Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2009

FDB:s FDB:s NYHETER 3/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2009 Efter fem år vände det för Frida i skolan 1 Specialläraren Birgitta satsar på elevernas självkänsla Skannerpenna och dataprogram gör det lättare att fokusera på mattetalet Vid högskoleprovet nekas studenter med dyslexi att använda alternativa verktyg för att kunna visa sin studieförmåga Sommarläger leker in engelska hos deltagarna

Låt inte barnen betala krisen Låt inte barnen betala krisen är Lärarförbundets kampanj mot nedskärningar i skolan. Enligt Lärarförbundet så skär två tredjedelar av landets kommuner i skolbudgeten. Olika lokaltidningar redovisar också besparingar, varsel och uppsägningar av lärare. Orsaken till nedskärningarna anges vara minskat elevantal och den ekonomiska krisen. Arbetslösheten ökar, skatteintäkterna minskar och kommunerna får allt svårare att klara kärnverksamheten vård, skola och omsorg. På kommunerna ligger krav på budget i balans och skattehöjningar debatteras i termerna för och emot. Inte sedan krisen på 90-talet har nedskärningar och varsel drabbat skolan med sådan kraft. Lärarnas Riksförbund (LR) visar på samma sak i rapporten Nedskärningar i skolan (maj 2009). Följden av besparingar och minskat antal lärare blir större klasser, sämre specialundervisning, försämrad tillgång till elevvård, inköpsstopp och minskad kompetensutveckling för lärare. Inför år 2010 och 2011 ser det dystert ut. Samtidigt aviseras ett antal reformer inom skolan med nya kursplaner i grundskola och gymnasium, en ny skollag och ett nytt betygssystem. Regeringen föreslår inför 2010 att statsbidragen till kommunerna tillfälligt höjs med 7 miljarder, men det finns inga pengar öronmärkta för skolan. Frågan är om kommunerna med minskande skatteintäkter kommer att klara kravet på en kvalitativ och likvärdig utbildning för alla. Många röster höjs att gränsen är nådd. Skolan har sedan 90-talets besparingar aldrig byggts upp till samma nivå som tidigare. Lärartätheten är fortfarande lägre än 1992 och rapporter har visat att 90-talets stora nedskärningar bidragit till att svenska elevers kunskapsutveckling i flera ämnen sjunkit över tid. LR skriver i sin rapport att en större kartläggning som visar hur de svaga eleverna drabbas av kommunala besparingar borde göras. Som förälder har jag tänkt samma sak. Min kommun borde redovisa vilka konsekvenser nedskärningarna inom skolan får. Den frågan kan ligga som grund för en debattartikel i din lokala tidning! Låt inte barnen betala krisen. Eva Halldén, ordförande Kommentera gärna ledaren på dyslexi@fdb.nu Fakta om föreningen Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn, FDB, arbetar för att förbättra för de barn och ungdomar som går i skolan just nu. Det sker bl.a. genom att föreningen sprider information om läs- och skrivsvårigheter samt tar fram fortbildningsmaterial för lärare och föräldrar. Lokalavdelningar finns på flera platser i landet. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Malin Bengtsson Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Tfn 08-612 06 56, fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu Medlemsavgift 2009 Huvudmedlem: 100 kr/år Familjemedlem: 50 kr/år Lärare/övrig: 100 kr/år Skola/institution: 200 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro 5284-7670, plusgiro 10 39 34-6. Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Eva Halldén, Västerbotten Christina Styrén, Västra Götaland Carina Ebelin-Lundh, Skåne Åke Strand, Östergötland Malin Bengtsson, Skåne Ann Carlsson, Södermanland Kerstin Hyrefelt, Stockholm Yvonne Ollman, Stockholm Agneta Nilsson, Sunnemo Christina Gräsberg, Sunnemo FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, 191 35 Sollentuna Tfn 0706-93 17 10 lotta.person@bredband.net Ansvarig utgivare: Eva Halldén Tfn 070-269 69 00 Tryckeri: Stocken-Snabbtryck AB Omslagsfoto: Stefan Knorn 2

Nr 3/09 Frida - en riktig fighter. s. 4-5 Hennes första fem skolår var en kamp för förståelse och erkännande. Sedan vände det. Hon möter eleverna där de befinner sig. s. 6-7 Birgitta är specialläraren som satsar på elevernas självkänsla och på gott samarbete med kolleger. Hjälper eleverna visa vad de kan. s. 8 C-penna och Paper Port gör det enklare att räkna matte. Fråga & svar. s. 9 Fråga & svar tar upp vilka krav föräldrar kan ställa på skolan. Högskoleprovet nålsöga. s. 10-11 För ungdomar med dyslexi blir högskoleprovet ofta ett nålsöga att passera för att kunna studera vidare. Varför? Aktualiteter hösten 2009 FMLS Dysleximässa Plats: Scandic Star Hotel, Sollentuna Datum: 16-17 oktober Arrangör: Dyslexiförbundet FMLS Övrigt: Fri entré. Bland de medverkande återfinns Roger Persson, Skolverket. Han föreläser om anpassningar vid nationella prov. FDB deltar som utställare. Mer information: www.fmls.nu Skolforum Plats: Älvsjömässan, Stockholm Datum: 26-28 oktober Övrigt. Entre 130 kronor exkl moms. FDB deltar som utställare. Ämnestorg om matematik som bland annat erbjuder föreläsningen Dyskalkyli finns det? Mer information: www.skolforum.se 3 Nytt från kansliet Från första september vikarierar Malin Bengtsson (t.v.)på föreningens kansli. Ordinarie utvecklingsledare Susanne af Sandeberg är nämligen tjänstledig 60 procent för dyslexistudier vid Stockholms universitet. Remissvaren (bl.a. från FDB) till nya skollagen kommer att finnas på www.regeringen.se från 1/10. Information på flera språk Föräldrar - en resurs för sina barn, är namnet på en broschyr och en CD som beskriver vad läs- och skrivsvårigheter är och vad du som förälder kan hjälpa ditt barn med, både i skolan och hemma. Nu finns informationen på totalt sex språk; förutom svenska även på arabiska, engelska, persiska, somaliska och kurdiska/sorani. Materialet har utvecklats i nära samarbete med dr Ian Smythe och logoped Bodil Andersson. Läs mer och beställ på www.kodknackarna.se.

Den bästa revanschen var 9 VG i slutbetyget När Frida Sundén föddes vägde hon inte mycket mer än en liter mjölk. Detta medförde extra kontroller från sjukhusets sida. En av dessa, femårskontrollen, visade att hon eventuellt skulle kunna få lite extra svårt i skolan. Redan vid åtta månaders ålder var hon rörlig och koordinerad till tusen, berättar mamma Anna- Karin, så vi tog lite lätt på läkarnas reflexioner. Inte heller fick vi några råd inför skolstart. Felvände bokstäver Nu är Frida 16 år. När hon tänker tillbaka tycker hon själv att hennes svårigheter började i sexårsgruppen på dagis. Hon hade svårt att forma och felvände bokstäverna. Väl i skolan knäckte hon inte läskoden i takt med de andra barnen. Från och med tvåan satte skolan in speciallärartimmar, med tiden allt fler. Många av de ämnen som Frida hade kunnat visa sig duktig i, som hemkunskap och bild, plockades bort till förmån för vad hela familjen idag upplever som ostrukturerad speciallärarhjälp. Till slut tillbringade Frida i princip hela skoldagen hos specialläraren, varpå en klasskamrat sade: Det känns inte som om du går i klassen längre. Trodde man skulle ha magont Pö om pö förstod föräldrarna att allt inte stod rätt till med Fridas skolgång. Själv trodde hon länge att skolan skulle vara precis så här, och att det var ok att gå dit med ont i magen. Att det var ok att klasskamraterna fick lägga egen tid på att läsa högt för henne. Att det var ok att lärarna ofta suckade lite och kommenterade hennes behov av hjälp med ett: Står du här i kön nu igen? När vi bad att få prata med lärarna om hennes skolgång föreslog de att Frida skulle gå om ett år, eftersom 4 de ansåg att hon inte kunde tillgodogöra sig undervisningen, fortsätter mamman. Vi kände att det inte var rätt lösning. Visst var Frida kanske lite sen, beroende på hennes tidiga start i livet, men hennes skolsvårigheter kunde också bero på annat. För att utröna vad det kunde vara ordnade föräldrarna helt på egen hand, och med egna pengar, en dyslexiutredning när Frida gick i trean. Den visade att hon har grav dyslexi. Beskedet kom som en lättnad. Nu förstod hon att det inte var henne det var fel på. Utredningen visade också att jag är rätt smart, ler Frida. Familjen gick vidare Med diagnosen i hand kontaktade familjen en pensionerad, mycket erfaren speciallärare i bekantskapskretsen, Eva Sjölund, som bland annat undervisat prins Carl Philip. Hon erbjöd sig följa

Foto: Stefan Knorn FDB:s NYHETER 3/2009 Jag har gått med i Rädda Barnen och startat Väsby mot våld, berättar Frida. Det känns som om jag lagt i tvåans växel i mitt liv nu. Jag vill växla upp ytterligare. Mitt mål är att jobba inom FN för att förbättra villkoren för barn som har det svårt. Frida två dagar i skolan för att kunna ge hennes lärare tips och råd. Först sade rektorn nej, med motiveringen att skolan inte hade råd, berättar Anna-Karin. Men när vi sade att vi skulle betala gick det inte att neka till besöket. Men skolsituationen förändrades inte speciellt mycket av besöket. Istället ökade antalet läxor. Först var det klassläxorna. Därefter skoluppgifter som Frida behövde arbeta med hemma i lugn och ro för att inte halka efter. Dessutom läxor från specialläraren. Denna orimliga arbetsbörda spädde på den redan frostiga stämningen mellan hem och skola. Alla med vid överlämnandet Inför övergången till årskurs sex blev det så aktuellt att byta skola. I samband med detta krävde föräldrarna att samtliga nya lärare skulle närvara vid överlämnandesamtalet. Eva Sjölund deltog också, liksom Frida och hennes föräldrar. - Vårt första intryck av den nya skolan var mycket positivt. Lärarna vände sig direkt till Frida och frågade henne hur hon ville ha det. Jag fick chansen att berätta att jag till exempel föredrar muntliga glosförhör i engelska. Läste ikapp på kort tid Stödet från den nya skolan och de nya speciallärarna gav Frida ett helt annat studieliv. På ett år hade hon läst ikapp matematiken, på tre år svenska och engelska. I slutbetyget från årskurs nio kunde hon räkna in inte mindre än nio VG. Men vi pressade henne aldrig, fortsätter Anna-Karin. Frida själv var hela tiden mycket tydlig med att G-nivå räckte för henne. Även den nya skolan brottades med ekonomin, så föräldrarna köpte själva en bärbar dator till Frida. Lärarna laddade ner läroböcker som mp3-filer och Fridas pappa förde över dem i hennes telefon. Romaner lånade hon som talböcker på biblioteket. Läxläsningen begränsade de till vissa på förhand bestämda tider, på vardagarna. Många faktorer samspelade för att göra de sista åren i grundskolan till en framgång. Skolan drog nytta av Grundskoleförordningen vid betygsättningen och satte upp konkreta mål i Fridas åtgärdsprogram, som hon själv var med och formulerade. Till exempel att jag skulle våga börja räcka upp handen och be om hjälp på SO. Med stöd av Grundskoleförordningen anpassades också provsituationen vid de nationella proven. Dessa genomförde alla elever med läs- och skrivsvårigheter i eget klassrum med hjälp av skolans speciallärare och med förlängd provtid. Så långt det var tillåtet fick de texterna upplästa, exempelvis mattetalen. Svåra ord förklarade lärarna, eller bytte ut mot andra. Hade vi följt den förra skolans uppmaning att Frida skulle gå om för att lära sig läsa, då hade hon nog blivit en väldigt överårig tredjeklassare med tiden, summerar mamma Anna-Karin erfarenheterna. från de första skolåren. läs mer Familjen Sundén har nominerat Grimstaskolan i Upplands Väsby till Bertil Hults Pris, ett pris på 500 000 kr. Det delas ut till en svensk grundskola som arbetar på ett föredömligt sätt för att hjälpa elever med dyslexi. Grundskoleförordningen 7 kap. 8 Om det finns särskilda skäl får läraren vid betygssättningen bortse från enstaka mål som eleven skall ha uppnått 5 i slutet av det nionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven skall kunna nå ett visst mål. Källa: www.skolverket.se Frida har startat Väsby mot våld. www.vasbymotvald.se

Fridas lärare Birgitta Lindgren: Hon har gjort en he Birgitta Lindgren arbetar som speciallärare på Grimstaskolan, en 6-9-skola i Upplands Väsby. Varje vår besöker Birgitta med kollega de två F-5-skolorna i Grimstas upptagningsområde, för att få information om blivande sexor med läs- och skrivsvårigheter, om deras styrkor och svagheter i olika ämnen. Allt skrivs ned och delas ut till mottagande lärare, med föräldrarnas tillstånd. I september varje år görs en extra uppföljning mellan lärare från den tidigare skolan och Grimstaskolan. Grimstaskolan testar även alla elever i årskurs sex i bland annat ordkedjetest. De elever som visar sig behöva extra stöd eller vidare utredningar erbjuds detta. Foto: Stefan Knorn Birgitta, hur gjorde du för att stärka Fridas självkänsla? Jag började med att lyssna. Dessa elever behöver bekräftelse. Deras självkänsla är ofta i botten, så det gäller att börja bygga där de befinner sig men även att peppa dem att våga jobba på och visa att det finns andra vägar att nå målen än genom att läsa och skriva. Att ställa realistiska krav är ett sätt att visa att man tror på dem. Hur lade du upp läs- och skrivträningen? Vi tränade läsning och skrivning med hjälp av Wittingmetoden tre gånger i veckan, på tu man hand. Parallellt arbetade vi med matematik. Från att ha legat på årskurs femnivå kom Frida ikapp sina klasskamrater på bara ett år. Vi pratade matematik, diskuterade talen och jag kompletterade med exempel ur verkligheten. Vilka alternativa verktyg använder ni? Bland annat skannerpenna och dataprogrammet Word Read Plus som elever kan låna hem på USBminne. Word Read Plus köptes in till alla skolans datorer när vi nominerats till Bertil Hults pris. Det är fantastiskt vad en nominering kan föra med sig. Vidare kopierar vi anteckningar och läser faktatexter högt eller ber en kamrat läsa högt. Via Inläsningstjänst beställer vi inlästa böcker som vi omvandlar till mp3-filer. Vissa filer kan vi ladda ner direkt från bokförlagens webbsidor. Vi erbjuder också muntliga prov, med sekreterare, för dem som vill. Hur gjorde du för att nå ut till Fridas andra lärare? Jag kontaktade dem regelbundet, gav tips på hur de kunde tänka och agera, inte minst mot bakgrund av 6 de samtal Frida och jag hade. Vissa lärare sökte själva upp mig och frågade hur de skulle göra och tänka. En gång per termin har jag också en förmiddag med fortbildning med samtliga lärare på skolan. Vi har till exempel gått igenom bedömning och betygsättning av elever med läs- och skrivsvårigheter mot bakgrund av aktuell lagstiftning (det som ofta kallas PYS-paragrafen, reds.anm.). Hur får lärarna fortbildning om läs- och skrivsvårigheter? Framförallt genom mig och den andra specialläraren och våra förmiddagspass. Annars är det svårt att få pengar till fortbildning. Dessutom behöver vi täcka upp för varandra om vi går kurs, då det inte finns pengar till vikarier. Hur arbetar ni med åtgärdsprogram?

lt otrolig resa! Vi skriver åtgärdsprogram tillsammans med de elever som vi ser riskerar att inte nå G. Ett program kan omfatta flera ämnen. De följs upp åtminstone en gång per termin. Programmet anger framförallt vad skolan ska göra för att en elev ska nå sina mål. Har skolan en handlingsplan för hur man ska bemöta och arbeta med elever med läs- och skrivsvårigheter? Nej. Denna kunskap är fortfarande till stor del personbunden. Vi speciallärare har dock dokumenterat våra arbetsmetoder. Hur viktig är rektors inställning? Mycket viktig. Hur lär skolan ut studieteknik? Alla lärare undervisar i detta. Vi går igenom översiktsläsning, djupläsning och anteckningsteknik. Elever med läs- och skrivsvårigheter behöver dessutom extra stöd att plocka ut det viktiga ur en text. Vi hjälper dem att se den röda tråden. Mind maps fungerar för en del, andra använder sig av stödord. Har du märkt av kommunens h u r h a r d e t g å t t? ekonomiska åtstramningar? Förutom svårigheterna med kompetensutveckling, som jag redan nämnt, så har skolan bland annat skurit ner från tre till två speciallärare. Tidigare läsår förlorade vi också speciallärartimmar när vi skulle gå in och arbeta med de elever som valt extra engelska istället för ytterligare ett språk. I år har vi fler speciallärartimmar igen. Vilka råd vill du ge föräldrar? Var beredd att kämpa och stå på dig för ditt barns rättigheter, men ta inte över ansvaret för ditt barns utbildning. Det är skolans uppgift. Du ska i första hand vara förälder. Får du inte gensvar hos ditt barns lärare, vänd dig till speciallärare och rektor. Hjälp till med läxan men var vaksam så att inte barnet kommer hem till en andra skoldag. Vilka tips vill du ge till elever? Tala om hur du känner dig inför skolsituationen, och hur du lär dig Foto: Stefan Knorn bäst. Våga berätta för läraren om något inte fungerar så att vi lärare får mer kunskap. Vi finns där för er skull. Vad vill du förändra i dagens skola? Fler speciallärare och bärbara datorer till alla som behöver det. Idag har vi fyra datorer att låna ut. Det räcker inte långt när vi kanske har två behövande elever i varje klass. Sist inte minst mer kompetensutveckling om dyslexi. Många lärare tror att de vet vad dyslexi innebär men i slutändan visar det sig att de inte förstår. i slutet av det nionde skolåret. Med särskilda skäl avses funktionshinder eller andra liknande personliga förhållanden som Sedan dessa intervjuer gjordes har Frida börjat årskurs ett på kommunens gymnasium. Trots ett ambitiöst upplagt överlämnande stötte hon på patrull hos lärare som inte förstod vad svår dyslexi innebär. När hon till exempel bad om hjälp med läsningen kunde de svara: Försök själv. 7 Som lärare måste du lyssna till dessa elever när de förklarar vad de behöver och bemöta dem med respekt, förklarar Birgitta. De är experter på sin egen inlärning. Läs mer om Wittingmetoden på www.wittingforeningen.se

Rätt verktyg gör det lättare att fokusera på matteuppgiften Skoldatateket i Södertälje erbjuder elever med läs- och skrivsvårigheter en kombination av skannerpenna och programvaran Paper Port. På så sätt kan de arbeta mer effektivt i matematik. Matematikämnet kräver tidigt att man både kan läsa en uppgift, rita, dra streck, och skriva/forma siffror. För en elev med läsoch skrivsvårigheter som ska göra alla dessa moment blir det lätt så att matematiken i sig kommer i skymundan. Då finns kombinationen C-penna och Paper Port. Det berättar Ia Lindberg. Hon arbetar som ITpedagog vid Skoldatateket i Södertälje. Läser bokstäver och siffror C-Pen 20 är en handskanner som ser ut som en vanlig läspenna. När du för pennan över texten så överförs texten direkt till datorn. C-pennan klarar att läsa text som är mellan två och 22 punkter hög (denna text är elva punkter hög, reds. anm.). Den klarar även av att läsa siffror vilket gör den idealisk för elever som ska jobba med matematik. Speciellt om den kombineras med programmet Paper Port. Med hjälp av till exempel programmet ViTal kan texten dessutom läsas upp via talsyntes. Har du talsyntesen på startar uppläsningen automatiskt. C-pennan är extra bra vid lästal, fortsätter Ia. Den 8 som så vill kan enkelt lyssna till talet hundra gånger och behöver inte lägga möda på att koda av texten för att komma åt uppgiften. Programmet Paper Port gör det möjligt att skriva i matte-boken på datorn. Så här går det till. Skanna in aktuell sida med mattetal. Med hjälp av programmet kan du sätta markören var som helst på den inskannade sidan och börja skriva eller rita med hjälp av tangentbordet. Bra vid osäker finmotorik Inte minst passar programmet för elever som har lite osäker finmotorik. De behöver inte kämpa med att dra räta linjer eller skriva in siffror i små rutor. Tänk dig följande uppgift, fortsätter Ia. Det ska vara 17 kulor i påsen. Rita de kulor som fattas. På en bild intill syns 9 kulor. Eleven ska alltså rita de 8 som fattas. För en elev med osäker finmotorik kan det kräva oerhört mycket energi att försöka forma cirklar. Med Paper Port ritar han istället enkelt åtta streck. Därefter kan han fokusera på att förklara uträkningen. Den skriver han med hjälp av tangentbordet direkt på den inskannade sidan. Sedan kan han skriva ut sidan och lämna in den till läraren. veta mer? Det går bra att kontakta Ia Lindberg via e-post: ia.lindberg@sodertalje.se

Varje vecka svarar Susanne af Sandeberg från FDB:s kansli på frågor från oroliga föräldrar. Många av frågorna är av allmänt intresse och vissa av dem publiceras i tidningen, ibland i förkortad version. Denna gång tar Fråga & svar upp vilka krav föräldrar kan ställa på skolan Fråga: Vår dotter som går i sexan har haft svårt med läsningen ända sedan första klass. Vi tragglar och tragglar med läsningen varje dag, men det lossnar ändå inte. Nu börjar hon få problem i flera ämnen. Vad ska vi göra? Vilka krav kan vi ställa på skolan? Svar: Det är viktigt att skolan sätter in åtgärder så fort som möjligt! De flesta barn med läs- och skrivsvårigheter behöver dels specialundervisning för att förbättra läsning och stavning, dels kompensatoriskt stöd i olika skolämnen. Eleverna ska ha möjlighet att inhämta/redovisa kunskaper i olika skolämnen, utan att hejdas av sina läs- och skrivsvårigheter. Därför behöver de undervisning i att använda hjälpmedel, och hjälp att hitta strategier för sin inlärning. För att kunna sätta in så optimala åtgärder som möjligt bör skolan omedelbart kartlägga er dotters läs- och skrivförmåga! Det finns flera olika tester som speciallärare/specialpedagog kan göra. Se Svenska Dyslexiföreningens utredningsmodell på www. dyslexiforeningen.se. Skolan är skyldig att skriva åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. Det är bra om ni och er dotter är delaktiga. Skriv ner konkreta förslag till åtgärder i olika skolämnen för de närmaste veckorna. Bestäm ett datum för uppföljning (förslagsvis efter 2-6 veckor) så att inte hela terminen går utan att det händer något. Se till att alla lärare är informerade om dotterns läsoch skrivsvårigheter så att de kan hitta vägar att stötta henne, och hjälpa till att ge henne en positiv självbild. Uppmuntra er dotter så mycket ni kan, och se till att hon får tid för fritidsintressen. Informera lärarna om det är så att läxorna tar väldigt mycket tid, så att de anpassar uppgifterna till er dotters sätt att lära sig. Om skolan inte vill göra någon utredning kan ni själva vända er till privatpraktiserande speciallärare/ specialpedagog som gör läs- och skrivutredningar, eller till logoped (finns t.ex. på sjukhus.) Sigrid Madison tipsar föräldrar till yngre barn: Hjälp ditt barn att utveckla språket! Ta vara på varje stund att prata med ditt barn. Lyssna utan att avbryta, svara på frågor, benämn saker och barnets handlingar, beröm, läs och berätta sagor. Sätt ord på de vardagliga saker ni gör tillsammans. Tala tydligt i korta enkla meningar. Det vill Sigrid Madison, erfaren speciallärare, uppmuntra alla föräldrar att göra. Hon fortsätter: Rätta inte barnet. Säg inte: Det heter inte hon stådde, det heter hon stod. Säg istället, t.ex.: Jaså hon stod och väntade på dig. Stod hon där länge? etc. Tala inte heller barnspråk. Lyssna och vänta på svar. Låt barnet berätta utan att avbryta. Kräv inte för mycket. Barn vill inte berätta på befallning. Låt inte teve ersätta närheten till en vuxen, till möjligheten 9 att samtala, Då utveckas förmågan att forma begrepp, drömma och fantisera. Utan språk kan vi inte tänka. Clara, 10 år, tycker om att i datorn rita och berätta om sin häst.

Studenter med dyslexi diskrimineras när de söker högre utbildning. Vid högskoleprovet nekas de att använda de verktyg som är deras rättighet när de väl börjar studera. Högskoleprovet nålsöga Lisa och Pelle studerar på högskolan. Pelle läser kurslitteraturen på traditionellt sätt, genom att läsa med enbart ögonen. Lisa, som har dyslexi, läser effektivast om hon har ljudstöd, d.v.s. text och ljud samtidigt. Detta inlärningssätt är hon van vid sedan många år. Både hennes grundskola och gymnasium har lyssnat på Skolverkets Allmänna råd 2004, Likvärdig bedömning och betygsättning. Där står följande: Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande än genom läsning och skrivning och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t.ex. ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital bok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. Men för de studenter som vill göra högskoleprovet är verkligheten annorlunda. Där är ljudstöd inte tillåtet. Istället erbjuds 50 procent längre provtid. Detta får FDB att fundera. Varför kan inte Lisa få använda ljud och text vid högskoleprovet? Vad är syftet med provet? 10 Vi går till verkets hemsida, www.hvs.se. Där läser vi följande: Ett resultat på högskoleprovet ger ett mått på förmågan att klara av högre studier. Med tanke på att dyslektiker som redan studerar på högskolan har rätt att få kurslitteraturen inläst, har vi svårt att förstå varför ljudstöd inte tillåts vid högskoleprovet. Därför vänder sig FDB till högskoleministern med två konkreta frågor: mer om provet Högskoleprovet består av fem delar. Dessa delar testar tolkning av diagram, tabeller och kartor, ordkunskap, läsförståelse, engelsk läsförståelse och förmågan att dra logiska slutsatser. På www.studera.nu finns olika exempel från högskoleprovet. Dyslektiker missgynnas även vid betygsintagningen till högskolan. Se FDB:s Nyheter nr 1/2008

Vad är syftet med högskoleprovet? Är det att se vilka elever som har förutsättningar att klara högre studier? Något annat? Högskoleprovet infördes i sin nuvarande form 1991. Syftet var att införa ett enhetligt prov som komplement till betygsintagningen på landet högskolor. Även om olika urvalsgrunder sedan dess både tillkommit och fallit ifrån kvarstår i grunden samma syfte. De dyslektiker som studerar vid högskolan har rätt att få all kurslitteratur inläst. Varför får de inte använda samma arbetssätt vid högskoleprovet? Borde inte högskoleprovet finnas inläst? Högskoleverket ansvarar på regeringens uppdrag för högskoleprovet. Verket har i olika sammanhang uttryckt att de anser det angeläget att funktionshindrade studenter i så stor utsträckning som möjligt kan delta i provet på så lika villkor som möjligt som andra deltagare. Sedan 2002 ges också högskoleprovet för personer med dyslexi. Detta var då en välkommen förbättring. En inläst prov skulle enligt Högskoleverket inte vara jämförbart med det skriftliga provet. Då syftet med högskoleprovet är att det skall vara enhetligt är det därför inte möjligt att anordna ett sådant prov. Jag har istället förtroende för att Högskoleverket fortsätter sitt arbete för att funktionshindrade studenter ska kunna delta i provet på så lika villkor som möjligt jämfört med andra deltagare. Dessa svar får FDB att reflektera. Ca fyra till åtta procent av Sveriges befolkning har dyslexi. Närmare 50 000 elever deltog i högskoleprovet våren 2009. Av dessa var ca 300-400 dyslektiker. Det är mindre än en procent. Vad beror denna underrepresentation på? Kan det vara så att många skolor inte har samma tänk som Lisas skolor, och att många dyslektiker därför sållas bort tidigt, en del redan i grundskolan? Kan det vara så att många dyslektiker som tagit studenten avstår från att göra högskoleprovet, eftersom de långt ifrån kan delta på samma villkor som andra deltagare? Följden av diskrimineringen blir att många ungdomar inte får den utbildning de eftersträvar, och att samhället går miste om begåvningar inom olika samhällsområden. Text: Susanne af Sandeberg och Margareta Hellström Illustrationer: Yvonne Ollman Tobias Krantz tillträdde som högskoleminister den 17 juni i år. Foto: Pawel Flato 11

RETURADRESS: B SVERIGE FDB Surbrunnsg. 42, 1 tr.ö.g. SE-113 48 STHLM PORTO BETALT BEGR. EFTERSÄNDNING. Vid definitiv eftersändning, återsänd försändelsen med den nya adressen på denna sida. Ännu en lägersommar! I Stockholm anordnades återträff en helg för barn och ungdomar som deltagit i läger förra sommaren. Helgen innehöll bland annat cykeltur, lägerbål och hantverk. Alla pratade omväxlande engelska och svenska. Foto: Tommy Glandin Nu är sommaren slut. Men sommarminnena lever säkert kvar hos de barn och ungdomar som följt med på något av de läger som FDB, tack vare fondmedel, ordnat i Stockholm, Sörmland och Östergötland. Lägret i Östergötland vände sig till ungdomar från årskurs sex till åtta. De fick klättra, segla, campa och leka på engelska. Och sakta kom språket smygande, utan att någon behövde traggla glosor och grammatik. På vårt läger lever du med engelska i stort sett dygnet runt, berättar Astrid Petersson, en av de ansvariga. Men du möter och lär dig engelska på ett kul sätt, utan tvång! De barn som deltar i lägret för första gången tar med sig föräldrarna de två inledande dagarna. Medan barnen sysslar med sitt får föräldrarna utbildning och föreläsningar om läs- och skrivsvårigheter. Framförallt får de en chans att dela tips på hjälpmedel, utbyta erfarenheter och bli medvetna om vilka rättigheter barn med dyslexi har. Det läger som FDB Sörmland arrangerade vände sig till lite äldre ungdomar, åttor och nio i grundskolan och ettor och tvåor på gymnasiet, vilka behöver en extra kick i engelska. I år styrde man kosan till London. Redan på flygplatsen kom vi överens om att nu är det engelska som gäller, berättar Ann Carlsson. Och det fungerade. Ungdomarna 12 har köpt glass, läst skyltar på Madame Tussauds och tittat på film på observatoriet. Höjdpunkten var musicalen Dirty dancing! Den kvällen förberedde vi genom att titta på filmen i förväg. FDB i Sörmland samarbetade i år med elevhälsan i Katrineholm. Kommunen betalade lön för två pedagoger, varav en är IT-pedagog. Resan har dokumenterats i text och ljud, på engelska, där eleverna vid tre träffar efter resan fick arbeta med kompensatoriska hjälpmedel för att lära sig exempelvis Power point. - Stort tack till kommunen för detta, avslutar Ann Carlsson. Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. 113 48 Stockholm Telefon: 08-612 06 56 Fax: 08-612 33 77 dyslexi@fdb.nu www.fdb.nu