Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016

Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend innan finanskrisen, vare sig nivå eller tillväxttakt.

8 Tillväxt (real BNP) 6 4 2 0-2 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 USA EU Euro World -4-6 Data: IMF WEO Oct. 2016

Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. Kommer inte tillbaks till trend innan finanskrisen, vare sig nivå eller tillväxttakt. Förefaller inte vara ett konjunkturfenomen uppskattade produktionsgap (faktisk BNP-potentiell BNP) på god väg att slutas.

4 Produktionsgap 3 2 1 0-1 -2 USA Euroarea -3-4 -5-6 Data: IMF WEO Oct. 2016

Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. Kommer inte tillbaks till trend innan finanskrisen, vare sig nivå eller tillväxttakt. Förefaller inte vara ett konjunkturfenomen uppskattade produktionsgap (faktisk BNP-potentiell BNP) på god väg att slutas. Mer finanspolitik används som ett mantra men verkar inte vara rätt medicin. Finanspolitiska stimulanser kan ta ekonomin tillbaka till potentiell nivå men inte påverka potentiell tillväxt. Problemen har strukturella orsaker som skiftar mellan länderna. Potentiell tillväxt kan och bör höjas. Kan inte lösas med stimulansåtgärder. Men, världen står sämre rustad att hantera framtida kriser med finansoch penningpolitik.

120 Statsskuld 100 80 60 40 USA EU Euro 20 0 1980 1982 1984 1986 1988 Data: IMF WEO Oct. 2016 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020

Penningpolitiken (teori) Realräntan (nominell ränta minus förväntad inflation) vad som påverkar konjunkturen. Centralbankerna kan styra nominell ränta. Inflationen och därmed inflationsförväntningarna är trögrörliga därmed kan centralbanken påverka realräntan och konjunkturen på kort sikt (några år) genom att ändra nominella räntan.

Penningpolitiska problem 1. Svårt men viktigt att inflationen når målet. Nominella räntan kan inte sättas lägre än (strax under) noll. Ju högre och ju mer stabila inflationsförväntningarna är desto större utrymme för expansiv penningpolitik skapas. Säg att golvet för nominella räntan är -0,5%. Med 2% inflationsförväntningar kan centralbanken maximimalt stimulera med en realränta på -2,5%. Med 0% kan bara en realränta på -0,5% skapas. För att skapa utrymme för centralbanker att stimulera i nästa konjunkturnedgång är det viktigt att komma tillbaks till normal inflation innan nästa kris uppstår.

Penningpolitiska problem 2. Låg neutral ränta Neutral (normal) realränta har i de utvecklade länderna fallit trendmässigt under tre decennier med drygt 4 procentenheter.

10-årsräntor i 20 utvecklade ekonomier Nominell Real Förv. inflation Källa: BoE Staff report 571

Penningpolitiska problem 2. Låg neutral ränta Neutral (normal) realränta har i de utvecklade länderna fallit trendmässigt under tre decennier med drygt 4 procentenheter. Beror inte på centralbankernas agerande men på demografi, ökad ojämlikhet, högt sparande i Kina, fallande priser på investeringsvaror, Dessa faktorer kommer sannolikt ligga kvar. Även om inflationen kommer tillbaka till 2% så kommer centralbankernas styrräntor inte kunna blir högre än, säg, 2-3% framöver. Litet framtida utrymme för expansiv penningpolitik (sänkta räntor) även om inflationen kan återställas och inflationsförväntningarna är stabila. Talar för högre (globalt) inflationsmål!

Penningpolitiska problem 3. Låga räntor och tillgångspriser Låga realräntor sannolikt bestående. Beror inte på centralbankerna. Skapar nya problem som vi sannolikt kommer att få leva med. Billigt att låna: Skapar höga tillgångpriser. Skuld/inkomst blir höga för dem som behöver låna. Stora risker för hushållen. Inte räntechock men stora potentiella kapitalvinster/förluster om fundamenta ändras. Också stora balansräkningar för företag och finansbolag. Risken för bubblor och andra finansiella risker ökar. Inte rimligt att en 25-åring ska sitta med risken av en balansräkning på flera miljoner. Kommer inte att försvinna när penningpolitiken normaliseras. Behöver tänka nytt vad gäller fördelning av risk.

Vad utlöser nästa kris? Omöjligt att säga (förstås). Riskfaktorer: Trump. Europeiska banker (Tysklands, Frankrike o Italien). Accelererande problem i EU-samarbetet. Kraschlandning i Kina. Ryssland. Osannolika faktorer. Okända faktorer

Problem i Sverige Lågkonjunkturen över. Strukturella problem måste nu få fokus. Bostadsmarknaden. Integrationen/segregationen. Utbildningssystemet. Svagheter i det finanspolitiska ramverket. Hushållens stora portföljomslutningar. Produktiviteten.

IMF om produktivitet Telekom Tillverkning Bygg Övrigt Handel och dist. Finansiella tjänster Personliga tjänster Källa: IMF Staff Discussion Notes 2015/03

Produktiviteten Sverige världsbäst när vi utsätts för utländsk konkurrens. Utan utländsk konkurrens är vi ofta mediokra. Även icke konkurrensutsatt sektor är viktig för vårt välstånd. Kanske allt viktigare. Sverige lever inte (bara) på den import som finansieras med exporten! Problem men kanske också lågt hängande frukt. Vi behöver skaffa oss svar på frågan hur ickekonkurrensutsatt sektor ska bli mer effektiv. Överlevnadsvillkor för den svenska modellen.

Slutsatser Tillväxt i BNP och handel kommer både i världen och Sverige sannolikt att vara lägre under överskådlig framtid. Kräver strukturpolitik svårt. Större budgetunderskott ingen lösning. Stabiliseringspolitiken kommer att ha mindre utrymme i nästa kris. Vi måste ordna vårt svenska samhälle så att det funkar i en bestående lågräntemiljö. Mer fokus på produktivitet i icke konkurrensutsatt sektor.