För- och grundskolenämndens uppdragsplan 2016 Förskola och grundskola Dokumentnamn: För- och grundskolenämndens uppdragsplan förskola och grundskola Dokumentansvarig: För- och grundskolenämnden Godkänd av: För- och grundskolenämnden Version: [1.0] Dokumentdatum: 2015-10-29 Reviderad:
Yttre kvalitet Umeå kommuns förskolor, grundskolor och skolbarnsomsorg skall hålla en hög kvalitet och ha fokus på att alla barn och elever skall nå framgång i sin utbildning och ha goda möjligheter för fortsatt lärande och fortsatta studier. Skolutveckling är en ständigt pågående lokal process som syftar till att varje elev och barn ska utvecklas så långt som möjligt i förhållande till de nationella målen. Ett systematiskt kvalitetsarbete utgör grunden för skolutvecklingsarbetet. Andra viktiga områden för skolutveckling är värdegrundsarbete, vägledning, nyanlända, elevhälsan, digitalisering i skolan. Alla samverkansmöjligheter med lärarutbildningen och Umeå universitet vad gäller skolutveckling ska tas tillvara. För god skolutveckling är det också viktigt att spetskompetenser inom genus, kultur, hållbar utveckling och Idéan kommer barn och elever tillgodo i den nära verksamheten. Även målsättningen om att minska barn- och elevgrupper är viktigt för utvecklingen och genom översyn av skolstrukturer, som till exempel lokalanvändning, finns goda möjligheter att på sikt kunna nå fullmäktigemålet om 15 barn i genomsnitt per avdelning i förskolan. Allt utvecklingsarbete skall bygga på beprövad erfarenhet och aktuell forskning om skolan/förskolan. Hållbart agerande och hållbara perspektiv avseende såväl sociala, ekonomiska som ekologiska perspektiv ska prägla verksamheternas innehåll. Skolframgång är den främsta skyddsfaktorn för barn och elever. Förskolans och skolans kompensatoriska uppdrag är bärande för att alla barn i Umeå ska få de bästa förutsättningarna att utvecklas till sin fulla potential. När barn och familjer behöver stöd finns ett väl uppbyggt samarbete mellan olika verksamheter som alla har barn och ungas bästa som sitt uppdrag. Umeå är en kommun där mångfald och jämlikhet är viktigt. I förskolor, skolor och fritidshem är mångfald en tillgång som ska tas tillvara för att ge barnen och eleverna de bästa förutsättningarna i livet. Barn och unga skall få möjlighet att utvecklas till toleranta och ansvarsfulla medborgare. Skolan ska utveckla lärande och kunskaper men också rusta barn och elever med färdigheter för att verka som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Föroch grundskolans värdegrund präglas därför i hög grad av att skapa likvärdiga förutsättningar för lärande och utveckling. 2 (10)
Måluppfyllelse Studieresultaten ska förbättras Att lyckas i skolan är enligt flera forskningsrapporter den starkaste skyddsfaktorn mot framtida utanförskap. Upplevelse av lärande och att lyckas i skolan har en stor betydelse för elevers psykosociala hälsa. Det är därför av högsta vikt att alla elever når målen för utbildningen. Framgångsrik läs- och skrivinlärning och grundläggande matematiska färdigheter är särskilt viktiga för elevens möjligheter att i grundskolan och senare i gymnasieskolan nå målen i alla ämnen. 1. Studieresultaten ska förbättras för elever med annat modersmål 2. Pojkars studieresultat ska förbättras så att målsatt meritvärde för Umeå kommun nås 3. Studieresultaten för nyanlända elever ska öka 4. Andel elever behöriga till gymnasiet ska öka Förskolan och grundskolan en plats för lärande och demokrati Barn i förskolan och elever i grundskolan ska uppleva lärande och lärmiljöer som kreativa, stimulerande, utmanande och av hög kvalitet. Lärandet ska möta barn utifrån varje barns förutsättningar och behov likväl som att estetiska lärprocesser och barns eget skapande ska vara en synlig del av verksamheten. Förutsättningar för ett livslångt lärande ska stärkas och former för kollegialt lärande ska utvecklas. Flera aktuella forskningsrapporter visar att lärarnas pedagogiska skicklighet i skolan och deras återkoppling till eleverna är centrala för elevernas skolresultat. Det är därför av stor vikt att lärande och undervisning står i fokus för skolornas utvecklingsarbete och att utvecklingsarbetet bygger på ett systematiskt kvalitetsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 5. Barn och elever ska utveckla digital kompetens anpassad efter det omgivande samhällets krav och förväntningar. Eleverna ska kunna använda digitala verktyg som ett medel för att uppnå målen i läroplanen och ska vara ett kvalitetshöjande verktyg i förskolans och grundskolans miljöer 6. Skolan och fritidshemmet ska utveckla god samverkan och olika lärstilar ska tas tillvara för att stimulera barnets personliga utveckling och möjlighet att uppnå kunskapsmålen 3 (10)
7. För- och grundskolan ska ha en väl utbyggd elevhälsa med bred kompetens. Inom skolområdena ska undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas på ett sådant sätt att elever får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. Arbete med särskilt stöd till elever ska på ett tydligare sätt införlivas i skolornas systematiska kvalitetsarbete 8. Elevhälsan ska också arbeta, förutom gentemot grundskolan, med barn i förskolan trots att det ligger utanför Elevhälsans lagstadgade uppdrag. Särskilda fokusområden riktade till förskolan är utvecklings-/beteendesvårigheter och gruppen barn till nyanlända 9. Åtgärdstrappan för tidiga insatser ska implementeras och användas i alla skolor Hållbarhet Lärande för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet Uppdraget att utbilda för en hållbar utveckling har formulerats i internationella överenskommelser och nationella styrdokument. Barn, elever och personal ska bidra och medverka till att en hållbar utveckling blir verklighet. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokratiska arbetsmetoder och processinriktade förhållningssätt, där de lärande är delaktiga och har ett reellt inflytande. Det innebär demokratiska arbetssätt, kritiska förhållningssätt, ämnesövergripande samarbeten samt en mångfald av pedagogiska metoder. 10. Verksamheternas arbete ska utvecklas i enlighet med målen i utmärkelsen Skola för hållbar utveckling (enligt skolverkets definition) 11. Varje enhet ska redovisa aktiviteter med anknytning till strategin för jämställdhetsarbete 12. Kompetenshöjande insatser inom genuskunskap ska ges till målgruppen ledare. Utbildning i genuskunskap ska ges till alla nyrekryteringar vid ledarutbildningar 13. Minska de kemiska riskerna i vardagen för barn och elever med målsättningen att erbjuda en giftfri miljö. Giftfri miljö är ett av Sveriges 16 miljömål och det är utpekat som ett prioriterat arbetsområde av regeringen Effektivt och hållbart lokalnyttjande ska öka Befolkningsprognosen visar att antalet 1-5 åringar i kommunen planat ut på dagens nivå. Inom grundskolan är det fortsatt stora volymökningar. För planeringsperioden 2016-2018 innebär det en ökning på ca 1 000 elever i åk 1-9 jämfört med 2015 års nivå. Ökningen av 4 (10)
elever är ganska jämt fördelad över åk 1-3, 4-6 och 7-9. Ökningen i de lägre årskurserna medför en volymökning även för fritidshemsverksamheten. 14. Funktionsprogrammet för förskolan ska vara vägledande när det gäller utformning av lärmiljöer och utemiljöer Nämndens uppdrag till förvaltningen: A. Att ta fram ett förslag till effektivt lokalnyttjande genom samordning/förtätning av skolstrukturer för att möta ökat elevantal B. Att ta fram ett förslag till funktionsprogram för grundskola och skolbarnsomsorg Likvärdighet Likvärdigheten ska öka Studieresultat skiljer sig mycket mellan olika skolor i kommunen, inom skolor och mellan grupper där det finns omotiverade skillnader. Varje elev ska ha möjlighet att uppnå kunskapsmålen i alla ämnen, oberoende av föräldrarnas utbildning eller förutsättningar i övrigt. Barn och elever ska erbjudas likvärdiga förutsättningar att utvecklas och att nå goda resultat i skolans och förskolans verksamheter. 15. Jämställdhetsarbetet ska aktivt motverka könsroller och könsstereotypa val. En gender budgeting-analys ska göras av fördelning av resurser till barn och elever med särskilda rättigheter 16. Alla verksamheter ska tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet för att fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till diskrimineringsgrunderna 17. Samverkan ska ske med Sveriges nationella minoriteter för att stärka deras möjligheter och rättigheter till inflytande och främja minoritetsspråken. Särskilt prioritera att erbjuda förskola helt/delvis på samiska och finska vid efterfrågan 18. Aktiviteter under skoldagen ska vara avgiftsfria 19. För- och grundskolan ska sträva efter att få en spridning av nyanlända elever till flera skolor och därigenom motverka segregation 20. Alla verksamheter ska ge plats för alla barn och elever och omfattas av inkluderande arbetsformer 5 (10)
21. Undervisning i särskilda skolor, i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis ska vara en undantagslösning 22. Kulturskapande aktiviteter ska kontinuerligt erbjudas till alla och alltid planeras utifrån ett likvärdighetsperspektiv. Kulturaktiviteter och kommunala musikskolan ska ha en inriktning att många barn får ta del av dessa aktiviteter och verksamheter 23. Förskola ska erbjudas på obekväma arbetstider Nämndens uppdrag till förvaltningen: C. Ta fram förslag till revideringar av befintligt resursfördelningssystem för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola som bättre tar hänsyn till likvärdiga förutsättningar Inflytande Delaktighet och inflytande Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör hen. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad (artikel 12 i FN:s barnkonvention). 24. Barns och elevers delaktighet och inflytande i sitt lärande och i sina arbetsmiljöer ska stärkas 25. I alla verksamheter ska barn och elevers förmåga att uttryck sin åsikt, göra egna val och fatta självständiga beslut utvecklas Trygghet Barn och elever ska ha en trygg och kreativ arbetsmiljö Demokratiska värderingar, respekt för och solidaritet med medmänniskan och ett mångkulturellt synsätt är grunden för lärandet. Verksamheterna ska vara trygga, kreativa och bidra positivt till barns lärande och utveckling. 26. Med fokus på barnets bästa behöver samverkan mellan olika verksamheter utvecklas och förbättras 6 (10)
27. Generellt förebyggande arbete riktat till barn och elever ska vara vägledande i alla verksamheters arbete 28. I samarbete mellan barn och elever, föräldrar och personal ska personalen i vardagsarbetet tydligt visa att nolltolerans råder mot all diskriminering och annan kränkande behandling. Alla förskolor och grundskolor ska arbeta efter en väl förankrad likabehandlingsplan för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 29. Samordningen ska öka mellan för- och grundskolan och gymnasiet vad gäller kommunal helhetssyn kring nyanlända inom etableringsreformen och ensamkommande flyktingbarn 30. Samverkan genom HLT-möten (hälsa, lärande, trygghet) mellan skola, socialtjänst och hälsocentraler ska fortsätta att utvecklas Inre kvalitet Säkerställa behörighetsreformen Från 1 juli 2015 krävs legitimation för lärare och förskollärare för att självständigt få sätta betyg och för att kunna bli tillsvidareanställda. För att få undervisa krävs både legitimation och behörighet. För de lärare och förskollärare som undervisar i särskolan gäller övergångsbestämmelser om undantag från kravet på legitimation och behörighet fram till den 30 juni 2018. Undantag från legitimationskrav är tillsvidareanställd personal i fritidshem, yrkeslärare och modersmålslärare. 31. All personal ska vara behörig 32. Tillgången på pedagoger och skolledare ska säkras Nämndens uppdrag till förvaltningen: D. Att ta fram en fyraårig kompetensförsörjningsplan som visar årligt rekryteringsbehov av pedagogisk personal och skolledare samt hur detta ska mötas Arbetsmiljön ska förbättras En oroande trend kan ses i medarbetares sjukfrånvaro. Denna har ökat markant de senaste åren och ligger i dagsläget på 6,5 %. Det är sjukfrånvaroperioder längre än 91 dagar som ökar mest och de återfinns främst inom yrkesgrupperna lärare, praktisk/estetiska ämnen samt elevassistent, barnskötare, rektor och fritidspedagog. 7 (10)
33. Långtidssjukskrivningarna ska minska 34. Korttidssjukfrånvaron ska minska främst inom förskolans yrkesgrupper 35. Rektors, förskolechefs och pedagogers arbetsbelastning ska minska så att tid frigörs till det pedagogiska uppdraget 36. Samverkan mellan verksamheten och stödfunktionerna fastighet, städ, IT och personal, framförallt korttidsbemanningen, ska förbättras Ekonomi Kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2016 innebär för för- och grundskolenämnden en indexuppräkning av 2015 års budgetram motsvarande 35,8 mnkr samt ett tillskott på 30,8 mnkr för att möta behov utifrån volymökningar och tillkommande hyror. Befolkningsprognosen visar att antalet 1-5 åringar i kommunen planat ut på dagens nivå. Inom grundskolan är det fortsatt stora volymökningar. För 2016 innebär det en ökning på ca 400 elever i åk 1-9. Ökningen av elever är ganska jämt fördelad över åk 1-3, 4-6 och 7-9. Ökningen i de lägre årskurserna medför en volymökning även för fritidshemsverksamheten. Trots att kommunfullmäktige gett för- och grundskolenämnden tillskott avseende kostnadsoch volymökningar i verksamheten finns ett effektiviseringsbehov på ca 30 mnkr för 2016. Detta eftersom tillskottet från fullmäktige inte fullt täcker de förväntade löneökningarna och tillkommande kostnaderna för volymökningarna 2016. Under 2015 har 18 mnkr av förskoleverksamheten varit finansierad med tillfälliga medel utifrån beslut i fullmäktige och nämnd, medel som legat utanför nämndens budgetram och som saknas 2016. Utifrån detta krävs således effektiviseringar motsvarande 30 mnkr för att få en budget i balans 2016. Inför 2015 gjordes stora effektiviseringar inom nämndens ansvarsområde. Utvecklingsresurser, IT, måltider, musikskola, särskola, elevhälsa och ledning samt administration inom skolområdena fick alla omfattande effektiviseringskrav. Även grundbeloppet i resurstilldelningen till grundskolan, fritidshemmen och förskoleklass sänktes med 3 % för att nå en budget i balans. Förskoleverksamheten undantogs dock från effektiviseringskrav utifrån nämndens ambition att satsa på de lägsta åldrarna. Inför 2016 års budget noteras att under införandet av den nya lärplattformen Lärum har föroch grundskolenämnden under 2015 haft kostnader för implementering samt kostnader för dubbla system. Detta i kombination med normsänkningen, som beslutades 2014, på elevdatorer så kan budgeten för IT sänkas med 5,5 mnkr 2016 jämfört med 2015. Inför 2016 har området för verksamhetsstöd setts över igen. Detta för att så långt som möjligt skona den lagstadgade kärnverksamheten. 2016 kommer Idéans verksamhet att 8 (10)
omstruktureras. Tillägget för spetskompetens kring Genus tas bort utifrån att genusförskolan är igångsatt och arbetssättet implementerat. Det övergår nu till en genomförandefas där kunskapen ska förvaltas och spridas till andra. Naturskolan får ett effektiviseringskrav på 5 %, motsvarande 100 tkr. Utöver detta sänks också nämndens bidrag till Kulturverket med 400 tkr. Detta görs utifrån att Kulturverket under ett antal år lyckats erhålla externa intäkter och bidrag i stor utsträckning. Bedömningen är därför att verksamheten kan bibehållas/fortsätta trots att nämndens insats minskas. Dessa delar tillsammans ger en besparing på 2,4 mnkr 2016. Utifrån kommunfullmäktiges uppdrag till nämnderna att arbeta för en mer effektiv lokalanvändning samt att antalet elever ökar inom Umeå kommun så måste skolstrukturen ses över i syfte att optimera lokalanvändandet och minimera behov att mer skollokaler men samtidigt bibehålla eller öka kvaliteten. Utifrån de stora krav som ställs på behörighet för lärare samt att resurstilldelningen till skolorna sänktes inför 2015 så behöver arbetet med skolstruktur påbörjas. Nämnden har därför gett förvaltningen ett uppdrag att se över skolstrukturen i kommunen och ett effektiviseringskrav motsvarande 3 mnkr läggs därför inom detta område för 2016. Umeå kommun har en hög ambitionsnivå i förskolan och en relativt hög personaltäthet. I budgetbeslutet för 2016 kan dock inte längre förskola och pedagogisk omsorg fredas. Utifrån de omfattande effektiviseringarna inom grundskolan, fritidshem och olika stödfunktioner som gjorts 2015 så sänks grundbeloppet i resurstilldelningen till förskolan och pedagogisk omsorg med 3 % 2016. Tilläggsresurs och medel avsatta för viktning utifrån sociokulturellt index är undantagna från effektiviseringskravet. Detta innebär en effektivisering på ca 18 mnkr. Med ovanstående åtgärder har för- och grundskolenämnden en budget i balans 2016. Det är dock stor risk för underskott gentemot budget 2016 utifrån att ovanstående effektiviseringar är beräknade på helårseffekt, vilket kommer att vara svårt att erhålla 2016. Statsbidrag förutsättningar framåt Regeringen har beslutat att tillskjuta medel till årskurs F-3 för att minska gruppstorlekar och höja lärartätheten. Umeå kommun har sökt medel för detta för läsår 2015/2016 motsvarande 21,5 mnkr. Regeringen har gett signaler om att detta statsbidrag kommer att finnas kvar som ett riktat bidrag under överskådlig tid vilket medför att om Umeå kommun beviljas medel så låses nivån i resurstilldelningen till F-3 för effektiviseringar kommande år. Om Umeå kommun sänker lärartätheten i dessa årskurser blir kommunen 9 (10)
återbetalningsskyldig avseende statsbidraget. Detta måste tas i beaktande när kommunfullmäktige beslutar om nämndernas budgetramar för kommande år. Regeringen har även beslutat att tillskjuta medel till förskoleverksamhet för att minska barngruppernas storlek, eller för att undvika utökningar av gruppernas storlek. Även här har Umeå kommun ansökt om medel och fått beviljat 9,5 mnkr för läsår 15/16. Utifrån de beräknade volymökningar inom grundskolan de kommande åren är det av yttersta vikt att fortsätta arbeta med långsiktiga strukturella åtgärder för att klara den ekonomiska utmaning som det innebär. Orolig omvärld I budgetbeslutet för för- och grundskolenämnden är en ökning av antalet nyanlända inte beaktat. Däremot förbereder verksamheterna för att ta emot ett ökat antal nyanlända. Produktivitet För- och grundskolenämnden strävar efter att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Utgångspunkten är att styra utvecklingen i önskvärd riktning för att uppnå de politiska målen, d v s bedriva en ändamålsenlig verksamhet och att inom givna ramar öka måluppfyllelsen. Systematiska jämförelser med andra jämförbara kommuner samt egna jämförelser över tid är av vikt för att kunna bedöma produktivitetsutvecklingen. Ett mått som följs är antal kvadratmeter lokalyta per barn och elev. Att effektivisera lokalanvändningen är ett uppdrag från kommunfullmäktige. I linje med detta samt för att minimera behovet av fler skollokaler utifrån elevökningarna i grundskolan har nämnden gett i uppdrag att se över skolstrukturen i kommunen i syfte att optimera lokalanvändningen och samtidigt bibehålla eller öka kvaliteten. Målvärdet för 2016 är baserat på budgeterade lokaler för 2016, men det långsiktiga målet är att antal kvadratmeter mer barn/elev skall minska. 10 (10)