Årsredovisning 2009
2009 Vindkraften lyfter Den energiomställning som påbörjats i vårt land och som handlar om att ta tillvara den förnyelsebara energin kommer att märkas i vår kommun, eftersom det till stora delar handlar om vindkraft Gjorda vindmätningar visar att det blåser tillräckligt i Uppvidinge för att det ska vara lönsamt att bygga vindkraftverk här Ett flertal exploatörer har visat intresse och arbete pågår på många håll för etablering av vindkraftverk i skog och mark i vår kommun Stabil ekonomisk utveckling i kommunen Kommunens ekonomi har de senaste åren visat positiva resultat 40 20 0-20 -9,4-14,6-20,6 35,5-5,2-5,1-5,4-8,6-8,2-12,3 1995 2000 2005 16,7 12,1 8,2 9,6 En allmän utgångspunkt för de ekonomiska mål som Uppvidinge kommun fastlagt är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar Kommunen använder sig av tre övergripande finansiella mål Resultat efter finansnetto: Finansieringsgrad : Soliditet : Minst 50 % Samtliga finansiella mål är uppfyllda 4,9 6 miljoner kronor i resultat årligen, sett över en konjunkturcykel 100 % självfinansiering av investeringar Det ljusnar för näringslivet Flera företag i Uppvidinge ser nu en ljusning Av dem som såg framtiden helt i nattsvart tidigare i höstas har många nu en orderingång och man ser därför ljusare på framtiden Flera företag i kommunen har dock inte märkt av lågkonjunkturen alls Flera företag har gjort nyanställningar Den gigantiska ordern till Spaljisten har gett många framtidstron tillbaka Den sprider framtidstro och tro på att även ungdomsarbetslösheten kommer att minska Under 2009 och 2010 kommer vi att prioritera arbetet med stötta de mindre företagen för att få tillväxt i kommunen Nya attraktiva lägenheter Uppvidingehus har skapat nya, attraktiva lägenheter på Eriksgatan i Åseda Det är den största renovering som någonsin gjorts i Uppvidingehus bestånd Hyreshuset omfattar sex 1:or, sju 2:or, sex 3:or och två 4:or Det finns hissar i varje trapphus, inglasade balkonger och fiberanslutning till varje lägenhet I källaren finns det relaxavdelning, aktivitetsrum och gästlägenhet Bredband till alla Då 3G-tekniken ännu inte är tillgänglig för alla i kommunen har Uppcom AB av kommunstyrelsen fått i uppdrag att fortsätta utbyggnaden av bredband till landsbygden Närmast i tur står Ösjöbol och Hökhults teleområden Fiberkabel dras till respektive telestation, som förses med ADSL-teknik Uppvidinge kommun har utsetts som pilotkommun för nedläggning av kopparnätet (fasta telefonin) Detta kommer att drabba Lindshammar och den del av Lindshammarstationens kopparnät som ligger i Uppvidinge kommun 2 Årsredovisning 2009
Vi mår rätt bra För att vi som arbetar i kommunen ska må bra, trivas på vårt arbete och därigenom göra ett gott arbete för Uppvidinge Kommun och dess invånare krävs en god arbetsmiljö En del i arbetsmiljöarbetet är att arbeta hälsofrämjande det vill säga ta tillvara det som är friskt och förstärka detta Till hjälp i detta har vi våra friskfaktorer som våra anställda varit med och tagit fram Dessa friskfaktorer är: Arbetsglädje Inflytande delaktighet Stolthet Återhämtning Detta är något som vi försöker arbeta med i verksamheterna dagligen Vi ser att detta är en faktor till vår fortsatta minskning av sjukfrånvaron som 2009 är nere på 5,53 % en minskning från en nivå på närmare 10 % 2004 Det papperslösa Uppvidinge Arbetet fortskrider med införande av ett system med digitala kallelser till kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens och de kommunala nämndernas sammanträden Systemet har tillämpats på kallelse till kommunstyrelsens arbetsutskott sedan våren och kommer nu att implementeras successivt i den politiska organisationen Genom systemet med digitala kallelser förbättras förutsättningarna för de förtroendevaldas politiska uppdrag Bättre kvalité i skolan Hösten 2009 genomförde Skolinspektionen regelbunden tillsyn av skolorna i Uppvidinge kommun Skolinspektionen gav både positiv och negativ kritik Det positiva är att eleverna är väldigt trygga i skolmiljön De förbättringsområden som utpekas är bland annat förbättringar i kvalitetsredovisningar och komplettering av likabehandlingsplaner Vi har skrivit ett svar till Skolinspektionen där de åtgärder vi ämnar vidta för att förbättra vår verksamhet preciseras, Nya webbplatser Uppvidinge kommun och Uppvidingehus har tagit fram nya webbplatser under året och fått många positiva reaktioner Sommarpraktik till ungdomar Sommarpraktik för ungdomar erbjöds alla ungdomar under 18 år och som gått ut åk 1 och 2 på gymnasiet Samtliga erbjöds 80 timmar och praktikplatser erbjöds i kommunala förvaltningar samt hos föreningar, företag och hos Svenska kyrkan Befolkningsstatistiken oroar Befolkningen har minskat med 27 personer under 2009 Det har avlidit 27 personer fler än antalet födda och antalet personer som har flyttat in / invandrat är lika stort som de som flyttat ut Valfrihet i äldreomsorgen Lagen om valfrihetssystem (SFS 2008:962) trädde i kraft den 1 januari 2009 Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill göra det möjligt för medborgarna att välja mellan olika utförare av tjänster inom vård och omsorg Socialstyrelsen beslutade under våren 2009, efter ansökan från Uppvidinge kommun, att betala ut statliga stimulansmedel på 650 tkr för att utreda vilka förutsättningar det finns för att införa valfrihetssystem i kommunens äldreomsorg samt vilka områden som kan vara mest lämpade härför 3 Årsredovisning 2009
ÅRSREDOVISNINGENS STRUKTUR Uppvidinge kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige Den vänder sig även till externa intressenter så som kreditgivare, leverantörer och andra offentliga myndigheter Förvaltningsberättelse Det första avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt den kommunala redovisningslagen ska upprättas i årsredovisning / delårsrapport Förvaltningsberättelsen är en sammanfattning av årsredovisning / delårsrapport, där väsentliga delar av kommunens ekonomi och verksamhet fokuseras Förvaltningsberättelse - sammanställd redovisning Koncernredovisningen kallas i kommunsektorn för sammanställd redovisning I avsnittet sker en redovisning av verksamheten och ekonomin i de kommun ägda bolagen Uppvidinge kommuns verksamhet Avsnitt 1 Avsnitt 2 Avsnitt 3 Det avslutande avsnittet presenterar delar av den verksamhet som bedrivits under året Redovisningen sker för respektive styrelse / nämnd Inom varje styrelse / nämnd beskrivs viktiga händelser och trender utifrån olika perspektiv samt ges en kort framtidsbedömning 1 2 3 5 9 15 16 17 22 23 24 25 28 38 39 43 48 54 56 57 58 58 59 60 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Lena Karlsson kommenterar 2009 Förvaltningsberättelse Uppvidinge kommuns särdrag En kort beskrivning av befolkningsutveckling och arbetsmarknad Framtidsbedömning En analys över det ekonomiska läget och förutsättningar för kommunen Målavstämning Avstämning av finansiella mål och mål kopplade till god ekonomisk hushållning Ekonomi i fokus Analys av kommunens ekonomi med stöd av RK-modellen Driftsredovisning Redovisning och analys av driftbudget och utfall Investeringsredovisning Redovisning och analys av investeringsbudget och utfall Personal- och hälsoredovisning Redovisning och analys av väsentliga personalförhållande Redovisningsprinciper En beskrivning av redovisningsmodell och hur kommunen uppfyller RKR:s rekommendationer Resultaträkning noter Redovisning av resultaträkning och noter Kassaflödesanalys noter Redovisning av kassaflödet och noter Balansräkning noter Redovisning av balansräkning och noter Sammanställd redovisning Uppvidinge kommuns bolag Redovisning av verksamheten och ekonomin i de kommunägda bolagen Uppvidinge kommuns verksamhet Kommunstyrelse Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Barn- och utbildningsnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Socialnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Miljö- och byggnadsnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Revision Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Överförmyndarnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Valnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Krisledningsnämnd Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året HUL gemensam nämnd för lönesamverkan Beskrivning och analys av nämndens verksamhet under året Revisorernas utlåtande över årsredovisningen Produktion: Ekonomi avdelning Bilder: Motiv från Uppvidinge kommun Målningar: Elever i kulturskolan
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Början i moll och slutet i dur När jag för ett år sen skulle beskriva 2008 så blev det bestående minnet av det året att lågkonjunkturen kom och lade sordin på den positiva utveckling vi haft under några år Lågkonjunkturen blev också det som präglade 2009, under våren kom det allt dystrare prognoser, både i form av varsel och tilldelning av statliga medel Vi räknade om budgeten flera gånger alltid med mindre resurser som utgångsläge Många möten med förvaltnings- och bolagspresidier blev det under våren, alla förväntades att dra ner på sina krav när det gällde tilldelning av pengar Ingen lätt uppgift men ändå nödvändig i det rådande läget Hög arbetslöshet, fra bland våra ungdomar har satt socialförvaltningen under hög press, med stigande kostnader för ek bistånd Ett ökande antal familjer med problem har lett till flera placeringar av både barn och vuxna, vilket givetvis också innebär ökade kostnader Vår skola har under året varit föremål för inspektion av skolverket, och av de påpekanden som kom var en del väntade och andra kanske mer en överraskning Arbete med förändringar pågår nu ute i verksamheterna, och kvalitén i våra skolor är mycket viktig Våra barn ska få samma förutsättningar som andra för att klara vidare studier Av dem som blivit arbetslösa har flera tagit chansen att studera och Lärcenter och Komvux har tagit emot fler studerande det senaste året, även SFI-undervisningen har ökat (svenska för invandrare) UppCom fortsätter arbetet med fiberutbyggnaden i den takt som ekonomin tillåter, samverkan sker med Eon som gräver ner kablar på olika håll i kommunen Vindkraftsplanen är nu antagen av KF och det börjar röra på sig med ansökningar om miljöprövningar av några större parker LOV, lagen om valfrihet, är just nu under utredning i vår kommun Tanken med den lagen är att ge möjligheter för entreprenörer att tillhandahålla vissa tjänster som varit förbehållet den kommunala verksamheten Hos oss handlar det om hemtjänst och hemsjukvård, och beslut ska tas i KF före sommaren Befolkningen fortsätter att minska, liksom tidigare, dock inte lika mycket som 2008 Vårt relativa underskott på invånare i 20 35 år visar sig genom ett lågt födelsetal Detta kräver liksom tidigare en ständig anpassning till nya förutsättningar i barnomsorg och skola De ekonomiska förutsättningarna som tidigt under året såg mörka ut har förbättrats efter hand och det årsresultat som nu presenteras ser ändå bra ut med tanke på omständigheterna, och jag känner att det finns bra förutsättningar för Uppvidinge att klara den här lågkonjunkturen med alla de följdeffekter som kommit Då jag nu lämnar mitt uppdrag önskar jag lycka till till er som fortsätter att göra vår kommun attraktiv och en bra plats att leva och bo i Inom industrin har det på en del håll återhämtat sig och viss nyanställning sker, medan det i en del branscher fortfarande inte ses någon återhämtning Glädjande nog kan vi se att det startas nya företag i vår kommun UppvidingeHus som renoverat ett hus på Eriksgatan kan glädjas åt det resultatet, stor efterfrågan på lägenheterna och nöjda hyresgäster! Nästa hus som blir föremål för renovering är Torggatan där vårdcentralen är belägen I samband med renoveringen av vårdcentralen kommer det också att tillskapas en familjecentral, där kommun och landsting samverkar kring barnavårdscentral, öppen förskola och socialförvaltning Lena Karlsson Kommunstyrelsens ordförande (C) 1 Årsredovisning 2009
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Enligt 4:e kapitlet i den kommunala redovisningslagen ska kommunen göra en förvaltningsberättelse i årsredovisningen Den ska vara en sammanfattning av årsredovisning där väsentliga delar av kommunens ekonomi lyfts fram 1 1 2 Årsredovisning 2009
ORGANISATION OCH LEDNING Kommunstyrelsens ledamöter Organisation Lena Karlsson (C) Ordförande Peter Skoog-Lindman (S) Vice ordförande Torbjörn Gustafsson (C) Ledamot Yvonne Wilhelmsson (C) Ledamot Jan-Olof Fransson (M) Ledamot Monika Hammarström (S) Ledamot Per Elgestam (S) Ledamot Benny Jarhall (S) Ledamot Kommunstyrelsen väljs av Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och dess uppgift är att styra, leda och kontrollera den kommunala verksamheten Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning Den har också ansvaret för kommunens medelsförvaltning, den fysiska planeringen, mark- och bostadspolitiken, sysselsättnings- och näringslivsfrågor med mera Kommunstyrelsen har även hand om frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och de anställda Kommunstyrelsen bereder ärenden som ska beslutas av Kommunfullmäktige Vissa frågor kan beslutas direkt av Kommunstyrelsen Anna-Bettina Holm (M) Ledamot Andreas Magnusson (V) Ledamot Christina Lindqvist (KD) Ledamot 3 Årsredovisning 2009 2
UPPVIDINGES SÄRDRAG Uppvidinge kommun bildades 1971 genom sammanslagning av Åseda och Lenhovda köpingar samt Nottebäcks och Älghults landskommuner Den nya kommunens område sammanfaller i stort med det gamla häradet Uppvidinge Kommunens areal uppgår till 1 184 kvadratkilometer Ungefär 80 procent av kommunens areal utgörs av skog Här finns också många sjöar, 231 är större än ett hektar ARBETSMARKNAD MED MÖJLIGHETER I kommunen finns ca 1300 små och medelstora företag men också några förhållandevis stora företag som t ex Profilgruppen och Elitfönster med vardera ca 300-500 anställda Andra relativt stora företag är Spaljisten, Alstermo kabel, m fl Den största delen av företagen har 0-5 anställda Antalet företag i kommunen är så stort att var 8e invånare är egenföretagare BEFOLKNINGSUTVECKLING SOM BEKYMRAR Invånarantalet minskade med 27 personer under 2009 Befolkningsförändring 10500 10250 10000 9750 9500 9250 9000 1997 2000 2005 Födelseöverskottet (födda minus avlidna) har under en lång period varit negativt (-27 2009) Det gör att flyttningsöverskottet (inflyttning minus utflyttning) är avgörande för om det ska bli en befolkningstillväxt Det är värt att notera att under de senaste åren med befolkningsminskning har antalet arbetstillfällen stigit dramatiskt med 20 % Det som oroar för framtiden är det faktum att kommunens befolkning utvecklas på ett annat vis än landet i övrigt Det föds färre barn och kommunens särprägel, med hög andel 65-åringar och äldre jämfört med riket, börjar avta En central del för att öka befolkningstillväxten är attraktivt boende Under en lång tid har nyproduktionen av flerfamiljshus eller småhus varit obefintlig eller väldigt liten 3 4 Årsredovisning 2009
FRAMTIDSBEDÖMNING KONJUNKTUREN VÄNDER UPPÅT Efter kollapsen på de finansiella marknaderna, det stora raset i världshandeln och det därmed sammanhängande fallet i svenska företags produktion har återhämtningen under 2009 varit förhållandevis svag De dystra siffrorna till trots har en betydande omsvängning skett i hushållens och företagens förväntningar Under loppet av fjolåret har optimismen inför framtiden gradvis skruvats upp Till det ska läggas att fallet i sysselsättningen har stannat av och inte ser ut att bli så omfattande som tidigare befarat Normalt brukar en tillväxt kring 3 procent bidra till stigande sysselsättning och minskad arbetslöshet, men detta blir sannolikt inte fallet under 2010 och 2011 Orsaken är den ojämnvikt som uppstått i förhållandet mellan produktion och produktionsresurser I många företag är resursutnyttjandet ytterligt lågt och inte minst då inom industrin Det innebär att produktionen kan växa högst väsentligt utan att mer resurser, i form av anställda, krävs Sysselsättningen kommer därför övergångsvis att förbli låg trots god fart i ekonomin Förutsättningarna är nu goda för en relativ snabb ekonomisk återhämtning Industriföretagen flaggar för ökad orderingång och produktionsplanerna pekar uppåt Företagens lager har nått sin botten och kommer knappast att tömmas mer Det innebär betydande tillskott i efterfrågan Hushållens sparande är samtidigt rekordhögt Skatteunderlagsutveckling I det litet längre perspektivet är utsikterna inte lika lysande Även om de svenska hushållen och den svenska staten har ordning på sin ekonomi så gäller inte samma sak i omvärlden En fortsatt måttlig tillväxt internationellt begränsar utvecklingen i vårt eget land Men trots att återhämtningen hämmas av internationella obalanser räknar SKL ändå med en relativt hög tillväxt i svensk BNP: 3,3 procent i år och 2,7 procent nästa år Antal personer varslade om uppsägning Tillsammans med stigande fastighetsvärden, återhämtade börskurser och ökande inkomster ger det utrymme för ett kraftfullt lyft i hushållens konsumtionsutgifter Också det bidrar till en ökad efterfrågan På kort sikt är förutsättningarna därmed goda för en rejäl tillväxtrekyl Källa: Sveriges kommuner och Landsting 5 Årsredovisning 2009 4
MÅLAVSTÄMNING Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden För att finansiera en verksamhet över tiden krävs normalt sett mer än ett nollresultat Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in innebär det att det blir kommande år, eller kommande generationer, som måste betala för denna överkonsumtion Ser man på kommunens resultat för 2009, 4,9 mnkr, nås inte resultatmålet men långsiktigt över en konjunkturcykel (7 år) ser det bättre ut 40 20 0 Resultat Genomsnitt 16,7 12,1 8,2 9,6 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 4,9 5,9 FINANSIELLA MÅL Uppvidinge kommun använder sig av tre övergripande mål för att styra den ekonomiska utvecklingen och definiera vad god ekonomisk hushållning står för i kommunen Resultatmålet ska gälla långsiktigt över en konjunkturcykel -20-5,1-5,4 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Resultat efter finansnetto: 6 miljoner kronor i positivt resultat årligen Finansieringsgrad : Soliditet : Minst 50 % 100 % självfinansiering av investeringar FINANSIELLA MÅL Målformulering Resultat, 6 mnkr, långsiktigt över en konjunkturcykel Målet är helt uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Kommentar 4,9 mnkr i resultat Finansieringsgrad, 100 % självfinansiering av investeringar Soliditet, minst 50 % 10,3 mnkr i bruttoinvesteringar samt 38,2 mnkr i amorteringar 53,3 % i soliditet 5 6 Årsredovisning 2009
VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING KOMMUNSTYRELSE Målformulering Målet är helt uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Kommentar Kontinuerlig kommunikation med kommunens invånare sker via kommunens webbplats och via kommuninformation i Uppvidinge tidning 10 ggr/år Intranätet består av relevant innehåll från informationsägarna utifrån krav och behov och underlättar därmed det dagliga arbetet för medarbetarna Inom integrationsverksamheten skall 70 % av de kommunplacerade erhålla arbete, studieplats eller praktikplats inom tre år Antalet boklån per invånare skall nå upp till riksgenomsnittet Vi har kommuninformation i Uppvidinge Tidning 10 ggr/år Intresset att få ut sin information i U T har ökat rejält sedan start Information läggs även ut på webbplatsen under bl a Nyheter Viss information finns men skall utvecklas ytterligare under 2010 Målet är uppfyllt för perioden 2006-2009 och de som bor kvar i kommunen Det kärvare arbetsmarknadsläget kan komma att påverka integrationsarbetet Antal lån per invånare ökade till 784 under 2009 Jämförelsen med 2008 för riket var 76 Antalet kulturprogram för barn skall uppgå till 2 program/barn/år Antalet deltagaraktiviteter i åldern 5-20 år skall uppgå till minst 60000/år Implementering av det kommunövergripande arbetsmiljöarbetet avseende organisation, delegering av arbetsmiljöuppgifter, utbildning, framtagande av rutiner, riktlinjer och handlingsplaner Mätning av total sjukfrånvaro för analys och åtgärder så att sjukfrånvaron ytterligare minskar PA-systemets lönekartläggning kompletteras med ett stödverktyg för lönekartläggning, analys och arbetsvärdering Implementering av lönepolicy och lönesättningskriterier Barnkulturgruppen erbjuder 2 program/år/ barn Antalet aktiviteter har sjunkit till ca 56 000 Arbetet har fortsatt under 2009 Den totala sjukfrånvaron har minskat från 5,81 % 2008 till 5,53 % 2009 Lönekartläggning är klar men det återstår att implementera lönesättningskriterier i verksamheten 7 Årsredovisning 2009 6
Förnya asfaltbeläggningen på kommunala industri- och villagator Arbete utfört i Åseda och Lenhovda Underhållsröjning, slaghackning och gräsklippning på kommunal mark och uppgradering av lekutrustning på kommunala lekplatser Arbete utfört i hela kommunen, förutom lekutrustning Uppgradering av reningsprocesser och maskinutrustning i avloppsreningsanläggningarna Arbete utfört vid Åseda Lenhovda, Norrhult och Alstermo reningsverk Förnya informationsmaterialet om källsortering till abonnenter och boende i kommunen Renheten på det utsorterade avfallet kontrolleras genom plockanalyser Ny folder är framtagen Uppdatering sker löpande VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING SOCIALNÄMND Målformulering Målet är helt uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Kommentar 2007 inleds ett arbete utifrån jämförelsetalen Dialogbesök i Tingsryd gällande omsorger av funktionshindrade och indvid- och familjeomsorgen Vid varje nämndssammanträde skall en aktuell prognos presenteras och det aktuella ekonomiska läget diskuteras Detta har genomförts Kostnaderna för timvikarier ska sjunka Kostnaden för timvikarier har minskat med 700 tkr Kostnaderna för inst- placeringar ska sjunka Kostnaden för institutionsplaceringar har minskat med ca 800 tkr Antalet sjukdagar ska sjunka Sjukfrånvaro har minskat från 7,09 % 2008 till 6,78 % 2009 7 8 Årsredovisning 2009
VERKSAMHETSMÅL - GOD EKONOMISKHUSHÅLLNING BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Målformulering Mindre skolk God ordning tydliga regler i skolan Målet är helt uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Kommentar Mätmetoder under utarbetande Mätmetoder under utarbetande Ökat antal godkända elever Budgetdisciplin Översyn av skolskjutsverksamheten Minska semesterlöneskulden Se över elevhälsans resursfördelningssystem Antalet har ökat Gäller för jämförelsetal 2009 Överskott med 0,6 mnkr Ambitionen är att fortsätta med denna punkt under våren -10 Semesterlöneskulden har ökat med 0,7 mnkr i jämförelse med 2008 års bokslut Resursfördelningssystem under utarbetande VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Målformulering Livsmedelskontroll: Alla företag som betalar årlig tillsynsavgift ska ha kontroll eller revision under året Miljötillsyn: Alla företag som betalar årlig tillsynsavgift ska ha tillsynsbesök under året Bygglov: Med kompletta handlingar ska bygglov kunna medges inom en månad Detaljplan bör kunna antas inom 8 månader Kart- mät och GIS: Bestyrkt kopia för situationsplan vid bygglovsprövning ska levereras inom 5 arbetsdagar Målet är helt uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Kommentar För hög arbetsbelastning För hög arbetsbelastning Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Målet är uppnått 9 Årsredovisning 2009 8
EKONOMI I FOKUS Årsredovisningen och den finansiella analysen syftar till att identifiera hur kommunen lever upp till god ekonomisk hushållning Kravet på ekonomi i balans ska ses som ett instrument för att säkerställa att varje generation bär kostnaderna för den service som generationen själv beslutar om och själv konsumerar 40 20 0 35,5 Positivt resultat Negativt resultat Budgeterat resultat 16,7 12,1 8,2 9,6 4,9 5,7 0,2 0,3 0,3 STARK EKONOMISK UTVECKLING FÖR KOMMUNEN Kommunen använder sig av tre övergripande finansiella mål för att styra den ekonomiska utvecklingen Samtliga finansiella mål är uppfyllda 2009-20 -9,4-14,6-20,6-5,2-5,1-5,4-8,6-8,2-12,3 1995 2000 2005 2010 Uppvidinge kommun redovisar ett positivt resultat om knappt 5 mnkr Förklaringen till överskottet är flera Organisationen har levt ekonomiskt Förvaltningarna gör sammantaget ett positivt budgetutfall på 2,5 mnkr De omställningsarbeten som pågått inom kommunens olika verksamhetsområden har givit resultat Finansförvaltningen ger ett överskott Orsaken är ett bättre finansnetto samt att kostnaderna för arbetsgivaravgifter blivit lägre (5,2 mnkr) än budgeterat DET GÄLLER ATT KUNNA GASA OCH BROMSA SAMTIDIGT Kommunen har haft ett demografiskt gynnsamt år där nettoinflyttningen nästan klarat att täcka det negativa födelsenettot Samtidigt har verksamheten klarat att ställa om till minskande resurser, nettokostnaderna ökar endast med 0,8 % Frågan är hur långvarig dagens besvärliga ekonomiska situation blir Prognoserna pekar på att konjunkturen tar fart Uppvidinge kommun har inga marginaler utan är väldigt sårbar om något oförutsett inträffar För att få ekonomin att gå ihop är det nödvändigt att hålla marginalen mellan nettokostnaderna och skatte- och bidragsintäkter 7,5 5,0 2,5 Skatteintäkt Nettokostnad 2001-2008 Skatteintäkt/nettokostnad förändring i % Uppvidinge kommun är tvungen att se över strukturen på ett antal område fram över Det är nödvändigt att få resurser till att öka kommunens attraktionskraft Det är oerhört positivt att konstatera att Uppvidingehus satsning på attraktivt boende på Eriksgatan har lyckats 0,0 1998 2000 2005 9 10 Årsredovisning 2009
RESULTAT Effekten av konjunkturnedgången märks tydligt Skatteoch bidragsintäkterna har 2009 ökat mindre än nettokostnaderna Uppvidinge kommun redovisar ett positivt resultat om 4,9 mnkr Resultatmålet på 6 mnkr är uppnått, sett över en konjunkturcykel 500 450 400 350 Kostnads- och skatte/bidragsutveckling Skatte och bidragsintäkter Nettokostnad exkl avskr EGET KAPITAL Det egna kapitalet har ökat med 4,9 mnkr Eget kapital är per definition skillnaden mellan tillgångar och skulder 300 1997 2000 2005 2008 Pensionsskulden som är intjänad före 1998 är inte upptagen i balansräkningen utan redovisas som en ansvarsförbindelse En del av det egna kapitalet är rörelsekapital och är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder 10,0 7,5 5,0 % Resultat i relation till eget kapital 2,5 NETTOKOSTNADSANDEL 0,0 Kommunens nettokostnader ökade med 0,8 procent mellan 2008 och 2009 Skatteintäkter och statsbidrag minskade med 0,6 procent under samma period Det är en utveckling som inte kan fortsätta om kommunen ska ha en möjlighet att bibehålla god ekonomisk hushållning -2,5-5,0-7,5 2000 2005 2008 Nettokostnadsandelen är 94,1 procent exklusive avskrivningar (99,0 % inkl avskrivningar) SOLIDITET Soliditeten anger hur stor del av tillgångarna som har finansierats med eget kapital Det finns en fastställd ambition att ha en soliditet på minst 50 % Soliditeten påverkas av sättet att redovisa pensionsskulden 2009 är soliditeten 53,3 %, om man väger in pensionsskulden blir soliditeten negativ Soliditetsmålet på minst 50 procent är uppnått 100 90 80 70 60 50 40 % Soliditetens utveckling 2000 2005 2008 11 Årsredovisning 2009 10
INVESTERINGAR De samlade investeringarna under år 2009 uppgick till 10,0 mnkr netto, vilket är 25,6 mnkr lägre än budget Orsaken är framför allt att budgeterade medel för ombyggnaden av Olofsgården och av Ekängen, i dagsläget inte är aktuella att genomföra Ny ventilation till Åseda skolan är delvis utförd samt att det har rått en stor återhållsamhet när det gäller investeringar av mer traditionell karaktär, allt för att undvika framtida kapitalkostnader Självfinansieringsgraden är 249 procent, dvs hur stor andel av årets nettoinvesteringar som finansieras med egna interna medel (resultat + avskrivningar) Mkr 50 40 30 20 10 0 Mnkr Investeringar, brutto 2000 2005 Målet om egenfinansierade investeringar är uppnått FINANSNETTO Finansnettot, d v s skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader, uppgår 2009 till 0,2 mnkr Räntekostnaderna har varit historiskt på en väldigt låg nivå Vid årsskiftet var kommunens snittränta under 1 % Detta har varit gynnsamt under en följd av år En extra intäkt under året är återbetalning av SKL:s medlemsbidrag (0,5 mnkr) Mnkr 10 5 0-5 Finansnsiella posters utveckling -10 SKULDSÄTTNINGSGRAD OCH LÅNESKULD Kommunens låneskuld minskade 2009 till 39 mnkr En snabbare amorteringstakt har varit möjlig tack vare en god kassabehållning och låga investeringar Den långsiktiga ambitionen är att de årliga investeringarna skall täckas av avskrivningarna Under flera år på mitten av 2000-talet har större investeringsobjekt inte gjort detta möjligt Upplåningen under den perioden var nödvändig för att klara beslutade investeringar -15 Mkr 140 120 2000 2005 Mnkr Långfristig låneskuld 100 KOMMUNALSKATT Den totala skattesatsen 2009 var 22:00 kr per skattekrona Det är 79 öre högre än snittet i länet och 48 öre högre än rikssnittet 105 (36 %) av landets kommuner har högre skattesats än Uppvidinge kommun 80 60 40 2000 2005 2009 11 12 Årsredovisning 2009
RISK OCH KONTROLL Mkr Likviditetens utveckling BUDGETFÖLJSAMHET Mnkr Prognossäkerhet och budgetföljsamhet är två indikatorer på kontroll av ekonomin Det budgeterade resultatet 2009 var 0,1 mnkr Utfallet 4,9 mnkr är en budgetavvikelse med 4,8 mnkr 2008 var avvikelsen 3,6 mnkr Resultatprognosen i delårsrapporten 2009 var 0,9 mnkr Skillnaden mellan prognos och utfall är 4,0 mnkr I jämförelse med prognosen i delårsrapporten var avvikelsen 1,9 mnkr för nämnderna Orsaken till skillnad mot delårsprognosen är lägre arbetsgivaravgifter, till följd av sänkt försäkringskostnad samt en försiktighet i nämnders och styrelsers prognoser 100 50 0 2000 2005 LIKVIDITET % 10,0 % Kassaflödets utveckling Med likviditet menas betalningsförmåga på kort sikt Likviditeten har ökat med 34 mnkr, 2009 De likvida medlen är placerade på ett koncernkonto i bank tillsammans med de kommunala aktiebolagen 7,5 5,0 2,5 KASSAFLÖDE Nyckeltalet mäter avsättningsförmågan, dvs om sparandet är tillräckligt stort för att vara konsoliderande Kassaflödet bör ligga på nivån 7 till 8 % 2009 var kassaflödet 5 % 0,0 2000 2005 RÄNTABILITET Detta mått visar avkastningen på totalt investerat kapital Beräkningen sker genom att ställa resultatet före finansiella kostnader i relation till den under året genomsnittliga balansomslutningen Efter många år med minusresultat har kommunen nu för femte året i rad en positiv räntabilitet % 5 4 3 2 1 0-1 % Räntabilitetens utveckling -2 2000 2005 13 Årsredovisning 2009 12
POSITIV UTVECKLING I JÄMFÖRELSE MED ANDRA Resultat / invånare Uppvidinge kommun Uppvidinge kommun har i förhållande till andra jämförbara kommuner haft en mycket positiv utveckling de senaste åren I diagrammet nedan jämförs samtliga kommuner utifrån resultat och eget kapital de senaste 3 åren Uppvidinge placeras i mitten av landets kommuner Ser man till jämförbara kommuner ligger Uppvidinge ännu bättre till Modell som beskriver den ekonomiska utvecklingen, 2001-2008 Källa: SKL 13 14 Årsredovisning 2009
PENSIONSSKULD Allt sedan 1964 har kommunernas och landstingens pensionsåtaganden enligt gällande kollektivavtal värderats enligt de beräkningsmetoder som Pensionsfinansieringskommittén lagt fast i den så kallade P- finken Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld är, RIPS07 Beräkningarna är gjorda av KPA Pensionsmedelsförvaltning 2009 2008 Avsättning för pensioner 14 557 14 178 Löneskatt på avsättning 3 532 3 440 18 089 17 617 Pensionsskuld intjänad före 1997-12-31 189 903 185 232 Löneskatt på pensionsskuld intjänad före 1997-12-31 46 070 44 937 235 973 230 169 Finansiell placering (bokförtvärde) 0 0 Totala förpliktelser 254 062 247 786 SÄRREDOVISNING VA-VERKSAMHET Lagstiftningen ställer bla krav på att VA-verksamheten from redovisningsåret 2007 ska särredovisas från annan verksamhet Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden Uppvidinge kommuns tekniska avdelning är huvudman för vatten- och avloppshanteringen i Uppvidinge kommun Verksamheten består i drift av åtta vattenverk, två tryckstegringsanläggningar för dricksvatten, fyra större reningsverk, sju biologiska avloppsreningsanläggningar, 28 pumpstationer och vatten- och avloppsledningar 2009 höjdes de fasta avgifterna för VA-kollektivet med 3,7 % vilket ska täcka ökade kostnader för löner, elström, kemikalier mm 46 % av intäkterna beräknas komma från de fasta avgifterna Motivet till att bara göra höjningen på den fasta delen av avgiften är att merparten av kostnaderna för verksamheten är fasta Finansiell placering (marknadsvärde) 0 0 Finansiell placering (marknadsvärde -bokfört värde) 0 0 Återlåning i verksamheten 254 062 247 786 Sammanställning (mnkr) 2009 2008 2007 Återlåningen i verksamheten har ökat under året från 247,8 mnkr till 254,1 mnkr Resultat -0,7-0,2 0,5 Balansomslutning 33,3 35,7 34,8 BALANSKRAVET Uppvidinge kommun har inga underskott att återställa Avstämning mot balanskrav, mnkr Bokslut 2009 Bokslut 2008 Verksamhetens ekonomiska resultat slutade med ett underskott på 693 kkr Förklaringen till underskottet går att hänföra till minskade intäkter från de rörliga avgifterna men också till maskinhaverier i anläggningarna En större återbetalning av rörliga avgifter har påverkat resultatet negativt Återbetalningen beror på kraftigt förändrad förbrukning för en större industri Årets resultat 4,9 9,6 Reavinster -1,5 Justerat resultat enligt balanskrav 4,9 8,1 Återställt kvarstående negativt resultat -2,1 Resultat enligt balanskravet 4,9 6,0 15 Årsredovisning 2009 14
DRIFTREDOVISNING TRENDEN ÄR POSITIV Driftredovisningen visar ett överskott på 2,5 mnkr jämfört med fastställd budget För tredje året i rad ger nämnderna överskott 10 5 Positivt budgetavvikelse Negativt budgetavvikelse 2,2 Driftbudget utfall 5,9 3,0 2,5 Samtliga nämnder, förutom överförmyndarnämnden, redovisar ett positivt utfall I prognosen som upprättades vid delårsbokslutet aviserades ett överskott på 0,6 mnkr för nämnderna 0-5 -10-2,9-11,0-9,8-9,3-6,7-6,4-3,4-2,0 Det finns en påtaglig försiktighet i organisationen när det gäller att redovisa utfallet i prognoserna -15-16,4-20 1997 2000 2005 Driftredovisning - verksamhetsområde Kkr Kostnad Intäkt Budget Bokslut Avvikelse Bokslut 2009 2009 2009 2009 2009 2008 Revision 643 0 645 643 2 645 Kommunstyrelse 163 360 85 170 78 237 78 191 46 79 390 Överförmyndarnämnd 519 0 443 519-76 389 Barn- och utbildningsnämnd 210 789 20 630 190 747 190 159 588 186 841 Socialnämnd 222 153 35 835 188 192 186 318 1 874 181 835 Miljö- och byggnadsnämnd 4 876 2 583 2 309 2 293 16 2 735 HUL - gemensam lönenämnd 4 533 4 566 0-33 33-456 TOTALT 606 873 148 784 460 573 458 090 2 483 451 379 Finansiering -462 982-460 989 Resultat 4 892 9 609 Orsakerna till det positiva utfallet kan framförallt sammanfattas med att socialnämndens verksamhet ger ett överskott, en följd av lägre kostnader för semesterlöneskuld, löneökningsmedel samt att anslaget för oförutsett inte utnyttjats Barn och utbildnings och socialförvaltningens nettokostnader utgör drygt 80 % av nämndernas totala omslutning Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden redovisar positiva utfall Nämnderna har aktivt och målmedvetet jobbat för att nå dit men inom respektive nämnd finns det underskott som måste åtgärdas, t ex på gymnasieskolan Den ekonomiska uppföljningen behöver förbättras och koppling mellan fastställda politiska mål och ekonomi, prestationer samt kvalitet behöver utvecklas 200000 180000 160000 140000 120000 Driftbudget utfall, nettokostnader Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden 2000 2005 15 16 Årsredovisning 2009