Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet



Relevanta dokument
En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Testteori och kartläggning

Att utveckla en skriftspråklig förmåga och orsaker till lässvårigheter

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Forskning vid Linnéuniversitetet. Interventionsstudier i syfte att främja. läsutveckling

Hur går det för lässvaga barn i skolan - en tioårig uppföljningsstudie

Idor Svensson Linnéuniversitetet

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Kurs läs och skriv Avkodningstest

Vad är läs- och skrivsvårigheter i en vuxen population- En studie av intagna inom kriminalvården

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL

Tidiga tecken på läs- och skrivsvårigheter

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan

Dyslexi hos barn och ungdomar

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

Vad är ett screeningtest och varför genomförs det?

Fyra presentationer med följande innehåll

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Svårt att läsa och skriva

Tillgänglighet och appar -forskning möter praktiken

17 februari Läs- och skrivutredningskurs

Alternativa verktyg en - pedagogisk utmaning

Inledning, Lästrumpet

Tidig upptäckt Tidiga insatser Linköping 12 oktober 2016

Välkomna till en föreläsning om pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med ett extra öga på språkstörning!

Barn med långsam start i skolan - hur utvecklas deras läsning fram till åk 6?

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Kursplan. Inst. för pedagogik Kurskod GUX210 Dnr 138/ / Beslutsdatum Reviderad Reviderad 4:e

En ljusare framtid för elever med

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter genom ögonrörelsemätning och maskininlärning

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Vår vision är att alla barn i Sverige ska lära sig läsa ordentligt under lågstadiet

Läsning och skrivning hos finlandssvenska elever

Exempel på hur assisterande teknik kan öka delaktigheten för elever med läsnedsättning. Tina Sand

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

osäkra läsare och nysvenskar Ingela Lewald Fil. dr. Gustaf Öqvist-Seimyr Docent Mikael Goldstein

Lesing, skriving, teknologi og psykisk helse. Emma Lindeblad Leg psykolog Ph D Linnaeus University, Region Kronoberg Växjö, Sverige

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling

Pärmen gavs ut första gången år 2001 i LÄSK-projektet, se avsnitt 28, med ekonomiskt stöd från Arvsfonden.

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Åsa Elwér, universitetslektor LiU Karin Nilsson, leg. logoped och doktorand LiU

Vägen till effektiv läsinlärning. för lite äldre elever. Dysleximässan i Göteborg den 23 oktober Föreläsare Maj J Örtendal

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Läsförståelse i grundläggande utbildning Om utveckling av olika verktyg för kartläggning av läsförståelse

K U R S P L A N. Institutionen för pedagogik. Specialpedagogik. Special Education. Kurskod GU2102 Dnr 244/ Beslutsdatum

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

PIL - Patientforum i Lund Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Medvetenhetens intåg...

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Kan man ha kompensatoriska hjälpmedel för yngre skolbarn? Inledning

Reading Kids läs och ha roligt!

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Svårt att läsa och skriva. Innehåll. Tre huvudfrågor avseende dyslexi (Tunmer, 2009) Fonologiska svårigheter kärnan i dyslexi

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014

När det inte bara är dyslexi språklig sårbarhet och lärande. Den språkliga grunden. Definition av dyslexi (Lundberg, 2010)

II

Läs- och skrivinlärning Danderyd 15 augusti 2017

Läs- och skrivsvaghet

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

K U R S P L A N. Språk-, läs- och skrivutveckling ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Language, reading and writing development from a special needs

Pedagogisk kartläggning

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Välkommen till LOGOS certifieringskurs

Kvalitetsrapport Så här går det

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Systematiskt kvalitetsarbete!!!!!!!!!!!!!!

Handlingsplan för läs- och skrivutveckling. År F 9

BRAVKOD. Läsning- det viktigaste inkluderingsinstrumentet i skolan? Dramatisk ökning av måluppfyllelsen!!

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS

Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi?

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Modell för utredning av läs- och skrivsvårigheter

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Dyslexi. = specifika läs- och skrivsvårigheter. Vad är det? Hur blir det? Vad gör man?

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Vad är dyslexi? Tre förklaringsmodeller. Fyra praktiker för en effektiv litteracitet (Freebody & Luke 2003)

Svar från Skolverket angående Bedömningsstödet

Plan för screening i svenska och matematik, kommundel Floda

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm

Transkript:

Vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Bli vän med det skrivna ordet 16 augusti 2014 Christer Jacobson Linnéuniversitetet, Växjö

Upptakten till Läsutveckling Kronoberg (1986) Sittande från vänster: Per Uddén, Ragnar Granit, Britt Mogård Egon Nordman, Curt von Euler, Ingvar Lundberg (längst till höger)

Ursprungligt projekt Uppföljning I Uppföljning II Uppföljning III åk 2-5 åk 9 Gymnasiet Vuxna (29 år) En översikt av Läsutveckling Kronoberg Total pop. N=2 167 Lässvaga n =103 (81 p, 22 fl) Kontroll n =90 (71 p, 19 fl) Urvalstest Ind. åtgärdsprogram (44 F / 36 K) (60 F / 73 K) Enkät OS400 Lästester Intervjuer (30 F / 28 K) Raven Ögonreg. OS400 Betyg Intervjuer Lärarskattn Hänthet Lärarsk. Betyg Test Test Ordkedjor Lärarsk. Ordkedjor Ordkedjor Ordkedjor Ordkedjor Åk 2 Åk 3 Åk 5 Åk 9 Gymn. 8 9 11 15 18 29 (ålder) (1989) (2009/10)

Läsutveckling och dyslexi, Liber utbildning, 1995 Britt Mogård Förord Idor Svensson Upplevelser av att vara dåliga läsare Curt von Euler Läs-och skrivsvårigheter i tvärvetenskapligt internationellt perspektiv Ingvar Lundberg Vad är dyslexi? Avgränsningar och definitionsproblem. Christer Jacobson ü ü ü ü ü ü ü Översikt av Läsutveckling Kronoberg Resultat från urvalsproven Undersökning med språktestet ITPA Är läs- och skrivsvårigheter vanligare bland pojkar? Bör vi kompensera lässvårigheter redan på lågstadiet? Vilken effekt har åtgärdsprogrammen haft? Hur utvecklas läsförmågan? Peter af Trampe Läs- och skrivsvårigheter ur lingvistisk synvinkel Inger Rehnberg Uppföljning från logopedundersökning Gunnar Lennerstrand & Jan Ygge Har läs- och skrivsvårigheter med synen att göra? Jan Ygge, Gunnar Lennerstrand Christer Jacobson Har läs- och skrivsvårigheter med ögonrörlighet att göra? Ewa Johansson, Hans Forsberg & Marie Edvardsson Har läs- och skrivsvaga dålig motorik? Ewa Johansson Finns det samband mellan läs- och skrivsvårigheter och lateralitet? Idor Svensson & Hans Fäldt Hur bedömer lärare lässvaga elevers självbild?

Läsutveckling och dyslexi, Liber utbildning, 1995 Larsgöran Sällgren & Eva Johansson Hur klarar lässvaga elever engelska och oä? Allan Jansson Hur kan man hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter? Idor Svensson, Christer Jacobson & Wenliang Yan Hur kan ärftlighet undersökas vid läs- och skrivsvårigheter? Egon Nordman Utbildningsinsatser för att höja kompetensen Christer Jacobson & Ingvar Lundberg Lärdomar för framtiden. Vad har vi lärt? ü ü ü ü ü ü ü ü ü Om dyslexi Om effekter av insatta åtgärder Om lingvistiska och språkliga aspekter Om könsskillnader Om synens betydelse Om motorik och lateralitet Om lärares syn på elevernas självbild Om undervisning i andra ämnen än svenska Förebygga, träna och kompensera

Christer Jacobson, 1998 Idor Svensson, 2003

Marianne Björn Milrad, 2010 Anna Fouganthine, 2012

Läsforskning i Växjö Thomas Anna Ordkedjor Linda Idor Pernilla Christer Marianne

Urval av 103 lässvaga (rött) och 90 kontrollelever (svart) i åk 2, 1989

Ordkedjetest i årskurs 2 vid tre tillfällen n =2165 n = 892 n = 668

Avkodningsförmågan i årskurs två 1989 och 20 år senare verkar ligga på samma nivå.

Vad förälder och lärare 1990 ansåg vara orsak till barnets läsproblem i årskurs 3. Hur är det idag? jmf Tarja Alatalo

Avkodningsutveckling från 8 år till 16 (74 lässvaga elever och 62 goda läsare) Individual growth curves 120 74 RD boys and 62 controls 100 Wordchains 80 60 40 Controls 20 0 2 5 Grade RD children 9 Bold dotted line = grade-level score

Sammanfattning 1999 3 av 5 barn identifierade med lässvårigheter i årskurs 2 var fortfarande svaga läsare sju år senare, i årskurs 9. Endast 1 av 5 tidigt lässvaga barn kom ifatt och uppnådde normal läsförmåga i årskurs 9. Men vem av fem? Trots att de flesta elever hade fått specialundervisning så verkar stora framsteg i ordavkodning ändå vara ett hårdnackat undervisningsproblem. Den lässvaga gruppens betyg i årskurs 9 var i alla ämnen, utom slöjd, signifikant lägre jämfört med kontrollgruppen, trots matchning av icke- verbala begåvning.

Medelvärden på Ordkedjetest vid de 5 mätpunkterna

Sammanfattning av avkodningutveckling ² ² Utgångsvärden i lästest i tidiga år förutsäger i hög grad senare läsförmåga. Läsförmåga är till viss del färskvara som det gäller att vidmakthålla.

Ober2 Ögonrörelseregistrering

Vi drog slutsatsen att ögonrörelser speglar läsförmågan och inte är en orsak till avvikande läsning Men The visual attention span deficit in dyslexia är exempel på nyare forskning som utgår från visuella faktorer och som man menar kan komplettera den fonologiska hypotesen. Eller kanske korrigering av Latent skelning skulle kunna hjälpa vissa svaga läsare (RetCorr)

En intressant utveckling är samarbetet med Marianne Bernadotte Centrum på Karolinska Institutet där analyser av våra gamla ögonrörelseregistreringar från 1989 och nya registreringar och ny forskning förhoppningsvis kan leda förbättrade screeningmetoder och åtgärdsförslag (bl. a Gustaf Öqvist Seimyr och Mattias Nilsson) Text A1R Vi har en blå bil. Den är ny och fin. Nu ska vi åka till Pär och Lisa. De bor i ett gult hus i stan. Pär har en bok. Pär läser. Lisa har ett spe Ska vi leka? frågar hon. Ja, det vill Pär.

Testbatteriet i vuxenstudien Anna Fouganthine 1. Fonologisk medvetenhet: Spoonerismer + läsning av nonord 2. Stavning: Inom 2 minuter stava så många ord som möjligt, max 31 (DST-S Fawcett and Nicolson, 2004) 3. Fonologisk representation: Ordmobilisering + repetition av nonord 4. Verbalt minne: Sifferrepetition + repetition av nonord 5. Arbetsminne: Sifferrepetition baklänges 6. Skrivning: Kopiering av text på 1 minut. (DST-S Fawcett and Nicolson, 2004) 7. Läsflyt: Högläsning ord nonord (säkerhet + hastighet) 8. Avkodning: Läsning av ord och nonord + Ordkedjor 9. Läsförståelse: Tre texter med frågor på innehållet (PISA, 2000) 10. RAN: Snabb benämning av tecknade föremål + siffror 11. Vokabulär: 40 ord (Högskoleprovet, 2008) 22

Testresultat på gruppnivå (z-värden)

3,8 Betyg i årskurs 9 Två begåvningsmatchade grupper (n=45) 3,4 3,4 3,0 3,1 3,2 3,2 Medelbetyg 2,6 2,2 1,8 2,1 2,3 2,6 2,8 1,4 Kontroll 1,0 SVENSKA SO NO PRAKEST Lässvaga

Engelska, allmän (lättare) kurs (ht åk 9) Betyg Försök Kontroll Totalt 1 13 0 13 2 26 3 29 3 14 4 18 4 4 2 6 Total 57 9 66 Engelska, särskild (svårare) kurs (ht åk 9) Betyg Försök Kontroll Total 1 1 0 1 2 12 11 23 3 3 33 36 4 0 23 23 5 0 3 3 Total 16 70 86

Matematik (allmän kurs) ht åk 9 Betyg Försök Kontroll Total 1 6 0 6 2 29 1 30 3 18 11 29 4 9 9 18 5 1 0 1 Total 63 21 84 Matematik, särskild kurs (ht åk 9) Betyg Försök Kontroll Total 1 0 1 1 2 4 10 14 3 9 26 35 4 0 19 19 5 0 3 3 Total 13 59 72

Gymnasiebetyg i tre kärnämnen Svenska Engelska Matemat. Betyg (procent) Lässvaga Kontr. Lässvaga Kontr. Lässvaga Kontr. IG 14 0 38 9 31 3 G 79 49 60 31 64 43 VG 5 45 2 34 5 37 MVG 2 6 0 26 0 17

Högsta utbildning

Marianne Björn, Lnu Ungkompensation.se Läsa Skriva Räkna Språk Studier Koncentration Applikationer (appar) Publikationer (forskning mm)

All assistive technology in the phone Från Idor Svensson

Så vad har 25 år med Läsutveckling Kronoberg lärt oss? Jo, om Ø Avkodning och avkodningsutveckling Ø Ögonrörelser vid läsning Ø Läsförmåga och betyg Ø Kompensatoriska hjälpmedel Ø Dyslexi och engelska (matematik?) Ø Variabiliteten av dyslexi i ungdoms/vuxenlivet Ø Betydelsen av longitudinella studier