En hjälp till socialpsykologin Socialpsykologi = samspelet mellan individerna i en grupp. En människas beteende styrs inte enbart av hennes egenskaper utan av hennes relation till andra människor och samhället. Socialpsykologi handlar om; sociala relationer dvs beteende mot varandra, socialt tänkande/perception, hur vi uppfattar oss i grupp, socialt inflytande dvs hur vi påverkar varandra tex. social maskning, grupptryck. Social maskning: Det faktum att personer i grupp ofta inte jobbar lika hårt som när de jobbar som individer. Rigelmann (1913) - Jämförde hur tunga lass män orkade dra själva respektive när de hjälptes åt. 1 person = 63 kg, 3 personer = 53 kg var, Fler än 8 personer = 31 kg Risk för social maskning är störst när följande faktorer råder: Dålig motivation att arbeta i gruppen. Otydliga och/eller dåligt motiverade gruppmål. Problemet/uppgiften inte upplevs som viktig eller relevant för personen ifråga. De egna bidragen i gruppen upplevs som åsidosättande. Grupptrycket är litet Åskådareffekt The bystander effect handlar om att vi förlitar oss på andras bedömning av situationen och överlåter ansvaret på de andra. Kitty Genovese fallet visar tydligt att vårt handlande inte alltid styrs utav inre värderingar utan av hur andra människor tycks bedöma en situation: http://www.youtube.com/watch?v=nny0qxnn4ci) Vad är det som avgör om vi hjälper en annan människa eller inte? 1. Först måste vi uppfatta vad det är som händer och bedöma att ett ingripande behövs. I vår bedömning av huruvida det är en nödsituation eller inte förlitar vi oss starkt på omgivningens reaktioner. 2. För det andra måste jag känna att det är mitt ansvar att göra något. Är du ensam tenderar du i högre grad att hjälpa till än annars eftersom det går inte skylla ifrån sig ansvaret på någon annan då. 3. För det tredje väger jag kostnaderna för att ingripa mot dem för att låta bli. Hur kan jag övervinna åskådareffekten? 1. Är du ensamt vittne har du ingen att skylla ifrån dig på 2. Du hjälper i högre grad en som är bekant till dig, än en helt okänd person. 3. De som bevittnar en nödsituation, om de känner varandra, hjälper de i högre grad till än om de inte känner varandra. Varför? De riskerar ju att ställas inför svars, och bli dömda av de andra. 4. Skuldkänslor. Får man en andra chans att rätta till, tar man den. 5. Bli mer moraliskt observant. Träna dig på att stå upp för det som är rätt och praktisera motstånd mot det som är fel. Vi kan även påverka varandra genom tankar Positiva och negativa förväntningar är kraftfulla verktyg (se Jane Elliot). Självuppfyllande profetior = hur jag tänker om mig själv, mina mål, min förmåga har betydelse och påverkar mig, tror jag inte att jag ska lyckas är det stor chans att jag inte lyckas. Rosenthaleffekt = andras förväntningar påverkar ens prestation. Haloeffekt = (halo grek; betyder ett ljus som sprider sig cirkelformat) innebär att förväntningar på en person, goda som dåliga sprids tex. en person som är duktig i matte och har ett fördelaktigt utseende bemöts som duktig i alla ämnen och som självsäker. En detalj påverkar resten!
Socialisation en livslång process som innebär en direkt överföring av beteende, normer, regler, värderingar, attityder som varje individ utsätts för. Främst av de signifikanta andra. Grupp: Vi människor är gruppdjur. Men vad är en grupp? Svar: Ett begränsat antal människor som samspelar med varandra och har ett ömsesidigt beroende. Olika grupper med olika funktion: 1. Indelningen i primärgrupp och sekundärgrupp utgår från graden av personlig kontakt mellan medlemmarna. Primärgrupp begränsad till sin storlek. Face-to-face-grupp. Medlemmarna är intimt känslomässigt engagerade i varandra. Täta kontakter och hög grad av identifikation tex. familjen. Idéer, normer, attityder, livsstil, levnadsvanor, moral, värderingar grundläggs. Grymt viktig ur ett hälsoperspektiv tex. hur du ser på alkohol, träning och mat. Sekundärgrupp Ej lika tät och intim interaktion Inte lika intim, tät och utpräglad samhörighet och interaktion. Mer självvald grupp utbytbara medlemmar. Gemensamma normer finns! tex. fackförening, syjunta. 2. Gruppindelningen kan även baseras på i vilken grad gruppens uppbyggnad är bestämd utifrån. Formella och informella grupper talar vi om i samband med arbetslivet. a) Formella grupper Reglerna är bestämt uppifrån. Tillsatt i speciellt syfte. Relationerna i gruppen är ordnade, och olika personer har olika uppgifter tex. utsedd ledare. Tvingas in i gruppen. Har en tillhörighet tex. en styrelse b) Informell grupp växer fram spontant pga människans sociala och psykologiska behov. Viktig för trivsel, effektivitet, arbetsglädje. Uppstår ofta inom den formella gruppen personkemi! Väljer man själv om man vill vara med i eller inte. Känner en tillhörighet Beteende i folkmassa sk folkmassor - en stor mängd människor som är samlade och delar en gemensam känsla och mål under en kort tid tex. idrottspublik. De uppstår spontant, är lättpåverkade och kan lätt råka i panik. Social smitta - Deltagarna faller offer för gruppens (+ ) eller ( ) krafter/handlingar ex. publik som gör vågen Ett specialfall av den tillfälliga mässan är den PSYKOLOGISKA MASSAN som förekommer vid starkt känsloladdade situationer tex. brand, politiskt massmöte. Utlöses av en intensiv känsla tex. rädsla, vrede, glädje. Denna känsla gör att individen reagerar på ett sånt sätt som de aldrig annars vågat göra. I dessa känsloladdade situationer kan då individen bilda en massa som är dummare än den dummaste av dess enskilda medlemmar. Hur och varför uppstår den psykologiska massan? Deindividuation och identifikation med massan individen drunknar i massan och avidentifieras dvs den egna identiteten går förlorad och ersätts av ett primitivt groupmind som gör att gruppens beteende kan bli destruktivt, regressivt och impulsstyrt. Anonymitet avsaknad av individuellt ansvar - en förutsättning för primitiva reaktioner och deindividuation Suggestion - påverkan av andras beteenden och kommunikation tex. kroppsspråk, mimik, röster, gester. ROLL ett förväntat beteende av en person i viss given situation. En persons kön, yrke, egenskaper, utseende påverkar omgivningens förväntningar och därmed den roll du tilldelas. Rollen bygger alltså på andras förväntningar, men ofta har individen själv också varit med och påverkat tex. genom att tala mycket vid första lektionen.
STATUS den sociala ställning en person har i en grupp. Vissa roller har hög status tex. kändis, chef, expert. Status bestäms utav: Social prestige kön, yrke, inkomst, social klasstillhörighet. Socialt anseende personens egenskaper tex. intelligent, rolig, duktig I en grupp har man alltså dels en roll dels en social rang (status). Ett sätt att betona eller höja sin status är att använda statussymboler tex. kläder, attityder mm. Rollförväntningar ofta påverkas vi kraftigt av de förväntningar som andra har utav en och skapar sedan roller som överensstämmer med dessa förväntningar sk. självuppfyllande profetia beter sig som man förväntas göra. Rollkonflikter en person rör sig hela tiden mellan olika rollförväntningar. Detta kan skapa rollkonflikter. Man brukar tala om 4 sådana: 1. En och samma roll innehåller oförenliga förväntningar 2. Konflikt mellan samtidiga roller 3. Konflikt mellan den egna uppfattningen om rollen och andras förväntningar på rollen. 4. Konflikt mellan kraven på sig själv och förmågan att uppfylla dem. När vi ej kan leva upp till kraven uppstår en konflikt mellan vår vilja och vår förmåga. Rollkriser tex. bli mamma. En förändrad roll kräver ny inlärning och anpassning. 3 typer av ledarstilar enligt KURT LEWIN (filmen Metoder) 1. Auktoritärt ledarskap styr med järnhand. Kan dock vara enda alternativet i en krissituation. 2. Demokratiskt ledarskap beslut tas tillsammans. Delaktighet och samarbete. 3. Låt gå ledare Djungelns lag. Ledaren släpper tyglarna helt. Normer varje samhälle har sitt system av normer dvs. spelregler att följa. De delade förväntningarna om hur människor bör tänka, känna och bete sig i gruppen hur man uppför sig Fungerar som ett kitt för att binda ihop gruppen och gör att samspelet löper mer friktionsfritt ÄR oftast osynliga och outtalade ex. ställer dig sist i kön Olika samhällen/kulturer/grupper har olika normer Ett samhälles normer tar tid att lära sig en del av socialisationsprocessen Normer säger inte vad som är förbjudet, otillåtet eller tillåtet, som regler och lagar, utan de handlar om hur de flesta människor i en grupp tycker att man bör göra. Vad händer om du rättar dig, inte rättar dig efter normen? Du drabbas av en SANKTION belöning eller straff för passa in!. Många av dessa sanktioner gör vi omedvetet ex. ler åt någon som håller upp dörren, blänger ilsket åt någon som går före i kön. Andra sanktioner sker medvetet får vara med i gemenskapen alt. Fryses ut! Normer kan vi följa oavsett om vi tycker de är bra eller dåliga. Normkonflikt kan uppstå ex. när man flyttar till ett annat land! KONFORMITET LIKFORMIGHET - En socialpsykologisk term som betecknar att en individ ger efter för en grupps förväntningar och uppfattningar
Vissa grupper har stränga och många regler. Om toleransen för avvikande beteende är liten säger man att KONFORMITETEN är hög (pga. för hög social kontroll). Man bevakar varandra och ser till att alla följer normerna genom starka sanktioner. Fördel - kan upplevas som trygga av de som följer normerna. Nackdel kan slå hårt mot de som vill göra/tänka på sitt sätt. I ett samhälle/grupp med låg social kontroll är toleransen för avvikande beteende hög låg konformitet. Fördel högt i tak stor individuell frihet, ok med oliktänkande. Nackdel otrygghet, får inget gjort då alla drar åt olika håll Solomon Asch berömda konformitetsexperiment (1940-talet). Flera av försökspersonerna föll för grupptrycket. 7-9 manliga universitetsstuderande fick reda på att de skulle delta i ett experiment om hur man tolkar synintryck. 1 person var försöksperson, placerad näst sist! Skulle besvara vilken av tre linjer som var lika lång som den enskilda linjen på ett annat ark? Ingen svår fråga! Frågan saknade betydelse! Inget hot! 75 % föll för grupptrycket! Varför? 1. De som trodde de bedömde rätt! 2. Började tvivla på sin egen syn, Så många kan inte ha fel 3. Vågade eller ville inte gå emot majoriteten. Asch situation är konstruerad men många av våra ställningstagande avgörs på samma sätt. Val man har är : 1) Lämna gruppen 2)Bli avvikare 3) Föröka ändra gruppens inställning 4) Anpassa sig till gruppen. Oftast är det lättats att anpassa sig. http://www.youtube.com/watch?v=nny0qxnn4ci. Ett annat exempel på gupptryck är Reservbataljon 101. Konformitet förekommer i många sammanhang och i alla grupper. Vissa grupper och situationer kräver större likformighet tex. nynazisterna. Konformitet märks i klädmodet, hur vi möblerar våra rum, matvanor osv. Vi påverkas mer än vi tror. VI OCH DOM: Ingrupp (vi) och Utgrupp (dom) När vi starkt identifierar oss med INGRUPPEN markerar vi en skillnad mot UTGRUPPEN och därmed stärks SAMMANHÅLLNINGEN i ingruppen. Detta är inget negativt så länge allt flyter på och vi kan samarbeta. Och så länge behovet av att stärka sin egen gruppidentitet inte görs på andras bekostnad. Faran är att vi-identiteten blir destruktiv och går för långt ex. Robbers cave experiment. Robbers cave experiment: I Robbers cave en nationalpark i Oklahoma, 1954. 22 pojkar deltog, indelade i två grupper skallerormarna och örnarna kom från samma bakgrund och trodde de skulle åka på ett vanligt sommarläger. Fas 1: Lärde känna varandra, utan vetskap om att det fanns en grupp till. Tydliga hierarkier och normer bildades på bara några dagar Fas 2: Båda grupperna möts! Det utvecklas med en gång en fientlig inställning. Tävlingar arrangeras och fientligheten trappas upp. Genom att demonisera och bekämpa den andra gruppen förstärks gruppidentiteten De där jäkla skallerormarna är fega och falska, medan vi örnarna är modiga och smarta. Fick avsluta fas 2 tidigare än tänkt då det höll på att urarta ordentligt. I fas 3 skulle nu de två grupperna försonas och börja leva fredligt. Först ordnades trevliga samaktiviteter utan tävlingsmoment men de förblev bittra fiender. Därför försattes pojkarna i tre situationer där de tvingades samarbeta för att uppnå ett gemensamt mål ex. skaffa vatten när vattenförrådet hade blivit stulet, eller knuffa en lastbil med mat till lägret, den sades ha fått motorstopp. Pojkarna var mycket motiverade att lösa dessa uppgifter hungriga och törstiga och samarbetade spontant över gränserna. Efter detta var fiendskapen bruten! Vad har vi lärt oss av experimentet?
Vid öppen fiendskap mellan grupper räcker det inte att grupperna möts och lär känna varandra för att motverka fördomar och motsättningar. Nyckeln är att samarbeta tillsammans för ett gemensamt mål. Uppgiften skall vara sådan att allas hjälp behövs en grupp ska inte kunna lösa den på egen hand Lydnaden för en auktoritet Stanley Millgram 1960-talet gjorde en försöksserie som påvisade att en stark auktoritet ger lydnad, utan att tvång, mutor eller hot finns med som bestraffning. Frivilliga söktes till ett experiment som sas handla om inlärning (gavs alltså falska uppgifter), undersöka förhållandet mellan inlärning och bestraffning. Manipulerad lottdragning: läraren försöksperson, eleven= skådis! Inget hot förekom! Samtliga delade ut stötar på 300 volt! Av 40 st kom 25 st att ge de högsta stötarna dvs. 450 volt Varför löd man? 1. Ej ansvarig själv 2. Opersonligt kände ej eleven 3. För den goda sakens skull ville vara en god försöksperson 4. De förtjänade ett straff så korkade som de var. Kritik mot Millgram Kritiseras för att vara oetiskt. Går ej att jämföra ett experiment med en autentisk situation Faktorer som påverkar lydnaden! 1. Närheten till offret 2. Närhet och legitimitet av auktoritet När katten är borta dansar råttorna på bordet. Om två försöksledare hade olika uppfattning ökade också olydnaden 3. Hur en annan person i samma situation gjorde Demografiska faktorer tex. kön, ålder, nationalitet påverkade inte! Stanford Prison experiment. För att läsa mer: www.prisonexp.org När? Experiment 1971 Var? På Stanford University i källaren Vem? Psykologi professor Philip Zimbardo var ansvarig och 24 friska, normalbegåvade och psykiskt stabila män Hur? Annonserade efter frivilliga unga män som mot betalning kunde tänka sig vara med i ett experiment; antingen som fångare eller fångvaktare Syftet? Besvara dessa frågor! Vad händer när du sätter goda personer i ett ont (makt) ställe? Vinner humanitet över ondska, eller triumferar ondskan? Vilka psykologiska effekter uppstår genom att ta en roll; antingen fängelsevakt eller intern. Tillvägagångssätt: En ombyggd källare bli ett fängelse. Under förödmjukande former förs fångarna till fängelset. Sen fortsätter förödmjukelsen (de kläs av nakna, avlusas, håret rakas, de får en särk med sitt nummer, fingeravtryck tas). Vakternas uppgift UPPRÄTTHÅLLA ORDNING! Men hur skulle de göra detta????? Och frågan var: Skulle fångarna finna sig i detta????. Experimentet som skulle pågått under två veckor fick avbrytas efter bara 6 dagar pga. situationens negativa effekt på de som deltog. På bara ett par dagar blev vakterna sadistiska och fångarna deprimerade och stressade. Resultatet av Stanford experiment har förskräckt många tyvärr visar även verkliga händelser att till synes normala människor är kapabla till rent sadistiska handlingar i vissa situationer.
Attityder en människas inställning till någon/något, en värdering av något tex. rökning, politik, invandrare. Attityder är nödvändiga oh hjälper oss att organisera våra tankar och känslor. Attityder är ett sätt att förenkla tillvaron och fungerar som en karta som vi använder för att snabbt ta ställning och veta hur vi ska handla. Det finns tre komponenter i en attityd: 1. Kognitiv komponent 2. Affektiv känslomässig komponent 3. Handlingsinriktad komponent Amerikanen Leon Festinger myntade på 1950-talet begreppet KOGNITIV DISSONANS (tankekonflikt) dvs. vi upplever en tankekonflikt när vi handlar på ett sätt som ej stämde med våra kunskaper eller erfarenheter tex. en person som röker fast vet att det är farligt! Stereotyp: En stereotyp är en generalisering där en del får stå för helheten alla judar är giriga och den är egentligen varken sann eller falsk. Den är inte falsk eftersom den bygger på en faktisk observation av en företeelse. Den är inte heller riktigt sann, eftersom delen får gälla för helheten. Ex. Jag såg en polack som stod och sålde vodka på ett torg i Malmö. Ja, alla polacker som kommer till Sverige säljer billig sprit. Problemet med stereotyper är att de ofta växer ut till fördomar, som har en tendens att fjärma sig alltmer från. Fördom en felaktig, fastlåst förutfattad mening. Fördomar präglas ofta av en negativ, generaliserande, och fördömande inställning, grundad på känslor istället för fakta. Fördom dömer en dom före. Fördomar behöver inte vara negativa ex. Läkare utan gränser tillskrivs goda egenskaper, de ses som ideal. Problem är att man som vid stereotyp inte bedömer den enskilda individerna Jane Elliot klassrumsexperiment från slutet av 1960-talet (http://www.youtube.com/watch?v=hqp6gnyqijq&feature=related). Jane Elliot delade in sin klass, bestående av tredjeklassare, i två grupper; blåögda och brunögda, i syfte att prata om fördomar, motverka fördomar och tala om diskriminering och rasism. Första dagen sågs de blåögda som bättre (superior), on top och favoriserades och de brunögda sågs som sämre (inferior). Nästa dag var det ombytta roller och de brunögda var de bättre och de blåögda sämre. Vad kan vi lära oss av experimentet: 1. Att såväl negativa som positiva förväntningar både av andra och på sig själv påverkar oss och vår intellektuella förmåga och prestation. Varje dag gav Elliot barnen språk och mattetest. Elevernas prestation förbättrades den dag då de var ON TOP dvs såg sig själva som bättre. 2. Att bara en liten skillnad tex. ögonfärg, läppstorlek etc kan vara basen för att diskriminering, rasism uppstår OM en auktoritet lägger till ett värde tex. blåögda=bättre, brunögda=sämre. 3. När rollerna byts borde ju den grupp som blivit diskriminerad visa medkänsla, eftersom de fått känna på hur det är att vara en diskriminerad grupp, men vad händer. Jo, de lärde sig istället om makt. När det istället var de brunögda som var de bättre och som hade makten använde de den makten emot de blåögda som tidigare plågat dem. Utan fördomar skulle vi bli tokiga Hjärnan vill skapa sammanhang och mening och sortera den information vi får så vi vet hur vi ska bete oss. Vi måste selektera i sinnesintrycken för att snabbt göra omgivningen begriplig om vi inte hade den förmågan skulle vi drunkna i information. Att snabbt kunna scanna av en situation och utifrån tidigare erfarenheter dra en slutsats om vad man kan
förvänta sig kan ha ett ÖVERLEVNADSVÄRDE. Identitetsskapande - våra stereotyper säger kanske mer om oss själva än om dem vi stereotypiserar Vad ligger bakom fördomar? Vi dom -tänkandet vi ser det beteendemönster (tankar, känslor) som vi lärt oss som naturligt och det rätta. Övertar okritiskt färdiga åsikter eller meningar från föräldrar och auktoriteter. Man generaliserar eller stoppar in folk i fack för att det är smidigt Grupptryck Politiska och ekonomiska faktorer. I vissa länder skapar politiken otrygghet, maktlöshet och dålig självkänsla hos många människor. Där befrämjas också främlingsfientlighet och rasism tex. Nazityskland. Behov av syndabockar. Hur undviks fördomar? Kritisk granskande att vi inte köper det vi hör och ser rakt av. Att vi blir medvetna om våra fördomar. Kunskap det som är främmande är skrämmande. Självkännedom upptäcka sina egna positiva men även svaga sidor. Mötas dialog!medvetenhet! Mördarna inom oss - Vad är det som får oss att överge vår moraliska övertygelse till förmån för omoraliska handlingar? Det går inte att peka på bara en faktor. Istället handlar det om flera, ofta samverkande, faktorer som bidrar till att omvandla en helt vanlig människa till djävulen själv. Faktorer som påverkar: 1. Lydnad för en auktoritet (Millgram) 2. Konformitet och grupptryck (Asch, reservbataljon 101) 3. Aggression medfött! Aggression är en beteendesekvens vars mål är att skada den person den är riktad mot. En specifik drift/energi som måste få utlopp Freud. Nyttig och nödvändig överlevnad Konrad Lorenz. 4. Inlärning - Systematisk träning till elitsoldat för att mörda och tortera i krig. Avtrubbade. Har man en gång mördat! TV-våld och dataspelande hur påverkar detta mänskligt beteende? 5. Fördomar kan föda hat, avundsjuka som leder till rasism och våld. 6. Ideologins makt, tankebilder och vi dom (Muzafer Sherif experiment). Tankar om de andra som smutsiga, fula, farliga etc. Blottar fasansfulla möjligheter till manipulation av det mänskliga samvetet. Offer fenomenet legitimerar övervåld på andra! Vi gör en god gärning om vi mördar deras barn, våldtar deras kvinnor! 7. Totalitära samhällens inneboende grymhet ondska uppstår ur situationer. Svagheter hos människan utvecklas lättare under dåliga förhållanden. Starka och dynamiska ledare spelar på människors instinktiva behov av trygghet, säkerhet och gemenskap. Ondska kommer ur situationer inte ur vanliga människor (Philip Zimbardo). Han menar: att det inte är främst sjuka sadistiska människor som gör sig skyldiga till övergrepp mot andra människor. Det är friska, normala människor som hamnat i en situation där de antingen förlorat greppet eller gradvist vant sig vid att utöva kränkningar och våld, eller blunda när andra gör det. (Se Stanford Prison experiment, som även tar upp det här med roller). 8. Allas vår moraliska feghet - Ludvig Igra, psykoanalytiker. Skrivit boken: Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet. Han menar: Vi har en potential till såväl grymhet som omsorg. Vi köpslår med vår moral för att tillfredsställa. Våra behov av trygghet, gemenskap och säkerhet. Stanford Prison Experiment visar också att alla människor besitter en kapacitet till både gott och ont!alla har ett ansvar! 9. Religion 10. Åskådareffekten lämnar över det egna ansvaret!
11. Annat??? Forskningsetiska principer Forskning är viktigt och nödvändigt för både individerna och samhällets utveckling. Därför ställs krav på att forskning bedrivs= FORSKNINGSKRAVET: Inriktas på väsentliga frågor,hålla hög kvalitet, kunskaper utvecklas och fördjupas, metoder förbättras. INDIVIDSKYDDSKRAVET= innebär att samhällets medlemmar har krav på skydd mot otillbörlig insyn i t.ex. livsförhållanden, ej utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. INDIVIDSKYDDSKRAVET: 4 huvudprinciper 1. Informationskravet Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. Information kan vara mer eller mindre detaljerad. 2. Samtyckeskravet Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan 3. Konfidentialitetskravet Uppgifter om alla ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. 4. Nyttjandekravet Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål