställande sätt till sitt problem och sitt material både i teknisk och intellektuell mening. Detta gäller bl.a. förmågan att i den skrivna texten etablera klara samband mellan teori, empiri och analys, t.ex. teoretiska grundvalar och utgångspunkter för studien, tillvägagångssätt för materialinsamling, analysmetoder och resonemang kring den genomförda analysen, tolkning och slutsatser. Alla dessa steg finns i idealfallet presenterade som en sammanhängande helhet i uppsatsen. Klar redovisning av material och metoder är en annan generell kvalitetsdimension, liksom noggrann och konsekvent användning av bestämda principer för litteraturreferenser samt läsbarhet och estetisk yttre form. Ett grundkriterium som gäller alla uppsatser på alla nivåer gäller alltså uppsatsens röda tråd, d.v.s. förhållandet mellan det vetenskapliga problemet, syfte/frågeställningar, val av material, metod samt analys. Utan överensstämmelse på dessa punkter, som gör uppsatsen som helhet meningsfull, kan betyget G inte komma på fråga. 7

Självständighetsdimensionen Ju längre man kommer i utbildningen desto större krav ställs på denna övergripande kvalitetsdimension som handlar om förmågan att visa ett självständigt förhållningssätt till såväl litteratur, metod och material som till den egna analysen. Det gäller alltså förmågan att kritiskt granska litteraturen, att kunna relatera olika författare, traditioner och ansatser till varandra och om förmågan att reflektera över det egna arbetet, över valet av material eller data, över tillvägagångssättet för insamling och analys samt över de empiriska och teoretiska resultaten. Man ska kunna distansera sig till sin egen studie och försöka foga in sitt arbete i en vetenskaplig tradition. Mot en sådan bakgrund kan man upptäcka nya frågor och formulera nya hypoteser. Det är ofta denna dimension, särskilt på de högre utbildningsnivåerna som avgör skillnaden mellan betygen G och VG. Observera att även oppositionen av någon annans uppsats respektive försvaret av den egna uppsatsen vägs in i betyget. LYCKA TILL! Lärarna i konstvetenskap 8