Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas



Relevanta dokument
Let s talk. Diskussionsunderlag om var depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Depression - förstämningssyndrom. En folksjukdom som drabbar var fjärde svensk under en livstid.

INFORMATION OM INVEGA

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Att leva med Parkinsons sjukdom

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

28-dagars Medveten andningsträning

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Våga prata om dina erektionsproblem

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Trauma och återhämtning

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Verktygslåda för mental träning

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

Varför grubblar deprimerade?

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Lenas mamma får en depression

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

43% upplever att sjukdomen påverkar dem i hög grad eller i mycket hög grad. Röster om RA. Röster om RA. Vardagsaktiviteter

Biologiskt perspektiv

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Sömn och stress.

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Depression. Litteraturlista från Sjukhusbiblioteket i Västmanland. Sjukhusbiblioteket Västerås

EN LITEN SKRIFT OM GODARTAD PROSTATAFÖRSTORING, URINVÄGSSYMTOM OCH EREKTIONSSVIKT

Depression. 26 september 2013

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Kontroll av medarbetarnas hälsa! Hur gör man det?

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Låt oss hållas starka!

MOTION. Muskler. Träning

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

GRAVIDITET OCH DIABETES

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Information om Testosteronbrist

Blir man sjuk av stress?

LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Trötthet hos patienter i livets slutskede

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

känslan av att vakna utvilad

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Sömnhjälpen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Lite info om hälsa & livsstil

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly Alla rättigheter förbehålls.

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

Självskattning av mental trötthet

Stroke longitudinell studie

En broschyr om Tvångssyndrom

Vägen till ett tobaksfritt liv...

aldrig sällan ibland ofta mycket ofta (1) - Hur ofta besväras du av huvudvärk

Goda vanor för att förebygga fallskador

MADRS-S (MADRS självskattning)

Scenario Elsa typ 2 diabetiker trygghet

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Transkript:

Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

2

Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida 29 Sida 46 Sida 47 Introduktion Vem drabbas av depression? Depression är en medicinsk sjukdom som kan komma till uttryck på många olika sätt Vad är orsaken till depression? Vad händer i hjärnan? Varför är det viktigt att behandla depression? Antidepressiva läkemedel Psykoterapi Hur ser depressionens livscykel ut? Egenvård Prata med din familj och vänner Behandlingsplan Stämningslägesdagbok Tålamod Referenser 3

Bli hjälpt av att skriva ner dina tankar Att hitta allmän information om depression är inte svårt. Det svåra är att hitta vad som är nyckeln till just din depression. Den här boken kan hjälpa dig att förstå utlösande faktorer till dina symptom och hjälpa dig att finna lösningar till hur du kan må bättre. Använd den för att reflektera över hur din depression påverkar ditt liv och hur du kan hitta den rätta vägen ut ur den. Anteckna, skriv ner dina tankar och ta med dig boken till ditt nästa möte med läkaren. Var ärlig och öppen i din dialog. Detta gör att din läkare kan ge dig det stöd och den behandling som du behöver. Att ta sig ut ur en depression kan vara svårt och plågsamt. Varför känner jag mig deprimerad? Kan det botas? Kommer jag någonsin att bli mig själv igen? Att samarbeta med din läkare är viktigt för att du ska kunna börja må bra igen. Genom att förklara hur du mår hjälper du din läkare att förstå hur depressionen påverkar dig. Tillsammans kan ni hitta de rätta svaren. 4

Jag kommer att vara till hjälp under de kommande sidorna. Tillsammans kommer vi att omvandla allmän information till personlig information och försöka hitta en väg ut ur din depression. Varje gång du ser en penna kan du anteckna dina tankar och frågor. Detta kan hjälpa dig att få en bättre insikt i din depression och det kan vara ett användbart verktyg för att förbättra dialogen med din läkare. Ställ frågor. I detta avsnitt finns det plats för dig att anteckna frågor till din läkare. Ta dem med dig till ditt nästa möte. Att veta varför och hur man tacklar depression kan hjälpa. 5

Vem drabbas av depression? Ibland kanske det känns som att du är den enda som lider av depression, men så är det inte. Alla kan drabbas och det är många som gör det. Människor av olika kön, ålder, etnicitet och utbildning kan drabbas av depression. 1 Upp till 1 av 4 kvinnor och upp till 1 av 9 män kan drabbas av depression någon gång under sin livstid. 1 Det gör jag också Jag lider av depression Jag lider av depression Jag med 6

Har du vänner eller familjemedlemmar som varit deprimerade? Frågor till din läkare: 7

Känslomässiga symptom: Fysiska symptom: Hur har ditt arbetsliv påverkats?: Hur har ditt sociala liv påverkats?: Hur har ditt familjeliv/arbetsuppgifter i hemmet påverkats?: Försök beskriva hur du mår. Har du upplevt ledsamhet, energibrist, viktförändring, etc.? Frågor till din läkare: 8

Depression är en medicinsk sjukdom som kan komma till uttryck på många olika sätt 2 Inga depressioner är identiska och varje väg till att börja må bra igen skiljer sig åt. Många tror att depression enbart påverkar våra känslor, men det stämmer inte. Faktum är att du kan uppleva ett brett spektrum av olika symptom. Du kan uppleva ett fåtal eller flera av dessa symptom och du kan ibland märka symptom som utmattning eller värk redan före uppkomsten av symptom som normalt förknippas med depression, såsom ledsamhet och förlorat intresse. Ditt arbetsliv Brist på energi Svårt att koncentrera sig Minnesproblem Ditt sociala liv Isolerar dig Din kropp Trötthet Sömnproblem Smärta och värk Viktförändringar Ditt familjeliv Irritation Otålighet Dina känslor Ledsamhet Förlorat intresse Skuldkänslor Hopplöshet 9

Har du nyligen upplevt händelser i ditt liv som orsakat mycket stress? Beskriv dem här. Har du någonsin klandrat dig själv eller andra för att du drabbats av depression? Frågor till din läkare: 10

Psykologiska faktorer Biologiska faktorer Sociala faktorer Vad är orsaken till depression? Många personer med depression frågar sig varför just jag?. Faktum är att depression är ett komplext tillstånd med många samverkande, bakomliggande faktorer. Det handlar t.ex. om biologiska, psykologiska och sociala faktorer som alla samverkar till att orsaka depression och det finns inget entydigt svar på frågan. 3 En sak vet man - det är inte ditt fel. 11

Vad händer i hjärnan? Även om ingen kan ge ett exakt svar på vad som orsakar depression, vet man att personer med depression har en obalans av vissa kemiska ämnen i hjärnan som kallas neurotransmittorer. 4 Dessa är kemiska ämnen som transporterar meddelanden mellan hjärnceller. 5 Synaps i hjärnan Synaps i hjärnan Människor utan depression Människor med depression 12

Frågor till din läkare: Har du någonsin reflekterat över att depression också är en biologisk sjukdom? Hur påverkar denna kunskap dina tankar om din depression? 13

Försök beskriva hur depressionen påverkar ditt liv. Vad kunde du göra innan din depression som du saknar att inte kunna göra nu? Vad vill du kunna göra när du blir bättre? Frågor till din läkare: 14

Varför är det viktigt att behandla depression? Depression behöver behandlas så att du kan börja leva ditt liv igen. Ju tidigare du hittar rätt behandling desto mer sannolikt är det att du kommer att må bättre och fortsätter att må bra. 6 15

Hur fungerar antidepressiva läkemedel? Då inga depressioner är identiska finns det också ett antal olika sätt att behandla dem. Det kan finnas ett samband mellan de olika kemiska ämnena i hjärnan som kallas neurotransmittorer och depressionssymptom. 7 Därför finns det olika typer av antidepressiva läkemedel. Var och en av dem fungerar lite olika, fast vad de har gemensamt är att de fungerar genom att öka nivåerna av olika neurotransmittorer, som t.ex. serotonin, noradrenalin och dopamin, i hjärnan. 8 Att hitta rätt medicin eller kombination av mediciner kan ta lite tid. 9 Vissa kan behöva göra flera justeringar för att kunna optimera behandlingen med avseende på effekt och/eller tolerabilitet. 10 Synaps i hjärnan Synaps i hjärnan Patienter med depression kan ha låga nivåer av neurotransmittorer som transporterar meddelanden mellan hjärncellerna. 5 Antidepressiva läkemedel fungerar genom att öka nivåerna av olika neurotransmittorer i hjärnan. 8 16

Symptom som kan förknippas med låga nivåer av neurotransmittorerna serotonin och noradrenalin Serotonin Noradrenalin Förändringar i vikt/aptit 12,14 Irritabilitet 12 Självmordstankar 12 Aggression 12,13 Nedsatt sexlust 13,14 Nedstämdhet 11-13 Ångest 11 Sömnproblem 12-14 Fysisk smärta och värk 13,14 Uppfattningsförmåga 13,14 Inlärningsförmåga 13,14 Intresse 11 Energi 11,12 Koncentration 15 Motivation 14 Vakenhet 12,13 Vaksamhet 12 17

Hur har din medicin fungerat hittills? Har du upplevt några biverkningar som har påverkat din livskvalitet om ja, vilka? Vad tror du om att komplettera medicinering med psykoterapi? Frågor till din läkare: 18

Behöver du psykoterapi? Att hitta rätt behandling kan ta lite tid, så ge inte upp. Psykoterapi har visat sig vara effektivt vid behandling av depression. 3 Psykoterapi är ett av två behandlingsalternativ, där det andra är behandling med antidepressiv medicin, vid behandling av lätt till måttligt uttalad depression. 3 Olika typer av psykoterapier omfattar kognitiv beteendeterapi, psykodynamisk terapi och interpersonell terapi. 19

Hur ser depressionens livscykel ut? 16 Depression kan vara svårt för andra att förstå och behandlingens längd kan variera. Kom därför ihåg att även om du känner dig bättre är det viktigt att du fortsätter att ta hand om dig själv och fortsätter med din behandling så länge din läkare säger att du behöver för att förhindra återfall eller återinsjuknanden. 10 Depressionens livscykel God hälsa Början på återhämtning Fortsatt behandling Återhämtning Behandlingssvar Depressionen förvärras Återfall Återfall Besök din läkare Besök din läkare Depressionssymptomen förvärras Behandlingen inleds. Att börja må bra igen Att vara sig själv igen Att ha varit sig själv igen under sex månader 20

Frågor till din läkare: Var i grafen skulle du anse att du befinner dig just nu? Har du någonsin tänkt att du vill avbryta behandlingen? Om ja, varför? 21

Egenvård Det är svårt att leva i skuggan av en depression. Som tur är finns det många saker du kan göra för att må bättre. En hälsosam kost kan ge dig den energi du behöver för att möta dagen Att gå på en promenad i parken eller en lätt cykeltur är en bra start Att få in en normal sömnrutin kan hjälpa dig att må bättre 22

Samarbeta med din läkare Även om du kanske känner dig vilsen finns det ett antal små saker som du kan göra. Depression är ett tillstånd där det verkligen är viktigt att samarbeta med sin läkare eller annan sjukvårdspersonal. Att vara ärlig och öppen om hur du känner dig kommer att hjälpa din läkare att förstå mer om ditt tillstånd. Ta hand om dig själv och registrera ditt stämningsläge i den här boken eller i den mobila appen Let s talk. Håll ett öga på dig själv Om du bättre lär känna dina symptom, genom att registrera ditt stämningsläge, är det lättare att känna igen mönster och hitta kopplingar mellan dina känslor och tankar å ena sidan, och specifika händelser i ditt liv å den andra. I den mobila appen och den här boken kan du hitta användbara råd och hjälpmedel för att ta hand om dig själv medan du är deprimerad. Försök aktivt att eliminera några av de saker som gör att du känner dig nedstämd och sök dig istället till fler av de upplevelser som gör att du känner dig glad. 23

Sömn, kost och motion Att vara mer aktiv 17, äta hälsosamt 18 och försöka förbättra sovvanorna 3 kan hjälpa dig på din väg mot att må bra igen. Motion Att vara mer aktiv och motionera kan hjälpa dig att må bättre. Oroa dig inte för om du känner att gå till ett gym är för mycket för dig just nu, det finns nämligen många andra sätt att bli mer aktiv på. Att gå en promenad i parken eller en lätt cykeltur är en bra start. Sömn Vissa tycker att det är svårt att sova när de är deprimerade och andra börjar sova på oregelbundna tider under dagen. Att få in en normal sömnrutin kan hjälpa dig att må bättre. Om du kämpar med att kunna koppla av, prova att gå till sängs tidigare än vanligt och om du helt enkelt inte kan "stänga av", försök att inte titta på klockan. Stig istället upp och koppla av någon annanstans i huset tills du känner dig trött nog för att sova. Att stanna kvar i sängen in på eftermiddagen kommer dessutom inte att hjälpa dig på din väg mot att må bra igen eftersom du istället under resten av dagen kanske kommer att känna dig trött och inte orka göra det du behöver. Kost Att äta hälsosamt är också viktigt eftersom din kost kan hjälpa dig att må bättre. En kost baserad på kolhydrater (t.ex. ris och potatis) med gott om frukt och grönsaker samt vissa proteinrika livsmedel (t.ex. kött, fisk och linser) är bra för din hälsa och kan ge dig den energi som du behöver för att möta dagen. 24

Hur tar du hand om dig själv? Har du funderat på saker som du kan göra för att få dig själv att må bättre? Vilka? Frågor till din läkare: 25

Prata med din familj och vänner Familj och vänner kan vara resurser som en del av behandlingen. Berätta för dem om hur du mår och prata om vad depression är. Ta med en vän eller en familjemedlem till ditt nästa läkarbesök. 26

Frågor till din läkare: Vem kan du nå ut till och få stöd från? 27

Behandlingsplan Mina mål Att anteckna dina mål kan hjälpa dig att sätta ord på vad det är du önskar och hjälpa dig att behålla fokus. Använd följande sidor och skriv ner även små mål, som t.ex. att gå en promenad varje dag. Anteckna också hur du kommer att uppnå dina mål och hur du ska belöna dig själv efteråt. Gå till Apple App Store / Google Play Store om du vill ladda ner Let s talk. 28

Skriv ner det som gjorde dig glad idag och behåll dina anteckningar. En annan dag, när världen verkar sakna mening, kanske de kan hjälpa dig att må bättre. Stämningslägesdagbok Registrera hur du mår Om du kan känna igen mönster och hitta kopplingar mellan dina känslor och tankar kan det bidra till att stärka din självkännedom och ge dig möjlighet att aktivt kunna eliminera en del av de saker som gör att du känner dig nedstämd. Använd följande sidor för att hålla koll på ditt stämningsläge och din behandlingsplan. Hämta den mobila appen Let s talk till din smartphone om du digitalt vill registrera hur du mår. 29

exempel Mina mål Månad Mars Mina mål är: 1. 2. 3. Gå på familjemiddag Gå på en promenad Hur jag kommer att uppnå mina mål: 1. 2. 3. Ringa min bror Be min vän att hämta mig Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: Slappna av och titta på en film på bio 30

exempel Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Gick på en promenad Dag Negativ händelse: 12 Sov inte särskilt bra 1 Dag 31

Mina mål Månad Mina mål är: 1. 2. 3. Hur jag kommer att uppnå mina mål: 1. 2. 3. Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 32

Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 33

Mina mål Månad Mina mål är: 1. 2. 3. Hur jag kommer att uppnå mina mål: 1. 2. 3. Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 34

Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 35

Mina mål Månad Mina mål är: 1. 2. 3. Hur jag kommer att uppnå mina mål: 1. 2. 3. Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 36

Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 37

Mina mål Månad Mina mål är: 1. 2. 3. Hur jag kommer att uppnå mina mål: 1. 2. 3. Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 38

Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 39

Mina mål Månad Mina mål är: 1. 2. 3. Hur jag kommer att uppnå mina mål: 1. 2. 3. Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 40

Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 41

Mina mål Månad Mina mål är: 1. 2. 3. Hur jag kommer att uppnå mina mål: 1. 2. 3. Hur jag kommer att belöna mig själv efteråt: 42

Mitt stämningsläge Hur jag känner mig känslomässigt Markera den ruta som bäst beskriver hur du känner dig just nu 19 Som mig själv, inte dålig alls Nästan som mig själv Lite dålig Måttligt dålig Definitivt dålig Mycket dålig Extremt dålig 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 Dag Registrera vad som hänt Positiv händelse: Dag Negativ händelse: Dag 43

44 Din väg kan vara längre än du vill att den ska vara, fast med lite hjälp, livsstilsförändringar och rätt behandling kan du börja må bra igen.

45

Tålamod Oavsett om din depression är lätt eller svår, är tålamod ett viktigt verktyg på vägen till att må bra igen. Börja med att lära dig om vad depression är. Kunskap kan hjälpa dig att veta vad du ska göra. Prata med din familj och vänner. 46

Referenser 1. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders DSM-IV-TR Fourth Edition (Text Revision). Washington, DC. 2000:372. 2. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders DSM-IV-TR Fourth Edition (Text Revision). Washington, DC. 2000:352. 3. Depression in adults. The treatment and management of depression in adults. NICE clinical guideline 90. 4. Stahl Stephen M, Depression and Bipolar Disorder - Stahl s Essential Psychopharmacology Third Edition, Cambridge University Press, 2008:22. 5. Purves D et al. Neuroscience Third Edition, Sinauer Associates, 2004:129. 13. Lucki I. Biol Psychiatry 1998;44:151-162. 14. Frazer A. J Clin Psych 2001;62(Suppl 12):16-23. 15. Ressler KJ & Nemeroff CB. Depression and Anxiety 2000;12(Suppl 1):2-19. 16. Kupfer DJ. J Clin Psychiatry. 1991;52(suppl):28-34. 17. Dunn AL et al. Am J Prev Med. 2005;28(1):1-8. 18. Sanhueza C et al. J Hum Nutr Diet. 2013;26(1):56-70. 19. Guy W. ECDEU Assessment Manual for Psychopharmacology. US Dept Health, Education, and Welfare publication (ADM) 76-338. Rockville, Md: National Institute of Mental Health;1976:218 222. 6. Ciudad et al. J Clin Psychiatry. 2012;73(2):185-91. 7. Stahl Stephen M, Depression and Bipolar Disorder - Stahl s Essential Psychopharmacology Third Edition, Cambridge University Press, 2008:38. 8. Stahl Stephen M, Depression and Bipolar Disorder - Stahl s Essential Psychopharmacology Third Edition, Cambridge University Press, 2008:68. 9. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders DSM-IV-TR Fourth Edition (Text Revision). Washington, DC. 2000:373. 10. Taylor D, Paton C, & Kapur S. The Maudsley Prescribing Guidelines in Psychiatry, 11th Ed. John Wiley & Sons, Ltd, Chichester, UK, 2012. 11. Stahl SM. Stahl s Essential Psychopharmacology: Depression and Bipolar Disorder 3rd ed. Cambridge, UK; Cambridge University Press 2008:40-44. 12. Briley et al. Neuropsychiatr Dis Treat.2010;6:647-55. 47

SECYM00475 Eli Lilly Sweden AB Box 721, 169 27 Solna www.lilly.se Tel: 08-737 88 00 48