LÄRARHANDLEDNING HEMLIGT 3 MONOLOG ANGEREDSTEATER.SE ANGEREDS TEATER TRIÖRGATAN 1 424 65 ANGERED

VAD KAN DU SOM LÄRARE TÄNKA PÅ FÖRE, UNDER OCH EFTER TEATERBESÖKET Förbered eller bearbeta teaterbesöket efter lust och förmåga- du måste inte för-och efterarbeta en föreställning. Läraren behöver inte vara expert på föreställningens innehåll, tematik eller problemställningar. Men denna lärarhandledning ger dig som vill, tips på fördjupning eller konkreta praktiska tips. FÖRBEREDELSE De praktiska förutsättningarna är bra att gå igenom; det går att ladda ner en karta över hur du hittar till Andra Stället, det går också bra att äta här innan i vår foajé (meddela oss bara innan i god tid om så är fallet). Om ni reser långt är det bra att checka så att det inte blir alltför stressigt att hinna hit. Även efter föreställningen kan det vara bra att inte ha för bråttom! Har klassen mycket teatervana? -Ta en runda i gruppen och hör efter om det finns någon/ några som tidigare har erfarenheter av teater. Låt de dela sina upplevelser och erfarenheter med varandra - även de dåliga! Ställ gärna frågor kring vad de själva har för förväntningar, det ger en bra grund inför besöket. Fråga gärna -Vad är det då som är specifikt för teatern? - Vad är det för skillnad mellan att gå på teater och på t.ex. bio? ETC. Det som händer i publikplatserna påverkar vad som händer på scenen- publiken är medskapande till varje föreställning och varje föreställning är unik. Detta är också två monologer där skådespelarna står själva inför publiken; vad kan det innebära för mig som mottagare i publikplatserna? All teater sker i nutid och baseras på direktkommunikation. Ta gärna reda på vad föreställningen handlar om för att ge en liten försmak på vad som väntar men inte för detaljerat... försök se om det finns något tematiskt som kan väcka lust och intresse i just din klass för föreställningen- teater ska också vara en överraskning, en upplevelse för sig. Mer info om detta finns i denna handledning. Om ni undrar över något, tveka inte att kontakta oss: 031-331 54 08 info@angeredsteater.se Varmt välkomna till Angereds Teater och Hemligt/ Exil/Bananhuset! Ni får också gärna maila eller skicka oss reaktioner eller repsons på föreställningen: malin@angeredsteater.se Angereds Teater att: Malin Andersson Triörgatan 1 424 65 Angered. Tack på förhand! www.angeredsteater.se info@angeredsteater.se Tel: 031-331 54 08 Angereds Teater är en scen för nyskriven dramatik med internationell prägel för barn, ungdomar och vuxna och ligger i Angereds Centrum

HITTA HIT Angereds Teater har två scener. Under våren 2014 byggs Kulturhuset Blå Stället om, och därför spelar vi Bananhuset/Exil på Andra Stället, på Triörgatan 1. Så här kommer du till Angereds Teater, Andra Stället: Med spårvagn: Spårvagn 4, 8, 9 till Angered C. Med bil/buss: Kör väg 45 mot Karlstad. Följ vägskyltar mot Angered (Angered Centrum). Välj parkering Angered 1 (skylt mot Angereds Närsjukhus) till Andra Stället. LÄSTIPS OM TEATERBESÖK ATT ÖPPNA NYA VÄRLDAR - En anledning om att gå på teater med barn i förskola och skola www.riksteatern.se BARN, TEATER, DRAMA Red. Karin Helander UNGA KLARA BARNTEATER SOM KONST. Red. Monika Sparby IDAG SKA VI GÅ PÅ TEATER. DET KAN FÖRÄNDRA DITT LIV. B. Gustafsson och L.Fritzén

UNDER FÖRESTÄLLNINGEN Om möjligt låt teaterupplevelsen sjunka in utan stress, kanske finns det tid för att dröja sig kvar, titta lite mer på teaterns scenografi, tala en stund med skådespelarna, eller med oss i foajén. Vi svarar gärna - ibland kan vi också stanna kvar efter föreställningen- meddela oss i god tid innan bara - om ni vill sitta kvar i gradinen och ställa frågor direkt efter. EFTER Ett teaterbesök är en individuell upplevelse och mår bra av att inte omvandlas alltför mycket till en skoluppgift eller läxa i form av krav på handlingsresumé e.d. Om du märker att det är svårt att tala i stor grupp kan du starta antingen i mindre grupper eller genom att fråga om det är någon scen som satt sig fast, som man kommer ihåg, någon replik eller handling av skådespelarna. Kanske var det något hela besöket hos oss i Angered som gjort något intryck...det lustfyllda med att ha gått på teater är viktigt att betona bejaka det som kommer fram. Uppmuntra genom att beskriva och diskutera vad det var som berättades och hur det berättades genom att exempelvis ställa följande frågor som kanske inte har direkt med tematiken att göra, men där andra betydelsebärande element i teaterrummet kanske indirekt berättade:

- Hur såg scenrummet ut? - Hur rörde sig skådespelarna? (Kroppsspråk? Ansiktsuttryck?)- Var de olika i sina uttryck? - Vad berodde det på? - Hur använde de sina röster? - Vilka kläder hade de på sig? - Förändrades karaktärerna något? Hur? - Vad hörde du för ljud eller musik? Var det olika ljudbilder i de olika föreställningarna? - Varför, tror du? - Ändrades scenen med hjälp av olika ljussättningar och projektioner? - Varför, tror du? - Tittade skådespelarna på oss i publiken? Talade de med oss? Svarade de på era reaktioner? ETC.. DISKUTERA Teater berör ofta genom att ta upp universella mänskliga dilemman, teman och frågeställningar. Teater är en utmärkt ingång till diskussion och ett bra sätt att närma sig känsliga ämnen som kan vara svåra att ta upp på andra sätt. Ibland kan det vara lättare att diskutera ämnen om de handlar om någon annan, t.ex. en karaktär i en pjäs. På så sätt kan vi alla lära oss mer om oss själva, varandra och världen vi lever i. Genom ökad förståelse för omvärlden och genom att se sig själv som en del i ett större sammanhang är det lättare att respektera och acceptera andras agerande och livsföring. Att ta del av andras livshistorier och få nya berikande erfarenheter kan också verka stärkande för den. Utforska stadens andra kulturverksamheter. Finns det kanske någon pågående utställning som kan knytas till föreställningens eller skolarbetets tematik? Fråga eleverna om de har förslag på andra aktiviteter på samma tema som ni kan göra tillsammans?

EXIL I Exil möter vi Samantha 15 år, som kom från Sverige till Tanzania som 3-åring på 80-talet, där hennes föräldrar arbetar som entreprenörer. Hon ingår ofrivilligt i det västerländska, postkoloniala försöket att fortsätta kontrollera jordens resurser- den slags exil som rika getton utgör i världen. Samantha går på internat och upp-fostras till att härska med hot om våld och falska löften, om att hjälpa de fattiga, en exil utan hem och utan framtid. ELMIRA ARIKAN MANUSFÖRFATTARE OCH REGISSÖR EXIL Elmira Arikan är en svensk skådespelare och dramatiker som har studerat filmmanus på Stockholms Dramatiska Högskola. Hon har tidigare varit med och skrivit manus till Angereds Teaters 100 000 skattefritt och dramatiserat om Måsen på Backa Teater. Hon har också medverkat i flera uppsättningar på Angereds Teater, bl.a. Hamlet och Brev till en Ängel. Turnerat med Riksteatern och spelat föreställningar i Finland, Tyskland och Turkiet. EMMELI J STJÄRNFELDT SKÅDESPELARE EXIL Emmeli J Stjärnfeldt är utbildad vid Teaterhögskolan i Melbourne- The Victorian College of the Arts där hon gick ut med ett Bachelor of Dramatic Arts Degree. Hon har rest mycket och bott i diverse olika länder som Kambodia, Australien, England, Tanzania och Israel men bor för närvarande i Sverige. Hon har spelat på bla Folkteatern, med GEST och med prisbelönta Four Lark Theatre i Melbourne. Emmeli har även medverkat i film och tv. HEMLIGT En sann historia om tre kvinnor i tre generationer. Judith söker sina rötter, hon vill veta vem hon är och var hon kommer ifrån. Men ingen vill berätta. Det är hemligt. En dag anländer ett kuvert med dokument där hennes mormor anklagas för ett samarbete med ryska KGB under 50-talet. Dokumenten blir första ledtråden till en historia som kommer att förändra Judith och hennes syn på omvärlden... JOSEPHINE BAUER MANUS OCH SKÅDESPELARE HEMLIGT Josephine har arbetat som skådespelare i 14 år, på teaterscenen har vi bla sett henne i produktioner som Peggy Pickit ser Guds ansikte (Angereds Teater), Enligt Maria Magdalena (Folkteatern), Fadren, (Teater Tofta) och Den girige (Gunnebo, Riksteatern). Josephine har också medverkat i en hel del film och tv: "Andra Avenyn", Poliser, Virus i paradiset och En fråga om liv och död m.fl. På bioduken sågs hon senast i de Guldbaggenominerade filmerna Till det som är vackert och Hipp hipp hora.

BANANHUSET I Bananhuset hör vi Alex, en lekfull man med ett ungt och lustfyllt hjärta. Han är barn till föräldrar som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på 70-80 talet. Trots att han är 30 år bor han kvar hos sina föräldrar i höghuset, Bananhuset. Tvivlet på sin skrivförmåga bemöter han med humor- vad är det som hållit honom tillbaka från att ge sig av och förverkliga sin dröm? Hur kom just han in på skrivarspåret medan hans tidigare vänner hamnat i kriminalitet och dött? Alex reflekterar med en hatkärlek över den livfulla miljön där han växt upp - hur ska han lösgöra sig från den för att förverkliga sina författardrömmar? NICOLAS KOLOVOS MANUSFÖRFATTARE BANANHUSET Nicolas Kolovos är en filmregissör och manus författare. Han har regisserat flera prisbelönta kort filmer och tv-serier. Nicolas är född i Sverige och är av grekisk härkomst. Han är för tillfället verksam både i Sverige och Grekland. ELEFTHERIA GEROFOKA REGISSÖR BANANHUSET Eleftheria Gerofoka är född i Grekland och gick ut scenskolan i Aten vid 21 års ålder, har studerat fysisk teater och metoder inom den samtida scenkonsten på Goethe Universitetet i Frankfurt samt i Moskva och London. Hon har medverkat i flera teateruppsättningar samt haft flera roller i filmer och tv-serier. 2010 flyttade hon till Sverige och jobbar på Angereds Teater som regissör och skådespelare. IBRAHIM EBRIMA FAAL SKÅDESPELARE BANANHUSET Ibrahim Ebrima Faal är skådespelare och komiker, verksam inom teater och film. Han har spelat med i olika fria teatergrupper i Göteborg, senast i Teater Pugilists Trafficking, hedersmord och goa glada kaniner. Nyligen var han casting- och statistansvarig för en film om John Hron. Ibrahim har även i flera års tid uppträtt som ståuppkomiker och på tv synts i Ballar av stål.

OM EXIL &BANANHUSET- MIGRATION, EXIL OCH RELATIONER TILL DEN ANDRE Monologerna är olika sinsemellan, men kanske berättar de något gemensamt; Samanthas berättelse sker framför en havsstrand där hon sitter ensam och blickar ut mot horisonten, hos Alex projiceras och ramas hans rörelser in, stänger in mot väggen. Livet kan vara både trångt och utlämnande, på olika sätt. Samanthas och Alexs mångkulturella identiteter - i Afrika eller i förorten- belyses också av två till perspektiv, klass och kön. Alex föräldrar har migrerat för att överleva och försörja sig; Samanthas föräldrar hittade en plats där de med ett ekonomiskt övertag kunde köpa lokal arbetskraft till ett lågt pris och leva flott. Båda Alex och Samanthas pappor tvekar inte heller att slå sina barn som bestraffning, båda växer upp med våld. Finns det någon annan likhet dem emellan? Ensamhet, längtan? Samantha sätts på internatskola och ser knappt sina föräldrar, ens på loven när hon är hemma. Hon vill inte träffa dem. Alex blir kvar med sina föräldrar och Bananhuset långt in i vuxen ålder. KAN MAN VARA BORTA HEMMA, ELLER HEMMA, FAST BORTA? Någon har sagt: att vara hemma är att vara där man är önskad. Ibland är det en tunn skiljelinje mellan att vara inkluderad eller utestängd; att bli det främmande eller det Andra. Vad krävs för att känna tillhörighet i dagens rörliga, globala värld? När blir man utanför, den andre? Sökandet efter ett hem - där det inre samstämmer med yttre konkreta möjligheter att förverkliga drömmar, att bli speglad - att få bekräftelse för den man är, är nog inget typiskt mänskligt dilemma för enbart världens migranter. Det är ett universellt tema. Men makten att förverkliga våra drömmar ser olika ut beroende på var vi vuxit upp. Både Samantha och Alex har hamnat på nya platser på jorden på grund sina föräldrars val. Båda växer upp långt från det som var deras föräldrars hembygd. När föräldrarna hotar med att skicka hem Samantha till Sverige är det absolut inte hem för henne. Samanthas längtan som till slut blir desperat och Alex väg där han säger - Frukta inget - Hoppas inget Jag är fri går genom att först våga stå kvar och önska sig själv. För att sedan våga utforska gränsen inombords. Kan vägen mot hem gå genom uppfinningsrika kärlekshistorier eller fantasi och kreativitet som i Alex eller Samanthas fall?

FRÅGOR HEMLIGT Judith undrar över vem hennes mormor, Lidija, var; av olika anledningar vill inte hennes mamma berätta. Flyktingar har ofta erfarit svåra händelser. Dessutom kanske det nya livet i det nya landet innebär svåra påfrestningar och händelser som inte alltid är lätta att bearbeta eller vara stolt över. - Har du också släkt som kommit till Sverige för någon eller några generationer sedan? - Oavsett om du har det eller inte: vad vet du om dina mor- och farfäder? Kan du något om den tid de levde i? - Varför tror du att Lidija flydde från Lettland? När började flykten; och när, tycker du, att den slutade? Tror du att det blev som Lidija tänkt sig? - Många kvinnor, mammor, tvingas fly ensamma med sina barn, av olika anledningar. Varför tror du? Vad innebär det tror du för extra påfrestningar, att tvingas fly med små barn? - Finns det någon likhet med Lidijas berättelse tycker du, med dagens flyktingar? Kan du någonting om asylsökande, konventionflykting och kvotflykting? Har du egna erfarenheter? -Vet du något om hur det är att vistas i ett flyktingläger (finns det t.ex. olika slags flyktingläger)? Idga är många så kallade internflyktingar? Vad är det? - Lydia tvingas till att låta sitt ena barn svälta...hur kunde hon göra ett sådant val tror du? Judith undrar om man någonsin kan förlåta ett sådant val; kan man det? - Lydia kom hit med en vit buss vet du något om dem? - Lydia erbjöds rollen hemmafru efter en tid i Sverige- med en man hon älskar, men hon ville inte det. Varför tror du? - Varför lämnades barnen bort till slut? - När Lidijas barn fosterhemplaceras vill de svenska myndigheterna utvisa Lidija, men hon lyckas förhindra det. Hur då? Är det möjligt att i dagens Sverige utvisa biologiska föräldrar om barnen är omhändertagna av svenska myndigheter? - Vet du något om Sverige precis efter andra världskriget? Det fanns bland annat många tyska och baltiska flyktingar här då. En händelse som kallas för Baltutlämningen räknas till ett av de största brott mot mänskliga rättigheter som Sverige gjort sig ansvarigt till. Vet du något om vad som hände? Kunde Sverige ha handlat annorlunda? Om ja, varför, om nej, varför inte? Flyktingkonventionen är en internationell konvention som ursprungligen skapades för att ge skydd åt de som var flyktingar på grund av andra världskrigets händelser. Lidija var en sådan flykting. (1967 utvidgades konventionen så att den inte längre var begränsad till flyktingar från Europa och tidsperioden före 1951). Konventionen reglerar staternas skyldigheter i förhållande till flyktingar. Konventionen definierar också vilka personer som räknas som flyktingar, och vilka som inte räknas dit (som till exempel krigsförbrytare). - Sverige ska ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN-konventionen men också till alternativt skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler samt till övriga skyddsbehövande enlighet med den nationella utlänningslagen. Vad betyder det?

FRÅGOR EXIL Exil som begrepp som betecknar det förhållandet att en person bor utanför sitt eget land, men utan att ha släppt sin identifikation med landet. Personen kan ha tvingats i landsflykt på grund av social, politisk eller religiös förföljelse. Exilen medför ofrivillig förlust av språklig, social och kulturell samhörighet och förankring. - Varför vill inte Samantha hem till Sverige? - Varför bor hon i Tanzania? Vad gör hennes föräldrar? - Har Samantha någon vän? - Är hon kär i Victor Ray? - Vad tycker Samantha om regler? Vad tycker hon om våld? Vad tycker hon om sex? - Längtar Samantha efter något? - Känner du till någon internatskola? - Lever Samantha i exil? - Vad är motsatsen till exil? - Kan exil vara en känsla? Om ja, vad kan det bero på i sådana fall? Om nej, varför inte? - Vad är att vara hemma för en känsla? Miljö? Sak? Vad förknippar du med hemma? FRÅGOR BANANHUSET Alex växer upp i ett Bananhus, döpt efter den böj som höghuset har. - Bananhuset kallas också för andra namn - vilka då? Vilka har hittat på de namnen tror du? - Har du sett/ varit/bott i ett Bananhus? Var då? Känner du till andra hus med speciella namn som heter något som symboliserar arkitekturen, verksamheten eller de som bor där? -Hur många nationaliteter möter vi i pjäsen? - Vad tycker Alex om i Bananhuset? - Är det något han inte tycker om? - Har Alex ett bra självförtroende? (Om ja, varför? Om nej, varför inte?) - Vad längtar Alex efter? Vad är han rädd för? - Vad skiljer honom från sina gamla vänner? Vad har hänt dem? - Vad menar Alex förändrade hans liv? Tror han på ödet eller slumpen? - Har någon vuxen (inte dina föräldrar) visat dig något du aldrig själv hade funnit på eller gjort? - Har en text påverkat dig någon gång starkt? I musik eller poesi kanske? Vad tycker du om poesi? - Vad uttrycker poesi? - Tror du att Bananhuset utspelar sig i nutid? - Bor de andra blivande konstnärer i Bananhuset, tror du,? Om ja, varför då? Om nej, varför inte?