Krisplan. Bilaga till läroplan för den grundläggande utbildningen

Krisplan Bilaga till läroplan för den grundläggande utbildningen

Reviderad december 2012 Godkänd i bildningsnämndens svenskspråkiga sektion 10.12.2012 78 Uppdaterad september 2013 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VIKTIGA TELEFONNUMMER... 5 2. SKOLANS KRISGRUPP 2012-2013... 5 3. HANDLINGSMODELL FÖR OLIKA KRISSITUATIONER... 6 4. HANDLINGSMODELL VID AKUTA KRISER... 8 5. CHECKLISTA... 8 6. ALLVARLIGA TILLBUD... 8 7. SVÅR SJUKDOM... 9 8. DÖDSFALL BLAND ELEVER... 9 9. DÖDSFALL I PERSONALEN... 10 10. ELEV MISTER NÄRA ANHÖRIG... 10 11. SJÄLVMORD... 11 12. DÖDSBUD TILL ELEVERNA... 11 13. KATASTROFER I FINLAND OCH UTOMLANDS (SKOLAN INTE DIREKT DRABBAD)... 11 14. KRISLÅDANS INNEHÅLL... 11 15. MINNESSTUND... 12 16. BEGRAVNING... 12 17. STRUKTURERAT SAMTAL I KLASSEN... 12 18. RITUALER I KLASSEN... 14 19. VANLIGA KRISREAKTIONER... 15 20. TIDEN EFTER... 15 21. MODELLBREV... 16 22. PLAN FÖR DROGFÖREBYGGANDE ARBETE I PARGAS STAD... 17 BILAGOR 3

KRISPLAN för skolorna i Pargas stad En plötslig allvarlig krissituation är en situation som vi inte har upplevt tidigare och som vi inte vet hur vi skall förhålla oss till. En akut kris kan vara: När en elev skadas svårt eller avlider När en elevs föräldrar eller syskon skadas svårt eller avlider När personal skadas svårt eller avlider Dödsfall genom självmord Självmordsförsök Allvarlig sjukdom hos elev Allvarlig sjukdom hos elevs förälder eller syskon Större katastrofer även där skolan inte är direkt inblandad Yttre hot Bombhot Att behärska krissituationer förutsätter en på förhand överenskommen handlingsplan, som är enkelt strukturerad och som ger handfasta råd. 4

1. Viktiga telefonnummer Allmänt nödnummer 112 Polis (akuta ärenden) 112 Polisstation 071 874 6730 Hälsocentralen, Pargas växel (8-22) 02 454 5200 Hälsovårdscentralen Skolans rektor Utbildningschef Ulrika Lundberg 050 375 3593 Lärarrum Förskola Eftis Kurator Krisgruppen Krisgruppsmedlem 1 Krisgruppsmedlem 3 Krisgruppsmedlem 2 Krisgruppsmedlem 4 Pargas stads växel 02 458 5700 Socialjouren för myndigheter 010 830 5180 (16.00 08.00) Centralsjukhuset, ÅUCS 02 313 0000 Skolpsykolog Giftinformationscentralen 09 471 977 Väståbolands svenska församling 040 312 4410 Kapellförsamling: Finlands Röda Kors Pargas avdelning 02 458 0211 Västra Åbolands krisgrupp, psykologisk debriefing (8-22) Taxi Nationell hjälp: Församlingarnas samtalstjänst (på svenska) 010 190 072 (på finska) 010 190 071 Folkhälsan: www.folkhalsan.fi Röda korsets kristelefon 020 366 266 2. Skolans krisgrupp 2012-2013 02 454 5220 (nås via hälsocentralen) Föreningen för Mental Hälsa: SOS-bilen 040 503 2199 kristelefon 0203 445 566 Mannerheims Barnskyddsförbund (Telefonen för barn och unga) 0800 120 400 Rektor Kurator Speciallärare Klasslärare/klassföreståndare 5

3. Handlingsmodell för olika krissituationer Krisgruppen sammankallas av rektor eller rektorns ställföreträdare CHECKLISTA Vad har hänt? Bedömning av händelsen Hur/var/när hände det? Vem är den/de drabbade? Hur är situationen nu? Handlingsplan och plan för uppföljning Vem vet vad? Vilken information har förmedlats? Ansvarsfördelning Samarbete med andra instanser Rektorn eller informationsansvarig sköter mediekontakter och information till allmänheten. Information till personalen? Föräldrakontakter? Räddningsverket? Stadens krisgrupp? Arbetshälsovård-extra stöd för personalen? Hembesök? Ritualer? Krislåda? Minnesstund? Brev hem? Uppföljningstillfälle samma dag Uppföljning av speciellt drabbade elever? Behöver skolan vara öppen på kvällen? 6

Efter att krisgruppen gjort bedömningen informeras lärarna och skolgångsbiträdena av en representant ur krisgruppen. De övriga finns bland eleverna under tiden. Lärarna väntar på instruktioner av krisgruppen. Lärarna ska finnas till för eleverna och ta hand om dem under tiden som krisgruppen arbetar. Klassläraren eller klassföreståndaren tar hand om det strukturerade samtalet i klasserna med eventuell hjälp av någon ur krisgruppen. Krisgruppen samlas på nytt i slutet av dagen (rekommenderas) eller direkt följande morgon för att diskutera vad som gjorts och för att planera följande dagar. Krisgruppen bedömer under dagen om hela personalen skall träffas i slutet av arbetsdagen, rekommenderas eftersom hela personalen behöver defusing. Fortsätter man arbetet som vanligt? Vem ansvar för vem? (Vem tar hand om de klasser vars lärare är med i krisgruppen?) Hur håller man kontakten till alla när man avbryter för dagen? Hur sköts de praktiska åtgärder som måste föras vidare? Krisgruppen följer upp med all personal hur det fungerar i klasserna Krisgruppen följer upp situationen och gör en ny bedömning om det krävs Ska man hålla en gemensam samling? (Krisgruppen har kontakt med anhöriga angående deras önskemål) En tid efter en kris samlas krisgruppen igen för att: Rapportera och dokumentera händelseförloppet Göra en utvärdering över krisarbetet och över hur krisplanen fungerat Detta hör också till krisgruppens uppgifter: Har huvudansvaret för både akuta åtgärder och för långsiktiga åtgärder Stötta lärare som har elever som befinner sig i kris Ge direkt stöd till elever och föräldrar om det krävs Ansvarar för innehållet i krislådan och ser till att den används Krisgruppen kan ta emot hjälp av kommunens krisgrupp Eleverna ska få behövlig information före de går hem efter skoldagen, rektorn ansvarar Om behovet finns kan skolan hålla öppet längre t.ex. öppet hus på kvällen, ingen ska behöva vara ensam eller gå hem ensam Personaluppgifter och telefonnummer i krisplanen måste korrigeras och ses över varje år inför höstens planeringsdag. Även beredskapsplanen och andra bilagor ska revideras varje år. Beredskapsplanen ska befästas hos hela personalen och nyanställda ska informeras. Rektorn ansvarar för att all personalen får den informationen. Vid planeringsdagen på hösten presenteras och revideras krisplanen. 7

4. Handlingsmodell vid akuta kriser Nödcentral/polis meddelas Rektorn bör vara den första som blir underrättad Krisgruppen samlas och beslutar om vidare åtgärder, enligt handlingsmodellen Rektor samlar den övriga personalen och informerar sakligt om vad som hänt och hur vi arbetar vidare Om och hur övriga elever skall informeras är en avvägningsfråga, dock viktigt att alltid endast ge saklig information. Inte spekulera och diskutera rykten Rektorn har ansvar för informationen utåt (t.ex. massmedia) ifall inte uppgiften delegeras åt någon annan 5. Checklista Vem är den/de drabbade? Vad har hänt? Hur skedde det? Vilken information har gått ut? Vem ansvarar för informationen? Vem koordinerar? Vem arrangerar minnesstunden? Uppföljningen av speciellt drabbade elever? Föräldramöten? Hembesök? Telefonkontakter? Media? Underrätta växeln vid kommunens kristelefon? Underrätta kommunens räddningsverk? Underrätta kommunen krisgrupp? Underrätta andra skolor i kommunen (vid behov)? 6. Allvarliga tillbud Medicinsk första hjälp ges av personalen Ambulans och personal tillkallas Lämna aldrig den drabbade ensam Samtliga elever skall genast bort från olycksplatsen Rektorn informeras Den drabbade elevens föräldrar informeras genast av rektorn Personalen berättar lugnt och sakligt för eleverna vad som inträffat, viktigt att man enbart ger ut bekräftad information Krisgruppen samlas Krisgruppen underrättar personalen om fakta kring händelsen och om de vidtagna åtgärderna De övriga elevernas föräldrar underrättas om vad som hänt, krisgruppen bestämmer hur och när det ska ske 8

All personal bör finnas tillgänglig på skolan som stöd för eleverna, föräldrarna och varandra. Oroliga föräldrar som ringer till skolan skall hänvisas till informationsansvarige Oroliga föräldrar som kommer till skolan hänvisas till ett utsett klassrum där det finns en person som krisgruppen utsett för att besvara föräldrarnas frågor Press och media hänvisas till informationsansvarig Ett föräldramöte ordnas vid behov någon av de närmaste dagarna 7. Svår sjukdom Tidig information om grava sjukdomsförhållanden i familjen har stor betydelse. Det är tryggare för eleven att veta att klassläraren/ klassföreståndaren känner till situationen. Klassläraren/klassföreståndaren rådgör med den sjuka och anhöriga om vilken information som ska ges till övriga elever samt till personal Klassläraren/klassföreståndaren bör skapa en kontinuerlig och trygg kontakt med elevens hem Allt agerade från skolan skall ske med respekt för familjens önskemål Informera klassen regelbundet om hur den sjuke mår och hur det hela utvecklar sig. Uppmuntran från klassen genom brev och teckningar Erbjud eleven stödsamtal hos kuratorn Elever på sjukhus har rätt till undervisning på sitt modersmål 8. Dödsfall bland elever Rektor och klasslärare/klassföreståndare skall genast kontaktas. Rektor sammankallar krisgruppen och den berörda klassläraren/klassföreståndaren. Övriga lärare och personal kontaktas så snabbt som möjligt (ifall någon av lärarna inte är i skolan skall de kontaktas). Hela skolans personal samlas och rektorn informerar sakligt och korrekt Församlingen bör informeras Vaktmästaren informeras ifall man vill flagga på halvstång (ifall föräldrarna ger sitt samtycke) Rektorn eller informationsansvarig ansvarar för kontakterna till massmedia och allmänheten. Rektorn samlar de övriga eleverna för att delge fakta, det är viktigt att respektera hemmets önskemål Dekorera gärna fint med blommor och ljus samt ett fotografi av den avlidne så att alla vet vem det är som dött Klassläraren/klassföreståndaren tar hand om sin egen grupp och genomför strukturerat samtal enligt modellen (kapitel 17 i krisplanen) Krisgruppen samlas och funderar över det fortsatta arbetet (T.ex. minnesstund, samarbete med församling o.s.v.) Rektor ansvarar för att de övriga eleverna får skriftlig info med fakta att ta hem efter skoldagens slut(kapitel 20 i krisplanen) Skolan bör erbjuda öppet hus även efter skoldagens slut. All personal bör finnas tillgänglig på skolan som stöd för eleverna, föräldrarna och varandra 9

9. Dödsfall i personalen Den första person som blivit informerad om dödsfallet informerar rektorn. Rektorn inhämtar korrekt information Rektorn sammankallar skolans hela personal Flaggning först efter att informationen givits till personalen Utbildningschefen och eventuellt andra instanser informeras Rektorn ansvarar för samling och samtal med den avlidnes klass Rektorn samlar hela skolan för att sakligt informera, dekorera gärna fint med blommor, ljus och ett fotografi av den avlidne Rektorn beslutar om hur hemmen informeras Gå tillbaka till det vanliga skolarbetet då det känns rätt. De invanda rutinerna ger eleverna trygghet Rektorn ansvarar för att skolan är representerad vid begravningen samt att kondoleansblommor sänds till de närmast sörjande Vill skolan ha en egen dödsannons i tidningen? Hur ställer sig anhöriga till det? Personaladministrativa uppgifter vid dödsfall: När en anställd avlider skall personaltjänster informeras. Personalchefen ansvarar för kontakten till arbetstagarens grupplivsförsäkring och sänder uppgifter om den försäkrades sista anställningsförhållande. Personalchefen sänder ett personligt följebrev och en ersättningsansökan till förmånstagarna (den försäkrades make, partner i ett registerat partnerskap eller sambo under vissa villkor samt den försäkrades barn under 22 år). Arbets- eller tjänsteförhållandet avslutas (WebTallennus, avslutningsorsak avlidit ). Kontakta personaltjänster för närmare anvisningar. 10. Elev mister nära anhörig Då man tar emot dödsbudet, ta då också reda på hur man kan nå eleven Klassläraren/klassföreståndaren tar reda på fakta och informerar övrig personal Klassläraren håller kontakten med anhöriga till eleven, det ger trygghet åt eleven Kom ihåg att respektera familjens önskemål. Vad vill eleven och vad önskar de anhöriga av skolan? Uppmuntra familjen till att samtala och ge information om stress efter plötsliga händelser Klassläraren/klassföreståndaren ger saklig information till klassen om elevens svåra situation Klassläraren/klassföreståndaren är uppmärksam på hur klassen behöver bearbeta det som hänt deras klasskamrat Skicka en hälsning från klassen för att visa att eleven är saknad men att man förstår att han/hon inte kan vara i skolan Före eleven kommer tillbaka till skolan är det viktigt att förbereda alla genom att samtala med både eleven och dess anhöriga samt med klasskamraterna Eleven skall ges möjlighet till samtal med kuratorn, psykologen och klassläraren/klassföreståndaren. Det viktigaste är dock att eleven har ett fungerande socialt nätverk kring sig 10

Grundregeln är att någon från skolan skall besöka hemmet de närmaste dagarna, gärna med en liten blomma för att visa att man i skolan tänker på de drabbade Rektorn är ansvarig för att elevens personuppgifter ändras på elevkortet 11. Självmord Vidta samma åtgärder som vid dödsfall bland elever Rektorn kontaktar de anhöriga, de bestämmer vad som får sägas. Ifall de anhöriga inte ger sitt tillstånd att man i skolan får meddela dödsorsaken bör detta respekteras Ge endast riktig och saklig information. Spekulera inte och diskutera inte kring rykten Eleverna bör dock få berätta vad de vet och ge uttryck för sina känslor All personal bör vara observant på elevernas självförebråelser, dåliga samvete och syndabocksproblematik All personal bör även vara observant på hur eleverna reagerar tiden efter självmordet eller självmordsförsöket 12. Dödsbud till eleverna Besked om dödsfall ges så fort som möjligt Polis eller präst meddelar dödsbud till familjen Bäst är om någon anhörig meddelar dödsbud till elev i skolan Ger en lärare dödsbudet bör det vara en lärare som eleven är trygg med, läraren får inte ge dödsbud utan tillstånd av polisen Ordna så att någon tillfälligt sköter klasslärarens/klassföreståndarens uppgifter Välj en lugn och ostörd plats. Visa värme och varsamhet. Säg genast vem det gäller Ge korrekt information. Var ärlig Var vuxen och våga vara närvarande och ta emot de reaktioner som kommer. Att ge förklaringar och tröstande ord är inte det viktigaste i situationen Lämna inte eleven ensam. Elevens förs till eller hämtas av någon anhörig 13. Katastrofer i Finland och utomlands (skolan inte direkt drabbad) Rektor sammankallar krisgruppen som bestämmer hurdana åtgärder som bör vidtas i vår skola Lärarna informeras om hur man skall förhålla sig till det inträffade Rektor ansvarar för att duk, ljus och blommor ställs fram på lämpligt ställe Eventuell storsamling med tyst minut och information Klasslärare/klassföreståndare ansvarar för att diskussion och samtal förs i klassen om det skedda. Viktigt att låta eleverna tala om det och att diskutera Observera elevernas reaktioner och ge tillfälle till fortsatta samtal Vid behov kan rektorn informera i ett brev som skickas till hemmen om vilka åtgärder man har tagit i skolan Flaggan hissas på halvstång endast i samband med allmän flagghissning i hela landet 14. Krislådans innehåll En låda med material märkt Krislåda / Sorgelåda skall finnas i varje skola och innehålla: 11

Ljus, ljusstakar, tändstickor Vit duk, vas, ram att ha fotot i Vattenkanna och engångsmuggar, servetter Musik cd, psalmbok, diktbok, högläsningsbok Litteratur och litteraturlista Skolans krisplan, listor med telefonnumror till personalen Elevlistor och telefonnummer till barnens föräldrar Minnepinne med modeller för informationsbrev, dikter, sångtexter Krislådan uppdateras varje höst i samband med att krisplanen presenteras för personalen. 15. Minnesstund Ett sätt att uppmärksamma elevs eller lärares dödsfall är att ordna en minnesstund för hela skolan Håll minnesstunden 3-4 dagar efter händelsen. Det är bra om anhöriga kan vara med Samlas på skolgården. Flaggan hissas på halvstång Ljus och fotografi av den omkomne skall finnas Minnesord av rektorn Några ord av klassläraren/klassföreståndaren Prästen talar (ifall man valt att prästen skall medverka) Dikt, sång eller musikstycke Samling efteråt i klassen 16. Begravning Kontakta den dödes anhöriga och kolla upp hur de har planerat Planera vilka elever och eventuellt föräldrar samt vem från personalen som skall delta i begravningen ifall de anhöriga önskar att skolan är representerad på begravningen Eleverna bör vara väl förberedda. Prästen kan t.ex. komma till klassen och berätta hur begravningsritualen går till Föräldrarna informeras och uppmanas att förbereda barnen (kapitel 20 i krisplanen) Alternativt kan man senare besöka gravgården eller minneslunden På begravningsdagen hissas skolans flagga på halvstång, enligt de anhörigas tycke 17. Strukturerat samtal i klassen Samtalet med klassen bör ske i nära anslutning till händelsen men ändå inte samma dag. Det är viktigt att man är två vuxna som leder samtalet varav en är känd för eleverna. Den ena drar samtalet medan den andra fungerar främst som iakttagare Klimatet skall präglas av omsorg, förståelse, acceptans och stöd. Skydda eleverna mot onödig stress Åldersanpassad information och fakta Gott om tid avsätts för att informera om det som hänt Berätta så konkret som möjligt om det som inträffat 12

Ingen är tvingad att yttra sig. Var och en talar för sig och får prata till punkt Inget av det som sägs under samtalet får föras vidare om man inte är överens om det Alla reaktioner är tillåtna Prata om tankar och känslor samt frågor runt döden Tänd ljus, skriv berättelser eller dikter, teckna Samla avslutningsvis ihop intrycken och uppmana eleverna att samtala med föräldrar och kamrater Förbered eleverna på att de kan komma att reagera på olika sätt och att det är normalt Erbjud dig att finnas till hands Strukturerat samtal är indelat i följande 4 faser: a) Faktafasen b) Reaktionsfasen (tankar och känslor) c) Informationsfasen (normaliserar) d) Avslutningsfasen (blickar framåt) a) Faktafasen Genom en faktagenomgång får man reda på om någon drabbats mer än andra Lärare berättar vad hon/han vet (Det är en fördel att som lärare inhämta så mycket fakta som möjligt före samtalet eftersom behovet av konkret fakta är stort hos eleverna) I vissa fall kan det vara bra att ha polis eller annan motsvarande på plats och informera För att hindra ryktesspridning är det bra om var och en berättar VAD de fått veta av VEM och NÄR. Detta ger en gemensam plattform från vilken man kan förstå det inträffade Läraren kan rätta felaktigheter och missförstånd, eftersom det är viktigt att gripa tag i rykten och felaktiga uppfattningar och korrigera dessa Om den aktuella situationen finns omtalad i massmedia, kan man gå igenom tidningsurklipp eller annan media. Det är viktigt eftersom det som man ser i massmedierna inte alltid stämmer överens med vad eleverna sett eller hört b) Reaktionsfasen Om eleverna varit med om en plötslig oförutsedd traumatiserande händelse måste de få ge uttryck för och bearbeta sina tankar och känslor Eleverna får beskriva sina direkta reaktioner vid olyckan. Vad tänkte du? Reaktioner senare på dagen. Hur natten varit, drömmar etc. Hur är det just nu? Vad kände du? Detta gäller alla sinnesuttryck-lukt, känsel, syn, hörsel Läraren kan gå igenom elevernas känslor så som de beskriver dem (t.ex. rädsla, hjälplöshet, självförebråelse, skam, skuld, frustrationer, aggressivitet, medömkan) Läraren poängterar att reaktionerna är normala i en onormal situation c) Informationsfasen Läraren sammanfattar det eleverna berättat och betonar likheter i deras tankar och reaktioner och konstaterar att de är normala för den situation de upplevt Läraren betonar att man inte behöver reagera på ett speciellt sätt för att vara normal 13

Läraren kan beskriva människors vanliga reaktioner i liknande situationer Man kan ge råd åt eleverna vad de kan göra för att bättre greppa det som skett t.ex. prata med vänner och andra som står dem nära, göra ett besök på kyrkogården, skriva dikter eller dagbok, göra något tillsammans för de efterlevande Uppmana barnen att äta, sova och röra på sig för att stresshormonerna skall lämna kroppen och man på det sättet kan hjälpa sig själv att må bättre i sorgen Tala om att dödsfall kan påverka minnet och koncentrationen i flera månader d) Avslutningsfasen Läraren sammanfattar det man diskuterat och blickar framåt Planerar vad man t.ex. skall göra under begravningen Eleverna ges möjlighet att t.ex. ställa frågor om de fortfarande funderar på något Läraren kan också uppmuntra eleverna att komma och tala senare om de känner behov av att prata Kommer överens om att träffas igen (efter ca 4 veckor) Under samtalets gång är det viktigt att den som fungerar som iakttagare skall vara observant på om någon eller några av eleverna är särskilt starkt berörda och efteråt söka upp dessa elever enskilt. Det är lika viktigt att vara observant på om det finns elever som sitter helt eller delvis tysta under hela samtalet, de skall man också söka upp enskilt efteråt och kolla upp hur de mår. Även föräldrarna bör informeras om att man ordnat ett debriefing tillfälle i deras barns klass. 18. Ritualer i klassen Det finns många olika sätt att i klassrummet markera ett dödsfall, t.ex. genom att rita eller skriva, det är dock viktigt att barnen får vara med och bestämma på vilket sätt de vill uttrycka sig. Om en elev har dött kan man använda elevens pulpet som en symbolisk markering av att hon eller han är borta. Man kan sedan dekorera pulpeten. Det är viktigt att den tomma pulpeten får stå i klassen hela läsåret. Man skall sedan uppmärksamma att den flyttas ut. Stearinljus har en stark symbolisk innebörd för människorna och kan med fördel användas för att markera en elevs bortgång. På så vis markerar man sorgen och saknaden på ett fint sätt. Andra saker man kan göra med eleverna är att plantera ett träd, göra något för föräldrarna eller ifall av olycka engagera sig för att göra trafiken säkrare så att det inte ska hända på nytt. Lärarens uppgift är att kanalisera kreativiteten och skaparglädjen så att barnen hjälps att uttrycka sin sorg på ett konkret sätt. Barn har ett stort behov av att få minnas den som är borta och bearbeta det som har hänt. Ett minnesalbum av något slag som förknippas med eleven är bra att ha på en synlig plats i klassrummet. Exempel på böcker som kan användas i processen är: - Adjo, herr Muffin (Ulf Nilsson) - Min farfar och lammen (Ulf Nilsson) - Dödenboken (Pernilla Stalfelt) - Ett litet hål i mörkret (Ingrid Olsson) 14

- I taket lyser stjärnorna (Johanna Thydell) - Silverbron (Anders Johansen) - Sorg finns (Göran Gyllenswärd) - Kompisboken om sorg (Lotta Polfeldt) - Så länge jag minns finns du (Ida Gamborg Nielsen) - Du är hos mig ändå (Suzanne Sjökvist) - Så känns sorg (Mattias Danielsson, Caroline Ginner, Eva Lindström) - Världens mamma och en katt (Kristina Murray Brodin, Bettina Johansson) Så länge klasskamraterna är samlade som en grupp bör dödsfallet uppmärksammas vid den dödes födelsedag, årsdag av dödsfallet och skolavslutningar. Man kan då tända ljus, sjunga, ha blommor i klassen eller lägga blommor på graven. Det är viktigt för barn att man återkommande talar om den som dött eftersom det skapar trygghet att veta att de som dör inte blir bortglömda. 19. Vanliga krisreaktioner Chock, tvivel, förnekande det kan inte vara sant Rädsla, motstånd, förfäran, starka protester Apati och lamslagenhet Allt fortsätter som förr, fortsätter med sysslor som om ingenting hade hänt. Ångest, trygghetskänslan rubbas Rädsla för att någonting ska hända t.ex. åt den föräldern som finns kvar, att bli lämnad ensam, mörkrädd Lättskrämd, ständigt beredd att möta risksituationer Starka minnesbilder som ansluter sig till händelsen Sömnsvårigheter, insomningssvårigheter, vaknar på natten, mardrömmar Depression, ledsenhet, längtan och saknad. Uttryck för det kan vara gråt och att ingenting är roligt. Det är normalt och viktigt att söka närhet till den döde genom att man t.ex. söker sig till sådana ställen där man varit tillsammans Vrede, utlopp för ilska, raseriutbrott, anklagande, hotande. Ett beteende som kräver uppmärksamhet Skuld, självförebråelse, skam. Tror att egna förehavanden eller tankar har föranlett dödsfallet Skuld över att inte sörja tillräckligt Skolsvårigheter, koncentrations- och inlärningssvårigheter. Störande beteende. Psykosomatiska symptom (huvudvärk, magont) Personlighetsförändringar, ett glatt och livligt barn kan bli tystlåtet, tillbakadraget och undvikande Pessimistisk inställning till framtiden Tankar om orsak och avsikt, upplevelsen av orättvisa Utveckling och mognad, självupptagenheten minskar och empatin utvecklas 20. Tiden efter Efter en oväntad traumatiserande händelse har man erfarenheter som berört både tanke och känslor. 15

Stanna upp för att markera och delta, ge tid för att dela elevernas smärta. Var öppen och visa egen sorg, visa respekt för känslor. Tala om att det är smärtsamt men nödvändigt att arbeta sig genom sina känslor. Teckna, lek, rollspel o.s.v. Upplys om de vanliga reaktionerna, tala om att det är normalt att reagera. Var observant på elevernas olika reaktioner även en tid framöver. Sänk kraven på ämnesprestationer. Känslor, sorg, respekt och medkänsla kan behandlas och fördjupas i undervisningen. Förmedling av attityder. Bevara minnet av den döde genom att beröra händelsen när det faller sig naturligt, se på foton, söka närhet, ställa fram föremål som har anknytning till den döde Planera för fortsatt verksamhet i skolan Delta i ritualer, viktigt för de som har svårt att uttrycka sig verbalt. Besök t.ex. olycksplatsen. 21. Modellbrev Modell till brev som skickats hem till en avliden elevs skolkamrater. Datum Klass har i dag mottagit det tragiska beskedet att avlidit. Detta är naturligtvis något som vi alla, i synnerhet eleverna i klassen, berörs djupt av. Under de närmaste dagarna kommer vi därför att ägna mycket tid åt att samtala om det som hänt. Skolpsykologen och skolkuratorn kommer även att finnas på plats och en präst kommer att delta i minnesstunden här i skolan. Det är mycket viktigt för barnen att man också i hemmet kan tala öppet om det som hänt. Tveka inte att ta kontakt med oss på skolan för ytterligare upplysningar eller hjälp. Med vänliga hälsningar, Modell till brev till hemmet om deltagande i begravning. Det är nu bestämt att kommer att begravas dagen den / kl.. Enligt överenskommelse med familjen kommer klassen att närvara vid begravningen. Deltagandet är givetvis frivilligt, men det är bra om så många som möjligt av eleverna är med. Detta kan vara av stor betydelse för bearbetningen av sorgen under den tid som följer. Rektor och klassläraren kommer att delta, men det är viktigt att barnen också har någon vuxen med sig. 16

Med vänliga hälsningar, Det är viktigt att prästen eller läraren frågar de anhöriga om de vill att elevens klasskamrater deltar i begravningen! Den enskilda läraren utformar brevet enligt sina egna önskemål och enligt den situation som råder. 22. Plan för drogförebyggande arbete i Pargas stad (Uppdatering under arbete, färdig hösten 2013) Skolans förebyggande drogarbete gäller ALLA droger (alkohol, mediciner, lösningsmedel och narkotika) och tobak. HUVUDMÅL: En frisk och hälsosam uppväxt och utveckling; hälsosamma levnadsvanor, en god självkänsla och förstärkta sociala färdigheter. DELMÅL: I planen beskrivs hur vi genom undervisning och föräldrainformation kan uppnå att: Elevernas alkohol/tobaksdebut skjuts upp/förhindras helt Eleverna helt avstår från narkotika, doping och andra förbjudna medel Framtida missbruk förhindras Förståelsen och acceptansen för en restriktiv drogpolitik ökar Planen beskriver även hur vi ska agera om missbruk, innehav eller drogförsäljning upptäcks. HUR KAN MÅLEN UPPNÅS INFORMATION Elever: Eftersom drogdebuten sjunker allt lägre ner i åldrarna är det viktigt att redan i årskurs 5-6 börja arbeta med elevernas attityder gentemot droger. I årskurserna 5-6 får eleverna veta mera om hur droger skadar kroppen samt om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor. Under den grundläggande utbildningen skall eleverna ges möjlighet att medvetandegöra, ifrågasätta och bearbeta attityder. Det är viktigt att eleverna får möjlighet att diskutera, reflektera, värdera och dra slutsatser samt inse konsekvenser av: Betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor De lagar och politiska beslut som gäller Barn till missbrukare Drogers inverkan på kroppen/hälsan Egna sätt att ingripa och påverka 17

Kulturella skillnader i synen på och användningen av droger Etik och moral Det är viktigt att undervisningen om droger inte enbart blir faktainriktad, utan värderingsövningar och diskussioner etc. måste prioriteras. Elevernas egna frågeställningar är också en central del av det drogförebyggande arbetet. Undervisningen får inte vara skrämselpropaganda, eftersom risken då är stor att eleverna inte tar undervisningen på allvar. Besök utifrån är en viktig bit i det drogförebyggande arbetet. I åk 5-6 tas drogproblematiken upp i olika undervisningsämnen, främst i MNK. I årskurs 7-9 tas drogproblematiken upp i biologin och i gymnastiken. Dessutom ordnas det temadagar kring problematiken åtminstone vart tredje år. Elevhandledaren och skolhälsovårdaren tar regelbundet på sina lektioner och under sina mottagningstider upp sådant som har med droger att göra. Skolans personal: I varje svenskspråkig skola finns det någon lärare som gått utbildning i drogförebyggande arbete. Denna lärare ser till att övriga lärare och övrig personal i skolan är väl insatt i hur problem av detta slag tas upp om det blir aktuellt. Alla i skolans personal skall vara medvetna om att de är ansvariga att ingripa om de upptäcker missbruk av något slag. Föräldrar: Det är mycket viktigt att föräldrarna får information om hur drogsituationen ser ut bland ungdomarna idag. Föräldrarna får faktainformation under föräldramöten och temakvällar. Dessutom betonas det genom hela skolgången hur viktigt det är att föräldrarna känner till sina barns vardag. FÖREBYGGANDE ARBETE Bygga upp självförtroende Bästa sättet att undvika droginblandning är ett gott självförtroende. Viktigt är att eleverna från först årskurs får ett självförtroende som gör att de kan stå emot påtryckningar från kamraterna. Ett större självförtroende, en ökad självkännedom och en förmåga att handskas med de egna känslorna är viktiga teman som bör utvecklas under hela skoltiden. Inlärningssvårigheter, störande/avvikande beteende och/eller oanmälda frånvaron Avvikelser i skolgången är fenomen som bör tas på allvar och uppmärksammas i ett så tidigt skede som möjligt. Föräldrakontakten En viktig del i det drogförebyggande arbetet är en aktiv och öppen föräldrakontakt. Övergången från årskurs 6 till årskurs 7 Övergången från årskurs 6 till årskurs 7 kan vara en stor omställning för eleverna. För att underlätta denna övergång sker ett aktivt samarbete mellan sändande och mottagande skola. kuratorn allmän information i varje klass i åk 6 var och en sjätte klassist diskuterar enskilt med kuratorn 18

lärare och vänelever från årskurs 7-9 kan besöka sexorna sexorna besöker sitt blivande högstadium under våren de nya sjuorna har under hösten klassvisa bekantningsdagar väneleverna från äldre årskurser finns till hands i skolan Samarbete Ett aktivt samarbete mellan skolan och andra myndigheter och instanser som arbetar med barn och ungdomar bör finnas. AKUTA INGRIPANDEN A. Det upptäcks att en elev innehar droger 1. Beslagta drogerna 2. Meddela rektorn (eller någon annan i elevvårdsgruppen) 3. Vårdnadshavare, barnskydd och polis kontaktas. B. Skolan får kännedom om drogproblem hos en elev 1. Meddela rektorn (eller någon annan i elevvårdsgruppen) 2. Fallet tas upp i elevvårdsgruppen där det utses en ansvarsperson samt görs upp en fortsatt plan. 3. Ansvarspersonen kallar eleven till diskussion och handleder denna till fortsatt vård C. En elev misstänks för droganvändning 1. Meddela rektorn (eller någon annan i elevvårdsgruppen) 2. Elevvårdsgruppen bestämmer vem som tar upp problemet med eleven. Samtalet: förbered dig väl och gör anteckningar ha klart för dej till pappers vilka beteendeförändringar och annat som gjort att misstanken om användningen vaknat kräv att eleven lyssnar berätta att du bryr dig om honom/henne berätta fakta, vad du har noterat gör inga diagnoser och fråga inte varför var säker på dina fakta var vänlig men bestämd moralisera inte ge förslag på möjligheter till förändring och uppmuntra till dessa var beredd att stöda bestäm fortsatta åtgärder 19

3. Den som fört samtalet delger resultatet för elevvården 4. Vid behov fortsättning enligt punkt B D. Innehav av alkohol, tobak eller droger upptäcks i skolan 1. E. Elev med missbruk i hemmet 1. Meddela rektorn (eller någon annan i elevvårdsgruppen) 2. Elevvårdsgruppen kommer överens om vem som samtalar med eleven och vem som tar kontakt med föräldrarna och vem som gör barnskyddsanmälan Schema över skolornas förebyggande arbete Bör revideras! BILAGA 1 skola personal 2012-2013 Namn Telefonnummer BILAGA 2 Krisens faser a)chockfasen b)reaktionsfasen c) bearbetnings- och nyorienteringsfasen a) Chockfasen - Uppträder när den oförutsedda krisen sker eller när man får vetskap om vad som hänt - Psykiska reaktioner: informationsbehandlingen förändras t.ex. overklighetskänsla, iakttar från sidan, kan inte vara sant, förändrad tidsuppfattning, superminne, blockerade känslor - Kroppsliga reaktioner: fysisk styrka kraftigare än normalt, ingen känsla av hetta, köld eller hunger, blockerad smärta - Ovanliga reaktioner: Panik (kan skrika rakt ut och att bli lamslagen kan förekomma oberoende på olyckans karaktär), att tvångsmässigt försöka ta reda på allt om olyckan eller att ordna sina ägodelar 20

Nyttan av denna fas är att försäkra att funktionsförmågan bibehålls vilket innebär att man fungerar mest ändamålsenligt för att upprätthålla livet och att skydda individen från information som psyket inte kan ta emot b) Reaktionsfasen - Psykiska reaktioner: starka varierande känslor t.ex. gråtmildhet, lättnad över att man lever, rädsla och ångest, skuldkänslor, sökande efter skyldiga - Minnes- och koncentrations svårigheter: t.ex. tankarna avbryts, svårt att koncentrera sig och att pränta in saker i minnet, påträngande minnesbilder, nervös, känsla av att vara splittrad - Kroppsliga reaktioner: darrningar, hjärtklappning, illamående, trötthet och sömnsvårighet - Störningar i vardagen: förhållandet till det egna jaget och omgivningen sätts på prov Nyttan av denna fas är att lagrad information kan börja bearbetas, känslorna väcks till liv när den omedelbara faran är över, man blir öppen för vad som verkligen har hänt och dess betydelse för sitt eget liv c) Bearbetnings- och nyorienteringsfasen - Minnes- och koncentrationssvårigheter förekommer fortsättningsvis - Känslorna är jämnare - Bearbetningen är mindre utagerande, sker mera på ett inre plan Nyttan med denna fas är att det ges utrymme för genomgång av rädslor och trauman, att kunna släppa taget om det som varit, att sörja och att blicka framåt och skapa nya förutsättningar Checklista vid läsårets start Rektor ansvarar för att: Krisgruppens representanter utses och revideras i krisplanen Krisplanen presenteras för hela personalen Informationsansvarig i krisgruppen utses Personaluppgifterna revideras (Bilaga 1) Listan med viktiga telefonnummer revideras Krislådan uppdateras - Viktigt att elevlistorna uppdateras! Varje skola måste fylla i följande saker i krisplanen: - Viktiga telefonnummer - Krisgruppens medlemmar 21

- Bilaga 1: lista över personalen och deras kontaktuppgifter (både privat- och tjänstenummer) 22