1/2016 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Ledare - Dags för löneöversyn Privatanställd - var ska jag vara medlem? Mörkertal i långsiktig statistik för akutbesök Utökade ersättningsmöjligheter efterlyses Begränsningen i antal sjukdagar borttagen Nya medlemserbjudanden
Styrelse och kansli 2016 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 1/2016 Ordförande Chaim Zlotnik 0736-73 66 82 chaim@tjanstetandlakarna.se Vice ordförande John Bratel 010-441 78 00 john.bratel@vgregion.se Urban Alsenmyr 016-10 46 56 urban.alsenmyr@dll.se Gunilla Carlsson 0705-77 12 54 gunilla.carlsson@nll.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Susanna Magnusson ombudsman 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Aino Landes ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Ledare s. 3 Arbetsmiljöstrategin är här s. 4 Begränsningen av antal sjukdagar borttagen s. 6 Statistik för akutbesök samt utökade ersättningsmöjligheter efterlyses s. 7 Privatanställd - var ska jag vara medlem? s. 8 Nya medlemsförmåner s. 9 Vad är bra anställningsvillkor? s. 10 Fråga ombudsmannen s. 15 Saco växer s. 15 Andrea Gerner 0768-87 09 75 andrea.gerner@skane.se Eva Dovresjö informatör 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se Foto: Michael Melanson 2
Ledare Chaim Zlotnik TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Layout Eva Dovresjö Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se Dags för löneöversyn Att bevaka medlemmarnas ekonomiska villkor och att arbeta med löneöversyn är ett självklart och naturligt intresse för varje facklig organisation. I fokus för löneöversynerna ligger verksamheten och dess utmaningar och vårt arbete ligger därför i huvudsak lokalt. Resultatet av det arbete som lokalavdelningarna hittills uppnått har gett en god grund för fortsatt arbete. Våra löner skall vara individuella och differentierade. Det är den grundprincip som vi inom folktandvården haft i trettio år nu och ännu längre hos andra arbetsgivare. Vi har alltså samma princip för lönesättning som i stort sett gäller för hela den svenska arbetsmarknaden. Inga konstigheter så långt. Vi har också en facklig närvaro i lönebildningsprocessen. I vårt fall handlar det om att vi formulerat en idé som i de flesta fall går ut på en kombination av att vi förhandlar medlemmarnas löner med att alla medlemmar dessutom har möjlighet att diskutera sin lön med sin chef. Genom att förväntningar och arbetsinsats avhandlas kommuniceras också individens perspektiv. Därför är det kanske inte så konstigt att en del uppfattar konstruktionen som att var och en förhandlar sin egen lön och att fackets roll i processen inte är riktigt begriplig. Det är för övrigt en bild som arbetsgivarparten gärna underblåser, de vill ju ofta helst göra som de vill utan att behöva förklara sig mer än nödvändigt. Inom Tjänstetandläkarföreningen följer vi noggrant hur lönebildningen faktiskt går till och vi är mycket aktiva i de årliga löneöversynerna. TT-avdelningarna inom folktandvården utnyttjar regelmässigt sin rätt att förhandla sina medlemmars löner och kan då tillföra kunskap i medlemmarnas och verksamhetens intresse. Detta medför att ett bredare perspektiv läggs till när lönebehoven bestäms. Vårt informationsutbyte TT-avdelningarna emellan gör att vi är ordentligt pålästa i frågor som personalstruktur, personalrörlighet och arbetsmarknad vilket i sig är väsentliga aspekter för att t ex klara personalförsörjning. I vår uppföljning kan vi också se hur löner skiljer sig åt mellan arbetsgivare och vi kan bilda oss en uppfattning om varför sådana skillnader finns. Rapporterna från lokalavdelningarna visar också stora skillnader i utfall från löneöversynerna, vilket visar på att det finns all anledning att se till behoven i varje område för sig. Det är mycket som talar för att utan vår fackliga närvaro i den processen skulle många aspekter bli förbisedda. Jag får ibland intrycket att det anses vara facket eller individen som ska sköta löneöversynen. Så är det inte, utan det är både och. 3
Arbetsmiljö Regeringens nya arbetsmiljöstrategi är här Göran Arrius, SACO:s ordförande, deltog på uppstartsmötet om regeringens arbetsmiljöstrategi. Foto: Martina Huber, Regeringskansliet TTkanalen har tidigare skrivit om den arbetsmiljöstrategi som regeringen arbetat med. Denna är nu klar och har presenterats i En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020. Syftet med strategin är framförallt att peka ut färdriktningen för regeringens arbetsmiljöpolitik som ska gälla de närmaste fem åren men ett antal konkreta åtgärder presenteras också. Dessa ska genomföras för att strategin ska kunna få ett praktiskt genomslag. Strategin utgår ifrån att arbetsmiljön ska vara sådan att ingen ska bli sjuk eller skadas av arbetet. Ambitionen är också att människor ska kunna arbeta längre och att den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön ger bra förutsättningar för detta. Här hoppas regeringen mycket på den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö som träder i kraft den 31 mars i år och som syftar till att främja en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöstrategin utgår från tre prioriterade områden: 4 Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande arbetsolyckor Ett hållbart arbetsliv Psykosocial arbetsmiljö Regeringen anser att för att få ett hållbart arbetsliv, det vill säga att människor ska kunna arbeta ett helt arbetsliv måste förhållandena förbättras i arbeten som är fysiskt och psykiskt slitsamma. En anpassning av arbetet måste också ske utifrån de olika åldersförutsättningarna genom arbetslivet. I det moderna arbetslivet finns nya utmaningar och en global konkurrens ställer ständiga krav på effektivitets- och produktivitetshöjningar. Regeringen menar dock att det inte får ske på bekostnad av arbetstagares hälsa och välmående. Det uppstår nu också nya sätt att organisera arbetet där det inte längre är helt självklart vem som är arbetsgivare och därmed har arbetsmiljöansvaret och vem som är arbetstagare. Det kan innebära både möjligheter och utmaningar men här anser regeringen att det behövs ytterligare kunskap om hur arbetsmiljön påverkas av dessa förhållanden. Stress och psykiska påfrestningar är den vanligaste formen av besvär från arbetet framgår i en rapport från Arbetsmiljöverket 2013. Några som är särskilt utsatta är de som arbetar i så kallade kontaktyrken. Dessa yrken finns till stor del inom den offentliga sektorn och det kan ofta uppstå en form av samvetsstress när den anställde upplever en konflikt mellan den höga arbetsbelastningen och de skyldigheter och regelverk som finns för hur yrket ska utövas. Här anser regeringen att
TTkanalen 1/2016 offentliga arbetsgivare som till exempel kommuner och landsting skulle kunna vara förebilder i att bedriva ett bra ledarskap. Genom att de anställda har bra arbetsförhållanden kan man också förbättra verksamheten som erbjuds till medborgarna. En konsekvens av stress kan också vara att det leder till dåliga relationer och mobbning på arbetsplatsen liksom vice versa. När en sådan negativ kultur råder på en arbetsplats leder det lätt till negativa spiraler. Regeringen anser att det är av avgörande betydelse att det finns ett bra ledarskap och att det finns ett förebyggande arbetsmiljöarbete så att ingen ska behöva bli kränkt eller mobbad på arbetet. Även här hänvisar regeringen till den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö eftersom den ställer krav på arbetsgivaren som ska se till att chefer och arbetsledare har relevant kunskap inom området. Nytt jobb? Kontakta alltid den lokala företrädaren för Tjänstetandläkarna innan du börjar ett nytt jobb så får du aktuell löneinformation. Kontaktuppgifter till ditt lokala ombud hittar du på sista sidan och på hemsidan www.tjanstetandlakarna.se Många av de praktiska åtgärder som presenteras i strategin har Arbetsmiljöverket fått i uppdrag att utföra. Den som vill läsa om strategin i dess helhet kan gå in på www.regeringen.se. Susanna Magnusson Alltid professionell? 15 april 2016 Etikdagen om dina arbetsrelationer Behövs vett och etikett på arbetsplatsen? Kan ditt beteende vara en patientsäkerhetsrisk? Vem skapar egentligen arbetsplatsklimatet? Och vilka förväntningar har vi i det mångkulturella mötet? Läs mer och anmäl dig redan nu på www.tandlakarforbundet.se 5
Socialförsäkring - ersättning Nu försvinner begränsningen av antal sjukdagar De senaste åren har det varit mycket diskussioner kring de höga sjuktalen i Sverige. Detta har också lett till många förändringar genom årens lopp av det ersättningssystem som finns. 914 Den 1 juli 2008 infördes en stor förändring i det svenska sjukförsäkringssystemet. 2,5 Fanns inte väldigt speciella skäl begränsades rätten till antal sjukdagar till 914 stycken, det vill säga två och ett halvt år. Den person som var fortsatt sjukskriven efter 914 dagar behövde skriva in sig på Arbetsförmedlingen och delta i det som kallades för Arbetslivsintroduktion i tre månader. När det var avklarat erhölls en ny period av 914 sjukdagar. I slutet på förra året röstade riksdagen igenom ett beslut om att 365 366 1/2 2016 avskaffa begränsningen av antal sjukdagar. Beslutet trädde i kraft den 1 februari och innebar också att programmet Arbetslivsintroduktion togs bort från Arbetsförmedlingen. 90 Beslutet innebär dock ingen förändring av den så kallade rehabiliteringskedjan för övrigt. Fortfarande ska arbetsförmågan bedömas mot arbetsmarknaden i stort efter en viss tids sjukskrivning och därmed också rätten till sjukpenning. 180 Bedömning av arbetsförmågan Arbetsförmågan bedöms enligt rehabiliteringskedjan, som innebär följande: Under de första 90 dagarna som patienten är sjukskriven kan Försäkringskassan betala sjukpenning om den sjuke inte kan utföra sitt vanliga arbete eller ett annat tillfälligt arbete hos sin arbetsgivare. Efter 90 dagar kan Försäkringskassan betala sjukpenning om den sjuke inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Efter 180 dagar kan den sjuke få sjukpenning om han eller hon inte kan utföra sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Men detta gäller inte om Försäkringskassan bedömer att patienten med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare före dag 366. I dessa fall bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Regeln gäller inte heller om det kan anses oskäligt att bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande till arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Efter 365 dagar kan den sjuke bara få sjukpenning om han eller hon inte kan utföra sådant arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Undantag från detta kan göras om det kan anses oskäligt att bedöma patientens arbetsförmåga i förhållande till sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Källa: Försäkringskassan 6 Susanna Magnusson
TTkanalen 1/2016 Efterlyser långsiktig statistik för akutbesök samt utökade ersättningsmöjligheter Under året som gått har Tjänstetandläkarna fört samtal med olika tandvårdsaktörer i frågor som berör våra medlemmar. Aktörerna är exempelvis företrädare för arbetsgivare, myndigheter, politiker och organisationer. De senaste träffarna arrangerades av Försäkringskassan och TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket) och rörde tandvårdsstödet. Försäkringskassan har kontinuerligt anordnat branschrådsmöten där föreningen funnits med i samtalen kring hur myndigheten arbetar med handläggning och utbetalning av ersättningen i tandvårdsstödet. Försäkringskassan arbetar även med att följa upp fördelningen av stödet och presenterar då och då statistiska rapporter som bland annat utgör underlag vid förslag på ändringar av stödet. Vid det senaste mötet efterlyste Tjänstetandläkarna en redovisning av hur dagens tandvårdsstöd påverkar antalet akuta besök inom tandvården. Det finns ett mörkertal när vi diskuterar kring frekvensen på akutbesöken. Vi är nyfikna på hur detta har förändrats över en längre tid för att kunna bilda oss en tydligare uppfattning om den förebyggande tandvården gynnas av stödet. Tjänstetandläkarnas åsikt är att stödets preventiva syfte har stor betydelse för befolkningens generella tandhälsa. Vi har länge Chaim Zlotnik, ordf., Tjänstetandläkarna tittat på olika sätt att justera stödet för att få fler att gå till tandvården i tid och på så sätt slippa mer omfattande och kostsamma behandlingar, säger Chaim Zlotnik, Tjänstetandläkarnas ordförande. Det andra mötet som berörde tandvårdsstödet var ett dialogmöte med TLV som sammankallande part. Under mötet informerades det om kommande ändringar i tandvårdsstödets regelverk. TLV aviserade att nästa delområde som ska ses över är benargumentation. Det är idag en specialiståtgärd och Tjänstetandläkarnas vice ordförande John Bratel som deltog i mötet framförde att det vore önskvärt att åtgärden även är ersättningsberättigad inom allmäntandvården. Vi ser flera fördelar med att åtgärder inom benargumentation även skulle ersättas inom allmäntandvården. Det skulle underlätta i administrationen för de tandläkare som är verksamma inom allmäntandvården och som utför snarlika eller enklare åtgärder inom det området. Dessutom skulle patienterna få en mer rättvis ersättning för sin behandling, framhåller John. Ska du arbeta utomlands? John Bratel, vice ordf., Tjänstetandläkarna Eva Dovresjö Då bör du gå ur AEA. Kom bara ihåg att gå med igen direkt när du kommer tillbaka till Sverige. Om du inte begär inträde inom åtta veckor efter hemkomsten kan du gå miste om inarbetade försäkringsperioder. Läs mer på www.aea.se 7
Medlemskap Privatanställd - var ska jag vara medlem? Att vara medlem i Tjänstetandläkarna var en gång i tiden synonymt med att vara anställd inom folktandvården. Så är det inte alls längre. Idag är närmare 10 % av Tjänstetandläkarnas medlemmar anställda i privata tandvårdsföretag. Trots det finns en osäkerhet hos många över vilken riksförening som är den rätta att vara medlem i vid en anställning i en privatpraktik. De senaste åren har det blivit en stor förändring på den svenska tandvårdsmarknaden. Idag står inte längre valet för en tandläkare mellan att vara anställd inom folktandvården eller att driva en egen klinik. Idag finns det många, både större och mindre privata tandvårdsföretag, som anställer tandläkare. Oavsett om en tandläkare har en privat eller offentlig anställning så är det en sak som förenar alla dessa personer. De är alla anställda och har en arbetsgivare att förhålla sig till. Tjänstetandläkarna är den fackliga organisationen för tandläkare och ansluter som sådan alla anställda tandläkare. Vi är också en facklig organisation som bara ansluter en yrkesgrupp, nämligen de som har svensk tandläkarlegitimation. 8 Det innebär att Tjänstetandläkarna har medlemmar inom alla sektorer på arbetsmarknaden, det vill säga både landstingskommunalt, statligt och privat. Enda undantaget är de statligt anställda lärarna på tandläkarhögskolorna. Denna grupps fackliga frågor hanteras i första hand av SULF (Sveriges universitetslärarförbund). Skillnaden för anställda inom den privata sektorn är att det inte finns något kollektivavtal för tandläkare där vilket det finns inom den offentliga sektorn. Det behöver för den sakens skull inte innebära att den privatanställde tandläkaren inte omfattas av ett kollektivavtal vad gäller anställningsvillkor. Det
TTkanalen 1/2016 kan vara så att arbetsgivaren har ett kollektivavtal på arbetsplatsen för till exempel tandsköterskor och tandhygienister och låter alla anställda, det vill säga även tandläkarna, omfattas av det avtalet. Vad som gäller får man helt enkelt fråga sin arbetsgivare om. Det finns dock en stor skillnad i medlemskapet mellan dom som är privat- eller folktandvårdsanställda när det gäller det fackliga stödet vid något bekymmer i anställningen. Den som är anställd i folktandvården tar i första hand kontakt med sin lokala fackliga företrädare för att få hjälp därifrån. Den som är privatanställd får däremot ta kontakt med en centralt placerad ombudsman på Tjänstetandläkarnas kansli. Den här skillnaden beror på att de lokala fackliga företrädarna är anställda inom folktandvården och har sitt fackliga uppdrag inom den verksamheten. De får sin fackliga tid betald av arbetsgivaren och kan därför bara ägna den tiden åt medlemmar anställda inom samma folktandvård. Att det inte finns någon lokalt förtroendevald på den privata sektorn beror återigen på att det inte finns något kollektivavtal där. När det finns ett kollektivavtal tillämpas Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (ofta kallad Förtroendemannalagen). I den regleras att den fackliga förtroendemannen ska har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget och också ha rätt till bibehållna anställningsförmåner vad gäller den fackliga verksamheten på den egna arbetsplatsen. Av den anledningen finns således inga lokala fackliga företrädare bland tandläkarna på den privata sektorn. Det hindrar dock inte att privatanställda tandläkare kan ha fackliga uppdrag som skyddsombud med bibehållna anställningsförmåner där. Det uppdraget styrs nämligen av Arbetsmiljölagen. Men vad gäller frågan om var den anställde tandläkaren ska vara medlem så är svaret på frågan enkel. Det är Tjänstetandläkarna som är den rätta riksföreningen att vara medlem i. Susanna Magnusson Nytt medlemserbjudande hos Danske Bank När du blev medlem i Tjänstetandläkarna och därmed Tandläkarförbundet anslöt du dig till ett heltäckande paket som omfattar ditt yrkesliv som tandläkare. Förutom att du försäkrar din anställning och bidrar till bevakningen av de odontologiska intressena kan du också ta del av en hel del personligt förmånliga medlemserbjudanden. Nu utökas dessa medlemsförmåner i och med att ett nytt samarbete inletts med Danske Bank via Saco. Samarbetet innebär att alla som är medlemmar i ett Sacoförbund har möjlighet att ta del av flera fördelaktiga erbjudanden hos Danske Bank. Förmånliga bolån, kostnadsfria vardagstjänster i ett år och egen personlig rådgivare är några exempel på vad det innebär för dig. Det finns en ambition att skapa mervärden för dig som enskild medlem i Tjänstetandläkarna. Förutom att vi arbetar långsiktigt för goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö hoppas vi att du även ska få nytta av de personliga förmånerna. På vår hemsida finns samtliga förmåner listade, gå gärna in där och kika om det finns något som passar dig: www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Förmåner. Eva Dovresjö 9
Arbetsvillkor Vad är bra anställningsvillkor? I takt med att fler privata tandvårdsaktörer dyker upp på den svenska tandvårdsmarknaden får Tjänstetandläkarna allt oftare frågor från medlemmar kring de villkor som den eventuellt nya arbetsgivaren erbjuder. Vi har listat de viktigaste villkoren som gäller i de kollektivavtal som slutits med kommuner, landsting och de landstingsägda bolagen samt de lagar och regler som finns för en arbetsplats utan kollektivavtal så att du kan jämföra dessa. Skillnaden mellan kollektivavtalade arbetsvillkor och de lagstadgade villkoren Förmån Landstingsanställd Utan kollektivavtal Kommentar Semester Till och med 39 år 25 semesterdagar, från 40 år 31 semesterdagar och från 50 år 32 semesterdagar. Vanligen enligt semesterlagen, dvs 25 dagar i alla åldrar. I avtalssammnhang brukar 1 dags semester anses motsvara 0,5 % i lön. Övertid Heltidsanställd har rätt till kompensation under förutsättning att övertidsarbete beordras i förhand eller godkänns i efterhand. Rätten kan avtalas bort av den enskilde. För enkel övertid utges kompensation för varje övertidstimme med 1½ timmes ledighet och för kvalificerad övertid med två timmars ledighet. Övertidsarbete kan i regel beordras, men ersättningen är oreglerad. Ofta tas ledighet ut för övertid i förhållandet 1:1. Värdet av rätt till övertidsersättning är svår att schablonisera. Förekommer övertid mer frekvent, kan övertidsregler motsvarande folktandvårdens fungera dämpande på kravet att ställa upp för övertidstjänstgöring eftersom sådan arbetstid blir ganska dyr för arbetsgivaren. 10
TTkanalen 1/2016 De flesta av Tjänstetandläkarnas medlemmar är landstingsanställda i bolag eller inom folktandvården. Som allmänna anställningsvillkor gäller det kollektivavtal som föreningen slutit (Allmänna bestämmelser, även kallat AB) 1. Av detta avtal framgår de flesta regler för anställningen såsom semester, anställningsformer, ledighetsregler etc. Genom kollektivavtalet tillämpas som regel förmånligare villkor än vad som annars gäller genom till exempel sjuk- och föräldraförsäkring eller semesterlagstiftning. Det är dock svårt att kategoriskt jämföra olika arbetsplatser, eftersom det finns arbetsgivare som i större eller mindre omfattning tillämpar generösare villkor än de egentligen är tvungna till och på det sättet närmar sig kollektivavtalen. På följande sidor har vi sammanställt de vanligaste avtalsvillkoren. Dessa kan vara angeläget att jämföra med folktandvårdens villkor, om man överväger att ta en tjänst där kollektivavtal för tandläkare saknas. 1. Läs AB i sin helhet på www.skl.se/avtal_och_lagar Förmån Landstingsanställd Utan kollektivavtal Kommentar Föräldraledighet Den som tar ledigt med föräldrapenning och tjänar mer än 36 900 kr, får ersättning av arbetsgivaren motsvarande 80 % av lönebortfallet och högsta ersättning från Försäkringskassan. En förutsättning är att man varit offentligt anställd i minst 180 dagar före ledigheten. Ersättningen betalas ut för högst 270 dagar. Den som varit anställd i mer än 365 kalenderdagar före föräldraledigheten får ett föräldrapenningtillägg, som utbetalas som längst till dess att barnet är 24 månader och fås i sammanlagt 180 kalenderdagar per födsel. Tillägget motsvarar 10 % av lönebortfallet beräknat per kalenderdag. Endast föräldrapenning från försäkringskassan, vilket utgör 80 % av lönen för lönedelar upp till 35 667 kr. Liksom ersättning vid sjukdom är avtalsförmånen särskilt viktig vid högre inkomster. 11
Arbetsvillkor Skillnaden mellan kollektivavtalade arbetsvillkor och de lagstadgade villkoren Förmån Landstingsanställd Utan kollektivavtal Kommentar Sjukdom Dag 1 (karensdag) utges ingen sjuklön. Dag 2-14 utgår 80 % av lönen. Från dag 15 till dag 90 utgår 87,3 % av lönen (från Försäkringskassan utgår knappt 80 % av lönen för lönedelar upp till ca 27 700 kr, därutöver fyller arbetsgivaren ut). Fr o m 91:a dagen utgår 77,6 % av lönen (även här fyller arbetsgivaren ut för lönedelar över ca 27 700 kr). Sjuklönelagen gäller vilket ger samma utfall under de första 14 dagarna som i folktandvården. Därefter endast ersättning från Försäkringskassan. Löneutfyllnaden från arbetsgivaren från 15:e dagen blir som regel av stor betydelse för tandläkare, eftersom Försäkringskassans ersättning har ett tak vid en månadslön på 27 700 kr. Den ersättning som då betalas ut är knappt 80 % av detta tak. Uppsägningstid För tillsvidareanställda anställda sedan minst 1 år är uppsägningstiden: - vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6 månader - vid uppsägning från arbetstagarens sida 3 månader. Vid vissa omständigheter kan uppsägningstiden från arbetsgivarens sida vara ett år. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS), en månad för arbetstagaren och 1-6 månader när arbetsgivaren säger upp enligt en särskild trappa där 6 månaders uppsägningstid uppnås efter 10 års anställning. Ju längre uppsägningstid från arbetsgivarens sida desto bättre, särskilt om det i arbetsgivarens verksamhet föreligger risk för uppsägning pga arbetsbrist. 12
TTkanalen 1/2016 Förmån Landstingsanställd Utan kollektivavtal Kommentar Sjuk-, liv- och olycksfallsförsäkring Arbetstagaren är försäkrad bland annat vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall. Oreglerat, men arbetsgivaren kan teckna sådana försäkringar frivilligt. Låga premier som bör kunna bäras av alla arbetsgivare och som kan vara av stor betydelse vid olycka, sjukdom eller dödsfall. Avtalspension Den som arbetar inom folktandvården får avsättningar till avtalspension. Detta är mycket viktigt bland annat för att den allmänna pensionen inte tar hänsyn till inkomstdelar över 7,5 inkomstbasbelopp per år (444 750 kr). Utgångspunkten är endast allmän pension och premiepension. Det förekommer arbetsgivare som ansluter sig till en pensionsplan liknande de kollektivavtalsreglerade. Avtalspension är det kanske ekonomiskt viktigaste anställningsvillkoret vid sidan av lönen. Samtidigt är det svårt att generellt bedöma värdet av att ha ett pensionsavtal eftersom kostnaderna varierar starkt i det individuella fallet. Inom den privata sektorn brukar man säga att premien i genomsnitt ligger mellan 5-20 % av lönen. För en tandläkare i folktandvården som övergår till en arbetsgivare utan pensionsavtal, men som vill ha samma pensionsnivå som folktandvårdens, kan ett eget pensionssparande behöva uppgå till tusentals kronor per månad. 13
TT-kanalen 1/2016 Betalar du medlemsavgiften via faktura? Ansök om autogiro på vår hemsida, www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Medlemskap. Nya förhållanden? Du kan lätt ändra din adress och registrera byte av arbetsgivare genom att logga in på dina sidor på www.tjanstetandlakarna.se Har du ansökt via webben om högsäsongsveckorna på Gran Canaria vt 2017? På grund av ett tekniskt fel har vi inte kunnat ta emot några ansökningar som skickats in via webbformuläret mellan den 19 januari och 4 februari i år. Är du osäker på om du har skickat in din ansökan under den perioden kan du skicka in din ansökan igen vi tar hänsyn till eventuella dubbletter vid tilldelningen av de utlottade veckorna. Du är också välkommen att kontakta kansliet för att kontrollera att din ansökan kommit in, mejla eller ring Eva Dovresjö på eva@tjanstetandlakarna.se eller tel 08-54 51 59 82. Längtar du till sol och värme? Nu lottar vi ut högsäsongsveckorna för nästa vårvinter (nyår t.o.m. påskveckorna vt 2017) i lägenehterna på Gran Canaria. Anmäl ditt intresse senast den sista mars via hemsidan, www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Förmåner. På webben finns även fler bilder, uppgifter om priser och övrig information om bokning. 14
TTkanalen 1/2016?Fråga ombudsmannen Fråga: Jag kommer att sluta min anställning snart och min chef säger att jag är skyldig arbetsgivaren pengar för en kurs som kliniken har betalat för mig. Det var en kurs som vi var överens om var bra för mig och som jag gick för några månader sedan. Chefen säger nu att kostnaden för denna kurs ska dras på min slutlön. Får han göra så? Svar: Vem som ska stå för kostnaden för en kurs är något som alltid kan diskuteras mellan arbetsgivare och arbetstagare. En enkel utgångspunkt i en sådan diskussion är dock att kurser som arbetsgivaren vill att den anställde ska gå på är också kurser arbetsgivaren ska betala. En arbetsgivare kan således inte tvinga den anställde att gå en kurs som den anställde själv ska betala. Eftersom arbetsgivaren i ditt fall har betalat din kurs och ni inte heller har kommit överens om något annat kan arbetsgivaren inte i efterhand kräva att du ska betala tillbaka kurskostnaden. Vad gäller kvittning på en lön så kan en sådan överhuvudtaget inte göras med mindre än att arbetsgivare och arbetstagare är överens om detta. Finns inte en sådan överenskommelse men arbetsgivaren anser sig ha en fordran på den anställde får dessa pengar drivas in på sedvanligt sätt. Susanna Magnusson Saco fortsätter växa Den positiva medlemsutvecklingen fortsätter för Sacoförbunden, som sammanlagt växte med nära 10 000 personer förra året. Det är 1,5 % fler än föregående år. Vid årsskiftet fick Saco dessutom sitt 23 medlemsförbund i form av Sjöbefälsföreningen. Föreningen har drygt 6 000 medlemmar vilket gör att Sacos samlade medlemsantal nu är närmare 670 000. Antalet yrkesverksamma medlemmar var vid årsskiftet 505 000, en ökning med 1,3 % jämfört med 2014. Det är väldigt glädjande att Sacos medlemsförbund fortsätter växa. Det ger ökad tyngd till oss som företrädare för landets akademiker och ökar vårt inflytande över samhällsutvecklingen, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Alla Tjänstetandläkarnas medlemmar som innehar någon form av chefsbefattning får Chefstidningen utan extra kostnad. Det är en del av föreningens arbete i att stötta våra chefsmedlemmar i sitt ledarskap. Läs mer på www.tjanstetandlakarna.se Eva Dovresjö 15
TTkanalen Returadress: Tjänstetandläkarna Bredgränd 5 111 30 Stockholm B PORTO BETALT Lokalavdelningen - din lokala fackliga företrädare Kontaktuppgifter till ditt lokala ombud hittar du här nedan samt på hemsidan under respektive lokalavdelning, www.tjanstetandlakarna.se Blekinge TT-avdelning Alexandra Ioannidis, 0454-73 27 31 alexandra.ioannidis@ltblekinge.se Dalarnas TT-avdelning Maria Barmé, 0735-40 83 89 annamaria.barme@ltdalarna.se Gotlands TT-avdelning Claes Svärd, 0706-57 67 02 claes.svard@gotland.se Gävleborgs TT-avdelning Clara Stålnacke, 0722-05 78 28 clara.stalnacke@regiongavleborg.se Hallands TT-avdelning Stefan Nordström, 0706-84 92 00 stefan.nordstrom@regionhalland.se Jämtlands TT-avdelning Frida Aiff, 0733-32 37 09 frida.aiff@regionjh.se Jönköpings TT-avdelning Eine Ståhl, 036-32 46 21 eine.stahl@rjl.se Kalmar TT-avdelning Johan Lönnberg, 0480-84 660 johan.lonnberg@ltkalmar.se Kronobergs TT-avdelning Marianne Dahlberg, 0470-58 99 00 marianne.dahlberg@kronoberg.se Mellersta Norrlands TT-avdelning Roger Gabrielsson, 0706-58 71 58 roger.gabrielsson@lvn.se Norrbottens TT-avdelning Åsa Hasselblad Larsson, 0920-71 743 Asa.hasselblad-larsson@nll.se Skånes TT-avdelning Andrea Gerner, 0768-87 09 75 andrea.gerner@skane.se Stockholms TT-avdelning Ulrika Rebhan, 08-123 152 32 ulrika.rebhan@ftv.sll.se Sörmlands TT-avdelning Urban Alsenmyr, 016-10 46 30 urban.alsenmyr@dll.se TT-VG Söder Alfaro Edgardo, 010-441 77 30 edgardo.alfaro@vgregion.se TT-VG Väster Kerstin Söderström, 010-441 89 10 kerstin.soderstrom@vgregion.se TT-VG Öster Carina Bergman, 010-4417190 carina.bergman@vgregion.se Uppsvenska TT-avdelningen Isabel Brundin, 018-611 63 30 isabel.brundin@lul.se Värmlands TT-avdelning Patrik Jarestam, 0702-34 25 61 patrik.jarestam@liv.se Västerbottens TT-avdelning Ulrika Håkansson, 070-516 35 49 ulrika.hakansson@vll.se Västmanlands TT-avdelning Tord Björkman, 021-17 66 00 tord.bjorkman@ltv.se Örebro läns TT-avdelning Marie Hollingworth, 019-602 40 25 marie.hollingworth@regionorebrolan.se Östergötlands TT-avdelning Kristina Hult, 010-103 89 72 kristina.hult@regionostergotland.se www.tjanstetandlakarna.se