2015-01-29 Uppföljning av Competens grundläggande gymnasiala vuxenutbildning i Vällingby Högdalen Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Lisbeth Jacobsson, verksamhetschef för Vägledningscenter, Botkyrka kommun
Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod (2013-2015). Syftet är att uppnå en högre kvalitet måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling lärande Bedömning betygssättning Styrning, ledning kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer värden samt Elevernas inflytande delaktighet. Genomförande uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (14)
Uppföljning av grundläggande gymnasial vuxenutbildning på Competens Utbildning Den grundläggande gymnasiala vuxenutbildningen vid Competens i Vällingby Högdalen utvärderades under perioden 30 september-3 oktober 2013. Cirka ett år därefter, 17 november 2014, genomfördes ett återbesök på de två enheterna. Vid besöket intervjuades utbildningsansvarig/regionchef för Vällingby samt två grupper om lärare, en grupp på respektive enhet. Lärarna representerade ämnena engelska, matematik svenska som andraspråk. Till det har uppdragsledare i Högdalen intervjuats på telefon. Rollen som uppdragsledare för vuxenutbildningen infördes hösten 2014. En annan förändring är att ytterligare en utbildningsansvarig/regionchef har tillsatts i Upplands-Väsby, för att minska ansvarsområdet cheferna tidigare hade. En ytterligare förändring som ägt rum är att enheten i Huddinge inte längre erbjuder kurser inom vuxenutbildningen. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning lärare ger under intervjuerna. Studievägledningen har förstärkts individuella studieplaner upprättas Alla elever träffar inte en studie- yrkesvägledare. Av de elever som vi har träffat har inte alla haft samtal med studie- yrkesvägledare. Studie- yrkesvägledaren i Högdalen menar att det inte finns tid till att träffa alla elever. Eleverna upplever att studie- yrkesvägledaren ofta är upptagen att det är svårt att få till stånd ett möte med henne. Det är inte möjligt att boka en tid med studie- yrkesvägledaren utan elever tas endast emot på drop in-tider. Tidigare erfarenheter har visat att tidsbokning inte fungerade särskilt väl. Ansvaret för studie- yrkesvägledning hamnar delvis på lärarna. Studie- yrkesvägledaren hinner inte träffa alla elever. Elever vi har träffat säger sig behöva ha en tydligare plan för sina studier att den de upprättar på egen hand i samband med kursstart inte är tillräcklig. Eleverna berättar dock att frågor om framtida yrkesmöjligheter, arbetsmarknad, möjliga kurser att studera behörighetsregler tas upp under lektionstid. Sådana frågor bör stället 3 (14)
tas om hand av studie- yrkesvägledare varför tiden för denna funktion kan utökas. Alla elever får inte en individuell studieplan upprättad med studie- yrkesvägledare. Elevernas hemkommuner är ansvariga för att varje elev får en individuell studieplan upprättad. Så sker inte alltid Competens Utbildnings egna studie- yrkesvägledare har inte möjlighet att upprätta planer för samtliga elever som saknar en sådan. Vid uppföljningen är två studie- yrkesvägledare anställda (1,8 heltidstjänster) i verksamheten. En vägledare delar sin tjänst mellan Vällingby (fyra dagar i veckan) Upplands-Väsby (en dag i veckan). Den andra vägledaren arbetar i Högdalen fyra dagar i veckan. Båda vägledarna stödjer såväl sfi-elever som elever som läser inom vuxenutbildningen, har både bokningsbara tider samt drop-in. Vägledarna kan nu koncentrera sig på mer renodlade vägledningsuppgifter eftersom de har blivit befriade från en rad administrativa göromål, som istället skolans administration sköter. Administrationen har förstärkts sedan utvärderingen genomfördes. Nu finns det heltidsanställda administratörer i Vällingby Högdalen samt en tjänst om 0,8 av en heltidstjänst, i Upplands-Väsby. Anordnaren upprättar digitala individuella studieplaner. Eleverna uppger viss information när de påbörjar sina studier lärarna kompletterar studieplanen med ytterligare uppgifter efter kartläggande samtal om elevernas bakgrund, erfarenheter, studiemål stödbehov. Den individuella studieplanen lagras i lärplattformen It s Learning samt i elevhanteringssystemet PAM. Studieplanen fyller ett syfte som handlingsplan för eleven följs upp genom samtal med läraren under kursen. Lärarna berättar att detta är en strategi för att reducera antalet F-betyg. Elever som vid upprättandet av sina studieplaner eller på annat sätt visar sig vara i behov av stöd ska systematiskt hänvisas till Vuxenteamet (om eleverna är medborgare i Stockholms stad) till vägledarna i händelse eleverna är bosatta i annan kommun. Samundervisningen har minskat i matematik Flera kurser delkurser samundervisas. Samundervisningen sker för delkurser på grundläggande nivå i svenska som andraspråk engelska samt för gymnasiekurser i matematik. Det innebär att lärarna undervisar elever som läser olika kurser i ett ämne i en samma undervisningsgrupp. Eftersom eleverna i undervisningsgruppen arbetar med olika innehåll eller delar i läroboken blir undervisningen inte sammanhållen gemensamma 4 (14)
genomgångar diskussioner förvåras. Läraren tvingas gå runt mellan olika mindre grupper (baserade på kurs/delkurs) i en stor undervisningsgrupp. Det resulterar bland annat i att eleverna lämnas åt eget arbete att de behöver hjälpa varandra (kamratundervisning). Undervisningen blir med aktuellt upplägg ineffektiv tid spills då elever tvingas vänta på lärarens uppmärksamhet. Eleverna själva skulle hellre se att det fanns en undervisningsgrupp per kurs/delkurs. Vissa kurser samundervisas fortfarande, medan andra ämnen har särskilda undervisningstimmar för varje kurs. I engelska undervisas engelska 5 6 i samma grupp i Högdalen (men inte i Vällingby). Engelskläraren menar dock att det är möjligt att använda samma undervisningsmaterial i båda kurserna, men behöver variera uppgifter kräva olika mycket av eleverna, beroende på vilken kurs de går. Läraren menar att det i lärplattformen går att individualisera uppgifter feedback utifrån vilken kurs eleverna går vilken individuell nivå de befinner sig på. I svenska som andraspråk samundervisas delkurs 1 2 (på dagtid) i Vällingby en dag i veckan, men inte alla lektioner. Eleverna på delkurs 3 utgör en egen undervisningsgrupp. Undervisningen på kvällstid bedrivs med alla kurserna i samma undervisningsgrupp. Det skapar en svår situation för läraren, berättar lärare som undervisar i ämnet. Läraren har dock fått stöd av en kollega för att underlätta sitt arbete. 1 Uppdragsledaren i Högdalen tillstår att det är ett problem med att grupper slås ihop, men menar att samundervisning har blivit mindre vanligt. Den förekommer nu endast i liten utsträckning i matematik i Högdalen (ej i Vällingby) där kurserna i matematik 2 3 samundervisas. Matematikkurserna består av förhållandevis få elever, men eftersom eleverna haft synpunkter på samundervisningen i ämnet förekommer den mer sällan. Genom mindre grupper, där eleverna är på ungefär samma kunskapsnivå, tror anordnaren att resultaten kommer att förbättras. Löpande antagning kvarstår som ett problem, men elevhanteringen har underlättats Kursplaneringen försvåras av att sammansättningen av undervisningsgrupperna ofta förändras. I svenska som andraspråk finns tre delkurser två undervisningsgrupper. I den ena gruppen läser eleverna delkurs 1 2 i den andra gruppen delkurs 2 3. Eleverna går över från den ena gruppen till den andra när de bedöms 1 Efter uppföljningens genomförande har anordnaren delat upp kvällsundervisningen i två undervisningsgrupper utökat undervisningstiden. 5 (14)
vara mogna. Dessutom tillkommer det nya elever i de befintliga grupperna var fjärde vecka. Förändringarna i gruppsammansättning ställer högra krav på samplanering försvårar en mer långsiktig planering av kurserna, menar lärare. Nya elever påbörjar studier var fjärde vecka vilket ställer höga krav på en effektiv administration. Idag fungerar inte elevadministrationen ändamålsenligt. Lärare tillstår att de ibland får in nya elever i sina klasser utan att ha fått förvarning om det. Eftersom löpande antagning är ett krav från beställarna kommer nya elever kontinuerligt in i kurserna. Lärarna som undervisar i t.ex. svenska som andraspråk på grundläggande nivå, menar att det försvårar planeringen av undervisningen introduktionen av nya elever. Genom att arbeta tematiskt har lärarna försökt att förbättra situationen. Såväl utbildningsansvarig som flera lärare talar mycket väl om det nya elevadministrationsverktyget PAM, som de menar frigör tid möjliggör större korrekthet i uppgifterna om eleverna. Systemet har också medfört att anordnaren har en bättre kontroll på elevnärvaron gentemot den tidigare hanteringen i Excel. Endast en lärare är ambulerande Lärares tjänster förändras emellanåt för att täcka undervisningsbehovet. Några lärare undervisar på fler än en enhet inom Competens menar också att deras tjänster ibland används för att täcka upp akuta behov som kan föranledas av ett ökat/minskat antal elever på de olika kurserna som erbjuds. Det skapar brist på kontinuitet, menar vissa lärare anser att skolledningen behöver vara mer proaktiv istället för att laborera med lärarnas tjänster för att täcka ett aktuellt undervisningsbehov. Variation i elevantal under studieperioderna skapar instabilitet i lärarnas tjänstefördelning. Genom att elevantalet varierar mellan de olika studieperioderna har enheterna svårt att med god framförhållning fördela lärarnas tjänster mellan de olika kurserna enheterna. Vissa lärare upplever därför att deras tjänster används för att lösa schematekniska problem. 6 (14)
Vid tidpunkten för uppföljningen är det endast en matematiklärare som förflyttar sig mellan de tre enheterna för att undervisa. Övriga lärare är stationerade på en enhet, vilket de upplever vara skönt samt gynna samarbetet mellan personalen. Matematikämnet har ett fungerande arbetslag Arbetet med upplägg genomförande av undervisningen i matematik behöver stärkas. Idag finns inte ett fungerande ämneslag för matematik varför gemensam planering bedömning sker i liten omfattning. Vissa elever, framförallt på de högre kurserna i matematik har svårt att nå kunskapskraven. Sambedömning förekommer inte i matematik. Det beror på att de inte finns ett fungerande ämneslag där sambedömning kan ske. För matematikens vidkommande har en ny lärare, tillika arbetslagsledare, anställts. En av matematiklärarna berättar att det nya arbetslaget fungerar väl. De tre lärarna (varav en arbetar halvtid med matematikundervisning) i arbetslaget har arbetat med att skapa en gemensam planering för att på ett bättre sätt synkronisera kurserna. De verkar också för ett gemensamt pedagogiskt arbetssätt, t.ex. genom att ha likadana prov genom att sambedöma nationella prov. Lärarna har också börjat ta fram studiehandledningar i matematik. En av lärarna berättar att den lärplattform som anordnaren använder (It s Learning) inte är optimal för undervisning i matematik utan är bättre anpassad för språkundervisning. Därför har arbetslaget i matematik börjat titta på ett alternativt verktyg (Kikora) som är kompatibelt med It s Learning. I lärplattformen kan eleverna ta del av filmer som rör matematik utifrån en videotjänst som anordnaren prenumererar på. I matematikämnet använder lärarna diagnostiska prov för att kunna se vilka elever som kan komma att få svårigheter att klara de kurser de har blivit antagna till. Eleverna erbjuds då en möjlighet att gå en (av tre möjliga) orienteringskurs om fem veckor, vilket har fallit väl ut. Enligt lärarna har merparten av eleverna tagit chansen att gå en orienteringskurs resultaten har därefter förbättrats. Fler elever klarar numera sina kurser, men det är ovanligt att de får höga betyg. Undervisningstiden i matematik har överlag utökats, men det finns skillnader mellan enheterna. Lärarna arbetar för att samma 7 (14)
undervisningstid ska erbjudas oavsett enhet, men det återstår en del schematekniska detaljer innan det är en realitet. Distansutbildningar har inte blivit flexutbildningar En relativt liten andel av eleverna når kunskapskraven på distansutbildningarna. Enheten vill av den anledningen skapa ett system med flexutbildning som skulle kunna ersätta distanskurserna. Eleverna behöver ha mer lärarkontakt under en kurs än vad som är fallet på distanskurserna, menar platscheferna. Utbildningsansvarig tillstår att distansutbildningarna är en av de stora utmaningarna för anordnaren. Utbildningen på distans har samma utbud som vid tiden för utvärderingen, dvs. engelska, historia, matematik, religion, samhällskunskap, svenska svenska som andraspråk. Handledningstiden har dock reducerats. De positiva aspekterna med distansundervisningen är att studieavbrotten har minskat att lärplattformen, It s Learning, används fullt ut. Utökad undervisningstid för gymnasiekurser Elever upplever att de får för lite undervisningstid på de gymnasiala kurserna. Undervisningstiden har utökats i ämnena matematik engelska för gymnasiala kurser. Provens roll större vid distansstudier Provens funktion vid betygssättning är oklar för eleverna. Eleverna (i svenska som andraspråk engelska på grundläggande nivå) är osäkra på vilken betydelse proven har vid betygssättning hur mycket annat, såsom lektionsaktivitet betyder. Lärarna lutar sig mycket mot prov i sin bedömning betygssättning. Slutprov eller nationella prov används eleverna på vissa kurser menar att mycket tid ägnas åt förberedelser inför de 8 (14)
nationella proven. Eleverna i svenska som andraspråk på grundläggande nivå uppfattar att de har prov varje vecka, men lärarna kallar det (kapitel)avstämningar. Visserligen förekommer andra examinationsformer/bedömningsunderlag (såsom muntliga redovisningar inlämningsuppgifter), men bedömningen är att prov av olika slag blir viktiga för lärarna att luta sig mot vid bedömning betygssättning av eleverna. Lärarna vi träffar under uppföljningsbesöket instämmer inte helt i de slutsatser som drogs vid utvärderingen 2013. De menar att de vid betygssättningen har, utgår från, en bred palett av underlag. Däremot anser lärarna att slutprov nationella prov ges en större betydelse på distanskurser i t.ex. matematik. Frågor om betyg bedömning diskuteras i viss utsträckning Övergripande riktlinjer kring betygssättning bedömning saknas på enheterna. Arbetet med frågor kring betygssättning bedömning bedrivs i ämneslagen, men det saknas en övergripande diskussion på enheterna om bedömningspraktiker rättvis likvärdig betygssättning. Det finns heller inga tydliga riktlinjer hur nationella prov s.k. slutprov ska användas bedömas. Utbildningsansvarig känner sig trygg med det sätt på vilket sambedömning genomförs i ämnesgrupperna i slutet av kurserna, då det är provvecka. Uppdragsledaren i Högdalen berättar att enheten har betygskonferenser hon menar att det är av stor vikt att då inte bara betraktar betygsutfallet utan också fördjupar sig i de bedömningspraktiker enhetens lärare har. Lärarna i svenska som andraspråk i Vällingby säger att de ofta delar med sig av sina elevers texter till kollegor för synpunkter kommentarer. Att få till stånd ett samarbete mellan enheterna i dessa frågor har dock varit svårare, framförallt vad gäller den grundläggande utbildningen, anser lärarna. Svårigheterna uppges uppstå av tidsbrist av logistiska skäl. 9 (14)
Arbetet i en ny lärplattform har inletts Fronter ska ersättas av webbplattformen It s Learning. Genom bytet av plattform hoppas man kunna skapa möjligheter till utökad gemensam bedömning. Hittills har inte samtliga lärare börjat använda den nya lärplattformen fullt ut, men det finns krav på det från årsskiftet 2014/15, berättar utbildningsansvarig i Vällingby. I Högdalen finns inte samma krav där har arbetet inte kommit riktigt lika långt, menar lärarna. Det mesta av utvecklings- implementeringsarbetet rörande plattformen har ägt rum i Vällingby. Några lärare inom de olika ämnena har varit huvudansvariga för det arbetet för att fortbilda kollegorna. Fortbildning sker också löpande på personalmöten. I samband med att en ny plattform införs ses kurserna över. Generellt har de gymnasiala utbildningarna kommit längst. Utbildningsledaren i Högdalen menar att det är svårare att använda plattformen inom grundläggande utbildning eftersom det är löpande antagning där. Inom svenska som andraspråk har arbetet kommit förhållandevis långt. Innehåll uppgifter har reviderats. I engelska har lärarna arbetat fram bedömningsmateriser, självrättande prov snart ska filmer läggas ut. Alla inlämningar av uppgifter i engelska sker på plattformen. För matematikämnets vidkommande har arbetet inte fortlöpt riktigt lika långt. För elever som har tekniska problem eller svårt att använda plattformen av andra skäl, finns i Vällingby en datahandledare som eleverna har god tillgång till. Därtill finns en lärare som har nedsatt undervisningstid för att stödja lärarna i arbetet med den nya plattformen. I plattformen finns också en film som ger eleverna instruktioner om hur de ska gå tillväga vid inlämning av uppgifter. Arbetet med att ta fram fler filmer av olika slag för plattformen, har påbörjats. Lärarnas delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet har ökat Utvecklingsområdena identifieras främst av platschefer/utbildningsansvarig. Det innebär att lärarna delvis upplever att de inte varit delaktiga i framtagandet av framtida utvecklingsinsatser utan att de istället kommer uppifrån. Vissa insatser bedömer lärare därför inte har blivit så lyckade, såsom satsningen på fortbildning inom sociala medier. Insatserna behöver därför förankras tydligare bland personalen som vill se meningen 10 (14)
syften med insatserna. Delar av personalen har ingen kännedom om vilka utvecklingsområden, såsom interkulturellt ledarskap, enheterna jobbar med. Pedagogisk personal skolledning behöver utifrån olika underlag gemensamt identifiera områdena inte enbart genom en allmän osystematiserad omvärldsbevakning vilket är fallet i dagsläget. Årshjulet är dåligt förankrat hos personalen. Lärare menar att årshjulet inte har tagits fram efter gemensamma diskussioner utan snarare är en produkt av skolledningens visioner. Några lärare efterlyser en gemensam vision för skolans arbete en vision som delas av pedagoger skolledning. Lärarna har inte deltagit i kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen (som lämnas till rektorerna i de s.k. vux 10- vux 8-grupperna) har sammanställts av platscheferna utan lärarnas medverkan. Någon lärare menar att hen inte känner igen vissa slutsatser som dras i redovisningen. Studie- yrkesvägledaren har emellertid bidragit med underlag till det som rör kvalitetsredovisningens text om den vägledande verksamheten. Underlag för uppföljning av verksamheten kan utvecklas analyseras ytterligare. I verksamhetens kvalitetsredovisning saknas exempelvis en analys av betygsutfall, tolkning av elevernas enkätsvar en beskrivning av vilka åtgärder man avser att vidta efter studeranderåden. Underlaget för uppföljning kan också kompletteras med t.ex. intervjuer med elever för att få en bättre förståelse för de mer kvantitativa resultatmåtten enheten har. Årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet har funnits ett tag, men har varit dåligt förankrat i verksamheten, menar utbildningsansvarig. Det beror främst på att det tidigare har varit många chefsbyten, vilket försvårat kontinuiteten. Både utbildningsansvarig uppdragsledare anser dock att rutinerna för verksamhetsårets kvalitetsarbete har börjat bli tydligare för lärarna olika aktiviteter som ska utföras, upplevs inte vara så lösryckta. Uppdragsledaren menar att det återstår att fastställa en del rutiner, men att diskussionerna kring hur man ska jobba med uppföljning kvalitet under året, har tagit fart i Högdalen. Utbildningsansvarig bedömer att lärarnas delaktighet i kvalitetsarbetet är större nu än vid tiden för utvärderingen. I början av sommaren 2014 samlades alla lärare inom vuxenutbildningen för gemensam analys av resultat på ämnes- enhetsnivå. Lärarna beskriver att de analyserar sina resultatutfall efter varje period att den aktiviteten ligger som en 11 (14)
punkt i kalendariet. Lärarna har också involverats mer i arbetat med att ta fram kvalitetsredovisningen till Vux18, vilket lärarna instämmer i. Bilden som lärarna i Högdalen ger är att det sällan har varit gemensamma möten kring utvecklingsfrågor. Ett undantag är ett möte de hade om betyg bedömning samt F-varningar med regionchefen i Högdalen. Lärarna i Högdalen tycker det nya ägarskapet genom Iris Hadar har tillfört nya idéer ledare till verksamheten. Bland annat lyfter de fram det positiva med att den nya uppdragsledaren endast har vuxenutbildningen inom sitt ansvarområde. De menar att det möjliggör för uppdragsledaren att tydligare fokusera det pedagogiska ledningsarbetet. Uppdragsledarens egen bild av verksamheten i Högdalen är att enheten behöver arbeta mer målinriktat, för det behövs rutiner för uppföljning för gemensamma arbetssätt. Hon anser att lärarna har fokuserat för mycket på enbart sina egna ämnen inte getts förutsättningar för att jobba med övergripande verksamhetsfrågor. Några konkreta områden inom vilka enheten försöker ta fram rutiner rör den information som ska ges till eleverna, introduktionsmöten hur lärarna kan arbeta med utvecklingssamtal. Mer tid ges för gemensamt utvecklingsarbete Lärare saknar möjligheter/tid till att diskutera gemensamma angelägenheter. Implementeringen av de nationella styrdokumenten (Vux12) fick lärarna i mångt mycket göra på egen hand. Det beror enligt flera i personalen på att den tidigare skolledningen saknade pedagogisk bakgrund inblick i skol- utvecklingsfrågor. Lärarna efterlyser fler studiedagar då det ges tid för kompetensutveckling tillfälle till gemensamma diskussioner om pedagogisk, didaktik, bedömning kvalitetsutveckling. Den mötesstruktur med APT vuxmöten som rådde vid tillfället för utvärderingen hösten 2013 ligger fast. Lärarna har därtill ämneslagsmöten varje månad. I Vällingby används en eftermiddag i veckan för dessa möten samt för att följa upp månadens aktiviteter i årshjulet. Mycket av utvecklingsarbetet bedrivs i arbets- ämneslagen. Det gemensamma arbetet med kursutveckling utveckling av lärplattform har initierats drivs från arbetslagen, berättar lärare på båda enheterna. Utbildningsansvarig uppdragsledaren är nöjda med den utveckling arbets-/ämneslagen genomgått. Uppdragledaren nämner att ämneslagen arbetar med sambedömning, men att också det ämnesövergripande arbetet börjar ta form. Även om personalen inte helt är i hamn med utvecklingen av den nya lärplattformen är det arbete som bedrivits en frukt av ett ämnesövergripande samarbete. Lärarna i såväl Högdalen som Vällingby pekar på att det ämnesövergripande samarbetet också har rört ett tematiskt arbetssätt i syfte att förhindra 12 (14)
upprepningar på grund av den löpande antagningen. Lärarna framhåller att mer tid givits för den typen av pedagogiska diskussioner. Ett annat exempel på överskridande samarbete sker i Vällingby där lärarna i svenska som andraspråk under hösten 2014 började arbeta med lärarna som undervisar sfi D. Samarbetet syftar till att underlätta elevernas övergång från sfi till den grundläggande vuxenutbildningen. Lektionsbesök förekommer ibland Platscheferna skulle kunna besöka lektioner i större utsträckning. Idag gör platscheferna sällan lektionsbesök för att bilda sig en uppfattning om undervisningens kvalitet. Genom att få en bild av denna kan lärare få bättre konstruktiv feedback på sin undervisning som därmed kan utvecklas förbättras. Enligt lärarna besöker skolledningen sällan eller aldrig klassrummen undervisningen. I Vällingby påpekar utbildningsansvarig att hon under hösten 2014 besökt de flesta av sina tillsvidareanställda lärare. Under besöken har bemötande, struktur dagordning för undervisningen observerats. Det finns inga rutiner för auskultationer på någon av de två enheterna. Dock har det vid enstaka tillfällen hänt att en lärare besökt en kollegas klassrum, berättar lärarna i svenska som andraspråk i Vällingby. I Vällingby har emellertid ett projekt för utveckling av sfi drivits, där auskultationer har ingått. Extern kompetensutveckling utbyte är ovanlig En plan för lärarnas kompetensutveckling saknas. Behov av kompetensutveckling identifieras av lärarna själva, t.ex. i medarbetarsamtal, av platschefer av arbetslagsledare. Däremot finns ingen systematisk plan för kartläggning av behov genomförande av komptensutvecklingsinsatser. Några lärare anser att det främst är pedagogerna i Vällingby som kommer i åtnjutande av olika insatser eftersom den utbildningsansvariga finns lokaliserad på den enheten. Fler kontaktytor med omvärlden behöver skapas för samarbete benchmarking. Lärarna saknar till stor del kontakter utanför den egna organisationen. Det är idag upp till lärarna att etablera de samarbetskontakter de behöver. 13 (14)
Uppdragsledaren i Högdalen säger att det har varit sparsamt med extern kompetensutveckling för personalen. Lärarna berättar att de har fört fram önskemål om att ta fram en kompetensutvecklingsplan, vilket ska göras av regionchefen i Högdalen. Enligt uppdragsledaren har en del intern fortbildning ägt rum i samband med att en ny lärplattform har börjat användas. Uppdragsledaren menar också att kompetensutveckling sker kontinuerligt som ett kollegialt lärande i arbetslagen. I Vällingby har det funnits en kompetensutvecklingsplan för 2014. Under året har t.ex. frågor om interkulturellt ledarskap, formativ bedömning kvalitetsarbete avhandlats på en utvecklingsdag i andra sammanhang. Samverkan med externa aktörer, t.ex. andra utbildningsanordnare i syfte att få nya erfarenheter för benchmarking, framhåller uppdragsledaren I Högdalen som ett viktigt utvecklingsområde. Faciliteter I studeranderådet i oktober i Vällingby framkom också en del negativ kritik mot enhetens faciliteter. Toaletter upplevs vara slitna, tekniskt utrustning (datorer, skrivare, mikrovågsugnar) saknas eller vara undermåliga. De klagomål som eleverna hade på lokalerna i Vällingby har anordnaren åtgärdat, enligt utbildningsansvarig. Exempelvis har man bytt städbolag, köpt in nya kaffekokare, läsplattor samt fler projektorer bärbara datorer. 14 (14)