Riktlinjer för magisteruppsats/masteruppsats i sociologi

Transkript

1 Sociologiska institutionen, Stockholms universitet Aktualiserad Riktlinjer för magisteruppsats/masteruppsats i sociologi 1. Inledning Kursen omfattar 15 högskolepoäng för en magisteruppsats och 30 högskolepoäng för en masteruppsats, d.v.s. 10 respektive 20 veckors heltidsarbete. Kursens syfte är att studenten självständigt ska utföra ett forskningsarbete som redovisas i en uppsats, samt aktivt delta på seminarier i samband med detta. Arbetet ska tydligt förankras i relevant sociologisk teori och använda sig av etablerade samhällsvetenskapliga analysmetoder. 2. Undervisning Introduktion till uppsatskursen äger rum den 31 augusti kl i B900. I övrigt stöds uppsatsarbetet av handledning och seminarier. 2.1 Handledning Sociologiska institutionen utser/godkänner handledare, efter att studenten har kontaktat denne samt att denne accepterat att handleda arbetet. Studenten bestämmer i samråd med handledaren ämne/ämnesområde för uppsatsen. Endast handledare med doktorsexamen är behöriga att handleda magisteruppsatser och masteruppsatser. Vi rekommenderar att ni i första hand vänder er till forskare vid institutionen, eller sociologer som är verksamma vid forskningsinstitut som är knutna till institutionen, för handledning. Handledarens uppgift är att ge tips och kritik samt se till att arbetet flyter. Det innebär bl.a. att handledaren skall diskutera lämpliga frågeställningar, läsa PM, råmanus och slutversion av uppsatsen. För sitt arbete får handledaren ersättning med 24 timmar per uppsats. Handledning är således en begränsad resurs. 2.2 Seminarier Uppsatsseminarier: Varje uppsats, som handledaren/examinatorn bedömer som färdig, skall presenteras och diskuteras på ett uppsatsseminarium. Diskussionen kan leda till att uppsatsen måste revideras innan den blir godkänd. De under terminen registrerade studenterna förväntas delta aktivt i terminens uppsatseminarier. Kallelser till seminarierna sker genom utskick till registrerade studenter. Antalet seminarier beror på hur många uppsatser som blir färdiga under terminen. Seminarier äger rum vid behov, d.v.s. när det finns minst två uppsatser som handledaren och examinatorn bedömer som seminariefärdiga. Möjligheten att seminariebehandla en uppsats är alltså inte bara avhängig att en uppsats är färdig,

2 utan också att det finns minst en annan uppsats att seminariebehandla samtidigt med den. För att öka chanserna att få en uppsats seminariebehandlad före ett visst datum bör den alltså lämnas in i god tid före detta datum. 2.3 Seminariebehandling av och opposition på magisteruppsatser Syftet med uppsatsseminariet är att förbättra uppsatsens kvalitet. Seminariet innebär också en träning i argumentation, analys samt muntlig framställning. Varje uppsats behandlas under c:a en timme och består av följande moment. 1. Författaren får en möjlighet att säga några ord om uppsatsen. 2. Opponenten ger en kort sammanfattning av innehållet i uppsatsen. 3. Opponenten tar upp uppsatsens fördelar och brister i olika avseenden och författaren får möjlighet att bemöta dessa synpunkter. 4. Övriga seminariedeltagare ger sina synpunkter och författaren får möjlighet att bemöta dessa. Vid oppositionen bör (bl.a.) den utstäckning uppsatsen uppfyller följande krav tas upp: Konsekvens utifrån syftet. Med detta menas att det som tas upp i uppsatsens olika delar tydligt har relevans för uppsatsens syfte. Exempel. Det som tas upp i litteraturgenomgången/teoridelen har relevans för uppsatsens syfte. Det som tas upp i resultatredovisningen har relevans för uppsatsens syfte. Det som tas upp i slutdiskussionen har relevans för uppsatsens syfte. Kumulativitet. Med detta menas att uppsatsens delar inte ska vara fristående utan bilda en enhet där det som sägs i en del av uppsatsen logiskt återkopplar till eller följer av det som sagts i en tidigare del av uppsatsen. Exempel. Empirin följer logiskt av den teoretiska genomgången. Diskussionen bygger på teorin och resultaten. Kritiskt tänkande. Exempel. Litteraturen värderas kritiskt. De analysmetoder som används diskuteras och motiveras. Möjliga felkällor tas upp. Relevanta alternativa tolkningar eller motargument tas upp. Förmåga att i skrift förmedla information. Exempel. Formalia följs. Språket är välvårdat och tydligt. Kvoten information/textmassa är hög. 2.3 Seminariebehandling av och opposition på masteruppsatser Seminariebehandlingen av masteruppsatser följer samma upplägg som det för magisteruppsatser, med tillägget att utsedd opponent ska ha minst doktorsexamen, samt att utsedd examinator ska ha minst docentkompetens. Masteruppsatser förväntas kvalitetsmässigt ligga på en nivå mellan en magisteruppsats och en licentiatavhandling. 2

3 3. Examination a. Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala där: A = Utmärkt, B = Mycket bra, C = Bra, D = Tillfredsställande, E = Tillräckligt, Fx = Otillräckligt, F=Helt otillräckligt. För betygssättning av uppsatsarbetet beaktas följande dimensioner: 1. Uppsatsens relevans för och bidrag till forskningsfältet. 2. Att avgränsningen av uppsatsens syfte är tillräcklig för att kunna besvaras inom ramen för uppsatsarbetet. 3. Kritiskt förhållningssätt t.ex. metod, tidigare forskning, data, din egen roll som forskare, att alternativa tolkningar tas upp. 4. Röd tråd. Det som tas upp i uppsatsens olika delar följer av uppsatsens syfte. Uppsatsen bildar en enhet, där det som tas upp i en del logiskt kopplar till det som tas upp i en annan del. 5. Textens informationsvärde välvårdat och tydligt språk, hög kvot information/textmassa, att formalia följs. 6. Redogörelsen av relevant svensk och internationell forskning aktivt förhållningssätt, syntetisering, eventuellt teoretiskt bidrag. 7. Metod relevans, motivering, och genomförande. 8. Diskussion rimliga generaliseringar, återknytning till relevant forskning. 9. Muntligt försvar av uppsatsen vid slutseminarium. Principen för examinering av uppsatserna är att betyg sätts av utsedd examinator för varje dimension i tre steg: Bra Godkänt (vissa brister) Underkänt För betyget A får inte några brister avseende någon dimension finnas. För betyget B tillåts vissa brister (godkänd nivå) för högst två dimensioner. För betyget C tillåts vissa brister (godkänd nivå) för högst fyra dimensioner. För betyget D tillåts vissa brister för högst sex dimensioner. För betyget E tillåts vissa brister för samtliga dimensioner. Underkänt för en dimension leder till betyget FX. Underkänt för flera dimensioner leder till betyget F. c. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå ytterligare prov (här: få reviderad uppsats omprövad av utsedd examinator) så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av 3

4 en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till studierektor för masterutbildningen. Studerande kan begära att examination enligt denna kursplan genomförs upp till tre terminer efter det att den upphört att gälla. Framställan härom ska göras till studierektor för masterutbildningen. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar Vilka formella krav ställs på uppsatsen? De formella kraven syftar bl.a. till att underlätta för studenterna att skriva en uppsats som blir överskådlig och lättläst och som är anpassad till det akademiska samhällets krav. Därför krävs att uppsatsen alltid skall: Vara skriven i Stockholms universitets uppsatsmall. Ha en informativ sammanfattning/abstract på högst 200 ord. Ha en innehålls- och litteraturförteckning. Vara paginerad fr.o.m. inledningen. Ha ett avsnitt där syfte, problemställning och avgränsning redovisas och diskuteras. Ha ett avsnitt där teori och litteratur redovisas och diskuteras. Ha litteraturreferenser och källhänvisningar. Omfatta idealt 30 sidor, max 50 sidor (inklusive allt: framsida, sammanfattning, innehållsförteckning, rubriker, text, fotnoter, referenslista, tabeller, bilagor etc.). Där det är relevant ska uppsatsen Ha ett avsnitt där metoden/metoderna diskuteras och motiveras. Ha ett avsnitt där resultaten redovisas och diskuteras. Ha tabeller och figurer numrerade i löpande ordning och med uttömmande rubriker. 4. Reproduktion och arkivering av uppsats En uppsats som är färdig för seminariebehandling lämnas in i elektroniskt format (via e-post) till kursassistenten. När uppsatsen är godkänd ska den arkiveras, dels i pappersformat, dels i elektroniskt format. Skicka därför in dels ett ohäftat original i gott skick, dels en elektronisk version av originalet, till examinatorn. Den elektroniska arkiveringen görs i systemet DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). DiVA är allmänt tillgänglig på Internet och är en för Norden gemensam databas med uppsatser, artiklar och avhandlingar. 4

5 5. Kursassistent och kursansvarig Veronika Halvarsson, kursassistent Elisabet Lindberg, kursansvarig 6. Några råd och tips kring uppsatsarbetet Det finns en rad böcker och skrifter som diskuterar olika sidor av skrivandets problem och vedermödor. Några är mer eller mindre specialiserade efter de krav som ställs inom ett visst ämne eller en viss institution. Andra tar upp skrivproblemen mer generellt. Åter andra kan ge tips om hur man hittar litteratur i olika databaser eller hur man t.ex. bedriver arkivforskning. Några exempel på skrifter som kan vara till hjälp vid uppsatsskrivandet är: Backman, Jarl Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund. Becker, Howard S Writing for Social Scientists: How to Start and Finish Your Thesis, Book, or Article. The University of Chicago Press, Chicago. (180 sidor). Anm.: Boken innehåller mycket om skrivandets praktik och svårigheter. Frängsmyr, Tore (1983). En liten handbok för avhandlings- och uppsatsskrivare. Skrifter, Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet. (49 sidor). Anm.: Enkelt och lättfattligt om bl.a. den tekniska apparaten - hänvisningar, noter, litteraturförteckning mm. Jarrick, Arne och Josephson, Olle Från tanke till text en språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Studentlitteratur, Lund. (216 s.) Lagercrantz, Olof Om konsten att läsa och skriva. Wahlström & Widstrand. Stockholm. (95 sidor). Anm.: En liten pärla. Svenska språknämnden Språkriktighetsboken. Norstedts akademiska förlag, Stockholm Språkrådet Svenska skrivregler. Liber, Stockholm Institutionens riktlinjer för uppsatser i kursen sociologi-iii. Finns att hämta på Mondo. Tänk på att skriva enkelt, kort och koncist. En text blir inte vetenskaplig bara för att den är svårläst, har krångliga ord eller är full av onödiga noter/referenser. 5

6 6.1 Att välja uppsatsämne Tänk noga efter vilket ämne Du vill skriva om. Hur lång tid kommer det att ta? Har Du tillgång till data? Behärskar du de metoder som kan behövas? Är du intresserad av ämnet? Olika ämnen kräver olika metoder, baserar sig på olika material och lägger tonvikten på olika faser i forskningsprocessen. Skrivandet kan resultera i uppsatser som i huvudsak är kvantitativa, kvalitativa eller teoretiska. De kan baseras på material som Du har samlat in på egen hand eller på redan insamlat material. Tänk på att uppsatsen inte ska vara Ditt livsverk. Den ska vara ett prov på att Du behärskar sociologisk teori och metod och kan omsätta dessa kunskaper i ett eget arbete - uppsatsen. 6.2 PM Innan Du börjar skriva själva uppsatsen bör Du upprätta ett uppsats-pm, som Du lämnar in till din handledare. Det kan naturligtvis se ut på olika sätt, men några allmänna punkter som kan finnas med är: preliminär ämnesformulering, problemställning och litteratur, redogörelse för material du tänker använda, hur du tänker samla in det och hur du ska bearbeta och analysera materialet, preliminär disposition 6.3 Att skriva källhänvisningar och litteraturreferenser Syftet med källhänvisningar och litteraturreferenser är bl.a. att ge läsaren möjlighet att hitta, använda och vid behov kontrollera författarens källor. Referenserna kan skrivas på olika sätt, men man ska följa ett system konsekvent. Du kan hitta olika system i kurslitteratur och uppsatser. Hur man skriver källhänvisningar och litteraturreferenser varierar också mellan ämnen. För en bra beskrivning av hur den tekniska apparaten kan se ut och vilka syften den betjänar, se t.ex. Frängsmyrs eller Larsson-Norborgs tidigare nämnda skrifter. 6