Sammanfattning HT-2012 Louise Bildsten & Sofia Pemsel
Definitionen av företagsekonomi Företags hushållning med begränsade resurser
Grunden för ett företags affärsidé -att sälja varor eller tjänster Varor i byggnadssamanhang kan vara olika produkter som hus eller delar av hus t.ex. kök. Tjänster kan vara olika hantverksarbeten i form av t.ex. installationer, renoveringar eller konsulttjänster. Gränsen mellan vara och tjänst kan ibland vara diffus.
Företagets produktionsprocess Det är i produktionsprocessen som företagets förädlingsvärde eller mervärde skapas. För att företaget ska vara lönsamt så måste output var större än input. Input (resursinsats) Bearbetning Förädling Output (resultat)
Byggföretag är intresserade av vad kunderna prioriterar
Att lära av caset Seven peaks Medvetenheten om kunden! Om en innovativ produkt utvecklats så är det av yttersta vikt för investerare att känna till marknaden dvs kunderna: Vilka är kunderna? Vad är kundkraven? Hur många kunder finns på marknaden? Hur ska man nå ut till kunderna? Vad kostar det? Vem ska sälja produkten till kunden? Hur ska man övertyga kunderna? Hur kan man ändra beteende hos kunden?
Olika analysverktyg i företagsekonomi Företagsekonomiska grundbegrepp Kostnadsuppdelning enligt kriterierna ger upphov till kostnadsbegreppen som används bl.a. i dessa kalkylmodeller Inkomst/ Utgift Volym Rörlig kostnad Fast kostnad Resultatplanering Totalanalys Periodkalkyl Inbetalning/ Utbetalning Fördelning Direkt kostnad Indirekt kostnad Påläggskalkyl ABC Kalkyl Intäkt/ Kostnad Beslutssituation Särkostnad Samkostnad Bidragsanalys Täckningsgrad Beslut vid trånga sektorer
Sammanfattning analysverktyg Totalanalys Periodkalkylering --------------------------------- Påläggskalkylering ABC-kalkylering --------------------------------- Bidragsanalys Täckningsgrad Analys vid trång sektion
Analysverktyget TOTALANALYS
Totalanalys en mätning av lönsamhet med hänsyn till volym Företagets förädlingsvärde (mervärde) dvs resultat mäts inom företagsekonomin i pengar som beror på kostnader, hur mycket kunden är beredd att betala för varan och antal kunder på marknaden. Resultat = TI TK TI= Totala intäkter = Pris per st x antal sålda enheter TK=Totala kostnader = Rörlig kostnad per st x Antal enheter + Fast kostnad
Beteckningar RK FK TK TI V = Rörliga kostnader = Fasta kostnader = Totala kostnader = Totala intäkter = Resultat (vinst el. förlust)
Viktiga samband vid totalanalys Verklig omsättning Kritisk punkt då TI=TK Kritisk punkt (breakeven) TI V TK Kritisk omsättning RK FK Kritisk volym Volym
Viktiga formler vid totalanalys Resultat (V) = TI - TK Kritisk punkt (omsättning, volym): TI = TK Säkerhetsmarginal: (volym) = Verklig volym - Kritisk volym (kr) = Verklig omsättning - Kritisk omsättning (%) = (Verklig volym - Kritisk volym) / Verklig volym (%) = (Verklig omsättning - Kritisk omsättning) / Verklig omsättning
Totalanalys, exempel AB Glasrutan tillverkar ett fönster, Glugg, som kräver fasta kostnader på 600 000 kr/år. De rörliga kostnaderna är 6000 kr per tillverkad enhet och försäljningspriset är 9000 kr per enhet. Uppgift: Beräkna den kritiska volymen. Vilket resultat erhålls om AB Glasrutan säljer 400 st Glugg per år och hur stor blir säkerhetsmarginalen i procent?
Resultatplaneringens förutsättningar Linjära samband. Kurvorna för total intäkt och total kostnad förutsätts vara linjära. Intervallbegränsning. I praktiken är det endast inom ett visst intervall tekniken är tillämpbar Volym är enda kostnads- och intäktspåverkande faktorn. Vi bortser från: Effektivitetens växlingar Volymförändringarnas hastighet Löner, marknadspriser och tillverkningsmetoder förblir oförändrade
Analysverktyget PERIODKALKYLERING
Periodkalkylering - processkalkylering Då företaget endast tillverkar en enda produkt eller ett begränsat antal likartade produkter Kalkylerar periodens kostnader (total kalkyl) och sedan kostnad/produkt (styckkalkyl) Kan upprättas som: Genomsnittskalkyl (även kallade divisionskalkyl) Kostnad/st = Totala kostnader/verklig volym Normal(års)kalkyl Kostnad/st = Fasta kostnader/normal volym + Rörliga kostnader/verklig volym
Analysverktyget PÅLÄGGSKALKYL
Indirekt och direkt kostnad Kostnadsslag Direkta kostnader Kostnadsbärare Indirekta kostnader Kostnadsställe Fördelade kostnader
Självkostnad Tillverkningskostnad, TK Självkostnad vid påläggskalkylering dm Direkt material MO dl TO Materialomkostnad Direkt lön Tillverkningsomkostnad Övriga direkta tillverkningskostnader AFFO Speciella direkta försäljningskostnader Övriga direkta tillverkningskostnader Försäljningsomkostnader Administrationsomkostnader Speciella direkta försäljningskostnader
Exempel påläggskalkyl En snickare skall montera 50 st pentryn i ett studenthus. Direkt material (skåp) kostar 6000kr/pentry. Direkt lön kostar 1200kr/pentry. Materialomkostnaden är 100 000 kr och Tillverkningsomkostnaden är 200 000 kr. Beräkna tillverkningskostnaden per pentry!
Lösning exempel påläggskalkyl Volym = 50st DM = 6000kr DL= 1 200kr MO = 100 000 kr TO = 200 000 kr MO-pålägg = MO/(DM*volym) = 100 000/(6000*50) = 33% TO-pålägg = TO/ (DL* volym) = 200 000/(1200*50) = 333% Beräkning tillverkningskostnad: 6000 + 1200 + 6000* 0,33 +1200*3,33= 13 176 kr / pentry
Analysverktyget SPECIALFALL AV PÅLÄGGSKALKYLERING BYGGDELSKALKYLERING
Påläggskalkyl, Byggdelskalkyl Direkta kostnader Indirekta kostnader Tillverkningskostnad Självkostnad dm dl UE APO EA EAU dm dl APO Övriga direkta tillverkningskostnade dm UE r Tillverkningskostnad EA EAU
8.1 Beräkna mängden träregel på 1m 2. Givet: träregelstomme med 45x95 stående träreglar c 600, samt hammarband och syll, höjden=2500 1. Tänk dig en yta på 2,5 * 0,6 m 2 2. Antal löpmeter träreglar är här: 2,5 m (vertikal regel) + 2 * 0.6 (hammarband + syll) = 3,7 m 3. Sedan vill vi veta antal löpmeter per m 2 : 3,7 m / (2,5*0,6 m 2 ) = 2,47 m/m 2 www.viivilla.se
Analysverktyget ABC-KALKYL
Activity Based Costing Utvecklades på 70-talet i USA i samband med utvecklingen av massproduktion av Ford. Robert S. Kaplan & Robin Cooper Professorer på Harvard Business School
ABC-kalkyl Resurser Förbrukas av Aktiviteter Förbrukas av Kalkylobjekt Fördelningsbas för omkostnader: Resursdrivare t ex uppdelning av en persons lönekostnad i aktiviteter Aktivitetsdrivare t ex antal order, frakter, arbetstimmar, kontroller
Exempel: Processkartläggning av köksskåpflödet i husfabrik Lossning Sortering Montering Kakel El VVS Provtryck Kontroll MO TO
Skillnaden mellan påläggskalkyl och ABCkalkyl ABC-kalkylen delar upp kostnader i aktiviteter medan påläggskalkylen delar upp kostnader i kostnadsställen.
Analysverktyget BIDRAGSANALYS (INKL. TÄCKNINGSGRAD, LEDIG KAPACITET & TRÅNG SEKTION)
Bidragskalkylering Beräknar enbart särkostnaderna för ett kalkylobjekt (produkt, order, beslutsalternativ etc.) De kostnader som tillkommer eller försvinner vid ett beslut Samkostnaderna (gemensamma kostnader) Kostnader som är opåverkade av ett beslut Behandlas i en klumpsumma Används främst vid beslutsproblem på kort sikt och inom ramen för befintliga resurser, ex: Produktionsinriktning, dvs. företaget kan inte snabbt ändra sitt sortiment Efterfrågeinriktning, dvs. konsumenterna ändrar inte radikalt sina preferenser
Bidragskalkylering: Täckningsbidrag och täckningsgrad 1. Beräkna särkostnaderna 2. Beräkna det täckningsbidrag (TB) som kostnadsbäraren lämnar TB = Särintäkt Särkostnad 3. Beräkna ev. Totalt täckningsbidrag TTB = Total intäkt (TI) Total särkostnad 4. Beräkna ev. täckningsgraden TG = TB/Försäljningspris = TTB/TI 5. Resultat = TTB - Samkostnader
Bidragskalkyl Ledig kapacitet Regel: En order eller produkt är på kort sikt lönsam att tillverka om dess täckningsbidrag är positivt. Risker Kapacitetslåsning Upprepningsrisk Spridningsrisk Undantag blir regel Missuppfattningsrisk
Bidragskalkylering: Trång sektion Regel: Välj den produkt, eller produktkombination, som ger störst TTB. Faktor som begränsar tillverkning eller försäljning och som på kort sikt inte kan utökas. Exempel på trånga sektioner Tillgång på råmaterial Tillgång på yrkesskicklig arbetskraft Tillgång på maskintid Avsättningsmarknaden
En trång sektion Produkt A (st) Y Begränsningslinje X Produkt B (st)
Två trånga sektioner Produkt A (st) Begränsningslinje, råmaterial Begränsningslinje, maskintid Produkt B (st)
Bidragskalkyl: Trång sektion, exempel Divisionschefen Göran Hedström, hos AB AL System, är bekymrad över en order som gäller två typer av aluminiumbeslag, Adam och Eva, som skall levereras till ett pågående projektet i strax utanför Lund. Under de närmaste månaderna kommer företaget att ha problem dels med leveransen av råvaran aluminium, dels med tillgången på produktionstid i finjusteringsverkstaden, där en av två specialmaskiner just nu genomgår en omfattande renovering. Från den aktuella byggplatsen hotar man med vite om leveransen blir försenad. Beslaget Adam innehåller 2 hg aluminium och använder 8 minuter i specialmaskinen. Ett exemplar av Eva kräver 4 hg aluminium och tar 12 minuter i specialmaskinen.
Bidragskalkyl: Trång sektion, exempel forts. ADAM EVA Material (rörlig) 1:00 2:00 Lön (rörlig) 2:00 2:50 Rörliga TO 0:50 0:75 Fasta TO 2:00 3:00 Fasta AffO 1:00 1:25 Självkostnad 6:50 9:50 Försäljningspris 10:50 17:50 Den totala mängden aluminium som är tillgänglig under det kommande kvartalet är 2 ton och tillgänglig maskintid är 1.200 timmar.
Bidragskalkyl: trång sektion, exempel forts 1. Vilken är den maximala mängden ADAM, som kan tillverkas? Hur stort blir TTB vid tillverkning av enbart ADAM? 2. Vilken är den maximala mängden EVA, som kan tillverkas? Hur stort blir TTB vid tillverkning av enbart EVA? 3. Rita i ett diagram in: a) begränsningslinjerna för material. b) begränsningslinjerna för maskintid. 4. Vilket tillverkningsprogram är det optimala? Lös denna uppgift genom att använda algebraisk metod. Vad blir TTB?
ÅRSREDOVISNING
Dubbel bokföring internationell standard Dubbel bokföring härstammar från 1300-talets handelsmän i Florens. Kallas även därför för italiensk bokföring. Används numera över hela världen.
Exempel Dubbel bokföring En via plusgiro betald hyra på 6 000 kr bokförs på två konton, dels på hyresutgiftskontot som är ett kostnadskonto, dels på plusgirokontot som är ett tillgångskonto. + Plusgiro 1920 - + Hyresutgift 5010 - Debet Kredit Debet Kredit 6 000 6 000 )
Kontoklasser 1XXX Tillgångskonton, ex. Kassa, Bankkonto, Kundfodringar, Maskiner, Lager 2XXX Skuldkonton, ex. Banklån, Leverantörsskulder samt Eget kapital (= företagets skuld till ägarna) 3XXX Intäktskonton, ex. Arvode, Försäljning, Uthyrning 4-6XXX Kostnadskonton, ex. Hyra, Varuinköp, Telefon 7XXX Avskrivningar, Löner 8XXX - Ränteintäkter
Lathund Bokföring + Tillgånskonto (1xxx) - - Skuldkonto (1xxx) + - Intäktskonto (3xxx) + + Kostnadskonto (4-6,xxx )-
Exempel: Bokför följande händelser A) Uttag från bankkonto (1000kr) läggs i kassan B) Banklånet amorteras (5000kr) betalning sker via bank. C) Faktura skickas till kund för utfört arbete (7000kr) D) Betalning från kund inkommer på bankkontot (7000kr) E) Faktura erhålls från leverantör avseende inköp av material (4000kr) F) Betalning till leverantör sker via bank (4000kr) Konton: 1910 Kassa,1930 Bank, 1510 Kundfodringar, 2350 Banklån, 2440 Leverantörsskulder, 3010 Arvode, 4010 Material.
Skriv in lösningen till föregående exempel
NYCKELTAL
Räntabilitet - mått på lönsamheten Räntabilitet på totalt kapital = Resultat efter finansiella intäkter / Genomsnittligt totalt kapital (= genomsnittlig balansomslutning) Räntabilitet på eget kapital = Avkastning ur företagsperspektiv Resultat efter finansiella intäkter och kostnader / Genomsnittligt eget kapital Avkastning är ägarperspektiv, bör vara högre än bankräntan.
Soliditet betalningsförmåga på lång sikt Grov tumregel: Soliditeten bör vara minst 30 % (undantag fastighetsbolag) Soliditet = Eget kapital / Totalt kapital
Likviditet betalningsförmåga på kort sikt Kassalikviditet = Omsättningstillgångar utom varulager / Kortfristiga skulder Tumregel >= 100 %, tänk på faktiska betalningförfall och erhållandet av likvida medel Balanslikviditet = Omsättningstillgångar / Kortfristiga skulder Tumregel >=150-200%, tänk på faktiska betalningförfall och erhållandet av likvida medel. Är stort lager positivt?
INVESTERINGSBEDÖMNING
Investeringskalkylens begrepp och principer Gemensamt för de vanligaste investeringskalkylmetoderna är att man utgår från investeringens årliga inbetalningsöverskott (a), dvs. skillnaden mellan inbetalningar (I) och utbetalningar (U) till följd av en grundinvestering (G). Livslängd I I I I I Tid (år) U U U U U G Utbetalningar a = I-U
Ex. Bör man investera i en ny maskin? Undersök med nuvärdesmetoden Manuellt Maskinellt Maskininköp - 630 000 kr Lönekostnad 250 000 kr 125 000 kr Drift & Underhållskostnad 75 000 kr 60 000 kr Ekonomisk livslängd - 9 år Restvärde - 10 000 kr Kalkylränta, 12 % Nuvärdet= 140 000* 5,328 (Tabell C) + 10 000 *0,3606 (Tabell B) - 630 000 = 119 526 kr Ja, investeringen är lönsam eftersom nuvärdet är positivt.
ORGANISATIONSTEORI
Funktionsorganisation, projektorganisation, matrisorganisation Board of directors Project board A Project board B Project board C Project manager A Contractors